Jakt och vilt

I jaktförordningen står vilka vilda djur som får jagas. Länsstyrelsen ansvarar för viltförvaltningen med hjälp av länets viltförvaltningsdelegation.

All jakt i Sverige regleras utifrån jaktlagstiftningen. I jaktlagen anges att allt vilt är fredat. För fredat vilt gäller fredningen även deras ägg och bon. Det innebär att vilt endast får jagas om det tillåts enligt jaktförordningens bilagor. Vissa utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla djurarter är statens vilt och får inte jagas. Undantag kan göras för vissa arter för skydds- och licensjakt.

I Sverige har fastighetsägare rätt att jaga på den mark som hör till fastigheten. Jakt kan också utarrenderas.

Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsens roll i jakt- och viltfrågor är bland annat att informera jägare och markägare, registrera jaktområden, tilldela licenser samt samla in och sammanställa avskjutningsstatistik

Länsstyrelsens ansvar för viltförvaltningen:

  • att administrera förvaltningen av älg- och kronhjortsstammarna
  • att leda den regionala förvaltningen av de stora rovdjuren
  • att i vissa fall lämna tillstånd till skyddsjakt (undantag från fredning)
  • att lämna bidrag till skadeförebyggande åtgärder och ersätta skador av vilt som inte får jagas
  • att informera om vilt och jaktens regler, särskilt när förändringar sker i faunan.

Varje län har viltförvaltningsdelegationer som hjälper Länsstyrelsen. Viltförvaltningsdelegationen ska på regional nivå samverka och besluta i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.

Jaktförordningenlänk till annan webbplats

Statens vilt – 33 § i Jaktförordningenlänk till annan webbplats

Viltförvaltningsdelegationen

Viltförvaltningsdelegationen är en del av Länsstyrelsen och fattar beslut om övergripande och strategiska frågor för länets viltförvaltning. I viltförvaltningsdelegationen finns representanter för olika intressen.

Övriga arter där länsstyrelsen är inblandad i förvaltningen listas nedan

Tranor och gäss kan orsaka stora skador på gröda när de samlas i större antal. För att undvika större skador behövs förebyggande arbete.

Flera arter av betande fåglar är fredade i länet. Det innebär att de inte får jagas. Vitkindad gås, sädgås, bläsgås, fjällgås trana och sångsvan, anses inte kunna tåla ett jakttryck.

Då kan skrämsel istället användas. Fåglarna lär sig ofta snabbt vilket innebär att man ofta behöver använda fantasi och variation vid skrämsel.

Gäss som häckar på strandängar kan ibland bli besvärliga genom att de går in i närliggande gröda eller betesmark och orsakar skada. Detta kan på flera ställen förhindras genom uppsättning av stängsel som gässen inte tar sig förbi.

För mer tips på åtgärder för att förhindra skador av betande fåglar.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om man inte lyckas med förebyggande åtgärder finns möjligheten att ansöka om skyddsjakt (blankett finns längst ner på sidan).

Det finns även möjlighet att ansöka om bidrag för att förebygga skador. Man kan även söka ersättning för uppkomna skador. Dessa ansökningar görs hos länsstyrelsen.

Kanadagås och grågås får jagas under hela året om vissa förutsättningar är uppfyllda. 

Enligt bilaga 4 i jaktförordningen 1987:905, får kanadagås eller grågås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar sanitär olägenhet jagas för att förebygga skada.

Skyddsjakten kräver inget tillstånd från länsstyrelsen. Den sker på enskilds initiativ. Skyddsjakten ska bedrivas med största möjliga hänsyn till både arten och övrig fauna och allmänhet. Vanliga lagar om rätt att jaga och säkerhet gäller.

För skyddsjakt inom tätort ska berörd kommun kontaktas. Jakten utförs då av kommunens utsedda jägare. För att få avlossa skott inom detaljplanerat område behövs ett tillstånd från polisen.

Kronhjort finns utspridd i många små populationer i Gävleborgs län.

För att få jaga vuxen kronhjort krävs att man ingår i ett skötselområde för kronhjort.

Inom skötselområden får man jaga kronhjort mellan den 16 augusti – den 31 januari. Man följer då en skötselplan som styr vilka djur som får jagas.  

Under tiden den 16 augusti fram till den andra måndagen i oktober får man endast jaga hind och kalv. Jakt med hund eller drevjakt får endast användas efter den 1 oktober.

På all övrig mark utanför får man bara jaga kalv. Jakten är tillåten från den 16 augusti - fram till den andra måndagen i oktober samt den 1 januari- den 31 januari.

Registrering av kronhjortskötselområde

I skötselområdet får markägare och jägare själva ett direkt ansvar för förvaltningen. Anslutning till ett kronhjortskötselområde är frivillig. Den som av någon anledning väljer att inte ansluta sin mark till ett skötselområde har möjlighet att jaga kalv.

Registrering eller ändring av ett skötselområde för kronhjort söks hos länsstyrelsen senast den 31 januari inför ett nytt jaktår.

Med ansökan ska det finnas ett medgivande för anslutningen i ett avtal. Detta ska intygas av från företrädaren för området.

Skötselområden för kronhjort och älg bör i största möjliga mån sammanfalla med varandra.

 

Kronhjortskötselplan

För varje skötselområde ska en skötselplan tas fram. Det sker efter samråd mellan markägare och jakträttshavare. Sköt­selplanen bör beskriva en långsiktig målsättning för kronhjortarna i området. Ris­ken för trafik­olyckor och skador på skog och gröda ska beaktas i planen.  

Planen bör ge besked om hur stor den årliga avskjutningen ska vara och vilka åtgärder som ska vidtas för att begränsa skador orsakade av kronhjort. 

Karta över kronhjortskötselområdenPDF 

Avskjutningsprinciper

För att nå de mål som satts i en skötselplan är det viktigt att man följer sin planerade avskjutning. Råd om lämpliga principer för avskjutningen kan lämnas av jaktvårdskonsulent.

Allmänt gäller att man måste ta hänsyn till kronhjortens reproduktion. I regel får en hind en kalv per år.

Om stammen skulle öka oroväckande snabbt, bör jakten i första hand ökas på kalvar och smaldjur. Verkligt starka hindar bör sparas och ska aldrig skjutas från kalven. I en stabil stam bör kalvarna utgöra ca 30 procent av avskjutningen.

Godkända skötselplaner:

Bjuråker-NorrboPDF

BodaPDF

Forsa vvoPDF

HarmångerPDF

Järvsö ÖstraPDF

JättendalPDF

LjusdalPDF

Los VoxnaPDF

LångvindPDF

NordanstigPDF

OslättforsPDF

RamsjöPDF

Rogsta-Hög-HälsingtunaPDF

SkogPDF

Söder VoxnaPDF

TallåsenPDF

TrödjePDF

Undersvik-Sörby-ArbråPDF

Bäver finns i de flesta vattendrag i länet. Den är viktig för sin livsmiljö. Bäverns byggande och gnagande skapar störningar i dess närområde vilket är en fördel för många arter. Bävern kan också orsaka skador på t. ex. skog, vägar och järnväg. 

Om bävern orsakar skada finns det en del åtgärder du kan vidta utan att det krävs tillstånd från länsstyrelsen samt en del åtgärder som kräver tillstånd från länsstyrelsen.

Jakt under allmän jakttid 

I första hand ska markägaren förhindra skador som bäver orsakar via jakt. Den allmänna jakttiden för bäver är 1 oktober - 15 maj i Gävleborgs län.

Rivning av bäverdammar 1 maj-31 augusti

Bävrarna använder sina dammar för transport och för vinterförvaring av föda. Stora mängder kvistar och grenar kan finnas på botten av dammarna. Om dessa töms under hösten kan man förstöra bäverns skafferi för vintern. Dammen har även betydelse för att hålla hyddans ingång dold under vatten. Hamnar ingången ovan vattnet kommer kyla in i hyddan och bävrarna riskerar att frysa ihjäl. Under sommarmånaderna är bävern inte lika beroende av dammen då det är varmare i luften och de behöver inte använda sitt matförråd.

Om dammen orsakar skada under perioden 1 maj- 31 augusti får jakträttsinnehavaren riva dammen utan tillstånd från länsstyrelsen. OBS! Åtgärder får inte vidtas på bäverhyddor.

Förhindra att bävrar fäller träd

Det händer att bävrar fäller träd på olämpliga platser, t. ex. nära en byggnad. Det kan förhindras genom att markägaren sätter nät runt träden.

Fäst ett kraftigt nät runt trädets stam. Se till att det täcker stammen från marken och upp till cirka 1 meters höjd. Fäst ihop nätet noggrant. Se till att lämna utrymme mellan nät och trädstam, så att trädet har utrymme att växa.  

Rivning av bävrars dammbyggnad och /eller hydda

Om bäverns damm eller hydda orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada under perioden 1 september – den 30 april kan du ansöka om rivning av dessa hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsen lämnar endast tillstånd för att riva bäverdamm eller bäverhydda om det är absolut nödvändigt för att förhindra allvarliga skador. Detta innebär att under höst och senhöst lämnar länsstyrelsen tillstånd med stor restriktivitet.

Ansökan görs på blanketten längst ner på sidan.

Skyddsjakt med slagfälla

Om skyddsjakt utöver allmän jakttid eller tillstånd till att använda slagfälla vid jakt efter bäver krävs för att undvika allvarlig skada kan detta ansökas hos länsstyrelsen. Ofta ges tillstånd till jakt med slagfälla i samband med skyddsjakt på bäver eller vid tillstånd till rivning av bäverdamm för att effektivisera jakten. Blankett finns längst ner på sidan.

För att få använda slagfälla krävs en särskild utbildning. Slagfälla kan vara av typen Conibear 330-2 eller Bélisle 330. Fällan dödar bävern direkt vid fångst. Länsstyrelsen har en förteckning över jägare i länet med genomförd utbildning att använda slagfälla. Om du får tillstånd att använda slagfälla behöver du kontakta en jägare med särskild utbildning för hantering av fällan.  

Lista över personer som har utbildning att hantera slagfälla för bäverPDF

Skarven är en naturlig art i den svenska faunan. Skarven var tidigare allvarligt hotad och fick därför skydd enligt EU:s fågeldirektiv. I Sverige fanns tidigare allmän jakttid på skarv, men i och med att Sverige blev en del av EU 1995 avskaffades den allmänna jakttiden.

Skarvens tsatus i Fågeldirektivet gör att den är skyddad och inte får störas utan tillstånd från länsstyrelsen.

För mer information om arten och vilka möjligheter som finns för att bli beviljad skrämsel och skyddsjakt av skarv läs länets förvaltningsplan för skarv.

Förvaltningsplan för skarv i Gävleborgs länPDF

Om skarv orsakar allvarlig skada kan länsstyrelsen besluta om skyddsjakt på skarv eller störning av skarv, efter en inkommen ansökan. Ansökningsblankett finns längst ner på sidan.  

 

Sälarna i länet har under en längre tid orsakat en hel del problem för yrkesfiskare. Sälen kan orsaka skador på fiske och fiskeredskap.

På grund av dessa problem kan yrkesfiskare med licens ansöka om ersättning hos länsstyrelsen. Fiskarna kan även ansöka om bidrag till skadeförebyggande åtgärder. T. ex. för inköp av sälsäkra redskap för att förhindra de skador som sälen orsakar. Detta görs hos Jordbruksverketlänk till annan webbplats.

Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt efter säl. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt