Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Självförsörjningsgraden i Dalarna minskar
Foto: Mostphotos
I en ny rapport som följer upp utvecklingen i livsmedelskedjan i Dalarna konstateras det att länets självförsörjningsgrad har minskat under de senaste åren. Varför det ser ut så är svårt att svara på, men aktörerna bakom rapporten slår fast att utvecklingen är bekymmersam. Det finns potential och ambitioner kring att stärka arbetet med Dalarnas livsmedelsstrategi för att vända trenden.
Rapporten visar oroande tendenser då Dalarnas självförsörjningsgrad de senaste åren minskat. Med en pandemi och krig i vårt närområde har betydelsen av en fungerande inhemsk produktion blivit en allt viktigare samhällsfråga.
2018 lanserades Dalarnas livsmedelsstrategi med målet att livsmedelsproduktionen i Dalarna ska öka. Sedan dess har det hänt en hel del positivt; Dalarnas livsmedelsföretag rankas högt inom livsmedelsinnovation i Sverige och livsmedelskedjan i Dalarna sysselsätter runt 9 200 personer. Men i rapporten konstateras också att vi inte lever upp till det uppsatta målet om att öka den inhemska produktionen och det behöver hända mer om vi ska lyckas med ambitionerna i strategin.
Det finns både potential och behov av att betydligt öka produktion och förädling av livsmedel i Dalarna. Som konsumenter kan vi bli bättre på att efterfråga mat från Dalarna och inte minst kan de offentliga köken och restaurangköken spela en viktig roll för att öka efterfrågan och därmed produktionen i länet, säger Sten-Rune Lundin, projektledare på Länsstyrelsen i Dalarnas län.
Hur fortsätter vi?
Den 30 maj möter Landshövding Helena Höij, regionråd Birgitta Sacredeus och LRF’s ordförande Anita Boman Daniels deltagare inom FRODA nätverket. Under dagen kommer diskussionerna fokusera på vad vi gör och behöver göra extra inom hela kedjan för att få en positiv utveckling i Dalarna.
Om rapporten
Rapporten ”Dalarnas livsmedelskedja 2022” är en sammanställning av fakta om livsmedelsbranschen i Dalarna.
Rapporten är framtagen av de tre undertecknarna av Dalarnas livsmedelsstrategi, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Region Dalarna, LRF samt Dalarnas science park tillsammans med övriga aktörer verksamma inom samarbetet FRODA, Food region of Dalarna.
Snabbfakta från rapporten
- Dalarna har en betydande livsmedelsindustri. Kopplingen till de lokala råvarorna och den lokala marknaden är dock ofta svag. Knäckebröd och öl är viktiga produkter som säljs till stor del på marknader långt utanför Dalarna.
- Huvuddelen av de livsmedel som köps in till Dalarna är sådant som skulle kunna produceras i länet. Bara 10 procent av livsmedelsråvarorna är sådana som inte kan produceras lokalt. Det är till exempel exotiska frukter, kaffe, te och ris.
- Antalet personer som arbetar i livsmedelskedjan ökade fram till 2018. Därefter har antalet stått still eller minskat. 2020 minskade antalet sysselsatta på grund av minskningar inom restaurang- och cafésektorn. Det är i sin tur en effekt av Corona-pandemin.
- Könsfördelningen är mycket jämn totalt sett i livsmedelsproduktionen. Männen är dock överrepresenterade i primärproduktion, förädling och i grossistledet. Kvinnorna är i stället överrepresenterade i offentliga storkök och i detaljhandeln.