Genomfört arbete

Information om redan genomfört arbete i länet, exempelvis om vilka efterbehandlingsåtgärder som har genomförts.

Identifiering och inventering

I början av 2000-talet påbörjade Länsstyrelsen ett storskaligt inventeringsarbete av verksamheter som kunde ha orsakat föroreningsskador. Inventeringen bedrevs branschvis med de branscher som bedöms ge upphov till de mest allvarliga föroreningarna först inventerade. De inventerade objekten riskklassades på en skala 1-4, där 1 motsvarar mycket stor risk för människors hälsa och miljö och riskklass 4 innebär mycket liten risk för människors hälsa och miljön. Inventeringsarbetet avslutades efter ca 12 år. En del objekt har tillkommit på senare år och inventeringsarbetet kommer fortgå löpande, men i liten skala.

I Dalarnas län finns det över 4000 platser som är potentiellt eller konstaterat förorenade. Dessa finns inlagda i databasen EBH-stödet hos länsstyrelserna. Objekten omfattar både miljöfarliga verksamheter som är nedlagda och de fortfarande är i drift.

Av alla identifierade objekt är det drygt hälften som är inventerade och riskklassade. De objekt som endast identifierats har endast lokaliserats till en plats och en bransch, men inte prioriterats för vidare inventering och riskklassning.

Undersökningar och utredningar

När det stora inventeringsarbetet avslutades flyttades fokus mot att få till undersökningar på prioriterade förorenade områden. Länsstyrelsen utreder vem eller vilka som har det juridiska ansvaret för att bekosta utredningar och saneringsåtgärder på de olika objekten.

Om det saknas betalningsansvarig kan Länsstyrelsen ansöka hos Naturvårdsverket om statliga bidrag till utredningar och undersökningar av områden som är misstänkt förorenade. I de fall inte Länsstyrelsen själv genomför de inledande undersökningarna är en kommun oftast huvudman för bidragsprojekt. I vissa fall kan SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) agera huvudman.

Där ansvarsutredning visar att det finns en eller flera ansvariga verksamhetsutövare och eller fastighetsägare fattar Länsstyrelsen beslut om att den ansvarige ska genomföra de för området nödvändiga undersökningarna.

Åtgärder

De senaste åren har allt fler objekt utretts och gått vidare in i åtgärdsfas. Totalt har cirka 125 av länets förorenade områden sanerats. En stor andel av dessa är nedlagda drivmedelsstationer. På ytterligare ett 70-tal objekt har delåtgärd genomförts. Majoriteten av genomförda saneringar har finansierats i privat regi.

Några områden som har åtgärdats med hjälp av statliga bidragsmedel inom Dalarnas län är:

  • Falu gasverk – Falu kommun
  • Ornäs fd. tjärfabrik – Borlänge kommun
  • Ängslaboratoriet – Avesta kommun
  • Tunnor i Österdalälven – Leksands kommun
  • Kvarteret Teatern – Falu kommun
  • Ströms sågverk – Mora kommun
  • Oljecisterner vid Fredriksbergs bruk – Ludvika kommun

Tillsynsvägledning

Dalarna är ett län med många små kommuner och med inspektörer som ställs inför en stor bredd av arbetsuppgifter. Efterbehandlingsområdet är komplext, juridiskt såväl som tekniskt, och det krävs långtgående tillsynsarbete för objekt som drivs både genom tillsyn och med bidrag.

Länsstyrelsen arbetar med att ge tillsynsvägledning både genom utbildningar, handläggarträffar och genom mejl och telefon i enskilda ärenden.

Länsstyrelsen Dalarna ingår i Mälsam – ett samarbete med mälarlänen och Gotland för tillsynsvägledningen inom arbetet med förorenade områden. Mälsam har en projektplan för en treårig tillsynsvägledningscykel. I cykeln är tanken att kommunernas inspektörer ska erbjudas utbildning inom arbetet med efterbehandling. Första året erbjuds en grundläggande utbildning inom förorenade områden (GRUF) och om ansvarsutredningar, andra året erbjuds utbildning rörande undersökningar och under tredje året utbildning inom åtgärder. Därefter börjar cykeln om.

Beskrivning av erfarenheter från genomfört arbete

Tillsynsansvaret för alla förorenade områden i länet är fördelat mellan länsstyrelsen och länets kommuner. Länsstyrelsen arbetar för att på olika sätt vägleda och stötta kommunerna i arbetet med deras tillsynsobjekt inom förorenade områden. Detta för att vi gemensamt i länet ska få fler områden sanerade och kunna nå miljömålet om Giftfri miljö.

En erfarenhet är att denna typ av ärenden ofta är mycket långa, särskilt de bidragsfinansierade. Därför är det viktigt att prioriteringar görs för att få till åtgärder på de området som utgör störst risk för människors hälsa och miljön. Länsstyrelsens fokus ligger på de mest prioriterade objekten, dvs de inom riskklass 1-2. Länsstyrelsen eftersträvar att hela tiden ha flera förorenade objekt jämt fördelade över de olika faserna, från översiktlig undersökning, fördjupade utredningar till åtgärdsförberedelser och saneringsåtgärd. De områden som undersöks arbetar Länsstyrelsen för att vid behov alltid driva ända fram till genomförd saneringsåtgärd.

Ett viktigt verktyg är länets prioriteringslista som länsstyrelsen uppdaterar varje höst tillsammans med miljökontoren. Då ses det över vad som har hänt det senaste året på de prioriterade objekten och vilka objekt som behöver prioriteras att arbeta med det kommande året.

Genom övergripande ansvarskoll och objektspecifika ansvarsutredningar hittas de förorenade områden där ansvar finns respektive ansvar saknas. Länsstyrelsen kan utifrån det planera och ta fram en strategi för det fortsatta arbetet.

Att hålla länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden (EBH-stödet) uppdaterad är viktigt och underlättar arbetet. Kvalitetssäkring av databasen sker löpande.

Något som varit mycket viktigt för ett framgångsrikt arbete med de förorenade områdena är samverkan, såväl intern som extern. Efterbehandlingsgruppen arbetar för att utveckla samverkan och kunskapsutbyte ytterligare under kommande år.

Kontakt