Pågående och kommande arbete

Information om vad som pågår just nu i arbetet med förorenade områden och vad som planeras för de kommande åren.

Pågående arbete

Efterbehandlingsprocessen inleds vanligtvis med en ansvarsutredning. Ansvarsfrågan behöver utredas grundligt innan undersökningar och åtgärder kan komma till stånd. Det gäller för alla efterbehandlingsobjekt oavsett finansieringsform (privatfinansierade, bidrags-, och statsstödsfinansierade projekt).

För efterbehandlingsobjekt där det saknas ansvarig (helt eller delvis) för att bekosta undersökningar och åtgärder, kan utredningar och åtgärder genomföras genom en ansökan om statliga medel från Naturvårdsverket.

I det tillsynsarbete som genomförs inom förorenade områden är tillsynen fokuserad på att fortsätta arbetet med att ta fram ansvarsutredningar samt operativ tillsyn på både avslutade och pågående objekt där länsstyrelsen har tillsynsansvar.

Hur många efterbehandlingsprojekt som kan påbörjas beror på resurser, hur komplexa objekten är och hur mycket tid som måste läggas på andra redan pågående objekt. Erfarenhetsmässigt blir de flesta projekt årslånga innan åtgärdsmålen är uppnådda och projektet kan avslutas.

Kommunerna har tillsynsansvaret för många av länets prioriterade objekt och länsstyrelsen kommer därför även fortsättningsvis att lägga stor vikt på tillsynsvägledande insatser.

Information om förorenade områden är efterfrågad av såväl myndigheter, som av privata aktörer vid exempelvis exploatering eller överlåtelse av fastigheter. Uppdatering och kvalitetssäkring av databasen EBH-stödet är därför prioriterat och pågår kontinuerligt.

Vid tillståndsprövning av nya miljöfarliga verksamheter aktualiseras frågeställningar om olika förebyggande åtgärder som kan behöva vidtas för att reducera negativa miljöeffekter såsom exempelvis föroreningar. I samband med prövningsprocessen ges olika enheter inom länsstyrelsen tillfälle till att lämna synpunkter utifrån sina ämnesområden. Även vid avveckling av hela eller delar av en miljöfarlig verksamhet behöver utredningar göras för att avgöra om byggnader, anläggningar, mark- och vattenområden kan ha förorenats.

Länsstyrelsen yttrar sig avseende fysisk planering då mark ska vara lämplig för det ändamål den planläggs för.

Undersökningar och utredningar

Ett förorenat område undersöks för att bedöma vilken risk det utgör för människors hälsa och miljön. Föroreningens egenskaper, områdets känslighet, föroreningarnas spridningsförutsättningar, föroreningsnivåer med mera avgör om området behöver efterbehandlas/saneras. Undersökningar utförs vanligtvis i flera steg.

Pågående projekt i länet (urval) i undersökningsfas

 

Kommun

Objekt

Avesta

Gubbmosstippen

Avesta

Gubbmossplan

Avesta

Industriavfall i Rembo

Avesta

Deponeringsplats i Åsbo

Hedemora

Garpenberg (Gruvsjönområdet)

Hedemora

”Cykelfabriken”


För de objekt där man efter undersökningar gjort bedömningen att efterbehandlingsåtgärder är nödvändiga tas en åtgärdsutredning fram. Denna syftar till att belysa bästa möjliga åtgärdsalternativ för området till en rimlig kostnad för att uppnå de krav som behöver ställas på riskreduktion för aktuell/planerad markanvändning.

Pågående projekt i länet (urval) i åtgärdsfas

Kommun

objekt

Avesta

Gotthard Aluminium

Borlänge

Hemströms kemiska tvätt (gamla)

Ludvika

Fredriksbergs pappersbruk

Malung-Sälen

Malungs garveri

Smedjebacken

Silvhyttan 1-3, Stollbergsmagasinet


Kommande arbete

De 30 mest prioriterade objekten i länet med riskklass 1 och 2 redovisas i vår prioriteringslista. Listan ses över och revideras varje år efter behov. En stor del av de objekt som prioriteras högst på listan hör till branscherna gruvindustrier och sågverk.

Länsstyrelsen har identifierat att det finns kunskapsluckor inom länets kartläggning av vissa branschtyper och specifika ämnen. Därför avses det att initiera så kallade inventeringsarbeten för branscherna sågverk och pälsdjursfarmar samt att inventera verksamheter där PFAS/PFOS-ämnen har använts. Ett nationellt pilotprojekt pågår för närvarande (RUFS) som kommer att medföra ökad kunskap och nya arbetssätt/metoder för att kunna hantera de förorenade sedimentområden som utgör störst risk för miljön och människors hälsa. Vad resultatet av detta arbete innebär för de befintliga organisatoriska förutsättningarna är i nuläget oklart.

Under de närmaste åren planerar Länsstyrelsen att arbeta enligt pågående arbetssätt när det gäller EBH-stödet, intern samverkan, fysisk planering, tillsyn, tillsynsvägledning och statliga bidrag.

Genom tillsyn kommer Länsstyrelsen fortsätta att arbeta för att ansvariga verksamhetsutövare ska undersöka och utreda sina objekt. Många tillsynsobjekt är i utredningsfas och Länsstyrelsen kommer att arbeta för att åtgärder vid behov ska kunna genomföras samt att påbörjade åtgärdsprojekt slutförs. För objekt utan ansvarig eller delvis ansvarig verksamhetsutövare drivs prioriterade objekt vidare genom tillsyn och bidragshantering.

Länsstyrelsen avser att fortsätta stötta kommunerna i deras inventerings- och åtgärdsarbete och avser även att fortsätta samverka med Länsstyrelserna i Mälardalen och Gotland (Mälsam-samarbetet ) vad gäller utbildningsinsatser med mera.


Kommun: Smedjebacken
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Riskklass: 1

Dalarnas enda akuta objekt, ett äldre gruvområde med arsenikhaltigt gruvavfall av akuttoxisk karaktär. Ett stort antal undersökningar är gjorda inom området. Två huvudstudier är utförda, en på landområde och en för sedimenten i de närliggande sjöarna Staren och Plogen. Åren 2021–2022 har åtgärdsförberedande undersökningar genomförts inom objektet. Sveriges geologiska undersökning (SGU) är huvudman för Stollbergsområdet och undersökningar samt kommande efterbehandlingsåtgärd finansieras mestadels med statliga bidrag eftersom ansvarig saknas till stor del.

Kommun: Ludvika
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Riskklass: 1

Industriell verksamhet har bedrivits på området sedan 1700-talet. Som exempel på verksamheter kan nämnas sågverksamhet, pappersproduktion, stålfjädertillverkning, tapettillverkning och kemtvätt. Huvuddelen av föroreningarna bedöms härröra från den sulfit- och sulfatmassatillverkning som pågick från början av 1930-talet fram till 1970-talet. Fastigheten har undersökts i flera omgångar. Riskerna ligger främst i höga metallhalter i kisaska och oljeföroreningar. Under 2017 upptäcktes en större mängd olja i fri fas vid ett par gamla ovanjordscisterner i norra delen av området. Bidrag för akut åtgärd beviljades och oljan samt cisternerna åtgärdades hösten 2018.

På området fanns byggnader och en hög skorsten som var kraftigt förfallna, vilket påverkade möjligheten för undersökning och åtgärd negativt. Under 2021 revs samtliga byggnader och därmed kunde det omfattande saneringsarbetet påbörjas.

Den sista ägaren av fastigheten gick i konkurs 1994 varvid fastigheten abandonerades (övergavs). För att kunna beviljas statligt bidrag för genomförande av saneringsåtgärder övertog Ludvika kommun fastigheten genom expropriering.

SGU har varit huvudman för undersökningar på området gjorda efter 2010, liksom för den akuta saneringsåtgärden 2018. Sveriges geologiska undersökning (SGU) fortsätter vara huvudman för åtgärdsförberedande undersökningar och saneringsåtgärd. Täckning med rena jordmassor samt landskapsmodellering pågår på området. Sanering av ytterligare oljecisterner, kisaskeområdet, banvallarna och mesadeponierna planeras att slutföras de närmaste åren.

Kommun: Borlänge
Tillsynsmyndighet: Borlänge kommun
Riskklass: 1

Hemströms kemiska tvätt har bedrivit verksamhet på två olika fastigheter, Harven X och Tjärna X:X. Klorerade kolväten har påträffats i mark och grundvatten och det finns ett behov av att åtgärda områdena. Ansvarsfrågan har avgjorts och miljödomstolen slog fast att ansvar saknades för verksamheten på Harven X men att den tidigare verksamhetsutövaren hade ett ansvar för verksamheten på Tjärna X:X.

Gällande den gamla tvätten, för vilken ansvar saknas, har kommunen sökt statliga bidrag för genomförandet av undersökningar i omgångar sedan 2012. Riskerna ligger främst i närheten till vattentäkten samt att det idag finns en skola/förskola på platsen. Risken för att det skulle spridas till den närliggande dricksvattentäkten bedömdes som liten, åtminstone inte i så höga nivåer att vattnets kvalitet skulle påverkas. Huvudstudien färdigställdes med bidragsmedel beviljade 2016. Under 2018 ansökte och beviljades kommunen bidrag för åtgärd. Idag är åtgärder pågående och det beräknas vara klart de närmsta åren.

Kommun: Malung-Sälens kommun
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Riskklass: 1

Garveriverksamhet från slutet av 1800-talet fram till den sista konkursen 2004, placerad centralt i Malung. Efter konkursen upptäcktes stora mängder kvarlämnade kemikalier i lokalerna som då användes för kommersiell verksamhet. Byggnaderna var lokaliserade i direkt anslutning till Västerdalälven och därmed ansågs kemikalieförvaringen utgöra en stor risk ur miljö- och hälsosynpunkt, särskilt med tanke på tillgängligheten till lokalerna. Många av kemikalierna förvarades också på ett sådant sätt, eller var av sådan beskaffenhet, att explosionsrisken var stor. Då den nuvarande fastighetsägaren bedömdes sakna tillgångar sökte, och erhöll, kommunen bidrag för ett akut omhändertagande av kemikalierna.

Under 2010/2011 genomfördes en förstudie av objektet. Sommaren 2014 brann garveriet ner. Sedan dess har ett flertal undersökningar utförts på området och man hittade bland annat en kromtank som grävdes upp. År 2017 ansökte och beviljades kommunen bidrag för kompletterande undersökning i huvudstudienivå på objektet, vilken genomfördes 2017/2018. I samband med undersökningen påträffades stora mängder olja samt en cistern som efter ny ansökan beviljades bidrag för akut omhändertagande. Undersökningen visade även på höga halter av bland annat PAH och krom i sedimenten utanför garveriet och en kompletterande sedimentundersökning gjordes våren 2019. Resultaten har visat på att även en grundvattenundersökning är motiverad och efter beviljat bidrag genomfördes den under 2019. Vid denna påträffades PFAS och en möjlig källa har identifierats.

Malung-Sälens kommun har tagit över ägandet av fastigheten, vilket möjliggjort att statligt bidrag beviljats för åtgärdsförberedande undersökningar. Nu står objektet inför att gå in i åtgärdsfas där första steget blir en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. Kommande sanering kommer omfatta både sanering av de kraftigt förorenade sedimenten i älven samt markförorening på det f.d. garveriområdet.

Kommun: Borlänge
Tillsynsmyndighet: Borlänge kommun
Riskklass: 2

Bysjönområdet är ett område bestående av flera fastigheter. På området låg tidigare ett sågverk som lades ner redan på 1950-talet. Efter detta anlades två deponier på området, en hushållsavfallsdeponi och en industrideponi, vilka var i drift fram till 1985. I dagsläget bedriver räddningstjänsten övningsverksamhet på delar av området och det finns även ett industriområde samt mark som används för bostads- och rekreationsändamål. Då området misstänktes vara förorenat både till följd av den tidigare sågverksamheten och deponierna ansåg både Länsstyrelsen och kommunen det som angeläget att ta ett helhetsgrepp kring föroreningssituationen på området. Sedan 2009 har ett antal undersökningar genomförts inom området, där även Borlänge Energi och Räddningstjänsten har delfinansierat vissa delar. Undersökningarna har visat på förhöjda metallhalter inom bland annat bostadsområdet och den så kallade askdeponin där Räddningstjänsten har sina brandövningar.

Kommunen beviljades bidrag för att genomföra huvudstudie inom området, med fokus på bostadsområdet där förstudien visade på fläckvis höga metallhalter. Huvudstudien redovisades 2013 och resultatet var att delar av området är så pass förorenat att det finns ett behov av riskreduktioner. Bidragsfinansierade åtgärdsförberedande undersökningar genomfördes i bostadsområdet 2018 och slutrapporterades 2019. Förutsättningarna förändrades under undersökningens gång och det återstår därför flera delmoment innan åtgärder är aktuella.

Kommun: Avesta
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Riskklass: 1

Gubbmossplan är en före detta industrideponi som har uppkommit genom att avfall från framför allt aluminiumfabriken lagts upp här. Det finns obekräftade uppgifter om att det även kan finnas andra källor till deponerat avfall. Deponering ska ha skett mellan åren 1958 och 1964. Avfallet är täckt med jordmassor med en mäktighet på cirka 1,5 meter.

Deponin är lokaliserad intill Badelundaåsen med skyddsvärt grundvatten och i närområdet finns bostadsbebyggelse och parkmark. En ansvarsutredning gjordes 2020 och en förstudie genomfördes under 2021. En huvudstudie pågår för närvarande inom området för deponin.

Kommun: Vansbro
Tillsynsmyndighet: Vansbro kommun
Riskklass: 1

AB Träkol är ett område i Vansbro tätort där det tidigare bedrivits sågverksamhet, tjär- och koltillverkning, arsenik- och tryckimpregnering samt lagring av slipers. Området ligger i direkt anslutning till Vanån, en redan starkt påverkad recipient och verksamheten ska under driftstiden ha bedrivits bristfälligt ur miljösynpunkt. En MIFO fas 2-utredning genomfördes av Länsstyrelsen under hösten/vintern 2009, denna visade att området var kraftigt förorenat av metaller och organiska föroreningar.

Träkolsområdet är idag uppdelat i flera fastigheter, både sådana där det bedöms finnas ansvar och sådana där ansvar saknas. Länsstyrelsen har förelagt tre olika fastighetsägare att genomföra utredningar. Samtliga överklagade till mark- och miljödomstolen (MMD) som gick på länsstyrelsens linje. Två av fastighetsägarna genomförde då utredningar på respektive fastighet. Tredje fastighetsägaren överklagade till mark- och miljööverdomstolen (MÖD) och fick prövningstillstånd. Dennes ansvar prövades aldrig i MÖD som meddelade att länsstyrelsen skulle ha gått på verksamhetsutövaren i första hand. Verksamhetsutövaren saknade då tillgångar och var likviderat. Länsstyrelsen riktade krav på det likviderade bolaget vilket överklagades, men trots dom hände inget. Beslut belagt med vite togs och vitet dömdes ut. Verksamhetsutövaren har efter det gått i konkurs. Första ansvarskretsen ses nu som uttömd. I nuläget finns det ett behov att uppdatera ansvarsutredningen, för att därefter gå vidare med förelägganden och ansökan om bidrag för genomförande av huvudstudie.

Kommun: Avesta
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Riskklass: 2

I området Månsbo i Avesta kommun har aluminiumframställning skett mellan 1934 och 1992. Genomförda undersökningar visar att området är förorenat med metaller och PAH samt att grundvatten nedströms innehåller mycket höga halter metaller, fluorid och klorid. Fastigheten är belägen på den grundvattenförande Badelundaåsen och spridningsförutsättningarna i mark är mycket stora vilket innebär stor risk för att föroreningar skulle kunna spridas till grundvattnet och därmed riskerar att påverka två dricksvattentäkter nedströms.

Under 2017 meddelades en dom från Mark- och miljödomstolen vilken fastställer ansvar och omfattning på efterbehandlingsåtgärderna. Aktuellt är åtgärdsförberedande undersökningar under 2023 innan själva åtgärden kan genomföras. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har åtagit sig huvudmannaskapet (ansvarig projektledare).

Kommun: Falun
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Riskklass: 2

Sjön Tisken har sedan gruvbrytningen vid Falu Koppargruva fungerat som en sedimentationsbassäng där både slam och lösa metaller fällts ut och sjunkit till botten. Även andra närliggande verksamheter har påverkat sjöns ekologiska och kemiska status negativt. Ett flertal undersökningar och utredningar har genomförts sedan 1930-talet, bland annat metallundersökningar i fisk, vatten och sediment. I början av 1980-talet, i samband med oklarheter kring den totala metallbelastningen och påverkanskällor, bildades Projekt Falu Gruva som senare lade grunden för Dalälvsdelegationen. Tisken och Faluån är aktuella i Dalälvsdelegationens arbete då de höga metallhalterna lokalt påverkar metallhalter nedströms i Dalälven och slutligen Östersjön. Kontrollprogram i Dalälvsdelegationens regi har pågått sedan mitten av 1970-talet och kompletterades 1990 med biokemiska och sedimentkemiska undersökningar. Inom ramen för Dalälvsdelegationens kontrollprogram, det så kallade Faluprojektet, har metallanalyser tagits varje månad på ett tiotal platser i Falun sedan 1992. Mellan 1997 och 1999 har olika undersökningar och åtgärder genomförts, bland annat vegetationsbegränsade åtgärder av den dominerande arten löktåg samt ett pilotförsök att avvattna och torka sediment. Därefter har förslag på restaureringsmetoder tagits fram. Ansvarsfrågan måste utredas innan fördjupad undersökning och åtgärd kan påbörjas.

Kommun: Falun
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Riskklass: 2

Faluprojektet, med syfte att åtgärda de stora metallutsläppen från Falu Koppargruva, startades redan 1992. Projektet var ett samarbete mellan Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Dalarna, Falu kommun och Stora Enso AB. Sedan åtgärderna avslutades 2011 har kontrollprogram löpt på. Pengarna i Faluprojektet tog slut 2017 och sedan dess har Länsstyrelsen årligen ansökt och beviljats bidragsmedel för en fortsättning på kontrollprogrammet. Sedan tidigare arbetar Länsstyrelsen med att se över hur arbetet med föroreningar till följd av gruvverksamheten i Falun ska fortsätta. I detta arbete ingår även andra objekt kopplade till gruvverksamheten, till exempel olika slaggförekomster inom Falu tätort.

Inom själva gruvområdet pågår viss verksamhet såsom tillverkning av rödfärg och hantering av rödfärgsråvaran. Området är även listat som ett världsarv och har stor kulturell betydelse och är ett av Dalarnas största besöksmål.

Kontakt