Harpickön och Fjället – två nya naturreservat bildas!

Nu bildas två nya naturreservat: Harpickön i Flosjön, på gränsen mellan Leksands och Gagnefs kommun, och Fjället i Orsa kommun.

De två nybildade reservaten består båda av gamla skogar, som mer eller mindre påverkats präglats av naturliga skogbränder.

– Fjället har karaktär som skogarna får om de brinner regelbundet. Skogen blir ljus och öppen, och den saknar i stort sett gran. Den får också ett stort inslag av döda eller skadade träd, förklarar Lennart Bratt, som handlagt beslutet om att göra Fjället till naturreservat.

Fjällets naturreservat är hem åt många skalbaggar, så som nordlig brunbagge, brun barkbock och raggbock. Även vedsvampar trivs i reservatet. Så gör även fler matsvampar, även om just detta inte var motiv för att bilda reservat.

– Vi hittade Karl Johan i enorma mängder, konstaterar Lennart Bratt.

Det är fritt fram att plocka Karl Johan i Fjällets naturreservat – dock inte växter.

Jätteblock lockar klättrare

Redan idag besöker ganska många Fjället. Här finns nämligen ett enormt stenblock, som klättrare gillar att bestiga. En vandringsled utgår från den skogsväg som går tvärs igenom reservatet, och på så sätt är det enkelt att hitta till stenblocket. Lennart Bratt rekommenderar vandringsleden för besökare som inte är särskilt vana vid att vandra, för i övrigt är skogen ganska "snubblig", då marken till stor del består av moränblock.

Harpickön

Harpickön har även den påverkats av en skoskogsbrand som skedde för ca 160 år sedan. Sedan dess har skogen fått utvecklas fritt. Till största del växer här gran, men det finns även inslag av löv. Den kuperade marken skapar olika mikroklimat och här finns gott om död ved. Flera hotade arter lever här, bland dem tretåig hackspett, garnlav, grönpyrola, ullticka och gropig skägglav.

Harpickön saknar större stigar inåt land, vilket troligen beror på den branta stigningen och den täta skogen. Däremot finns här en allmän badstrand, med eldplats och slogbod.

– Jag rekommenderar att stanna till vid stranden, men också att gå upp på ön från olika håll för att komma upp i de vildvuxna granskogarna. På sommaren behöver man båt för att komma dit, men vintertid är det populärt att åka skridskor på sjön, säger Hannah Brandin, handläggare för Harpicköns naturreservat.

Hannah tipsar även om en skoterled på öns södra del.

Grankåda blev god affär

Harpickön har en spännande historia, som också förklarar öns namn. Under 1600- och 1700-talet samlade man nämligen in grankåda på ön, som kokades till något som kallades harpix. Harpixet såldes till kronans uppköpare och skickades till örlogsvarvet i Karlskrona. Harpixet blandades sedan med glaskross och valfett och ströks på skeppens skrov för att skydda mot skeppsmask och långhalsar.