Krisberedskap

Länsstyrelsens roll i krisberedskapen är att samordna det regionala arbetet – före, under och efter en samhällsstörning.

Under en samhällsstörning ska Länsstyrelsen samverka, samordna och stödja länets aktörer för att inrikta samhällets åtgärder och resurser så att konsekvenserna för samhället blir så små som möjligt.

Vi ansvarar för att:

  • nödvändig samverkan kontinuerligt sker inom länet och med närliggande län
  • samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter under en kris
  • information till allmänhet och media samordnas
  • inrikta och prioritera statliga och internationella förstärkningsresurser efter beslut från regeringen.

Länsstyrelsen arbetar också med förebyggande åtgärder för att förhindra att en samhällsstörning uppstår, begränsa skadeverkningarna av en samhällsstörning och kunna åtföra erfarenheter efter en samhällsstörning.

Samverkan i Dalarna

När en allvarlig händelse eller kris inträffar måste samhällets hantering fungera utan dröjsmål.  Det är många olika aktörer som ska verka inom sina respektive ansvarsområden men också tillsammans. God samverkan blir i krislägen en avgörande framgångsfaktor. I Dalarna finns flera nätverk och samverkansforum som du kan läsa om i Krishanteringsstrategi i Dalarnas län

Dessa nätverk och forum, med Regionala krishanteringsrådet och Regionala näringslivsrådet i spetsen, har tillsammans arbetat fram en strategi för krishantering. (Krishantering i Dalarnas län – strategi för samverkan och ledning).

Strategin har undertecknats av beslutsfattare i respektive organisation den 16 januari 2015.Strategin beskriver vilka vi är, hur vi vill samverka, hur vi ska kommunicera samt mot vilka mål vi ska arbeta i krisen. Vi utgår från de grundläggande nationella principerna kring krishantering, men har också satt upp mål för arbetet i Dalarnas län.

 

I Dalarna:

  1. Samverkar vi för en väl fungeranse krishantering vid allvarliga störningar, stora olyckor och kriser.
  2. Använder vi samhällets resurser på ett effektivt sätt för människors bästa.

Det är Länsstyrelsen som sammankallar respektive aktör och nätverk vid behov men alla aktörer kan väcka behov av samverkan eller gemensam information. Vi ska samverka enligt principen hellre en gång för mycket än för lite.

Samverkansråd i Dalarna

 

För att utveckla samarbetet inom räddningstjänsten i gränsområdet mellan Norge och Sverige har ett antal gränsräddningsråd bildats. Ett av dessa innefattar Dalarna och Värmland samt norska fylket Hedmark.

Gränsräddningsrådet sammanträder i regel två gånger per år och driver ett antal projekt som ska bidra till att utveckla samarbetet och effektivisera räddningstjänsten och därmed bidra till att förbättra den kommunala servicen i gränskommunerna. Ordförandeskapet ligger hos värdlandet. I Sverige har länsstyrelsen ordförandeskapet och i Norge Polismästaren i Hedmarks polisdistrikt.

Följande är de svenska representanterna i rådet:

  • Länsstyrelsen Dalarnas län
  • Länsstyrelsen Värmlands län
  • Malung-Sälens kommun
  • Älvdalens kommun
  • Torsby kommun
  • Arvika-Eda kommun
  • SOS Alarm
  • Landstinget
  • Polisen

Norska representanter:

  • Norska representanter från Polisen
  • Fylkesmannen i Hedmark
  • Trysil kommun
  • Engerdal kommun
  • Fylkeskommunen

 

Nordsam är ett samarbete mellan krisberedskapsenheterna på länsstyrelserna i Sveriges nordligaste län - Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg och Dalarna.

Samarbetet inom NordSam syftar till att utveckla och stärka beredskapen för kriser. Samarbetet ska vara till nytta för länen, ekonomiskt eller kunskapsmässig.

Målsättningen är att få en god förmåga att vid kriser kunna avlösa och förstärka varandras resurser, en likvärdig tillsyn och handläggning samt en möjlighet att förstärka varandra i det dagliga arbetet.      

I länet finns ett regionalt råd för krishantering. Rådet utgör en resurs för regional samverkan och samverkansledning. Det vanligaste är att rådet samlas vid mer omfattande händelser där flera organisationer är berörda.

En rådsmedlem eller en kommun kan begära hjälp med resurser, information eller annat stöd i sitt krishanteringsarbete via rådet. Rådet kan även samlas förebyggande inför större händelser där samordning mellan myndigheter är av större vikt. Initiativet att sammankalla rådet kan tas av samtliga deltagande organisationer. Behovet framförs till Länsstyrelsens Tjänsteman i beredskap (TiB) via SOS Alarm, som kontaktar övriga berörda. Rådet har i regel två ordinarie sammanträden och två samverkansledningsövningar per år.

Rådets ordinarie medlemmar:

  • Länsstyrelsen Dalarna (ordförande)
  • Sakkunnig för kommunal räddningstjänst i Dalarna
  • Sakkunnig från kommunerna, representerad av säkerhets- och beredskapssamordnare
  • Landstinget Dalarna
  • Polismyndigheten Dalarna
  • Försvarsmakten
  • SOS Alarm AB Dalarna
  • Sveriges Radio Dalarna
  • Trafikverket
  • Svenska Kyrkan
  • Civilförsvarsförbundet

Länsstyrelsen arbetar i olika sammanhang för att utveckla den privat-offentliga samverkan i krisberedskapsfrågor, och tillfälliga medlemmar adjungeras efter behov. Läs mer om detta under stycket Näringslivsrådet nedan.

Näringslivsrådet upprättades 2007 och har till uppgift att stärka den privat-offentliga samverkan inom länet genom att bidra med ett näringslivsperspektiv på krishantering.

Följande är rådets deltagare:

  • Länsstyrelsen Dalarna
  • ABB
  • Clas Ohlson
  • Dalarnas försäkringsbolag
  • ICA AB
  • Loomis
  • SSAB
  • Telia Sonera
  • Gävle-Dala elnätsföretag

Rådet träffas vid ordinarie möten två gånger om året och sammankallas där utöver vid behov. Beroende på typ av händelse kan medlemmar ur näringslivsrådet även delta i det regionala krishanteringsrådet.

Syftet med Älvgruppen är att öka kunskaperna om vattendragen och skapa nätverk för att underlätta samarbete inför situationer med höga flöden. En annan viktig uppgift är att verka för att förebyggande åtgärder vidtas och att dessa samordnas.

Gruppen samordnas av Länsstyrelsen Dalarna och består av representanter från länsstyrelser och kommuner i Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län, Dalälvens Vattenregleringsföretag, dammägare och myndigheter i länet. Älvgruppen träffas två gånger per år samt sammankallas vid behov

Kommunens ansvar vid samhällsstörning

Ansvaret att hantera en extraordinär händelse stannar alltid hos kommunen. Det geografiska områdesansvaret innebär att:

  • Kommunen ska arbeta för att samordning sker inom kommunen mellan exempelvis kommunen, företag, landsting, polis och andra myndigheter.
  • Kommunen ansvarar för att information ges till kommuninvånarna.

Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris. Kommunens invånare har ett eget ansvar att vara förberedda vid en samhällsstörning. Läs mer om det personliga ansvaret vid en samhällsstörning.

För att kunna hantera händelser som avviker från det normala ska kommunerna bland annat:

  • Upprätta risk- och sårbarhetsanalyser
    Kommunen ska varje ny mandatperiod göra en risk- och sårbarhetsanalys. Den är grunden för alla krishanteringsplaner. Syftet med analyserna är bland annat att öka beslutsfattarnas och allmänhetens kunskap om kommunens sårbarheter.
  • Ha en plan för hantering av extraordinära händelser
    En plan ska fastställas varje ny mandatperiod för hur kommunen ska hantera en extraordinär händelse.
  • Genomföra utbildningar och övningar
    Kommunen ska regelbundet utbilda och öva med politiker och tjänstemän i kommunen.
  • Rapportera lägesbild till Länsstyrelsen
    Kommunen ska informera och rapportera Länsstyrelsen om vad de gör för att minska riskerna och öka förmågan att hantera en kris.
  • Säkerställa höjd beredskap
    Kommunen ska säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls samt säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.
  • Ha ett geografiskt områdesansvar och verka för samordning
    Kommunen ska verka för samordning av krisberedskapen med landsting, organisationer, företag och de statliga myndigheter inom kommunen. Det kan exempelvis ske genom konferenser och nätverksträffar samt att under en kris informera och rapportera Länsstyrelsen om läget i kommunen.
  • Ha en ledningsplats som är försörjd av reservkraft
  • Ha en räddningscentral för bakre ledning för räddningstjänsten

För mer detaljerad information se lagen:

Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskaplänk till annan webbplats

Kommunen ska ha funktion för samordning

Din kommun ska ha en funktion för samordning av krisberedskapsarbetet. Rollen kallas ofta säkerhets- eller beredskapssamordnare. Kommuner och landsting får ett ekonomiskt stöd av staten för att bygga upp samhällets krisberedskap.

Ersättning för krisberedskap
Det är beslutat i en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och staten att kommunerna får ersättning för sitt krisberedskaparbete. Ersättningen kan bland annat användas för att kunna genomföra risk- och sårbarhetsanalyser, utbildningar, övningar, konferenser, nätverksträffar eller för att anlita en konsult för utvecklingsarbete. En del av den statliga ersättningen till kommunerna får användas till personalkostnader för säkerhets- eller beredskapssamordnare.

Kommunal krisberedskap (MSB)länk till annan webbplats

Ekonomiskt stöd för ledningsplats
Kommuner kan också söka statsbidrag via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att upprätta en kommunal ledningsplats som är försörjd av reservkraft.
Kommunens ledningsplats (MSB)länk till annan webbplats

Stöd av experter och statliga resurser från Länsstyrelsen
Om en händelse inträffar kan Länsstyrelsen ge stöd med exempelvis experter eller statliga resurser. Dessutom har Länsstyrelsen ansvar att stödja och följa upp kommunernas beredskapsförberedelser.

Länsstyrelsen följer varje år upp kommunernas krisberedskaps- och säkerhetsarbete. Det gör vi i uppdrag av regeringen.

Det Länsstyrelsen följer upp är att kommunernas arbete följt lagen och att pengarna har gjort nytta. Resultaten rapporteras till regeringen via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om en kommun inte har fullgjort sina uppgifter kan MSB på förslag av en länsstyrelse besluta att ersättningen ska reduceras.

Läs mer i lagen och anvisningar från MSB

Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskaplänk till annan webbplats

Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användaslänk till annan webbplats

Länsstyrelsen eller ett annat statligt organ kan ta över kommunal räddningstjänst vid omfattande räddningstjänstinsatser. Länsstyrelsen har även ett operativt ansvar vid en kärnteknisk olycka.

Kontakt