Naturens olika skyddsformer

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Hitta kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad Natur på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.


Hur bildas naturreservat?

Här kan du läsa hur det går till när ett område med höga naturvärden hittas, markägarna kontaktas och hela vägen fram till att ett beslut fattas.
Här hittar du även kontaktpersoner över dem som arbetar med att bilda naturreservat.

Besök Dalarnas alla naturreservat

Här hittar du alla naturreservat i Dalarnaöppnas i nytt fönster. Det finns information om vad som finns i varje reservat, hur du hittar dit och beslut och skötselplaner som ligger till grund för att området är skyddat.

Aktuella förslag till nya naturreservat

Här kommer alla aktuella förslag på nya naturreservat att finnas.

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplatslänk till annan webbplats

Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Nationalparker i länet

I Dalarna finns tre stycket nationalparker - Fulufjället, Töfsingdalen och Färnebofjärden. Den sista ligger dock bara till en liten del i vårt län. Resten ligger i Gävleborgs län.

Läs mer om Fulufjället här

Läs mer om Töfsingdalen här

Läs mer om Färnebofjärden häröppnas i nytt fönster

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Kontaktpersoner

Ansvarig för länets rapportering av Natura 2000-områden
Sarah Norling
E-post: sarah.norling@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 03 54

Ansvariga för anmälningar om åtgärder i Natura 2000-områden
Carina Nordlander
E-post: carina.nordlander@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 03 53

Charlotte Lindqvist
E-post: charlotte.lindqvist@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 03 19

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område kräver en godkänd ansökan om tillstånd. Det kan vara till exempel:

  • Skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • Väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark, eller
  • Åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs, samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas.

Behovet av åtgärder bestäms av:

  • Vad som ska skyddas
  • Hur känsligt området är
  • Vilket skydd som redan finns

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

 

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom Europeiska Unionen. Syftet är att hejda utrotningen av djur och växter och förhindra att deras livsmiljöer (habitat) förstörs. Natura 2000 har tillkommit med stöd av två EG-direktiv: art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet.

Nästan alla Natura 2000-områden är också skyddade på annat sätt. Naturreservat eller biotopskydd används ofta för att ersätta markägaren för de inskränkningar som Natura 2000-skyddet kan föra med sig, t.ex. om skogsbruk förbjuds i ett område. Naturreservat är också lämpligt där man vill göra det lättare för allmänheten att besöka området. Andra alternativ är naturvårdsavtal eller EU:s miljöstöd för ängar och betesmarker.

Länsstyrelsen Dalarna har föreslagit 222 områden till nätverket Natura 2000. 16 av dem är utpekade enligt fågeldirektivet. 2008 har länsstyrelsen Dalarna fått ett regeringsuppdrag att inventera fjärilsarten violett guldvinge och om möjligt föreslå nya Natura 2000-områden för denna art. Markägaren kontaktas alltid innan ett område föreslås.

Totalt över 690 arter och 170 naturtyper finns med i habitatdirektivet. I Dalarna finns 22 av arterna och 37 av naturtyperna. Dessutom finns här omkring 40 av de fågelarter som nämns i fågeldirektivet. Listor över vilka arter och naturtyper som finns i Sverige finns på Naturvårdsverkets webbsida - se länk till höger.

Många av Dalarnas Natura 2000 områden utgörs av skogsbiotoper, där naturtypen västlig taiga är vanligast. Västlig taiga kan utgöras av både barr-, löv- och blandskogar, och variationen är viktig. Stora områden utgörs av vidsträckta myrmarker. Med finns också flera typer av sjöar, vattendrag och artrika gräsmarker. Exempel på utpekade arter är utter, lodjur, guckusko och taigakrokmossa.

Varje Natura 2000-område ska ha en bevarandeplan, som tas fram av länsstyrelsen. Bevarandeplanen ska beskriva vilka värden man vill bevara i området, vad som behövs för att bevara värdena, och vad som kan skada värdena. De mål som finns i bevarandeplanerna följs upp av länsstyrelsen.

Kartor över alla Sveriges Natura 2000-områden finns på Naturvårdsverkets kartwebb - se länk högst upp på denna sida.

Kartor över Natura 2000-områden och naturreservat i länet kan du också se på länsstyrelsens karttjänst - se länk allra längst ned på sidan. Där hittar du Natura 2000-områdena under rubriken "Riksintressen". Natura 2000-områden är inte markerade i terrängen. Däremot är flera av dem också naturreservat och då finns en uppmålad reservatsgräns och en informationsskylt.

Om du ska göra en åtgärd som kan påverka ett Natura 2000-område, bör du samråda med Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen. Detta gäller både inom ett Natura 2000-område och utanför. Om åtgärden har betydande påverkan måste du söka tillstånd från Länsstyrelsen.
Läs mer om samråd och tillstånd för åtgärder här

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Bredmossen-0620156.pdf 705 kB 2018-04-18 15.17
Bysjoholmarna-Fullsta-0620233.PDF 594.1 kB 2018-05-04 15.06
Farnebofjarden-nordvast-ny-0620234.pdf 3.1 MB 2018-05-04 15.06
Gardsjoarna-0620282.pdf 566.9 kB 2018-05-04 15.06
Konnsjon-0620281.pdf 567.3 kB 2018-05-04 15.06
Krokbacken-0620286.pdf 695.3 kB 2018-05-04 15.06
Kungsgardsholmarna-0620160.pdf 525.8 kB 2018-05-04 15.06
Odet-0620278.pdf 1.4 MB 2018-05-04 15.06
Prastgardsangen-0620235.pdf 593.2 kB 2018-05-04 15.06
Skissen-0620284.pdf 534.6 kB 2018-05-04 15.06
Stora-Finnsjon-0620280.pdf 579.1 kB 2018-05-04 15.06
Svartan-0620232.pdf 744.2 kB 2018-05-04 15.06
Svartan-skotselplan-utokning16.pdf 1.3 MB 2018-05-04 15.06
Tolvmossen-0620285.pdf 556.7 kB 2018-05-04 15.06
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Fransbo-ang-0620253.pdf 2.2 MB 2018-05-04 14.22
Hasslen-0620154.pdf 652 kB 2018-05-04 14.22
Kloster-0620244.pdf 1.3 MB 2018-05-04 14.22
Lilla-Algberget-0620180.pdf 523.7 kB 2018-05-04 14.22
Lilla-alvgangen-0620240.PDF 870.5 kB 2018-05-04 14.22
Lilla-Älgberget-0620180-Bevarandeplanen ingår i skötselplanen.pdf 683 kB 2018-05-04 14.22
Ljusfallet-Djupdalsvagen-0620177.pdf 597.1 kB 2018-05-04 14.22
Palsbenning-0620182.pdf 597.7 kB 2018-05-04 14.22
Realsbo-0620239.pdf 739.9 kB 2018-05-04 14.22
Stackharen-0620251.pdf 635.6 kB 2018-05-04 14.22
Stadsberget-0620257.pdf 571.5 kB 2018-05-04 14.22
Stadssjon-0620256.pdf 526.9 kB 2018-05-04 14.22
Valla-mosse0620158.pdf 754.3 kB 2018-05-04 14.22
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Gyllberg-0620237.pdf 293.8 kB 2018-05-04 15.09
Holmsjoarna-vast-0620236.pdf 1.9 MB 2018-05-04 15.09
Tures-ang-0620141.pdf 305.5 kB 2018-05-04 15.09
Tvarstupet-0620145.pdf 751 kB 2018-05-04 15.09
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Berg-Annas-berg-0620297.pdf 494 kB 2018-05-04 15.10
Erik-Hans-tjarn-0620118.pdf 542.7 kB 2018-05-04 15.10
Goras-Kalles-takt-0620112.pdf 414.1 kB 2018-05-04 15.10
Grasberget (Lensberget) -0620294-Bevarandeplanen ingår i skötselplanen för Lensbergets NR.pdf 3.9 MB 2018-05-04 15.10
Himmelsberget-0620296.pdf 545.2 kB 2018-05-04 15.10
Hogsveden-0620096.pdf 524.3 kB 2018-05-04 15.10
Hornbobrandan-0620292.pdf 488.5 kB 2018-05-04 15.10
Kallslatten-0620267.pdf 691.8 kB 2018-05-04 15.10
Kyrkbytjarn-0620246.pdf 1.3 MB 2018-05-04 15.10
Lilltansen-0620252.pdf 394.3 kB 2018-05-04 15.10
Lilltuppen-0620168-Bevarandeplanen ingår i skötselplanen.pdf 3.6 MB 2018-05-04 15.10
Luran-0620300.pdf 567 kB 2018-05-04 15.10
Långön-0620293-Bevarandeplanen ingår i skötselplanen.pdf 1.6 MB 2018-05-04 15.10
Mossgrasberget-0620117.pdf 766 kB 2018-05-04 15.10
Ramsellskogen-0620295-Bevarandeplanen ingår i skötselplanen.pdf 2.4 MB 2018-05-04 15.10
Rotsjon-0620172.pdf 544.2 kB 2018-05-04 15.10
Slogmyrloken-0620291.pdf 485.6 kB 2018-05-04 15.10
Sormyren-0620095.pdf 512.4 kB 2018-05-04 15.10
Spjarshallen-0620093.pdf 535.8 kB 2018-05-04 15.10
Tallbergsklitten-0620298-Bevarandeplanen ingår i skötselplanen.pdf 3 MB 2018-05-04 15.10
Vackelberget-0620091.pdf 737.5 kB 2018-05-04 15.10
Vasjon-0620238.pdf 638.2 kB 2018-05-04 15.10
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Andlosberg-0620228.pdf 623.9 kB 2018-05-04 15.11
Brottjarnaan-0620229.pdf 740 kB 2018-05-04 15.11
Djurmoklack-Oxberg-0620227.pdf 905.5 kB 2018-05-04 15.11
Grathalet-0620224.pdf 751.8 kB 2018-05-04 15.11
Gravsbuan-0620226.pdf 587.8 kB 2018-05-04 15.11
Karls-knos-0620249.pdf 791.5 kB 2018-05-04 15.11
Knusberget-0620223.pdf 750.5 kB 2018-05-04 15.11
Lortan-0620174.pdf 792.2 kB 2018-05-04 15.11
Myggtjarn-0620225.pdf 726.2 kB 2018-05-04 15.11
Orjasanget-0620268.pdf 610.4 kB 2018-05-04 15.11
Prastbuan-0620230.pdf 293.8 kB 2018-05-04 15.11
Stormyrberget-0620175.pdf 801.9 kB 2018-05-04 15.11
Sturval-0620176.pdf 756.6 kB 2018-05-04 15.11
Tansvagga-0620231.pdf 536.3 kB 2018-05-04 15.11
Trolldalen-0620114.pdf 810.2 kB 2018-05-04 15.11
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Artknubben-0620185.pdf 550.5 kB 2018-05-04 15.11
Bjorbergshallan-0620269.pdf 844.2 kB 2018-05-04 15.11
Bole-Fallsbjorken-0620109.pdf 566.5 kB 2018-05-04 15.11
Gonan-0620259.pdf 577.6 kB 2018-05-04 15.11
Guckuskolokaler-Norr-Lindberg-0620321.pdf 680.6 kB 2018-05-04 15.11
Kagelberget-0620302.PDF 742.3 kB 2018-05-04 15.11
Korantberget-0620290.pdf 817.5 kB 2018-05-04 15.11
Limsjon-0620258.pdf 613.9 kB 2018-05-04 15.11
Sangan-0620107.pdf 536.9 kB 2018-05-04 15.11
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Aspfallet-0620135.pdf 465.3 kB 2018-05-04 15.12
Frosarasen-0620303.pdf 519.1 kB 2018-05-04 15.12
Gamla-Finntorpet-0620142.pdf 826.8 kB 2018-05-04 15.12
Gansberget-0620306.pdf 630.6 kB 2018-05-04 15.12
Gyllberg-Ludvikasidan-0620139.pdf 293.8 kB 2018-05-04 15.12
Han-0620260.pdf 799.9 kB 2018-05-04 15.12
Holmtjarn-0620262.pdf 476.3 kB 2018-05-04 15.12
Kanaberget-0620305.pdf 802.6 kB 2018-05-04 15.12
Kullerbergen-0620304.pdf 650.6 kB 2018-05-04 15.12
Lejberget-0620307.pdf 514.6 kB 2018-05-04 15.12
Limberget-Sorvik-0620254.pdf 483.1 kB 2018-05-04 15.12
Lindbastmora-Langmyran-0620187.pdf 533.4 kB 2018-05-04 15.12
markusfallet-0620124.pdf 453.7 kB 2018-05-04 15.12
Nackarberg-0620261.pdf 667.8 kB 2018-05-04 15.12
Nittenmossen-vast-0620136.pdf 485.2 kB 2018-05-04 15.12
Nybrannberget-0620130.pdf 801.7 kB 2018-05-04 15.12
palahojden-0620137.pdf 497.4 kB 2018-05-04 15.12
Predikstolen-0620188.pdf 543.7 kB 2018-05-04 15.12
Skattlosbergs-by-0620133.pdf 896.4 kB 2018-05-04 15.12
Skattlosbergs-stormosse-0620134.pdf 560.8 kB 2018-05-04 15.12
Tomossen-0620131.pdf 536.3 kB 2018-05-04 15.12
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Botaberget-0620191.pdf 462.4 kB 2018-05-04 15.13
Bredvalla-0620190.pdf 493.5 kB 2018-05-04 15.13
Goralven-Vasterdalalven-0620026.pdf 3.1 MB 2018-05-04 15.13
Haftahedarna-0620103.pdf 555.1 kB 2018-05-04 15.13
Halla-0620025.pdf 1.2 MB 2018-05-04 15.13
Hogstrand-0620279.pdf 568 kB 2018-05-04 15.13
Hundfjallet-0620055.pdf 1.1 MB 2018-05-04 15.13
Lybergseggen-0620241.pdf 708.8 kB 2018-05-04 15.13
Lybergsgnupen-0620099.pdf 752.7 kB 2018-05-04 15.13
Orsjoberget-0620277.pdf 713.6 kB 2018-05-04 15.13
Stora-Almsjon-0620061.pdf 806.4 kB 2018-05-04 15.13
Stor-Narfjallet-0620054.pdf 1.1 MB 2018-05-04 15.13
Tandovala-0620062.pdf 1.3 MB 2018-05-04 15.13
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Botaberget-0620191.pdf 462.4 kB 2018-05-04 15.20
Bredvalla-0620190.pdf 493.5 kB 2018-05-04 15.20
Goralven-Vasterdalalven-0620026.pdf 3.1 MB 2018-05-04 15.20
Haftahedarna-0620103.pdf 555.1 kB 2018-05-04 15.20
Halla-0620025.pdf 1.2 MB 2018-05-04 15.20
Hogstrand-0620279.pdf 568 kB 2018-05-04 15.20
Hundfjallet-0620055.pdf 1.1 MB 2018-05-04 15.20
Lybergseggen-0620241.pdf 708.8 kB 2018-05-04 15.20
Lybergsgnupen-0620099.pdf 752.7 kB 2018-05-04 15.20
Orsjoberget-0620277.pdf 713.6 kB 2018-05-04 15.20
Stora-Almsjon-0620061.pdf 806.4 kB 2018-05-04 15.20
Stor-Narfjallet-0620054.pdf 1.1 MB 2018-05-04 15.20
Tandovala-0620062.pdf 1.3 MB 2018-05-04 15.20
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Barkbergsknopparna-0620049.pdf 758.9 kB 2018-05-04 15.25
Helvetesfallet-0620299.pdf 312.2 kB 2018-05-04 15.25
Knutar-Einars-ang-0620074.pdf 680.7 kB 2018-05-04 15.25
Koppangen-0620048.pdf 1 MB 2018-05-04 15.25
Korpimaki-0620046.pdf 813.7 kB 2018-05-04 15.25
Lindanget-0620250.pdf 440.2 kB 2018-05-04 15.25
Norra-Gallsjon-0620043.pdf 831.5 kB 2018-05-04 15.25
Osteraberget-0620047.PDF 408.1 kB 2018-05-04 15.25
Osteraberget-ost-0620243.PDF 408.1 kB 2018-05-04 15.25
Skinnaranget-0620073.pdf 743.8 kB 2018-05-04 15.25
Tenningbrandan-0620082.pdf 783 kB 2018-05-04 15.25
Tjaberget-0620207.pdf 533.1 kB 2018-05-04 15.25
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Blabergsasflyten-0620084.pdf 543.7 kB 2018-05-04 15.28
Brodlosberget-0620272.pdf 700.2 kB 2018-05-04 15.28
Gasberget-0620053.pdf 847.8 kB 2018-05-04 15.28
Glistjarn-0620309.pdf 732.5 kB 2018-05-04 15.28
Jutjarn-Ovanmyra-0620273.PDF 582.7 kB 2018-05-04 15.28
Kyrkberget-0620209.pdf 488.2 kB 2018-05-04 15.28
Lonnmarken-0620086.pdf 736.8 kB 2018-05-04 15.28
Moranget-0620083.pdf 704.4 kB 2018-05-04 15.28
Ostbjorka-0620089.pdf 737.1 kB 2018-05-04 15.28
Rabergsangarna-0620308.pdf 506.1 kB 2018-05-04 15.28
Sorboda-0620274.pdf 736.1 kB 2018-05-04 15.28
Storsveden-0620314.PDF 678.4 kB 2018-05-04 15.28
Styggforsen-0620088.pdf 719.1 kB 2018-05-04 15.28
Trollmosseskogen-0620275.pdf 901.1 kB 2018-05-04 15.28
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Bromsberget-0620287.pdf 575.5 kB 2018-05-04 15.30
Gravbergsdalen-0620247.pdf 730.3 kB 2018-05-04 15.30
Hagge-7-6-0620310.pdf 491.2 kB 2018-05-04 15.30
Hemshyttan-0620211.pdf 690.7 kB 2018-05-04 15.30
Hemshyttan-NR-0620276.pdf 659 kB 2018-05-04 15.30
Jatturn-0620144.pdf 711.2 kB 2018-05-04 15.30
Nedra-Oppsveten-0620148.pdf 1.8 MB 2018-05-04 15.30
Slogfallet-0620248.pdf 713.1 kB 2018-05-04 15.30
Soppenmyran-0620242.pdf 910.6 kB 2018-05-04 15.30
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Bispbergs-klack-0620151.pdf 802.9 kB 2018-05-04 15.31
Risshytte-hage-0620161.pdf 661.3 kB 2018-05-04 15.31
Saterdalen-0620311.pdf 696.3 kB 2018-05-04 15.31
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Birtjarnsberget-0620164.pdf 689.5 kB 2018-05-04 15.31
Gonan-0620259.pdf 1.1 MB 2018-05-04 15.31
Gransjoberget-0620119.pdf 751.9 kB 2018-05-04 15.31
Hastingsflotten-0620104.pdf 850.8 kB 2018-05-04 15.31
Naskilen-0620162.pdf 759.3 kB 2018-05-04 15.31
Rostberget-0620212.pdf 517.2 kB 2018-05-04 15.31
Salsklitten-0620312.pdf 581.6 kB 2018-05-04 15.31
Snottuberget-0620102.pdf 685.2 kB 2018-05-04 15.31
Sälsflotten-0620323-Bevarandeplanen ingår i skötselplanen.pdf 5.4 MB 2018-05-04 15.31
Tjarnberget-0620122.pdf 767.2 kB 2018-05-04 15.31
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Bjornan-0620022.pdf 580.7 kB 2018-05-04 15.32
Blocktjarnasen-0620265.pdf 312.2 kB 2018-05-04 15.32
Blocktjarnsasen-0620265-NY.pdf 4 MB 2018-05-04 15.32
Byggningaan-0620011.pdf 505 kB 2018-05-04 15.32
Diftalsberget-0620213.pdf 445.7 kB 2018-05-04 15.32
Draggaberget-0620032.pdf 1.4 MB 2018-05-04 15.32
Eksjoberget-0620007.pdf 458.1 kB 2018-05-04 15.32
Elandesgraven-0620255.pdf 475.2 kB 2018-05-04 15.32
Fjatalven-Vastvallen-i-Storfjaten-0620003.pdf 1.6 MB 2018-05-04 15.32
Fjatfallen-Kryptjarn-0620245- Bevarandeplanen ingår i skötselplanen.pdf 3.8 MB 2018-05-04 15.32
Fjatfallet-0620245.pdf 430.5 kB 2018-05-04 15.33
Fulualven-0620016.pdf 2.1 MB 2018-05-04 15.33
Gammelsatern-0620019.pdf 744.9 kB 2018-05-04 15.33
Gasjoasen-0620319.pdf 395.2 kB 2018-05-04 15.33
Gryvelan-0620023.pdf 691.6 kB 2018-05-04 15.33
Gummas-0620215.pdf 546.9 kB 2018-05-04 15.33
Hammarskaftet-0620264.pdf 283.3 kB 2018-05-04 15.33
Karmorasen-0620006.pdf 818.1 kB 2018-05-04 15.33
Kimbacken-0620320.pdf 505.5 kB 2018-05-04 15.33
krakelandet-0620014.pdf 949.6 kB 2018-05-04 15.33
Langsjoblik-0620036.pdf 1.6 MB 2018-05-04 15.33
Lillfjaten-0620266.pdf 518 kB 2018-05-04 15.33
Myrar-vid-Ogan-0620316.pdf 459.9 kB 2018-05-04 15.33
Norra-Trollegrav-0620030.pdf 1.5 MB 2018-05-04 15.33
NR-Rodbergets-DR-0620031.pdf 1 MB 2018-05-04 15.33
Nyangena-0620318.pdf 396.4 kB 2018-05-04 15.33
Nysatern-0620008.pdf 570.9 kB 2018-05-04 15.33
Piltlokarna-0620027.pdf 602.2 kB 2018-05-04 15.33
Rensjon-0620034.pdf 811.8 kB 2018-05-04 15.33
Rivsjovasslan-0620033.pdf 1.6 MB 2018-05-04 15.33
Rotensugnet-0620038.pdf 1.7 MB 2018-05-04 15.33
Skarbackens-DR-0620263.pdf 1.2 MB 2018-05-04 15.33
Skarsasfjallet-0620024.pdf 1.2 MB 2018-05-04 15.33
Skogsbo-0620219.pdf 259 kB 2018-05-04 15.33
Sodra-Trollegrav-0620029.pdf 1.7 MB 2018-05-04 15.33
Stenskrullen-0620020.pdf 592 kB 2018-05-04 15.33
Storan-Osterdalalven-0620005.pdf 1.7 MB 2018-05-04 15.33
Storbron-0620220.pdf 459.9 kB 2018-05-04 15.33
Stupasen-Hisjohallan-0620271.pdf 762.5 kB 2018-05-04 15.33
Sundbacken-0620004.pdf 478.4 kB 2018-05-04 15.33
Svartgessi-0620035.pdf 539.9 kB 2018-05-04 15.33
Toxasen-0620317.pdf 518.9 kB 2018-05-04 15.33
Tranuberget-0620221.pdf 493.5 kB 2018-05-04 15.33
Trollvasslan-0620017.pdf 542.9 kB 2018-05-04 15.33
Trygaskolen-0620315.pdf 484.4 kB 2018-05-04 15.33
Tvarhugget-0620018.pdf 466.4 kB 2018-05-04 15.33
Valaberget-0620222.pdf 419.9 kB 2018-05-04 15.33
Ögan-0620316- Bevarandeplanen ingår i skötselplanen.pdf 1.2 MB 2018-05-04 15.33

Biotopskydd

Ett biotopskyddsområde är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas någon verksamhet eller vidtas några åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  1. generellt biotopskydd 
  2. biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt bioptopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas. Det här är exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • Alléer
  • Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • Odlingsrösen i jordbruksmark
  • Pilevallar
  • Småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • Stenmurar i jordbruksmark
  • Åkerholmar

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Kontaktpersoner

Carina Nordlander
E-post: carina.nordlander@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 03 53

Charlotte Lindqvist
E-post: charlotte.lindqvist@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 03 19

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

Kontaktpersoner

Carina Nordlander
E-post: carina.nordlander@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 03 53

Charlotte Lindqvist
E-post: charlotte.lindqvist@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 03 19

Landskapsbildskydd

Landskapsbildskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. Föreskrifterna innebär att det krävs tillstånd för att utföra vissa åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden. Det är Länsstyrelsen som ger tillstånd. 

Kontaktpersoner

Carina Nordlander
E-post: carina.nordlander@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 03 53

Charlotte Lindqvist
E-post: charlotte.lindqvist@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 03 19

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar.

Kontaktperson

Märit Hagberg
E-post: marit.hagberg@lansstyrelsen.seTfn: 010-2250240

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats.länk till annan webbplats

Varför heter det Ramsar?

Sverige blev 1974 medlem i våtmarkskonventionen (Convention on Wetlands - CW). Den kallas även Ramsar efter den plats i Iran där konventionen antogs 1971. Konventionen omfattar alla typer av våtmarker. Områdena som pekas ut kallas i dagligt tal för Ramsarområde.

Varför bildades konventionen?

Målsättningen med konventionen är att skydda och bevara värdefulla våtmarksområden. Anledningen till att den bildades var i första hand oron över att många bestånd av änder, gäss och andra våtmarksfåglar minskade och att deras livsmiljö förstördes.

I Sverige finns i dag drygt 50 stycken områden utpekade enligt Ramsarkonventionen. I Dalarna finns tre områden:

Vy över vatten och slåttrade strandängar

Vid naturreservatet Lilla Älvgången flyter Hovran ut till sin största bredd.

Hovran är sedan lång tid tillbaka känt som en av Mellansveriges viktigaste rast- och häckningslokal för fåglar. Områdets naturformer och kulturhistoria ligger till grund för dess värden. Att Hovran är en viktig rastlokal, beror delvis på älven leder fåglarna vidare i landskapet. Här finns också en säregen artsammansättning med häckning av både sydliga och nordliga arter.

Storhovran med flera små "sjöar"

Hovran utsågs 1989 till ett område av internationellt skyddsvärde för fågellivet, så kallat CW- eller Ramsarområde. Området består av den del av Dalälven som utvidgas till selsjön Hovran, samt Trollbosjön, Flinesjön, Svinesjön och en del av sjön Amungen med mellanliggande älvsträckor.

Spännande former med leveér och raviner

Dalälven har här en intressant morfologi med bl a vallar i älven så kallade leveér och bäckraviner. Längs med älvsträckan har lera stannat kvar och gett upphov till uppodlade slätter. Vattenståndet i älven och sjöarna i anslutning till älven, varierar ofta naturligt. Sjöarna är grunda, näringsrika och har en yppig strand- och vattenvegetation. Runt sjöarna finns strandängar dominerade av högvuxna starr- och gräsarter. Dessa övergår i kärr och strandskogar med videbuskar, som tidigare hållits öppna genom slåtter.

Rastande fåglar

Bland rastande arter kan noteras storlom, sångsvan, kanadagås, storspov och kricka. Tretton arter vadare och samtliga spovarter förekommer här mer eller mindre regelbundet. Smådopping och mindre sångsvan är tillfälliga gäster.

Häckande fåglar

Häckfåglar i området är t ex skäggdopping, svarthakedopping, storspov och tillfälligtvis kornknarr. Vattenrall, småfläckig sumphöna, grågås och sångsvan häckar med enstaka par. Arter som rosenfink och gräshoppssångare är typiska och gynnas av buskvegetationen. Ett tiotal fiskgjusar uppträder regelbundet och enstaka par av havsörn har också förekommit de senaste åren.

Hot och skötsel

Igenväxning av de öppna markerna är ett hot mot områdets värden. Att röja vissa delar och återinföra slåtterbruket eller betet skulle troligen ge positiva effekter. De mest värdefulla strandlövsskogsbestånden bör bevaras.

Kontaktperson

Lennart Bratt
E-post: lennart.bratt@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 03 23

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Kontaktperson

Lennart Bratt
E-post: lennart.bratt@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 03 23

Strandskyddsområde

Strandskydd råder vid sjöar och vattendrag. Inom strandskyddsområde som är minst 100 meter är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Där gäller strandskyddet

Strandskyddskartan visar var strandskydd gäller, samt var strandskydd inte gäller. Enligt miljöbalken sträcker det generella strandskyddet sig 100 meter från strandlinjen, ut i vatten och in på land. Men skyddet kan ha både utvidgats eller minskats.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomt och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomten är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs tomten av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv

Kontaktpersoner

Carina Nordlander
E-post: carina.nordlander@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 03 53

Charlotte Lindqvist
E-post: charlotte.lindqvist@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 03 19

Inger Friman
E-post: inger.friman@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 04 33

Vattenskyddsområde

Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Kontaktperson

Malin Spännar
E-post: malin.spannar@lansstyrelsen.seTfn: 010-225 03 04

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara, dock maximalt 50 år, och ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer som tillexempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald men kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Kontaktpersoner

De som arbetar med områdesskydd, hanterar även naturvårdsavtal. De har ansvaret uppdelat på länets kommuner.
Se här vem som arbetar med vilken kommun.

Ändringar kräver tillstånd eller dispens

Ska du göra ändringar i naturmiljön i ett område som är utpekat som något av dessa ovanför? Då måste du söka tillstånd eller dispens.
Läs mer om ändringar i naturmiljön här.

Kontakt