Samarbeten för att utveckla landsbygden

Regionalt serviceprogram 2014-2020. Servicen på landsbygden i Dalarna måste utvecklas lokalt och i samverkan mellan kommuner, byalag och föreningar.

I det arbetet ska Länsstyrelsen vara en resurs för samordning och kunskapsöverföring. Det sker i projektet Processledning, Dalarnas regionala serviceprogram, som finansieras ur Landsbygdsprogrammet via Tillväxtverket.     

15 exempel på drivkrafter som håller Dalarnas landsbygder levande

Kommersiell service som handel och paketleveranser är avgörande för att ett samhälle ska vara attraktivt att bo och verka i. Så vad händer när bensinmacken och närlivsbutiken hotas av nedläggning? Dör bygden? Nej, så behöver det inte bli.

Här har vi samlat 15 exempel från Dalarna där man med hjälp av stödmedel och engagemang hittat nya möjligheter för den kommersiella servicen att utvecklas.

Vi hoppas att de ska visa vad som är möjligt och inspirera andra till nya satsningar på landsbygden.

1. Pakethantering i Björbo

När PostNord beslöt att flytta Björbos pakethantering till Dala-Floda, blev byborna ursinniga. Som en lösning på detta driver nu Björbo Intresseförening projektet ”Leveransneutral pakethantering”.

Läs mer och inspirerasPDF

2. Kedjeoberoende lanthandlarförening – för en levande landsbygd

Sedan 2007 samarbetar matproducenter i Dalarna i den ekonomiska föreningen Lokal Mat med stor framgång. Nu växer en kedjeoberoende lanthandlarförening fram i Dalarna utifrån de framgångsfaktorer och goda exempel som Lokal Mat utvecklat under många år.

Läs mer och inspirerasPDF

3. Framtidstro i Venjan

Tempo i Venjan har inte tagit ner skylten. Tvärtom. Ägaren Joel Zackrisson har valt att utveckla i stället för att avveckla, även om avveckling flera gånger under årens lopp varit det mest rationella alternativet. En omedveten strategi som vuxit fram och som visat sig vara mycket framgångsrik.

Läs mer och inspirerasPDF

4. Tempo i Linghed

För ett år sedan gjorde barnfamiljerna i Linghed ett upprop för att få fler bybor att inse fördelarna med att handla lokalt. Man uppmuntrade till att anpassa sina måltider och recept efter utbudet på Tempo och inte tvärtom. Under många år har det funnits ett stort engagemang i byn för den ”egna” butiken, vilket sporrar butiken att hela tiden utvecklas.

Läs mer och inspirerasPDF

5. Svärdsjömacken

I Svärdsjö norr om Falun har byborna sedan länge varit ”bortskämda” med god kommersiell och offentlig service. Räddningstjänstens avisering att bensinstationen var tvungen att stänga på grund av säkerhetsbestämmelser har varit ett reellt hot mot denna servicenivå. Efter sex års uthålligt arbete kunde en ny bensinstation öppnas i november 2017 och servicen i bygden är fortsatt god ett tag till.

Läs mer och inspirerasPDF

6. Höga ambitioner på Soldkoopen

För två år sedan fyllde Coop Sollerön, eller Soldkoopen som butiken kallas på hemmaplan, 100 år. Utmaningarna har givetvis varit många under alla dessa år men butiken fortsätter ständigt att utvecklas. Den 15 juni i år invigs en utbyggnad på 90 m² som ska bidra till att Soldkoopen kan leva upp till målsättningen att vara världsbäst på sin egen marknad – Sollerön, Gesunda, Ryssa, Vinäs och Mora med omnejd.

Läs mer och inspirerasPDF

7. Starkare lanthandlare i Hedemora

I Hedemora kommun beslutades 2018 om ett servicebidrag till lanthandel och servicepunkter. Kommunens fem lanthandlare kan dela på totalt 200 000 kronor, kopplat till olika motprestationer som alla är tänkta att långsiktigt utveckla lanthandlarna.

Läs mer och inspirerasPDF

8. Eldsjälar utvecklar Rörbäcksnäs

Trots att Rörbäcksnäs gästas av tiotusentals mountainbikecyklister varje år så har byn och dess företag haft det tufft. Därför startades ett pilotprojekt i form av en LEA, Lokal Ekonomisk Analys, i Rörbäcksnäs. Ett gediget processarbete kring cykelturismen ska få Rörbäcksnäs att blomstra igen. Och alla hjälper till, även barn engagerar sig.

Läs mer och inspirerasPDF

9. Affärsmässighet i Skattungbyn

Längst norrut i Orsa kommun finner du den vackert belägna Skattungbyn. Här har byborna sedan urminnes tider gått samman för att lösa de uppgifter man ställts inför. Det här har skapat en väl fungerande samverkanskultur som man nu utvecklar i nya spår.

Läs mer och inspirerasPDF

10. Levande stationsområde i Tällberg

I början av 2000-talet var stationsområdet i Tällberg väldigt nedgånget och avgångarna blev allt färre. Risken fanns att stationen skulle dras in. Men tack vare engagemanget i byn har man nu ett stationsområde med betydligt högre ambitioner. Nu har stationen 18 avgångar per dygn och en ständigt full pendlarparkering.

Läs mer och inspirerasPDF

11. Nya möjligheter i Orebygden

I november 2017 beslutade sig Oreborna för att tillsammans vända avvecklingstrenden i bygden. Med hjälp av en LEA, en lokal ekonomisk analys har man nu styrmedel och ett brinnande engagemang för att skapa en blomstrande bygd igen.

Läs mer och inspirerasPDF

12. Företagsamhet i Siljansnäs

Det började med att Siljansnäs brandstation, postkontor, bank och vårdcentral lades ner. Sedan dess har Siljansnäsborna mobiliserat ett engagemang som många gånger har gjort bygden känd och som bidragit till många framgångsrika projekt. Visste du till exempel att nordens första Airpark finns i Siljansnäs?

Läs mer och inspirerasPDF

13. Entreprenöranda i Stjärnsund

I början av 80-talet hade Stjärnsund bara 130 bofasta invånare och många av kommunens hus stod tomma för att rivas. Men ur en grupp människor som trodde på det gamla brukssamhällets potential skapades Stiftelsen Stjärnsund. Tack vare den är Stjärnsund idag känt i norden som ett utvecklingscenter för hållbart leverne, skogsjordbruk och permakulturodling.

Läs mer och inspirerasPDF

14. Mötesplats i Vad

I byn Vad har bystugan blivit en central plats där människor möts och engagemanget frodas. De senaste åren har bystugeföreningen tagit fibern till byn, investerat i ny teknik genom ett ungdomsprojekt och startat ett projekt som ska bygga gång- och cykelväg från skolan till badplatsen.

Läs mer och inspirerasPDF

15. Rådgivning för ökad lönsamhet

Trots den viktiga roll som lanthandlare och bensinmackar spelar i Dalarna har många en tuff vardag. Länsstyrelsens nya projekt ska försöka ändra på det genom att erbjuda kompetensutveckling som ska hjälpa lanthandlare att öka sin omsättning och lönsamhet.

Läs mer och inspirerasPDF

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden

Pågående projekt i dalarnas regionala serviceprogram.    

Länsstyrelsen Dalarna har upphandlat rådgivning inom kommersiell service som finansieras av europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för 2014-2020.

Projektet sker i samverkan med sju län; Dalarna, Gävleborg, Värmland, Örebro, Uppsala, Västmanland och Södermanland.

Områden du kan söka inom

Du kan ansöka om rådgivning inom följande områden, av rådgivare och taxor som du hittar längre ner på sidan. Rådgivningen kommer att ske av nedanstående kontaktperson eller av utsedd godkänd underleverantör. Godkännande ges av kontaktperson eller Länsstyrelsen.

  • Inköp och distribution 
    Leveranser, sortimentsval, inköpspriser, inköpsvillkor, uppföljning, lokala produkter, snabbmat och analys.
  • Varuexponering 
    Varors placering, säljande sortiment, inredning, säsongsanpassat sortiment, trycksaker, vad vill kunderna ha?
  • Utveckling och diversifiering
    Medarbetareroll, ledarskap, upphandlingar, arbetsrätt, catering, marknadsföring, nya marknader/evenemang.
  • Företagsekonomiska analyser
    Budget- och resultatrapporter, nyckeltal, finansiering, ägarskiften-generationsväxlingar, IT-verktyg, prissättning och rabatter.
  • Energieffektivisering
    Energikartläggning, regler kring kylmedier, el- och uppvärmningsavtal, ventilationer och armaturer.
  • Nytt sätt för service
    Nya servicepunkter, nyttja det vi är bra på, butiken som helhet och dess potential.

Hur stort stöd kan jag få

Projektet kan vid godkänd ansökan ge 70% rabatt enligt nedan fastställda priser. Du som lanthandlare betalar 30% av totalpriset (nettopriser i fetmarkerat).

Hur, när och var rådgivningsutbildningen ska gå till bestämmer ni själva i samråd med berörd rådgivare. Observera att med timtaxa avses rådgivning per telefon. Kursmaterial och eventuella kurslokaler tillkommer enligt separata eventuella överenskommelser. Med halvdag avses under fem timmar rådgivning, och heldag avser 5–12 timmar rådgivning.

Kontakta projektledare Wilhelm Kyrk på Länsstyrelsen Dalarna om ni har frågor:

Wilhelm Kyrk
E-post wilhelm.kyrk@lansstyrelsen.se
Telefon 010–225 05 27

Rådgivare

LMV Konsult AB
Mikael Vestergård, 076–1801085, mikael@lmvkonsult.se
Timtaxa: 255 kr (ordinarie cirkapris 850 kr)
Halvdag: 1170 kr (ordinarie cirkapris 3900 kr)
Heldag: 2250 kr (ordinarie cirkapris 7500 kr)

Spejaren AB
Gordon Krmic, 073–0775001, gordon@spejaren.se
Timtaxa: 264 kr (ordinarie cirkapris 880 kr)
Halvdag: 1739 kr (ordinarie cirkapris 5795 kr)
Heldag: 3885 kr (ordinarie cirkapris 12 950 kr)

När du har fått ditt beslut och din insats är helt klar och alla utgifter är betalda och bokförda ska du ansöka om slututbetalning. Ansök om slututbetalning innan slutdatumet i ditt beslut om stöd. Ansökningar som kommer in försent får avdrag på stödet.

Du kan även ansöka om delutbetalning innan investeringen eller projektet är helt klart. Föreningar som beviljats projektstöd kan i vissa fall ansöka om förskottsbetalning.

Ansökan om utbetalning består av två delar. Du ska först registrera dina utgifter i Jordbruksverkets e-tjänst och därefter ska du skicka in underlag till oss på Länsstyrelsen.

1. Registrera utgifter

Du registrerar dina utgifter i Jordbruksverkets e-tjänst. Jordbruksverket har en guide om hur du ansöker om utbetalning, som du bör läsa igenom för att vara säker på att allt blir rätt.

Om du har blivit beviljad stöd för enhetskostnad eller fast ersättning så är det endast ett fåtal kolumner som måste fyllas i. Se mer information i guiden under kapitlet Enhetskostnad, fast ersättning och EIP och kapitlet Utgifter.

De utgifter du söker stöd för måste vara betalda innan du kan ta med dessa i en ansökan om utbetalning. Du får inte ta med några utgifter där faktura- eller betalningsdatum är före det datum som du skickade in din ansökan om stöd.

Guide till e-tjänsten för att ansöka om utbetalning (PDF)länk till annan webbplats

Ansök om utbetalning av stöd i Jordbruksverkets e-tjänstlänk till annan webbplats

E-tjänsten kräver inloggning med BankID.

Finansiering

I ditt beslut om stöd ser du vilken finansieringstyp som beslutet omfattar och som du ska redovisa i din ansökan om utbetalning. Har du endast egen finansiering behöver du inte fylla i något under finansieringsfliken. Kontakta oss om du är osäker.

2. Skicka in underlag

När du har registrerat utgifterna i e-tjänsten laddar du upp underlagen eller skickar dem via brev till oss på Länsstyrelsen. Underlagen ska ha ett försättsblad och numreras och sorteras i samma ordning som du registrerade dem.

Läs mer på Jordbruksverkets webbplats om vilka underlag som ska skickas in, och hur de ska sorteras.

Underlag och bilagor på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Försättsblad – underlag till ansökan om utbetalning (PDF)länk till annan webbplats

Skicka underlaget till:

Länsstyrelsen Dalarna
791 84 Falun

Fakturor

På fakturorna ska det framgå att de har koppling till det som du beviljats stöd för, och utgifterna ska finnas med i ditt beslut om stöd. Alla underlag som fakturan hänvisar till ska skickas med. Om du inte ansöker om utbetalning för hela beloppet ska du markera vilka utgifter du ansöker för.

Utgifter ska anges exklusive moms om du är momsredovisningsskyldig.

Betalningsbevis

Du ska skicka in kontoutdrag eller betalningsbevis som visar att du har betalat utgifterna.

Särredovisning i bokföringen

Alla utgifter som avser investeringen eller projektet ska särredovisas i bokföringen genom att bokföras på ett eget kostnadsställe eller med en särskild bokföringskod.

Kontakt