Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Fäbodveckan – fäbodkultur i teori och praktik

En ko och en kalv tittar ut genom en glugg i en trävägg. Foto: Liv Lötberg

Foto: Liv Lötberg

Den 11–16 juli anordnas Fäbodveckan på Bastbergets fäbod i Gagnef. Allmänheten bjuds in för att lära sig mer om fäbodens kulturarv genom kurser, workshops, vandringar och föredrag. Syftet med veckan är att uppmärksamma mångfalden som fäbodmiljöer bjuder på och inspirera till att de bevaras och utvecklas. Veckan anordnas av Länsstyrelsen i Dalarnas län och Dalarnas museum tillsammans med Bastbergets fäbodlag.

Fäbodar är karaktäristiska natur och kulturmiljöer, starkt präglade av människor och kreatur. De bär stora biologiska och kulturella värden. Praktisk tillämpning av traditionella metoder är en förutsättning för fäbodarnas bevarande in i framtiden. Under veckan kommer deltagarna att kunna lära sig mer om med bland annat timmerhantverk, slåtter, slöjd, hantverksmässiga mejeriprodukter, immateriellt kulturarv, biologiska värden och mycket mer.

– Vi ser väldigt mycket fram emot att få möta de som är nyfikna på vad fäbodar är och de redan inbitna som vill lära sig ännu mer och kanske dela sina erfarenheter med oss. Fäbodmiljöer är pedagogiska exempel på vad ett rikt odlingslandskap innebär. Allt finns där – de betande djuren, artrikedomen, bebyggelsen och inte minst de kunskapsbärare som behärskar fäbodens alla hantverk. Exempelvis mjölkförädling, slåtter och trähantverk, säger Sarah Lagerberg på Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Ett rikt odlingslandskap

Fäbodar ligger isolerade på skogbevuxna höjder. Trots det är de tätt sammankopplade med odlingslandskapet nere i byarna. Genom att hålla kreatur på skogsbete sommartid kunde markerna nere i byn användas för slåtter eller odling av spannmål, i stället för bete till djuren.

– Slåtterängarna är juveler i landskapet, många gånger med en otrolig artrikedom. De hade inte skapats utan djur. Hö från ängarna blir vinterfoder till djuren och på somrarna får djuren gå och beta i skogen, detta är grunden i hela fäbodsystemet, och denna grund utgör basen för mångfalden, berättar Sarah Lagerberg.

– Även fäbodarnas byggnader är viktiga beståndsdelar i landskapet. De hjälper oss att förstå gårdarnas historiska resurshushållning med fäbodbruk som binäring och fäbodkullornas tillvaro. Varje byggnad är uppförd för sin särskilda funktion inom fäbodnäringen, exempelvis fähus, hölador, mjölkkammare, härbren och stugor. På fäbodarna kan timmerhuskulturen ännu idag upplevas samlat och fäbodmiljöerna är tillgängliga för besökare, vilket ju är fantastiskt, säger Malena Andersson som är byggnadsantikvarie på Dalarnas Museum.

Ett rikt odlingslandskap är ett av 16 miljökvalitetsmål, antagna av riksdagen. Det handlar bland annat om att stärka natur- och kulturmiljövärden kopplade till odlingslandskapet samtidigt som en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion bedrivs. I målet ingår även att husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade, samt att landskapet ska vara attraktivt och tillgängligt för friluftsliv.

Ett rikt odlingslandskap på Sveriges miljömåls webbplats Länk till annan webbplats.

Om Fäbodveckan

Fäbodveckan genomförs i samarbete med flera aktörer, bland andra Dalarnas fäbodbrukarförening, Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk, Dalarnas Fornminnes- och hembygdsförbund och Gagnefs kommun.

Program och anmälan till kurser och workshops

Om Fäbodveckan

Kontakt