Vildsvin

Vildsvin

Vildsvin har under senare år blivit ett allt vanligare inslag i naturen. Det ökande antalet har bland annat inneburit skador på marker och i trafiken. Men vildsvinen har också gett oss ökade jakttillfällen och förstklassigt kött.

Vildsvinsjakt

Vildsvin får jagas dygnet runt, men eftersom de vanligtvis är aktiva på natten jagas de oftast på så kallad åtel (se nedan) nattetid. För jakt på vildsvin gäller bland annat att:

  • Sugga med kultingar är fredad och får inte jagas
  • Årsungar av vildsvin får jagas hela året
  • Jakttiden för vuxna vildsvin är 16 april till och med 15 februari
  • Jakt av vildsvin med hjälp av hund är tillåtet 1 augusti till och med 31 januari.

Krav på tillgång till hund

Vid all jakt efter vildsvin ska eftersökshund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar efter påskjutningen.

Målsättning för vildsvinsstammen i Dalarnas län

Målsättningen med Länsstyrelsen Dalarnas vildsvinsförvaltning är att vildsvinens utbredning i länet ska anpassas så att vildsvinsskador och viltolyckor minimeras.

Målen ska nås med hjälp av samråd, jakt och förebyggande metoder.

Målsättning för vildsvinsstammen i Dalarnas län
PDF

Statistik

Fakta och kunskap måste användas för att kunna förvalta stammen på ett effektivt sätt. Förvaltningen ska följas med hjälp av avskjutnings- och viltolycksstatistik samt kunskap från lokala jaktlag och markägare, forskare och myndigheter.

Rapportera avskjutningen

Vildsvinens utveckling bör följas upp och därför är det nödvändigt att alla jägare och jaktlag rapporterar in avskjutning i Jägarförbundets webbaserade avskjutningsdatabas.länk till annan webbplats

Mer information om vildsvinsjakt hittar du på Svenska Jägareförbundets webbplats.länk till annan webbplats

Skyddsjakt av vildsvin som orsakar skador

För att förhindra skador gjorda av vildsvin får jakt­rättshavare bedriva jakt året runt

  • i en anläggning
  • på mark med jordbruksgrödor eller som används till yrkesmässig träd­gårdsodling
  • om jakten sker på särskilt uppdrag av kommunala nämn­d som åtgärd inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Vid skyddsjakt gäller inte fredning av till exempel sugga med smågrisar. Du bör dock inte skjuta vildsvin som har kultingar, eftersom det kan innebära att viltet utsätts för onödigt lidande. Du kan dessutom få ökade problem med skador av de moderlösa smågrisarna. Du måste ha tillgång till en eftersökshund vid skyddsjakt, precis som vid annan jakt på vildsvin.

Åtgärder som kan användas vid skyddsjakt av vildsvin

Du kan ansöka om att få använda rörlig belysning eller bildförstärkare i samband med skyddsjakt på vildsvin.

Tillstånd lämnas främst när:

  • vildsvin orsakar skador i gröda
  • vid ekoproduktion av tamsvin
  • då andra förebyggande åtgärder inte fungerar tillfredsställande.

Gör din anmälan så här

  1. Fyll i blanketten:
    Ansökan om användning av belysning/bildförstärkare vid vildsvinsjakt (pdf)PDF
  2. Skriv under och skicka blanketten till dalarna@lansstyrelsen.se eller

    Länsstyrelsen i Dalarnas län
    Viltfunktionen
    Åsgatan 38
    791 84 Falun

Fångst i vildsvinsfällor är en form av  "sista utväg" för att minska populationen där vildsvin ställer till stora skador. Det är viktigt att endast godkända fällor används och att de regler som är knutna till fällan följs. För att vildsvinen ska gå in i fällan måste de lockas in med någon typ av foder. Tänk därför efter före du använder en fälla så att du inte lockar fler vildsvin till platsen.

På senare år har Naturvårdsverket godkänt flera fångstredskap för jakt på vildsvin. Fångstredskapen är anpassade till att endast fånga årsungar av vildsvin.

Det finns särskilda villkor som måste följas för varje typ av fälla. De flesta fångstredskapen får bara användas nattetid och mellan den 1 september och den 30 april. Fångstredskapet ska också ha larm och måste vittjas senast två timmar efter det att larmet gått.

Mer information om fångstredskap finns på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skador i grödor och på tomter orsakade av vildsvin

Vildsvinen kan orsaka stora skador i bland annat jordbruksgrödor och trädgårdar. Vildsvin som kommer in på en gård eller i en trädgård där de kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas hela året. Sådan jakt får även bedrivas av den som bor på en gård eller har en trädgård men som saknar jakträtt.

Skador ska dock i första hand förebyggas genom ordinarie jakt. De som har jakträttigheter och markägarna har ett gemensamt ansvar att följa utvecklingen av vildsvinsstammen och vara observanta på skador. Där skadorna tenderar att bli oacceptabla bör jakten ökas.

  • Du kan sätta elstängsel runt fältet. 2–3 trådar hindrar normalt vildsvinen från att besöka begärliga grödor.
  • Du kan putsa kantzoner för att underlätta bevakning och jakt och försvåra för vildsvinen att smyga ut på grödan.
  • Du kan förebygga skador genom avledning till åtlar eller viltåkrar placerade långt från åkermark och vallar. I kombination bör du bedriva jakt på grödan.
  • Håll tomten städad, ta bort fallfrukt, stängsla in komposten och röj bort sly.
  • Undvik utfodring av annat vilt och fåglar för att inte locka in vildsvin på din tomt.
  • Elstängsel eller annat staket på minst 1 meter håller oftast vildsvinen utanför.
  • En påslagen radioapparat nattetid i trädgården kan hålla vildsvinen på avstånd.

Det finns inget bidrag för elstängsel eller ersättning för skador när det handlar om skador orsakade av vildsvin.

Bor du i detaljplanelagt område?

Kontakta kommunen om du har drabbats av vildsvinsskador och har frågor eller funderingar.

För att få till en bra förvaltning behövs samverkan och samförstånd mellan markägare, brukare och jägare. En tydlig framgångsfaktor är att man på lokal nivå kommer överens om målen med förvaltningen, samt hur man bäst förvaltar vildsvinen i området.

Vildsvinens hemområden är vanligtvis mycket stora, ofta över 1000 hektar. Förvaltningen bör därför ske över stora områden för att man ska lyckas minimera skador.

En tydlig förankring hos markägare är viktig, för att till exempel få information om skador. Jägarna är de som ska verkställa planerna som tagits fram i samverkan med markägare och brukare.

Markägaren har ett huvudansvar för viltvård, jakt och skador som uppstår på dennes mark. Om mark eller jakträtt arrenderas ut är det därför viktigt att sådana frågor regleras i skriftliga arrendekontrakt och jakträttsupplåtelseavtal.

Mallar för arrendeavtal finns bland annat framtagna av LRF och Svenska Jägareförbundet.

Utfodra inte utan använd åtling

Utfodring bidrar till att utöka vildsvinens spridning och reproduktionstakt. Att utfodra annat vilt kan också gynna vildsvinen. Utfodring med högenergifoder, till exempel sockerbetor, kan även orsaka ökad kvistbetning hos andra hjortdjur. Länsstyrelsen rekommenderar därför att vildsvin inte ska utfodras.

Åtling är ett sätt att underlätta jakten på vildsvin och inte detsamma som utfodring. Små fodergivor, 1–2 kilo per dygn i form av till exempel majs, ärtor vete eller korn är lämpligt. Sprid gärna med en foderspridare. Undvik stora mängder potatis eller annan rotfrukt.

Du får inte utfodra vildsvin med animaliska biprodukter (döda djur, slaktavfall, fiskrens), matavfall, livsmedel (bröd) eller sötsaker.

I jordbrukslandskapet bör åtlar inte användas för jakt under odlingssäsong. Under denna period ska jakten koncentreras till skadebegärlig gröda. Åtlarna kan då användas som avledningsplats om de inte ligger i direkt anslutning till åkrar.

Åtlar ska inte ligga närmre än 200 meter från angränsande jaktmark, åkermark, fotbollsplaner, naturområden eller trafikerad väg.

Du får använda fast belysning vid jakt från åtel. Belysningen ska monteras fast på till exempel åtelkojan eller spridaren. Du får inte använda rörlig belysning vid åtel utan tillstånd.

Kontakt