Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Nu finns vår nya fältguide för ängssvampar att beställa
Foto: Åsa Pokela
Nu finns den nya och uppdaterade fältguiden ”Ängssvampar i Dalarna - Fältguide för svampar i magra gräsmarker” att beställa via vår webbplats. Även om det känns lång kvar till svampsäsongen så uppmanar vi till att redan nu passa på att beställa ett exemplar av fältguiden, så att du inte står utan när säsongen drar i gång.
Arbetet med uppdateringen och utökningen av fältguiden har gjorts inom ramen för Åtgärdsprogram för hotade arter och Ett rikt odlingslandskap.
Vi ser ett stort intresse och efterfrågan kring fältguiden vi nu tagit fram. Vi har gjort många uppdateringar och den är även mer överskådlig – och snyggare. Vi hoppas alla som inventerar kommer att gilla den och att den hjälper till att upptäcka variationsrikedomen som finns i våra ängar, säger Sarah Lagerberg, projektledare på Länsstyrelsen.
Fältguiden ska hjälpa till med att hitta fler värdefulla ängs- och betesmarker
Fältguiden har ett Dala-fokus, men många av de arter som tas upp är bra indikatorarter även i resen av landet.
Sedan 2007 har länsstyrelsen inventerat magra gräsmarker som en del i arbetet med Åtgärdsprogram för svampar i ängs- och betesmarker. Inom åtgärdsprogrammet finns tre fokusarter; blårödling, fager vaxskivling samt praktvaxskivling. Innan inventeringen kände vi till fyra lokaler där någon av fokusarterna fanns, nu känner vi till 27 st. Det visar hur viktigt det är med inventeringar. Förhoppningen med den nya fältguiden är att den ska bidra till att fler värdefulla ängar och ängssvampslokaler upptäcks. Vi hoppas att fältguiden ska vara lättillgänglig, både för vana inventerare och för de som aldrig förr tänkt tanken att det kan finnas svampar i en äng.
Beställ här
Fältguiden beställs via vår webbplats. Den kostar 100 kr, frakt tillkommer
Beställ fältguiden Ängssvampar
Digital version
Fältguiden finns också i en digital version.
Faktaruta ängssvampar
Vad tänker du på när du hör ordet äng? Kanske ser du framför dig en blommande äng med surrande bin och svirrande fjärilar, men det är inte bara variationen av örter, gräs och insekter som skvallrar om att en gräsmark kan vara ett myller av liv. Mångfalden kan även visa sig när blommorna är borta, efter slåttern eller betet. På sensommaren och hösten börjar nämligen en helt annan organismgrupp ploppa upp i gräsmarkerna, de ofta färgstarka ängssvamparna!
I Sverige finns cirka 150 arter som räknas som ängssvampar. Man finner dem i magra gräsmarker som inte har gödslats. Men alla svampar som växer i ängs- och betesmarker är inte äggsvampar.
Ängs- och betesmarker är bland de artrikaste miljöerna vi har i Sverige. Dessvärre har ängssvamparna, liksom många andra hävdgynnade arter, minskat de senaste 100 åren. I dag återstår endast 1 % av de ängsmarker som fanns på 1800-talet. I ett allt effektivare jordbruk har naturbetesmarker och slåtterängar övergivits till förmån för mer högavkastande gödslade marker. Med gödsling kommer högre halter av bland annat kväve och fosfor vilket ängssvamparna är känsliga för. Sammansättningen av floran förändras också och våra mest kända ängsblommor försvinner i samma takt som ängssvamparna. Samtidigt som hävden, i form av bete eller slåtter har upphört, har ängs- och betesmarkerna många gånger planterats med träd, och dessa förändringar klarar inte ängssvamparna av.
På grund av sin känslighet för ändringar i omgivningen kan ängssvamparna vara till stor hjälp med att identifiera värdefulla ängs- och betesmarker. I Sverige finns ca 150 arter av ängssvampar och många av dem tas upp i fältguden. De flesta svampar går att artbestämma direkt men vissa är svårare. Vissa fruktkroppar har ett mycket varierat utseende och flera arter är mycket lika varande. Ibland går arterna att skilja åt genom att titta på sporerna i mikroskop. I andra fall behöver man DNA-sekvensera dem.
