Forsbacka herrgård

Forsbacka herrgård byggdes år 1777 i samband med att Johan Magnus af Nordin blev ensam ägare av Forsbacka järnbruk. Bruket blev under hans ledning ett av Gästriklands främsta och även herrgården blev både omtalad och omskriven och en förebild för andra herrgårdsanläggningar.

Forsbacka järnbruk tillkom redan under 1600-talet och drevs ursprungligen av bergsmän och borgare i Gävle stad. På 1700-talet löste Johan Magnus af Nordin in fordringar i bruket och blev därmed ensam ägare. Bruket blev under hans ledning ett av Gästriklands främsta. Även herrgården uppfördes ståndsmässigt till en av de förnämsta - omtalad och omskriven samt en förebild för andra herrgårdsanläggningar. På platsen låg tidigare en enkel gårdsanläggning som revs när den nya herrgården byggdes 1777.

Arkitekturen och parken

Herrgården byggdes enligt rokokons stilideal. Ett särdrag var dock den ovanligt breda byggnaden med två bostadssviter. Den förnämare sviten var fruns och den något enklare med arbetsrum var herrns.

Parken anlades av af Nordin, först i en mer traditionellt strikt rokokostil, men under 1790-talet ändrades planerna mot det engelska parkidealet. Orangeriet tillkom strax efter 1800 och ritades troligen av Olof Forsgren. Efter en ombyggnad 1840 användes byggnaden som kapell samt skola. Stallet i slaggtegel byggdes 1799.

1800-talets renoveringar och ombyggnationer

Inte långt efter uppförandet av herrgården blev rokokon omodern och brukspatron ville bygga om sin herrgård i sengustaviansk stil. Ritningar inför ändringarna togs fram och exteriören byggdes om 1800–1803. En vindsvåning med lågt valmat tak lades till istället för det stora brutna taket. Rokokodekorationerna togs bort och fasaden putsades slät och enkel med endast smala lister runt fönstren och en portalomfattning i sandsten.

När sedan interiören skulle moderniseras inkallades Nils Asplind, inredaren på modet. Olof Forsgren, bokhållare och ritare vid bruket har dock gjort de ritningar som finns bevarade. Troligen samarbetade han med Asplind och genom bevarad korrespondens kan man se att Louis Masreliez gav anvisningar för arbetet. Interiörernas höga kvalitet talar för att det var Asplind som utförde arbetet. Den inredning som idag finns kvar till stora delar tillkom mellan åren 1805 och 1807. Det som finns bevarat är snickerier, dörrar, dörröverstycken, kakelugnar och väggdekorationer i hela herrgården samt förstugan med kolonner och övrig inredning.

1900-talets renoveringar och ombyggnationer

Delar av exteriören och interiören byggdes åter om 1913. Den största förändringen som gjordes var att man återgav taket dess rokokoutseende. Även pelaraltanen på norra fasaden tillkom vid detta tillfälle. Herrgården byggdes om till lägenheter under 1992. Vid ombyggnaden tog man stor hänsyn till de bevarade interiörerna och exteriören är helt oförändrad sedan 1913 års renovering.

Skyddsbestämmelser för Forsbacka herrgård

När en byggnad byggnadsminnesförklaras, upprättar länsstyrelsen skyddsbestämmelser som anger på vilket sätt byggnaden ska vårdas och underhållas samt i vilka avseenden den inte får ändras. Oftast finns det även bestämmelser om att ett område kring byggnaden ska hållas i sådant skick att byggnadsminnets utseende och karaktär inte förvanskas.

Skyddsområdet omfattar fastigheten Forsbacka 20:9 enligt karta.

Skyddsföreskrifterna omfattar herrgården (1), östra flygeln (2), västra flygeln (3), orangeriet (4), stallarna (5), brukskontoret (6) och före detta källaren (7).

1. Byggnaderna får inte rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
2. Ändringar av rumindelning i byggnaderna 1-5 eller andra åtgärder som innebär ingrepp i den bärande stommen får inte göras.
3. I herrgårdsbyggnaden (1) och östra flygeln (2) får fast inredning såsom golv, tak, lister paneler, dörrar, foder, eldstäder och trappor inte tas bort eller förändras utan länsstyrelsens tillstånd. Äldre ytskikt och målningar får inte tas bort, övermålas, överklistras eller på annat sätt förändras eller skadas. Befintlig färgsättning får inte förändras utan länsstyrelsens tillstånd.
4. Murade och kalkputsade staketstoplar med tillhörande smidesräcken får inte rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras.
5. Avträden i stallarnas sydöstra del får inte tas bort eller på annat sätt förändras.
6. Byggnaderna ska i samråd med länsstyrelsen underhållas så att det inte förfaller. Vård och underhållsarbeten ska utföras med sådana material och metoder att de kulturhistoriska värdena inte minskar.
7. Skyddsområdet ska hållas i sådan skick att byggnadernas karaktär och utseende inte förvanskas. Inom skyddområdet får ytterligare byggnader inte uppföras utan länsstyrelsens tillstånd.