Fäbodsommar
Länsstyrelserna i fäbodlänen vill uppmärksamma fäbodbruket som med sina nära
1000 år på nacken, genom åren, bidragit med klimatsmart matproduktion, naturnära hantverk och biologisk mångfald i vår del av världen.
Utan fäbodbrukare, som genom kunskapsöverföring mellan generationer och tidsepoker håller liv i dessa månghundraåriga traditioner, skulle en viktig del av vårt natur- och kulturarv gå förlorat.
I Dalarna har vi 2024 valt att samla aktiviteterna under begreppet Fäbodsommar, i Gävleborgs län under Fäbodveckan och i Värmland under Säterrundan, olika namn men alla med samma mål: att lyfta fäbodbruket som med sina traditionella metoder och småskaliga lisvsmedelsproduktion bidrar till biologisk mångfald samtidigt som vår cicvila beredskap stärks.
I vårt län finns flera aktiva fäbodar som öppnar sina dörrar för att välkomna besökare. Vi hoppas att ännu fler får chansen att uppleva fäbodlivet och få en djupare förståelse för våra djur och vår historia. Fäbodsommar ger en härlig möjlighet att utforska och hylla fäbodbruket, där vi kan upptäcka och förstå hur arbetet med att få mat på bordet genom århundraden präglat vårt landskap.
Under fäbodsommaren kommer du kunna delta i olika aktiviteter och förhoppningsvis fördjupa din kunskap om fäbodens natur- och kulturarv.
Aktiviteterna kommer att äga rum på olika fäbodar i våra fäbodlän, vilket ger dig möjlighet att utforska och njuta av den vackra naturen och kulturen på flera platser i fäbodsverige.
Information hittar du på respektive länsstyrelses webbplats under ”Information till verksamma på landsbygden”.
Samarbetspartners
Vi samarbetar med: Dalarnas fäbodbrukarförening, Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk, MatVärden och Gävleborgs Fäbodförening.
Är du intresserad av att anmäla en aktivitet till årets program så har vi satt upp ett formulär där du enkelt kan fylla i uppgifterna.
Symbolen för Fäbodsommar.
Program
Det finns inga programpunkter för 2025.
Karta över fäbodar
Fäboden idag är en rofylld idyll halvvägs dold av skogens grönska, men för bara 100 år sen var det en levande arbetsplats. Trång och fylld av liv, kors råmande, bräkande getter och fäbodstintors lockande kulningssång.
Fäbodarna uppstod på grund av begränsade betesmarker i byarna och utgjorde en lösning för mjölkhanteringen. Platsen för fäboden valdes noggrant så att tillgång till vatten och betesmarker var god. Fäboden var kvinnornas arbetsplats och där ansvarade de för djurens hälsa och tillverkning av till exempel ost och andra mjölkprodukter.
Traditioner som kulning och tro på övernaturliga krafter omgav fäbodlivet. Fjällkor och getter var typiska djur på fäbodarna.
Fäbodsystemet nådde sin största omfattning under 1800-talet, men exakt hur och när det uppkom vet man inte. Under 1900-talet minskade antal fäbodar på grund av nya jordbruksmetoder och mejeriernas framväxt. Trots detta finns det idag några aktiva fäbodbrukare som anpassar gamla traditioner till moderna metoder. I Dalarnas län har vi ett åttiotal aktiva fäbodar. Deras arbete bevarar kunskap och traditioner samtidigt som fäbodmarkerna hålls öppna och ger insikt i föregående generationers liv.
