Livsmedel och vatten

Länsstyrelsen, Livsmedelsverket och kommunerna har tillsammans ansvaret för att kontrollera livsmedel för att skydda människors och djurs hälsa.

Livsmedelskontroll

Länsstyrelsens uppgift är att samordna livsmedelskontrollen i länet och se om kommunerna sköter sitt arbete med livsmedelskontroll och följer lagstiftningen.

Livsmedelskontroll

GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp

Med hjälp av utvecklingsmedel från Havs- och vattenmyndigheten har WSP Sverige AB tagit fram ett GIS-stöd. Stödet är tänkt att användas som underlag vid tillsyn och prövning av små avlopp för att skapa förutsättningar för en skälig, rättssäker och nationellt likriktad bedömning av skyddsnivå.

GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp

VA-planering - Frågor och svar

Nedan följer några vanliga frågor och svar avseende VA-planering. Materialet kompletteras fortlöpande.

Kontaktperson:
Anita Lundmark, tel 010-225 02 98, anita.lundmark@lansstyrelsen.se

Syftet med en VA-plan är att få ett hållbart samhälle som främjar en god hälsa och en bra miljö. Syftet med en fungerande VA-planering är att uppfylla lagens krav, nå vattenförvaltningens mål om god status samt uppnå de nationella och regionala miljömålen.

Vattentjänsterna – dricksvattenförsörjningen och avloppsreningen – utgör en av de grundläggande samhällstjänsterna. En kommunal VA-plan är kommunens eget styrmedel och ett verktyg för ett långsiktigt arbete med att trygga vattentjänsterna i hela kommunen. Den är kommunens eget verktyg för att själv kunna styra och bestämma över hur kommunen ska utvecklas och för att åtgärder ska kunna genomföras på ett effektivt sätt. Alternativet är att utvecklingen styrs genom myndigheternas beslut i ärenden enligt Lagen om allmänna vattentjänster. Det finns i befintlig lagstiftning inget krav på att kommunen ska ha en VA-plan och den saknar därmed rättsligt bindande verkan. Enligt miljöbalken får dock kommunen inte ta beslut som gör att miljökvalitetsnormer (MKN) äventyras.

Vägledning för kommunal VA-planering (rapport 2014:1) från Havs- och vattenmyndigheten ger en viss uppfattning om vad myndigheterna förväntar sig att en VA-plan ska innehålla. En VA-plan ska omfatta hela kommunen. Den ska innehålla VA-försörjningen såväl inom som utanför verksamhetsområden. Utgångspunkten är att den ska omfatta dricksvatten, spillvatten, dagvatten och eventuellt dräneringsvatten.

Exakt vilka delar som ska ingå avgörs av kommunens egna förutsättningar och behov. VA-planen ska innehålla de delar som behövs för att man inom kommunen ska kunna ta rätt beslut. Om man i kommunen väljer att utesluta någon eller några av de delar som nämns nedan, exempelvis en dagvattenstrategi, behöver man motivera varför en sådan inte ingår.

Vägledning för kommunal VA-planeringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

VA-planens innehåll

  • VA-översikt – Beskrivning av lagkrav och mål, nuvarande VA-försörjning och dess påverkan på vattenstatus, förutsättningar och strategiska utvecklingsfrågor.
  • Faktorer som styr VA-planeringen – Beskrivning av bland annat miljökvalitetsnormer, recipientklassning, regionala planer, grannkommuners planer, kommunens övriga planering, åtgärder i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, expansionsområden samt befolknings- och bebyggelseutveckling.
  • VA-policy – Politiskt beslutad viljeyttring med grunder för strategiska vägval för allmän och enskild VA-försörjning. Principer för prioriteringar mellan åtgärder och mellan geografiska områden.
  • VA-handlingsplan – Handlingsplan för hela kommunen med åtgärder för såväl allmän VA-anläggning som VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde.
  • Vattenförsörjningsplan – Beskrivning av vattenresursernas kapacitet, kvalitet och sårbarhet samt skydd av nuvarande och framtida vattenresurser.
  • Dagvattenstrategi – Beskrivning av dagvattenhantering vid nybyggnad, ombyggnad, ändrad markanvändning samt drift och underhåll av anläggningar.
  • Drift-, underhålls- och förnyelseplaner – Konkreta handlingsplaner på kort och lång sikt för VA-anläggning, inklusive spillvattennät.
  • Utbyggnadsplan – Konkret handlingsplan för utbyggnad av allmänt VA utanför nuvarande verksamhetsområde med behovsbedömning och rangordning av anslutningsområden.
  • Strategi för enskilt VA – Konkret handlingsplan för enskilda VA-lösningar, exempelvis inventeringar och riktlinjer för normal respektive hög skyddsnivå.
  • Anpassning till ett förändrat klimat – Handlingsplan för att trygga vattentjänsterna vid exempelvis värmeböljor, torka, skyfall, stormar, höga flöden och översvämningar.
  • Nödvattenplan – Strategi och ansvarsfördelning för distribution och nödvändiga prioriteringar vid en samhällsstörning avseende dricksvatten.
  • Hushållning med naturresurser och återföring av näringsämnen.
    VA-planen ska tas fram genom ett förvaltningsövergripande arbete, vara väl politiskt förankrad och ska kunna utgöra underlag för beslut om finansiering av föreslagna åtgärder.

VA-planen ska tas fram genom ett förvaltningsövergripande arbete, vara väl politiskt förankrad och ska kunna utgöra underlag för beslut om finansiering av föreslagna åtgärder.

Det är viktigt att planen innehåller konkreta åtgärder, inte bara ett antal administrativa åtgärder, även om sådana också kan vara nödvändiga. Åtgärdsplanen ska vara tidsatt, med tydlig finansiering och fördelning av ansvar. Den bör också innehålla information om när och hur uppföljning ska göras och när planen ska revideras.

Det är också viktigt att välja en realistisk ambitionsnivå som är möjlig att upprätthålla. Att fastställa en VA-plan är första steget, men det räcker inte. Den fastställda planen måste sedan följas.

Havs- och vattenmyndigheten har utarbetat en Vägledning för kommunal VA-planering (rapport 2014:1) som är en bra utgångspunkt.

Länsstyrelsen har ett uttalat uppdrag att stödja kommunerna i arbetet med att utveckla VA-planer. Länsstyrelsen i Dalarnas län arbetar med att ta fram ett informationsblad för kommunal VA-plan. Det är en kortfattad beskrivning av varför kommunen behöver en VA-plan, hur den kan tas fram och vad den bör omfatta. Tanken är att den ska kunna användas i första hand för kommunikation med kommunens politiker. Informationsbladet beräknas bli klart under 2018.

Vägledning för kommunal VA-planeringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

VA-ekonomin styr kommunen själv över genom VA-taxan. Avvägningen mellan miljö och hälsa kan inte beskrivas generellt utan behöver göras från fall till fall beroende på vilka förutsättningar som råder i det enskilda fallet. Varje kommun måste göra en egen avvägning, men det är viktigt att i VA-planen beskriva varför man har gjort den valda avvägningen och hur den har genomförts.

När Länsstyrelsen gör en utredning inom 6§ Lagen om allmänna vattentjänster granskas primärt om det finns en risk för människors hälsa eller miljön. Dessutom granskas framför allt följande i kommunernas VA-plan:

  • Finns det en antagen VA-plan?
  • När antogs VA-planen? Har den reviderats? När ska den revideras nästa gång?
  • Är de prioriterade utbyggnadsområdena rangordnade och när ska VA-utbyggnaden ske?
  • Vad har legat till grund för rangordningen (t.ex. hälsoskydd, miljöskydd, ekonomi, samordning, bebyggelsetryck)?
  • Följs VA-planens tidsplan? Om inte, vad beror det på?

Erfarenheten visar att kopplingen mellan ÖP och VA-planering tyvärr alltför ofta är mycket otydlig. För att VA-planen ska fungera som ett långsiktigt planeringsverktyg behöver VA-planen beaktas i och bli en integrerad del av kommunens ÖP. Det är viktigt att ha med i framtagandet av en ny ÖP.

Om det finns en dagvattenstrategi så behöver den införlivas i övrigt planarbete och inte enbart beaktas i byggskedet. Redan i ÖP bör t.ex. lokalt omhändertagande av dagvatten beskrivas och tillämpningen av dagvattenstrategin styras av rekommendationer och ställningstaganden om markanvändningen.

Havs- och vattenmiljöanslaget (anslag 1:11) är ett omfattande anslag som stödjer många skilda verksamheter och aktiviteter. Bidrag fördelas till insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Kommuner kan söka bidrag för verksamhetskostnader för insatser och åtgärder. Åtgärder inom VA-området (planeringsarbete, dagvattenåtgärder, avloppsrening etc.) har tidigare fått bidrag från detta anslag.

Om Havs- och miljöanslagetlänk till annan webbplats

LOVA-bidraget (LOVA= lokala vattenvårdsprojekt) finansieras sedan 2009 av havs- och vattenmiljöanslaget (anslag 1:11) som har till syfte att förbättra, bevara och skydda havs- och vattenmiljöer. Bidraget kan sökas av kommuner, ideella sammanslutningar eller kombinationer av dessa. Även kommunala VA-bolag kan söka bidrag. LOVA-bidrag kan sökas såväl för planeringsarbete (VA-plan, dagvattenstrategi etc.) som för genomförande av konkreta åtgärder inom VA-området. Bidraget får användas till åtgärder som enligt vattenförvaltningsförordningen syftar till att nå en god ekologisk status eller god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen. Åtgärder mot övergödning av vattenmiljön är prioriterade med fokus på internbelastning och återcirkulation av näringsämnen. LOVA-bidraget får INTE användas till åtgärder som följer av skyldighet i lag eller annan författning (t.ex. vattentjänstlagen och miljöbalken) eller som täcks med stöd enligt någon annan författning. Det arbete man söker bidrag för får INTE ha påbörjats. Det är t.ex. möjligt att söka medel för att ta fram en VA-översikt där nuvarande VA-försörjning beskrivs utförligt (geografiska, naturgivna och ekonomiska förutsättningar, koppling till kommunens övriga planer och strategier, ansvarsfördelning, vattenförekomsters kvalitet, översvämningsrisker, behov i befintlig VA-anläggning, behov i områden med enskild VA-försörjning). Arbete med kommunal VA-planering ska genomföras enligt Havs- och vattenmyndighetens Vägledning för kommunal VA-planering (rapport 2014:1). Det är också möjligt att söka medel för att ta fram en dagvattenstrategi/-plan.

På Havs- och vattenmyndighetens webbplats finns bl.a. ansökningsblanketter, LOVA-förordningen och Vägledning för kommunal VA-planering att ladda ned. Man kan även söka i en projektkatalog för att få inspiration och idéer till LOVA-projekt.

Vägledning för kommunal VA-planeringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsstyrelsen Dalarna om LOVA-bidraget

Havs- och vattenmyndigheten om LOVA-bidragetlänk till annan webbplats

Bidrag inom ramen för Grönare städer kan sökas (hos Boverket) av kommuner för åtgärder som ökar eller utvecklar stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Kommunala bolag kan inte få detta bidrag. Exempel på stadsgrönska är naturmark, parker, planteringar, stränder, våtmarker och dagvattenanläggningar. Bidraget omfattar 100 miljoner kronor under 2018. Bidrag ges med 50 % av kostnaderna. Åtgärden får inte vara inledd vid ansökningstillfället. Bidrag kunde 2018 sökas vid två ansökningsomgångar, den första avslutades 30 april och den andra avslutades 14 september.

Bidrag för grönare städerlänk till annan webbplats

Regeringen satsar 45 miljoner kronor år 2018, 50 miljoner kronor år 2019 och 70 miljoner kronor år 2020 på avancerad rening (läkemedelsrening) av avloppsvatten. Naturvårdsverkets aktuella utlysning omfattar sammanlagt 90 miljoner kronor med 45 miljoner kronor som ska fördelas år 2018 samt 45 miljoner kronor för bidrag till fleråriga projekt som sträcker sig under perioden 2018–2020. Sista ansökningsdag 2018 är den 16 september. I mån av tillgängliga medel kommer en andra utlysning att genomföras under 2019. Bidrag kan ges till investeringsprojekt eller förstudieprojekt med högst 90 % av kostnaden. Det kan sökas av kommuner och kommunala bolag.

Bidrag till läkemedelsrening vid avloppsreningsverklänk till annan webbplats

Regeringen har föreslagit en satsning över flera år där Naturvårdsverket har fått i uppdrag att fördela ut 25 miljoner kronor för 2018 för att minska utsläpp av mikroplaster och andra föroreningar via dagvatten och andra källor i syfte att minska de negativa effekterna på vattenmiljön. I mån av tillgängliga medel kommer en andra utlysning att genomföras under 2019. Bidrag kan ges till bland andra kommuner och VA-huvudmän. Bidrag lämnas till både investeringar och förstudier, men inte till åtgärder som har påbörjats innan beslut om bidraget har fattats. Bidrag kan ges med upp till 90 procent av kostnaden. Sista ansökningsdag 2018 var den 2 september.

Bidrag till minskade utsläpp av mikroplasterlänk till annan webbplats

Länsstyrelsen har tagit fram Vattenförsörjningsplan – Dalarnas län (rapport 2012:02) med kommunvis genomgång. Den finns uppdelad i två delar på Länsstyrelsens hemsida.

Rapporten är ett mycket bra underlag för kommunala vattenförsörjningsplaner. Den finns även uppdelad per kommun.

Vattenförsörjningsplan - Dalarnas län Del 1

Vattenförsörjningsplan - Dalarnas län Del 2

Vattenförsörjningplan per kommun i Dalarnas län

Avesta PDF

BorlängePDF

FalunPDF

GagnefPDF

HedemoraPDF

LeksandPDF

LudvikaPDF

Malung-SälenPDF

MoraPDF

OrsaPDF

RättvikPDF

SmedjebackenPDF

SäterPDF

VansbroPDF

ÄlvdalenPDF

Det är bestämt att en workshop klimatanpassning dricksvatten kommer att genomföras i Dalarnas län under våren 2019 (april/maj). Målgruppen är kommunala tjänstemän och politiker.

SGU har fått extra medel för att bl.a. förtäta den nationella grundvattennivåövervakningen. I Dalarnas län finns det endast övervakningsstationer sydväst om Mora, vid Siljansfors. Enligt strategidokumentet SGU har tagit fram så kommer ytterligare åtta stationer anläggas under år 2019-2020. Utöver det har Länsstyrelsen skrivit avtal med SGU och kan köpa in samma typ av nivåövervakningsutrustning som rapporteras direkt till SGUs nationella databas. Länsstyrelsen har inte utarbetat någon egen strategi var förtätning skulle kunna ske och tar gärna emot förslag på var ytterligare förtätning behövs.

SGUs kartvisare för grundvattennivåerlänk till annan webbplats

Idag saknar 67 % av de allmänna vattentäkterna i Dalarnas län tillstånd för vattenuttag. Det är viktigt att verksamhetsutövaren har tillstånd för sitt uttag för att kunna hävda sin rätt vid en bristsituation och därmed minska dricksvattenförsörjningens sårbarhet. Det är klokt att samordna tillståndsansökningar för vattenuttag med revidering av gamla och inrättandet av nya vattenskyddsområden, då det i stor utsträckning är samma underlagsmaterial som behövs.

För vissa vattenverksamheter behöver man varken anmäla eller ansöka om tillstånd. Några exempel på sådana undantag är om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenuttagets inverkan på vattenförhållandena eller för vattentäkt för en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning.

När det gäller ansvarsfördelningen för t.ex. tillsyn i sådana fall där vattenskyddsområdet berör flera kommuner eller län kan ni kontakta Länsstyrelsens sakkunnige för dricksvattenfrågor.

Frågan är komplex och hanteringen beror bland annat på hur stor risken är att vattentäkten påverkas av den aktuella verksamheten, hur föreskrifterna formuleras för det nya vattenskyddsområdet, hur tillsynsmyndigheten för den aktuella verksamheten avser att agera i frågan och om verksamheten har någon möjlighet att vidta ytterligare försiktighetsåtgärder för skydd av vattentäkten. Det ligger förstås i både kommunens och VA-huvudmannens intresse att få en långsiktigt hållbar lösning. Kontakta gärna Länsstyrelsens sakkunnige för dricksvattenfrågor för att diskutera det specifika fallet.

Länsstyrelsens bedömning är att det i första hand är miljökontorets ansvar att skydda enskilda vattentäkter. Om VA-huvudmannen ändå tar initiativ i frågan så finns inte något uppenbart hinder att gå den vägen.

Det naturliga är att frågan kring skydd av enskilda vattentäkter uppstår hos den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden. Behovet av skydd av enskilda vattentäkter kan till exempel bli aktuellt i samband med tillsyn enligt miljöbalken eller vid klagomål gällande vattenkvalitet eller liknande. Frågan kan också komma upp när det uppstår intressekonflikter i samband med olika typer av exploatering där det inte uppmärksammats att det finns en vattentäkt i berört område. Det kan vara en kostsam och svårframkomlig väg att skydda enskilda vattentäkter med vattenskyddsområde och Naturvårdsverket har bedömt att det är godtagbart att ställa något lägre utredningskrav för skydd av mindre grundvattentäkter. De kan då istället skyddas genom lokala hälsoskyddsföreskrifter. På det sättet kan det enskilda vattenförsörjningsintresset uppmärksammas bland annat inom samhällsplaneringen och i samband med räddningstjänstens insatser. Normalt sett är det miljökontoret som ansvarar för att utreda frågan. Därefter lämnas förslaget till lokala hälsoskyddsföreskrifter och områdesavgränsning till kommunfullmäktige som tar beslut i frågan. Flera vattentäkter kan omfattas av samma beslut

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tagit fram rapporten Skydd av vattentäkter med lokala hälsoskyddsföreskrifter – En vägledning (rapport 2010:61).

Skydd av vattentäkter med lokala hälsoskyddsföreskrifter – En vägledninglänk till annan webbplats

Sveriges Kommuner och Landsting har år 2012 tagit fram rapporten Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön med förslag till lokala föreskrifter och kommentarer till dessa.

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljönlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rättviks kommun har arbetat aktivt med skydd och föreskrifter för enskilda gemensamhetsanläggningar. Kontakta Rättviks kommun för mer information.

Länsstyrelsen kan se både nytta och risker med att offentliggöra sådana uppgifter. Fundera över varför och på vilket sätt ni vill offentliggöra denna information. Kontakta kommunens egen säkerhetsskyddschef för att diskutera frågan. Ni kan även kontakta Länsstyrelsens sakkunnige för dricksvattenfrågor för att diskutera lämpliga avvägningar.

På Boverkets hemsida finns rapporten Fysisk planering för en trygg dricksvattenförsörjning – behov och möjligheter från 2018. Det är uppenbart att hushållningen med mark- och vattenområden behöver utvecklas. I rapporten analyseras nulägesbilden, behov och möjligheter att bidra till en långsiktigt trygg vattenförsörjning genom insatser vid fysisk planering.

Fysisk planering för en trygg dricksvattenförsörjning – behov och möjligheterlänk till annan webbplats

Livsmedelsverket har tagit fram en guide för planering av nödvattenförsörjning. Den vänder sig till kommunens beredskapssamordnare, säkerhetschefer och dricksvattenproducenter. Hela guiden med stödmaterial och fördjupning finns på Livsmedelsverkets hemsida.

Guide för planering av nödvattenförsörjninglänk till annan webbplats

Nej, Länsstyrelsen kan inte yttra sig om lämplig avgränsning eftersom det är Länsstyrelsen som har tillsyn. Länsstyrelsen skulle då kunna hamna i en situation där myndigheten ska ha tillsyn över en verksamhet som man med synpunkter och råd har bidragit till att utforma. Ett tänkbart upplägg är i stället att kommunen tar fram olika alternativ för avgränsning av ett utpekat utbyggnads- /verksamhets-/omvandlingsområde där kostnader/intäkter och fördelar/nackdelar med respektive alternativ presenteras som underlag för beslutande politiker i kommunen.

Svenskt Vatten publicerade 2008 rapporten Handbok om VA i omvandlingsområden (rapport nr 2008:11) som beskriver hur man kan arbeta i sammanhängande fritidshusområden där omvandling mot permanentboende pågår och VA-åtgärder är nödvändiga.

Handbok om VA i omvandlingsområdenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsstyrelsen känner i dagsläget inte till något sådant material. Det kan finnas någon kommun (eller något annat län) som har utformat metodik/material/resurser för detta.

VA-guiden har tagit fram rapporten Gemensamhetsanläggningar för VA – en del i genomförandet av kommuners VA-planer (rapport 2016:1). Den redogör för under vilka förutsättningar gemensamhetsanläggningar för VA är en bra lösning, vilken potential gemensamhetsanläggningar för VA har och hur processen för att bilda gemensamhetsanläggningar för VA kan se ut.

Gemensamhetsanläggningar för VA – en del i genomförandet av kommuners VA-planerlänk till annan webbplats

I Smedjebackens kommun genomfördes 2009–2011 ett projekt med LOVA-bidrag för att bilda gemensamhetsanläggning för avlopp. Den metod som användes där bör, kanske med vissa lokala anpassningar, vara tillämplig i andra områden där liknande lösningar är det lämpligaste alternativet. Enligt slutrapporten ska metoden kunna användas i andra problemområden med gamla avlopp eller där enskilda avlopp är olämpliga, och fosfor- och kvävebelastningen till recipient behöver minskas.

Gemensam avloppsreningsanläggning i Larsbo - LOVA-projektlänk till annan webbplats

Vid Stockholms universitet genomfördes 2017 examensarbetet Gemensamhetsanläggningar för VA – Drivkrafter och kostnader ur ett fastighetsägarperspektiv. Huvudsyftet var att bidra med kunskap som kan underlätta för fastighetsägare, kommuntjänstepersoner och lantmätare att bilda gemensamhetsanläggningar för VA.

Gemensamhetsanläggningar för VA-Drivkrafter och kostnader ur ett fastighetsägarperspektivlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

En dagvattenstrategi är en del av kommunens VA-plan. Den ska skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering med hänsyn bl.a. till ett förändrat klimat med ökad risk för översvämningar. Dagvattenstrategin ska visa hur kommunen arbetar med dagvattenhantering i såväl översikts- som detaljplanering. Erfarenheten visar att kopplingen mellan översiktsplanen (ÖP) och dagvattenstrategin tyvärr alltför ofta är mycket diffus. Om det finns en dagvattenstrategi så behöver den införlivas i övrigt planarbete och inte enbart beaktas i byggskedet. Redan i ÖP bör t.ex. lokalt omhändertagande av dagvatten beskrivas och tillämpningen av dagvattenstrategin styras av rekommendationer och ställningstaganden om markanvändningen.

Enligt Havs- och vattenmyndighetens Vägledning för kommunal VA-planering (rapport 2014:1) ska en dagvattenstrategi behandla dagvattenhantering vid nybyggnad, ombyggnad, ändrad markanvändning samt drift och underhåll av byggnader och anläggningar.

När det gäller avgränsningar av en dagvattenstrategi är det omöjligt att ge några generella råd eftersom avgränsningarna är helt beroende av förutsättningar och behov i varje enskild kommun. Kommunen behöver alltså själv göra en analys av förutsättningar och behov och därefter definiera avgränsningarna.

Vägledning för kommunal VA-planeringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

LOVA-bidraget (LOVA= lokala vattenvårdsprojekt) finansieras sedan 2009 av havs- och vattenmiljöanslaget (anslag 1:11) som har till syfte att förbättra, bevara och skydda havs- och vattenmiljöer. Bidraget kan sökas av kommuner, ideella sammanslutningar eller kombinationer av dessa. Även kommunala VA-bolag kan söka bidrag. LOVA-bidrag kan sökas såväl för planeringsarbete (VA-plan, dagvattenstrategi etc.) som för genomförande av konkreta åtgärder inom VA-området. Bidraget får användas till åtgärder som enligt vattenförvaltningsförordningen syftar till att nå en god ekologisk status eller god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen. Åtgärder mot övergödning av vattenmiljön är prioriterade med fokus på internbelastning och återcirkulation av näringsämnen. LOVA-bidraget får INTE användas till åtgärder som följer av skyldighet i lag eller annan författning (t.ex. vattentjänstlagen och miljöbalken) eller som täcks med stöd enligt någon annan författning. Det arbete man söker bidrag för får INTE ha påbörjats. Det är t.ex. möjligt att söka medel för att ta fram en VA-översikt där nuvarande VA-försörjning beskrivs utförligt (geografiska, naturgivna och ekonomiska förutsättningar, koppling till kommunens övriga planer och strategier, ansvarsfördelning, vattenförekomsters kvalitet, översvämningsrisker, behov i befintlig VA-anläggning, behov i områden med enskild VA-försörjning). Arbete med kommunal VA-planering ska genomföras enligt Havs- och vattenmyndighetens Vägledning för kommunal VA-planering (rapport 2014:1). Det är också möjligt att söka medel för att ta fram en dagvattenstrategi/-plan.

På Havs- och vattenmyndighetens webbplats finns bl.a. ansökningsblanketter, LOVA-förordningen och Vägledning för kommunal VA-planering att ladda ned. Man kan även söka i en projektkatalog för att få inspiration och idéer till LOVA-projekt.

Vägledning för kommunal VA-planeringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsstyrelsen Dalarna om LOVA-bidraget

Havs- och vattenmyndigheten om LOVA-bidragetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bidrag inom ramen för Grönare städer kan sökas (hos Boverket) av kommuner för åtgärder som ökar eller utvecklar stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Kommunala bolag kan inte få detta bidrag. Exempel på stadsgrönska är naturmark, parker, planteringar, stränder, våtmarker och dagvattenanläggningar. Bidraget omfattar 100 miljoner kronor under 2018. Bidrag ges med 50 % av kostnaderna. Åtgärden får inte vara inledd vid ansökningstillfället. Bidrag kunde 2018 sökas vid två ansökningsomgångar, den första avslutades 30 april och den andra avslutades 14 september.

Bidrag för grönare städerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Det är bestämt att Livsmedelsverket under våren 2019 (april/maj) kommer att genomföra en workshop om klimatanpassning av kommunernas dricksvattenförsörjning i Dalarna. Målgruppen är kommunala tjänstemän och politiker.

På SMHI:s hemsida finns idag en för kommunen användbar lathund för klimatanpassning.

Lathund för kommunens klimatanpassninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Klimatanpassningsportalen innehåller de allra senaste nyheterna/rapporterna inom området.

Klimatanpassningsportalenlänk till annan webbplats

Livsmedelsverket har tagit fram en guide för planering av nödvattenförsörjning. Den vänder sig till kommunens beredskapssamordnare, säkerhetschefer och dricksvattenproducenter. Hela guiden med stödmaterial och fördjupning finns på Livsmedelsverkets hemsida.

Guide för planering av nödvattenförsörjninglänk till annan webbplats

En lågpunktkartering (eg. skyfallskartering) från 2015 finns för hela Dalarnas län. Den kan översändas till kommunen om ni önskar, kontakta i så fall Stefan Rystedt (stefan.rystedt@lansstyrelsen.se, tel. 010-22 50 459)

Länsstyrelsen har flera andra användbara underlag. Fundera igenom vad ni skulle behöva och hör av er.

Länsstyrelsens WebbGIS

En god idé är att prata med kommunens egen säkerhetsskyddschef.

På Länsstyrelsens hemsida finns rapporten Översvämningar, ras och skred – Riskhantering i fysisk planering från 2017 som är en användbar vägledning i kommunernas arbete med klimatanpassning.

Översvämningar, ras och skred - Riskhantering i fysisk planeringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

På Länsstyrelsens hemsida finns även rapporten Klimatanpassning i fysisk planering – Vägledning från länsstyrelserna från 2012. Det är en vägledning som ska underlätta för kommunerna att integrera klimatanpassningsfrågorna i den fysiska planeringen, bland annat utifrån ny lagstiftning.

Klimatanpassning i fysisk planering - Vägledning från länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

På Boverkets hemsida finns rapporten Fysisk planering för en trygg dricksvattenförsörjning – behov och möjligheter från 2018. Det är uppenbart att hushållningen med mark- och vattenområden behöver utvecklas. I rapporten analyseras nulägesbilden, behov och möjligheter att bidra till en långsiktigt trygg vattenförsörjning genom insatser vid fysisk planering.

Fysisk planering för en trygg dricksvattenförsörjning – behov och möjligheterlänk till annan webbplats


Rapporten Klimatanpassning i prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden från 2018 är ett handläggarstöd för bl.a. kommuners prövning/tillsyn av miljöfarlig verksamhet och åtgärder i förorenade områden.

Klimatanpassning i prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områdenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Livsmedelsverket arbetar just nu i brett samarbete med flera myndigheter och representanter från VA-Sverige med att ta fram Klimathandbok för dricksvattenproducenter. Handboken beräknas vara färdig under 2018.

Länsstyrelsen har tagit fram Vattenförsörjningsplan – Dalarnas län (rapport 2012:02) med kommunvis genomgång. Den finns uppdelad i två delar på Länsstyrelsens hemsida.

Rapporten är ett mycket bra underlag för kommunala vattenförsörjningsplaner. Den finns även uppdelad per kommun.

Vattenförsörjningsplan - Dalarnas län del 1

Vattenförsörjningsplan - Dalarnas län del 2

Vattenförsörjningplan per kommun i Dalarnas län

AvestaPDF

BorlängePDF

FalunPDF

GagnefPDF

HedemoraPDF

LeksandPDF

LudvikaPDF

Malung-SälenPDF

MoraPDF

OrsaPDF

RättvikPDF

SmedjebackenPDF

SäterPDF

VansbroPDF

ÄlvdalenPDF

Det är bestämt att en workshop klimatanpassning dricksvatten kommer att genomföras i Dalarnas län under våren 2019 (april/maj). Målgruppen är kommunala tjänstemän och politiker.

Dala VA kommer tillsammans med Länsstyrelsen att genomföra en VA-utbildning för kommunala förtroendevalda under hösten 2019.

Kommunen kan kontakta Länsstyrelsen om ni bedömer att ni behöver myndighetens hjälp med att genomföra en lokal utbildning eller workshop för politisk förankring av arbetet med VA-plan. Ni avgör själva lämplig tidpunkt, målgrupp och vilka frågor ni vill fokusera på.

Länsstyrelsen har ett uttalat uppdrag att stödja kommunerna i arbetet med att utveckla VA-planer.

Länsstyrelsen kan på begäran medverka i kommunikationen med politiker i styrgrupper, bolagsstyrelser, nämnder, kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Det kan gälla såväl redan fastställda planer som planer som är under framtagning. Det är en fördel om sådan politisk förankring sker så tidigt som möjligt i processen. Men även i genomförandet av VA-planer kan Länsstyrelsen vara ett stöd, bl.a. för att tydliggöra för politikerna de ekonomiska konsekvenserna av en VA-plan och nödvändiga avvägningar mellan miljö, hälsa och ekonomi i VA-planen. Länsstyrelsen kan också informera politikerna om hur myndigheten hanterar VA-ärenden och vilken hänsyn som tas till VA-planen i ärendehandläggningen.

Länsstyrelsen i Dalarnas län arbetar med att ta fram ett informationsblad för kommunal VA-plan. Det är en kortfattad beskrivning av varför kommunen behöver en VA-plan, hur den kan tas fram och vad den bör omfatta. Tanken är att den ska kunna användas i första hand för kommunikation med kommunens politiker. Informationsbladet beräknas bli klart under hösten 2018.

Det senaste åtgärdsprogrammet för perioden 2016–2021 för Bottenhavets vattendistrikt respektive Norra Östersjöns vattendistrikt finns att läsa här

Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistriktlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Åtgärdsprogram för Norra Östersjjöns vattendistriktlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vatteninformationssystem Sverige – VISS – är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Där finns klassningar och kartor över alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Större vatten är indelade i så kallade vattenförekomster, dvs. sjöar större än 1 km2 och vattendrag med ett tillrinningsområde större än 10 km2. I VISS finns information om statusklassning, miljökvalitetsnormer, miljöövervakning, skyddade områden samt föreslagna och genomförda åtgärder. Kontakta Länsstyrelsen om ni behöver hjälp att plocka ut kartor eller information ur VISS.

Länsstyrelsen i Dalarnas län har även en webbplats som heter Dalarnas vatten. Där finns mycket information om länets vatten.

Vatteninformationssystem Sverige - VISSlänk till annan webbplats

Dalarnas vattenlänk till annan webbplats

Ett och samma vattensystem kan vara indelat i flera mindre delar – sjöar och vattendragssträckor – så kallade vattenförekomster. Bedömningar av vattenstatus görs för varje vattenförekomst. Även om vattenförekomster är i förbindelse med varandra kan de fungera på olika sätt och vara utsatta för olika typer av påverkan, vilket kan resultera i olika status. Olika vatten kan ha olika egenskaper, exempelvis djup eller vattenomsättning, som resulterar i olika förutsättningar att klara en påverkan.

 

Alla sjöar och vattendrag är inte med i vattenförvaltningsarbetet utan endast de största. Det finns sjöar som är för små för att vara vattenförekomster och de har inte heller någon miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken som beskriver vilka kvalitetskrav som gäller enligt vattendirektivet. Detta betyder dock inte att det inte finns några problem utan även dessa övergödda sjöar behöver sannolikt åtgärdas.

 

Havs- och vattenmiljöanslaget (anslag 1:11) är ett omfattande anslag som stödjer många skilda verksamheter och aktiviteter. Bidrag fördelas till insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Kommuner kan söka bidrag för verksamhetskostnader för miljöförbättrande insatser och åtgärder i vatten som inte är en skyldighet att genomföra enligt lag. Åtgärder inom VA-området (planeringsarbete, dagvattenåtgärder, avloppsrening etc.) har tidigare fått bidrag från detta anslag.

Om havs- och vattenmiljöanslagetlänk till annan webbplats

LOVA-bidraget (LOVA= lokala vattenvårdsprojekt) finansieras sedan 2009 av havs- och vattenmiljöanslaget (anslag 1:11) som har till syfte att förbättra, bevara och skydda havs- och vattenmiljöer. Bidraget kan sökas av kommuner, ideella sammanslutningar eller kombinationer av dessa. Även kommunala VA-bolag kan söka bidrag. LOVA-bidrag kan sökas såväl för planeringsarbete (VA-plan, dagvattenstrategi etc.) som för genomförande av konkreta åtgärder inom VA-området. Bidraget får användas till åtgärder som enligt vattenförvaltningsförordningen syftar till att nå en god ekologisk status eller god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen. Åtgärder mot övergödning av vattenmiljön är prioriterade med fokus på internbelastning och återcirkulation av näringsämnen. LOVA-bidraget får INTE användas till åtgärder som följer av skyldighet i lag eller annan författning (t.ex. vattentjänstlagen och miljöbalken) eller som täcks med stöd enligt någon annan författning. Det arbete man söker bidrag för får INTE ha påbörjats. Det är t.ex. möjligt att söka medel för att ta fram en VA-översikt där nuvarande VA-försörjning beskrivs utförligt (geografiska, naturgivna och ekonomiska förutsättningar, koppling till kommunens övriga planer och strategier, ansvarsfördelning, vattenförekomsters kvalitet, översvämningsrisker, behov i befintlig VA-anläggning, behov i områden med enskild VA-försörjning). Arbete med kommunal VA-planering ska genomföras enligt Havs- och vattenmyndighetens Vägledning för kommunal VA-planering (rapport 2014:1). Det är också möjligt att söka medel för att ta fram en dagvattenstrategi/-plan.

På Havs- och vattenmyndighetens webbplats finns bl.a. ansökningsblanketter, LOVA-förordningen och Vägledning för kommunal VA-planering att ladda ned. Man kan även söka i en projektkatalog för att få inspiration och idéer till LOVA-projekt.

Vägledning för kommunal VA-planering

Länsstyrelsen Dalarna om LOVA-bidraget

Havs- och vattenmyndigheten om LOVA-bidragetlänk till annan webbplats

Regeringen satsar 45 miljoner kronor år 2018, 50 miljoner kronor år 2019 och 70 miljoner kronor år 2020 på avancerad rening (läkemedelsrening) av avloppsvatten. Naturvårdsverkets aktuella utlysning omfattar sammanlagt 90 miljoner kronor med 45 miljoner kronor som ska fördelas år 2018 samt 45 miljoner kronor för bidrag till fleråriga projekt som sträcker sig under perioden 2018–2020. Sista ansökningsdag 2018 är den 16 september. I mån av tillgängliga medel kommer en andra utlysning att genomföras under 2019. Bidrag kan ges till investeringsprojekt eller förstudieprojekt med högst 90 % av kostnaden. Det kan sökas av kommuner och kommunala bolag.

Bidrag till läkemedelsrening vid avloppsreningsverklänk till annan webbplats

Regeringen har föreslagit en satsning över flera år där Naturvårdsverket har fått i uppdrag att fördela ut 25 miljoner kronor för 2018 för att minska utsläpp av mikroplaster och andra föroreningar via dagvatten och andra källor i syfte att minska de negativa effekterna på vattenmiljön. I mån av tillgängliga medel kommer en andra utlysning att genomföras under 2019. Bidrag kan ges till bland andra kommuner och VA-huvudmän. Bidrag lämnas till både investeringar och förstudier, men inte till åtgärder som har påbörjats innan beslut om bidraget har fattats. Bidrag kan ges med upp till 90 procent av kostnaden. Sista ansökningsdag 2018 var den 2 september.

Bidrag till minskade utsläpp av mikroplasterlänk till annan webbplats

Bidrag för t.ex. dagvattenanläggningar inom ramen för Grönare städer kan sökas (hos Boverket) av kommuner för åtgärder som ökar eller utvecklar stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Kommunala bolag kan inte få detta bidrag. Exempel på stadsgrönska är naturmark, parker, planteringar, stränder, våtmarker och dagvattenanläggningar. Bidraget omfattar 100 miljoner kronor under 2018. Bidrag ges med 50 % av kostnaderna. Åtgärden får inte vara inledd vid ansökningstillfället. Åtgärden får inte vara inledd vid ansökningstillfället. Bidrag kunde 2018 sökas vid två ansökningsomgångar, den första avslutades 30 april och den andra avslutades 14 september.

Bidrag för grönare städerlänk till annan webbplats

 

Text

Kontakt