Miljöinvestering våtmark och dammar - vattenkvalitet

Vill du anlägga eller restaurera en våtmark eller damm? Du kan få stöd för åtgärden om den bidrar till att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag eller hav.

Stöd till miljöinvesteringar för att anlägga eller restaurera våtmarker och dammar har två syften. Det ena är att kunna förbättra vattenkvaliteten i våra sjöar, vattendrag och hav. Genom att anlägga våtmarker eller dammar i odlingslandskap kan vi minska övergödningen i våra vatten.

Våtmarken eller dammen ska ligga i odlingslandskapet, och åtgärden ska vara kopplad till jordbrukets påverkan på vattenkvaliteten. Länsstyrelsen kan hjälpa dig att bedöma om den utvalda platsen är lämplig.

Det andra syftet med stödet är att gynna den biologiska mångfalden.

Vem kan få stöd?

  • Myndigheter
  • Kommuner
  • Landsting och regioner
  • Företag
  • Föreningar och andra organisationer
  • Enskilda personer

Du som söker stödet ska äga marken eller ha tillstånd av markägaren att utföra åtgärden.

Vilka faktorer påverkar möjligheten att få stöd?

Länsstyrelsen kommer att bedöma din ansökan utifrån vissa kriterier. Det är endast de högst prioriterade ansökningarna som får stöd.

Hur stort är stödet?

Du kan få 50, 90 eller 100 procent av dina utgifter i stöd, förutsatt att utgifterna ger rätt till stöd. Stöd beviljas inte till ansökningar som har mindre än 30 000 kronor i stödberättigande utgifter.

Hur stort stöd du får beror på platsen och vilken förväntad effekt investeringen beräknas få. För att få 100 procent ska investeringen genomföras inom ett nitratkänsligt område, eller annat område med hög näringsbelastning.

Alla utgifter ger inte rätt till stöd. Läs mer om vilka utgifter du kan få stöd för på Jordbruksverkets webbplats.

När ansöker jag och när får jag beslut?

Det är viktigt att du ansöker om stöd innan du påbörjar din investering. Du får inte ta med utgifter som du har haft innan ansökningsdatumet.

Hur ansöker jag?

Du söker stödet i Jordbruksverkets e-tjänst för företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar.

Läs noggrant igenom förutsättningarna för stödet innan du ansöker, både på den här sidan och på Jordbruksverkets webbplats. På Jordbruksverkets webbplats får du även mer detaljerad information om hur du ansöker.

Påbörja investeringen innan beslut

Vill du påbörja din miljöinvestering innan du fått beslut om stöd? Kontakta oss på Länsstyrelsen och be om ett skriftligt startbesked. Se även till att du har annan finansiering, om du inte skulle få stödet.

Om du påbörjar investeringen utan startbesked kan vi behöva avslå din ansökan.

Ansök om utbetalning

När du har fått ditt beslut och din insats är helt klar och alla utgifter är betalda och bokförda ska du ansöka om slututbetalning. Ansök om slututbetalning innan slutdatumet i ditt beslut om stöd. Ansökningar som kommer in försent får avdrag på stödet.

Du kan även ansöka om delutbetalning innan investeringen eller projektet är helt klart. Föreningar som beviljats projektstöd kan i vissa fall ansöka om förskottsbetalning.

Ansökan om utbetalning består av två delar. Du ska först registrera dina utgifter i Jordbruksverkets e-tjänst och därefter ska du skicka in underlag till oss på Länsstyrelsen.

1. Registrera utgifter

Du registrerar dina utgifter i Jordbruksverkets e-tjänst. Jordbruksverket har en guide om hur du ansöker om utbetalning, som du bör läsa igenom för att vara säker på att allt blir rätt.

De utgifter du söker stöd för måste vara betalda innan du kan ta med dessa i en ansökan om utbetalning. Du får inte ta med några utgifter där faktura- eller betalningsdatum är före det datum som du skickade in din ansökan om stöd.

Om du har blivit beviljad stöd för enhetskostnad eller fast ersättning så är det endast ett fåtal kolumner som måste fyllas i. Se mer information i guiden under kapitlet Enhetskostnad, fast ersättning och EIP och kapitlet Utgifter.

Guide för hur du gör din ansökan om utbetalning i e-tjänsten (PDF)länk till annan webbplats

Ansök om utbetalning av stöd i Jordbruksverkets e-tjänstlänk till annan webbplats

E-tjänsten kräver inloggning med BankID.

Finansiering

I ditt beslut om stöd ser du vilken finansieringstyp som beslutet omfattar och som du ska redovisa i din ansökan om utbetalning. Har du endast egen finansiering behöver du inte fylla i något under finansieringsfliken. Kontakta oss om du är osäker.

2. Skicka in underlag

När du har registrerat utgifterna i e-tjänsten laddar du upp underlagen eller skickar dem via brev till oss på Länsstyrelsen. Underlagen ska ha ett försättsblad och numreras och sorteras i samma ordning som du registrerade dem.

Läs mer på Jordbruksverkets webbplats om vilka underlag som ska skickas in, och hur de ska sorteras.

Hur du hanterar underlag finns beskrivet i Jordbruksverkets guide (PDF)länk till annan webbplats

Försättsblad – underlag till ansökan om utbetalning (PDF)länk till annan webbplats

Länsstyrelsen prioriterar bland ansökningarna

Länsstyrelsen bedömer varje ansökan efter vad som är prioriterat för att nå de uppsatta målen i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och målen för länets utveckling. Det är endast de högst prioriterade ansökningarna som får stöd. Vilka prioriteringarna är i Dalarna kan du läsa om i Dalarnas handlingsplanPDF. Där kan man per område se vilka prioriteringarna är, vad som ligger till grund för poängsättningen och vilka poäng som krävs inom varje område för att beviljas stöd.

Beslut om stöd

Pengarna som Dalarna har tilldelats kommer att beslutas vid tre beslutsomgångar per år:

Beslutsomgång 1
Sista ansökningsdag den 31 januari (ansökningsperiod 1 oktober – 31 januari)  

Beslutsomgång 2 
Sista ansökningsdag den 30 april (ansökningsperiod 1 februari – 30 april)  

Beslutsomgång 3
Sista ansökningsdag den 30 september (ansökningsperiod 1 maj – 30 september)

Ta gärna kontakt med oss och hör om aktuellt läge kring tillgång på pengar.

Fakturor

På fakturorna ska det framgå att de har koppling till det som du beviljats stöd för, och utgifterna ska finnas med i ditt beslut om stöd. Alla underlag som fakturan hänvisar till ska skickas med. Om du inte ansöker om utbetalning för hela beloppet ska du markera vilka utgifter du ansöker för.

Utgifter ska anges exklusive moms om du är momsredovisningsskyldig.

Betalningsbevis

Du ska skicka in kontoutdrag eller betalningsbevis som visar att du har betalat utgifterna.

Särredovisning i bokföringen

Alla utgifter som avser investeringen eller projektet ska särredovisas i bokföringen genom att bokföras på ett eget kostnadsställe eller med en särskild bokföringskod.

Mer information om stödet

På Jordbruksverkets webbplats kan du läsa mer om stödet.

Miljöinvestering för att anlägga och restaurera våtmarker och dammar (Jordbruksverket)länk till annan webbplats

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Våtmarker

Upplev nöjet att jobba med vatten i landskapet! Genom att anlägga en våtmark kan du skapa positiva effekter för miljön. Antalet våtmarker har minskat drastiskt i landskapet de senaste hundra åren. Sverige och EU skjuter till pengar.

I våtmarksprojektet jobbar vi tillsammans för att sprida kunskap och inspirera till anläggning och restaurering av våtmarker.

Vill du anlägga en våtmark?

Har du en lämplig plats att anlägga en våtmark på? Eller kanske ett vattenområde som skulle passa till restaurering? Kontakta då gärna någon i länsstyrelsens våtmarksgrupp! Kontaktuppgifter finner du längst ner på sidan.

Läs mer om hur du söker stöd med mera.

Du kan även söka stöd via våtmarks-LONA

LONA - läs mer här om Våtmarks-LONA här.

Här nedan kan ni dock fortfarande hitta mycket tips och inspiration till kommande våtmarksprojekt!

Varför är våtmarker viktiga?

Våtmarker har många viktiga funktioner som är till nytta för både människor och natur.

Våtmarker har stor betydelse för vattnets kretslopp genom att de samlar, lagrar, renar och sprider vattnet vidare. De står också för en betydande del av vår biologiska mångfald eftersom de utgör en viktig livsmiljö för en mängd växter och djur.

Den större vattensalamandern är ett exempel på de många arter som är hotade pga att många vatten har dikats ut eller att man har planterat in fisk. Salamandern trivs speciellt i odlingslandskapet, då de övervintrar under barken på grövre träd, vilka ofta finns i anslutning till öppen mark.

Flera miljömål berörs

Våtmarksprojektet startades främst för att uppfylla det regionala målet för Myllrande våtmarker. Fler miljömål än detta berörs dock av projektet.

Myllrande våtmarker, Ingen övergödning, Ett rikt växt och djurliv och Ett rikt odlingslandskap.


Sveriges miljömål.selänk till annan webbplats

Anlagda våtmarker i Dalarna

       

Karta över anlagda våtmarker

Örsåsen. En ny vattenspegel på 1,0 ha i en betesmark vid en fäbod. Våtmarken har anlagts genom dämning i en myr och färdigställdes under hösten 2013.

Stenbrotjärn. Återskapande av vattenspegel på 1,75 ha i en svacka i jordbrukslandskapet i byn Västannor, Leksands kommun, Örsåsen. En ny vattenspegel på 1,0 ha i en betesmark vid en fäbod. Våtmarken har anlagts genom dämning i en myr och färdigställdes under hösten 2013.

Vilkesbacka. 1 hektar. Våtmark som anlagts dels på åkermark och dels på betesmark. Idag omges våtmarken av betesmark.

Sellänget. Restaurering av en våtmark som anlagts i lokalt investeringsprogram (LIP) 2002. Våtmarken är uppdämd i Storsvedbäcken som mynnar i Sellnässjön och är en fin miljö för fåglar. Våtmarken bedöms också bidra till att minska näringsbelastningen nerströms genom sedimentation av jord från åkrarna. En restaurering görs nu för att gräva bort sediment och få bort kaveldun som tagit överhanden i delar av våtmarken.

Backa gård. 15 ha stort våtmarksområde skapat i en dalgång genom höjning av vattennivån, muddring av sankmarker och dammar, rensning av gamla lertag och återskapande av en meandrande bäck. Strövstigar för allmänheten ska iordningställas.

Finngärdet. 0,15 ha våtmark som anlagts i en betesmark.

Arkhyttan
Våtmark som anlagts i anslutning till liten åkermark i skogen. Tar emot vatten i huvudsak från skogen.

Hysta, Stora Skedvi
2 hektar. Damm anlagd på tidigare åkermark. Rikt djurliv, men skulle kunna utvecklas ytterligare om strandzonen betades.

Ansta Västra. Återskapande av 3,8 ha våtmark i ett område med en tidigare utdikad våtmark. Vattnet rinner vidare ut i den näringsbelastade sjön Hönsan. Markerna runt våtmarken kommer att betas.

Ansta östra. En våtmark på 1,85 ha har återskapats på åkermark som före en tidigare utdikning utgjort våtmark. Avrinningsområdet på ca 300 ha utgör stora delar delar av dalens åkermarker. Vattnet löper från våtmarken ut i den näringsbelastade sjön Hönsan. Marken runt våtmarken kommer att betas.

Salmakarbo, Dala Husby
1 hektar. 6-7 dammar anlagda av grävmaskinist som tidigare bodde på gården intill. Tar emot vatten från berget och åkrarna på andra sidan vägen.

Brunnsjön
3 hektar. Damm anlagd på tidigare åkermark. Ligger parallellt med den högt näringsbelastade Mässingsboån. En del av åns vatten går in i dammen, men större delen rinner rätt ut i Brunnsjön.

Morshyttan
0,42 hektar. Tre våtmarker anlagda i huvudsak på impediment (svårbrukad mark) i jordbrukslandskapet.

Hälsingbo vid Dormen
Liten våtmark, ca 0,35 ha, vid sjön som betas av nötkreatur (6692715, 568818 (Sweref99TM))

Örängarna
Våtmark 2,5 ha på jordbruksmark som anlagts genom att öppna upp en igenvuxen, före detta sjö med namnet Flacken. Våtmarken som sköts med betesdjur har haft ett rikt fågelliv sedan anläggningen. (6689155, 557578)

Hällagölen, Hedemora
Liten våtmark, ca 0,70 ha, en del av Hällagölen som sköts med slåtter (6682756, 556569)

Rudängen
Våtmark, 9 ha, som anlagts i åkerlandskapet strax norr om Nyckelby i Borlänge. Våtmarken har redan ett mycket rikt fågelliv och har varit välbesökt av ornitologer. Våtmarken har tillkommit genom ett samarbete mellan flera markägare, Nyckelby lantbruk AB som kommer att sköta området med betesdjur och länsstyrelsens våtmarksgrupp, som arbetat för att våtmarken skulle bli till. Våtmarken är synlig från E16 precis norr om Borlänge. (6705768, 526981)

Aspan
I Aspan i Dala-Husby har man gjort restaureringsarbeten och vallar, för att kunna hålla kvar vatten in i början på juli månad och på så vis bättre gynna häckande fåglar. En plattform för fågelskådare finns öster om våtmarken vid vägen mot Övernora. Området är ca 8 ha stort. (6693841, 555612)

Vicentparken Avesta
I vicentparken har man anlagt en våtmark, nära entrén. Syftet är att gynna fåglar och groddjur samt att det kan lätt ses av besökare till parken.

Anlägg en våtmark, gör en groda glad
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden

Kontakt

Edward Wirgén
Handläggare av miljöinvesteringar, rådgivning våtmarker och bete Edward.Wirgen@lansstyrelsen.se
Telefon 010-225 02 70  

Håkan Danielsson
Miljöhandläggare
Hakan.Danielsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-225 02 78

Nina Söderström
Naturvårdshandläggare
nina.k.soderstrom@lansstyrelsen.se
Telefon 010-225 03 15  

Maria Jons
Naturskydd
Maria.Jons@lansstyrelsen.se
Telefon 010-225 03 43             

Kontakt