Förutsättningar för arbetet

Arbetet med förorenade områden anpassas efter regionala förutsättningar. Flera faktorer påverkar förutsättningarna som till exempel geologi, befolkningstäthet och industrihistoria. Även organisatoriska faktorer som till exempel tillgängliga resurser och samordning av arbetet påverkar.

Yttre förutsättningar

Till de yttre förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel geografiska förutsättningar som berggrund, jordmån, vattendrag och grundvattennivåer. Även demografi, exploatering och industristruktur räknas till de yttre förutsättningarna.

Geografiska förutsättningar

Dalarnas Län är beläget i nordvästra Svealand i mellersta Sverige och är det fjärde största länet sett till ytan. Länet har ingen kustlinje och den största andelen av Dalarnas totala areal utgörs av skogsmark.

Dalarna har strax under 300 000 invånare och består av 15 kommuner. Den största regionala kärnan är Falun och Borlänge och här återfinns flera länsgemensamma funktioner såsom regionsjukhuset, Högskolan Dalarna och Länsstyrelsen. I övrigt präglas länet av en flerkärnighet med många kommuner, flera av dem små befolkningsmässigt. Dalarnas geografiska läge, mitt i landet, är inte bara viktig för länet utan även för hela Sverige när det kommer till utveckling, handel och turism.

Geologiska och hydrologiska förhållanden

Dalarna har en stor variation av natur- och kulturlandskap, fjäll, sjöar, skog och jordbruksmark. Här återfinns allt från flacka skogspartier och betesmarker i söder till kraftigt kuperade fjäll och öppna fjällandskap i väster. Länets berggrund består främst av urberg som utgörs av bland annat granit och gnejs med ett inslag av fanerozoiska sedimentära bergarter kring Siljan upp till fjällranden i nordväst. Vid fjälltrakterna har inlandsisen satt sin prägel på landskapet och de dominerande jordarterna i länet är morän och torv. Även sorterade sediment förekommer över hela länet i form av isälvsavlagringar, isälvssediment samt postglacial sand-grus. Lera och silt är mer vanligt förekommande i länets centrala och sydliga delar.

Dalarna har en god tillgång till grundvatten med bra kvalitet. Nivåerna i grundvattenmagasinen är i dagsläget mycket över normal i större delar av länet. En hög eller kraftigt fluktuerande grundvattennivå kan påverka rörligheten hos föroreningar. Detta medför att en ökad mängd lösa eller partikelbundna föroreningar kan spridas via vattenflöden vidare ut i sjöar, vattendrag och hav.

Eftersom dalarna delvis är flackt och bitvis lågt liggande kan det även ur ett 100-årsflöde för framtidens klimat finnas risk för översvämningar vid några av länets sjöar och vattendrag. Vattenförekomster som enligt förordningen (SFS 2009:956) har en betydande översvämningsrisk har kartlagts och återfinns i tre av länets kommuner. Vid översvämning finns en ökad risk för spridning av föroreningar i mark och sediment till omkringliggande miljöer.

I Dalarnas län återfinns även Sveriges näst längsta älv. I Gagnefs kommun möter Österdalälven Västerdalälven och bildar den 541 kilometer långa Dalälven. Avrinningen i länet sker till övervägande del via Dalälven.

Industristruktur och förorenade områden i Dalarna

Idag domineras Dalarna av de två basnäringarna jord – och skogsbruk. Även besöksnäringen har vuxit och Dalarna är idag den största besöksdestinationen efter storstadsregionerna. Utmärkande är fjällnäringen som lockar turister från hela Europa varje år. Även de traditionsenliga sommarhögtiderna bidrar till att många turister söker sig till Dalarna under sommarhalvåret.

I länet finns över 4000 potentiellt eller konstaterat förorenade områden. Utmärkande för Dalarnas län är antalet nedlagda gruvor som har gett upphov till historiska föroreningar. Ett exempel är världsarvet Falu koppargruva som är den största källan till metalläckage i länet. Då Dalarna är ett skogslän har även massa- och pappersindustrin haft en avgörande roll historiskt sett. Några av dessa industrier är fortfarande i drift. En lång tradition av skogsbruk och skogsnäring har även gett upphov till föroreningar i anslutning till nedlagda sågverk runtom i länet. Det finns ytterligare verksamheter som kan ha gett upphov till förorening, bland annat bränsle- och skrothantering, deponier och kemtvättar.


Kartan visar Geografisk spridning av kända potentiellt förorenade områden i Dalarnas län

Geografisk spridning av kända potentiellt förorenade områden i Dalarnas län.

Organisatoriska förutsättningar

Till de organisatoriska förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel tillgängliga resurser och samverkan med kommuner, myndigheter och andra aktörer.

Organisationen

Länsstyrelsens efterbehandlingsgrupp (EBH-gruppen) är en del av enheten för miljötillsyn och efterbehandling som tillsammans med tre andra enheter – enheten för miljöprövning och vattenverksamhet, enheten för vatten samt enheten för kulturmiljö och samhällsplanering – bildar avdelningen för miljö och samhällsplanering. EBH-gruppen handlägger de frågor som berör en plats som är så förorenad att den kan medföra skada eller olägenheter för människors hälsa eller miljön, ett s.k. förorenat område.

EBH-gruppen handlägger ärenden där ansvar saknas och finansieras av statliga medel men även tillsynsärenden där ansvarig finns. Ett förorenat område vid pågående verksamhet handläggs ofta gemensamt av EBH-gruppen och de miljöhandläggare som har tillsynsansvaret för den pågåeden verksamheten.

Klassning av vattenförekomster och arbetet med kartläggning av grundvattenkvalitet ligger alltid till grund för de prioriteringar av efterbehandlingsarbetet som Länsstyrelsen gör. I övrigt samarbetar EBH-gruppen löpande med vattenförvaltningen för att utbyta kunskap och tillgängliga data, inte minst för informationsutbyte i pågående projekt.

Identifiering, inventering och riskklassning för både pågående och avvecklade verksamheter görs av EBH-gruppen. Vid andra interna frågor där förorenade områden berörs, såsom planärenden, naturvårdsärenden och vattenärenden agerar EBH-gruppen uppgiftslämnare och internt stöd.

Miljögiftssamverkan

En projektgrupp bestående av representanter från enhetens olika sakområden fick i uppdrag att ta fram en strategi för den dåvarande miljöenhetens arbete med miljögifter för perioden 2010–2012. I det färdigställda strategiförslaget på ett antal projekt, löpande insatser och sammanställande problembildsbeskrivning ingick EBH-gruppens arbete med inventering, undersökningar och åtgärder. Omfattande provtagningar av miljögifter i sjöar och vattendrag har genomförts sedan dess.

Ur ovanstående miljögiftsstrategi och kunskapen från miljögiftsprovtagningarna har det uppkommit ett projekt som är kallat Systemtillsyn med fokus på miljögifter. Projektet syftar till att minska utsläppen av miljögifter till Dalarnas ytvatten genom utveckling av Länsstyrelsens och kommunernas tillsynsmetodik och genom ökad kunskap hos verksamhetsutövarna.

Kommunal samverkan

Länsstyrelsen i Dalarna vägleder kommunerna i den tillsyn de gör enligt miljöbalken. Tillsynsvägledningen finns till för att tillsynen ska vara lika i hela landet, för att den ska vara effektiv och för att uppfylla miljöbalkens syfte. Länsstyrelsen har en plan för tillsynsvägledningen. Planen gäller i tre år och ses över vid behov, men minst en gång varje år. Länsstyrelsens tillsynsvägledning består huvudsakligen av tre delar, vilka är samordning, stöd och rådgivning samt uppföljning och utvärdering.

Vid behov anordnas även handläggarträffar för de miljöinspektörer som arbetar med förorenade områden i länets kommuner. Detta tjänar även syftet att få ihop arbetsområdena tillsyn av miljöfarlig verksamhet och efterbehandling av förorenade områden.

På grund av pågående pandemi har dock tillsynsarbetet inte reviderats som planerat och fysiska tillsynsbesök har även behövts ställas in.

Extern miljösamverkan

Länsstyrelsen Dalarna har tillsammans med Mälarlänen (Stockholm Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro) och Gotland tagit fram en projektplan för en treårig tillsynsvägledningscykel (TVL-cykeln). I cykeln är tanken att kommunernas inspektörer ska erbjudas utbildning inom arbetet med efterbehandling. Varje år genomförs även Mälarlänsutbildningen. Representanter från ovanstående Mälarlän, Dalarna och Gotland anordnar gemensamt en tvådagarsträff med seminarier som riktar sig till kommunernas inspektörer inom förorenade områden.

Länsstyrelsen samverkar även med andra myndigheter och aktörer för att aktivt öka kunskapen inom arbetet med efterbehandling, bland annat med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Sveriges Geologiska Institut (SGI).

Kontakt