Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden

Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.

Nationella miljömål

Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Senast år 2050 ska alla områden med mycket stor risk eller stor risk (riskklass 1 och 2) vara åtgärdade.

Arbetet med förorenade områden har även koppling till andra miljökvalitetsmål som God bebyggd miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och Grundvatten av god kvalitet. Det finns 16 nationella miljömål.

Naturvårdsverket tog år 2014 fram förslag på etappmål gällande efterbehandling av förorenade områden. Målen ska bidra till att öka arbetstakten samt att öka användningen av annan teknik än den traditionella, schaktning och deponering av massor, i syfte att effektivisera efterbehandlingsprocessen.

Även andra mål är relaterade till förorenade områden. Vattendirektivet innebär bland annat att miljösituationen ska klarläggas, mål anges och åtgärdsprogram och förvaltningsplaner tas fram för avrinningsområden. Grundvattendirektivet innebär på motsvarande sätt att förorenade områden måste identifieras och åtgärdas om de hotar grundvattentillgångar.

De globala målen i Agenda 2030 som har tydligast koppling till förorenade områden är relaterad till hälsa och vatten. De hälsorelaterade målen omfattar åtgärder som rör Länsstyrelsens och kommunernas arbete med inventering, undersökningar och åtgärder av förorenade områden. De vattenrelaterade målen omfattar åtgärder bland annat för att identifiera vilka förorenade områden som särskilt hotar eller riskerar att hota kemisk status i vattenförekomster.

Regionala mål

Länsstyrelsens övergripande målsättning är att alla förorenade områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön ska vara åtgärdade år 2050. Utgångspunkten i miljöbalken är att den som orsakat skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess att skadan upphört.

Föroreningssituationen vid större verksamheter som varit verksamma under lång tid är ofta komplex och omfattar ibland stora mark- och vattenområden.

Specifikt för Dalarnas län är en historia med en 1000 år gruvdrift som bedrivits på olika platser i länet. Detta har gett upphov till stora mängder gruvavfall som idag läcker tungmetaller och orsakar störningar i miljön. Den största källan till metalläckage i Dalarnas län är Falu Koppargruva. Objektet är också uppsatt på UNESCO´s världsarvslista. Ett antal efterbehandlingsåtgärder har medfört att läckaget minskat men fortsatt övervakning och riskreducerande arbete kommer att behövas under lång tid framöver.

Specifika regionala mål:

  • Öka andelen åtgärdade objekt i länet, framförallt privat- men också statligt finansierade. Arbetet fortgår löpande för de förorenade områden länsstyrelsen eller kommunen är tillsynsansvarig för.

  • Kopplat till Dalarnas miljömål finns ett åtgärdsprogram 2018-2022. Pågående insats avser ”Nedlagda kommunala deponier”. I Dalarna driver Dala Avfall, kommunerna, i samarbete med Länsstyrelsen sedan 2006 framtagande, uppföljning och även visst genomförande av kommunala avfallsplaner. Mätbara mål inom detta är att prioriterade nedlagda deponier ska vara undersökta senast år 2022 och då även finnas en tidsatt åtgärdsplan för var och en av dem. Målet är att år 2022 ska de cirka 80 kommunala deponierna i riskklass 1 och 2 vara undersökta enligt MIFO fas 2 samt att det ska finnas en tidsatt åtgärdsplan för var och en av dem. Målet kommer inte att nås 2022 men kommunerna jobbar aktivt med att undersöka kvarvarande deponier. Kommunala deponier är framförallt riskklass 2 objekt.

  • Inom åtgärdsområdet ”Efterbehandling av förorenade områden” planeras kartläggning av miljögifter från gruvlämningar och deponier till recipienter inom Kolbäcksåns avrinningsområde.

Mål för tillsyn

  • Länsstyrelsen ska aktivt arbeta för att objekt med privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder ska öka.
  • Länsstyrelsen ska arbeta för att få fram nya bidragsobjekt och stödja de objekt som pågår.
  • Länsstyrelsen ska få till stånd undersökningar och åtgärder för länsstyrelsens egna objekt och även för kommunernas tillsynsobjekt, både inom ramen för tillsyn och inom ramen för bidragsfinansiering.
  • Största möjliga riskreduktion erhålls i förhållande till nedlagda kostnader.
  • Länsstyrelsen ska verka för att pågående miljöfarliga verksamheter med befintliga förorenade områden (som länsstyrelsen är tillsynsansvarig för) förebygger och motverkar skada eller olägenheter för människors hälsa och miljö.
  • Tillsynsarbetet omfattar både nedlagda verksamheter och verksamheter i drift.

Mål för tillsynsvägledning

  • Att skapa förutsättningar för en likvärdig tillsyn i länet och bidra till att säkerställa miljöbalkens syfte.

Strategi och prioriteringar

Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.

Naturvårdsverket har utvecklat en metod för att prioritera de mest angelägna objekten, metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken. Metodiken består av fyra steg. Identifiering, inventering, undersökning och åtgärd. Inventeringsarbetet i Dalarna är sedan 2009 avslutat i sin helhet. Det kan fortfarande finnas objekt som förbigåtts eller inte inventerats av andra anledningar. Ändrad markanvändning för nedprioriterade objekt kan medföra att det blir nödvändigt att göra undersökningar, liksom när nya uppgifter kommer fram som kan göra att riskklassningen bör ändras.

Genomförda inventeringar och riskklassningar (1-4) av förorenade områden utgör ett underlag för prioritering av de områden som behöver undersökas i första hand. Inför varje undersöknings- eller åtgärdsfas behöver tillsynsmyndigheten göra en ansvarsutredning för att bedöma utsträckningen av ansvaret för att bekosta undersökningen eller åtgärden.

Information om alla potentiellt förorenade områden som identifierats i länet har lagrats i den databasen, EBH- stödet. EBH-stödet uppdateras kontinuerligt. Uppgifter i databasen utgör, förutom ett underlag för arbete efterbehandling av förorenade områden, även ett underlag vid fysisk planering, tillståndsprövning och fastighetsöverlåtelse.

Övergripande strategi

I Dalarna finns över 4000 potentiellt förorenade områden identifierats. Cirka 260 stycken av dessa objekt behöver undersökas och eventuellt även åtgärdas under det närmaste decenniet. I det totala antalet förorenade områden ingår såväl konstaterat förororenade som misstänkt förorenade områden.

Huvudprincipen i miljöbalken är att den som förorenat som ska stå för efterbehandling av förorenade områden. Prioriterade områden behöver därför utredas avseende ansvarsfrågan. Ansvarsutredningar genomförs huvudsakligen av respektive tillsynsmyndighet. Finns det en ansvarig drivs ärendet vidare genom tillsyn av respektive tillsynsmyndighet. För prioriterade objekt där ansvarig saknas kan kommuner söka bidrag hos Naturvårdsverket via länsstyrelsen.

Utgångspunkten för allt efterbehandlingsarbete bör vara att nå största möjliga riskreduktion så kostnadseffektivt som möjligt, fokus bör också ligga på att välja bästa möjliga teknik vid efterbehandlingsarbete. Det stora antalet objekt i länet kräver både ur praktisk, ekonomisk och risksynpunkt att en strategi för urval av förorenade områden finns utformad.

Det viktigaste verktyget för arbetet med förorenade områden är miljöbalken med tillhörande förordningar.

Länsstyrelsens uppgift är förutom driva egna projekt är att samordna, planera, prioritera och följa upp arbetet med förorenade områden i länet. De grundläggande behoven för ett fortsatt effektivt avhjälpandearbete är tillräckliga resurser för både det preventiva och reparativa tillsynsarbetet, samt statliga bidrag i tillräcklig omfattning för att finansiera projekt där ansvar saknas, samt tillgängliga huvudmän.

För att få samsyn och samordningseffekter sker samverkan internt inom länsstyrelsen framförallt med Vattenförvaltningen men även Vattenverksamhet, Kulturmiljö, Naturvård samt Planavdelningen.

Det är även viktigt att information om förorenade områden finns tillgängligt genom
GIS-skikt på länsstyrelsens webbsida för bland annat kommunernas olika avdelningar
(exempelvis miljötillsyn, fysisk planering, markexploatering), mäklare, konsulter och privatpersoner.

Övergripande prioriteringsgrunder

Regleringsbrevet

I Regeringens årliga regleringsbrev till Länsstyrelserna finns ofta uppdrag eller prioriteringsgrunder över vad länsstyrelserna bör inrikta sin verksamhet mot. Uppdragen kan variera men de senaste åren har dock ett stående uppdrag varit att länsstyrelserna ska verka för att andelen privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder ska öka. Detta sker främst genom ökad tillsyn och tillsynsvägledning.

Tillsyn

Områden med riskklass 1 och 2 ska särskilt prioriteras i efterbehandlingsarbetet oftast objekt/branscher med föroreningar med hög hälso- och miljöfarlighet och/eller där har de objekt för vilka det finns en ansvarig för utredning och åtgärd varvid ansvarsutredningar prioriteras. Även objekt/branscher med föroreningar med hög hälso- och miljöfarlighet och/eller där det redan föreligger påtagliga negativa effekter har hög prioritet i miljöarbetet.

Tillsynsarbetet avseende förorenade områden drivs som egeninitierad tillsyn eller är mer händelsestyrd, till exempel i samband med nedläggning av industri, ändrad markanvändning, nya eller ändrade tillstånd (Prövning), remisser med mera.

Tillsynsarbetet kopplas allt mer till arbetet med åtgärdsprogram för vatten och arbetet med klimatanpassning.

Länsstyrelsen har noterat att ett stort antal potentiellt förorenade sedimentområden saknas i EBH-stödet. Regeringsuppdraget förorenade sediment, RUFS kommer att innebära att ett vägledningsmaterial tas fram för att utgöra underlag för metodik, prioriteringar och bedömningar etc vilket förväntas komma att underlätta det fortsatta arbetet.

Tillsynsvägledning

Länsstyrelsen avser att fortsätta med;

  • Att samverka och stötta kommunerna i deras efterbehandlingsarbete genom övergripande råd och stöd övergripande och i enskilda ärenden samt vid framtagande av kommunala handlingsplaner för arbetet med förorenade områden.
  • Att upprätthålla grundkompetensen hos kommunernas handläggare genom att årligen erbjuda utbildningstillfällen inom förorenade områden (genom MÄLSAM).

  • Att informera kommunerna genom exempelvis Nyhetsbrev två gånger per år, kommunbesök, anordna handläggarträffar för miljöskyddshandläggare (förorenade områden är ett av varierande teman).

Prioriteringslista

Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.

Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.

Dalarnas prioriteringslista hittar du här.

Pågående och kommande arbete med förorenade områden

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Helena Höij

Besöksadress

Åsgatan 38

Postadress

791 84 Falun

Organisationsnummer

202100-2429

Följ oss