Djurhälsopersonal

Jordbruksverket leder och samordnar arbetet med hanteringen av sällskapsdjur från Ukraina. Syftet är att trygga smittsäkerheten i landet, samtidigt följer EU-kommissionens beslut om att force majeure ska gälla för ukrainska flyktingar med sällskapsdjur. Force majeure-undantag gäller endast för sällskapsdjur som anländer tillsammans med sin ägare. Djur som samlas ihop av organisationer eller som lämnas på pensionat i något av Ukrainas grannländer omfattas inte av undantagen. Vilka åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla säkert smittskydd bedömer Jordbruksverket från fall till fall.

Förhöjd risk för rabies

I Ukraina är det förhöjd risk gällande sjukdomen rabies. Smittan förekommer i den inhemska rävpopulationen och cirka 200 fall registreras årligen hos såväl räv som hund, katt och häst. Även sjukdomsfall bland människor förekommer årligen. Det finns krav och rekommendationer till djurägare att vaccinera sina djur mot rabies. Det är vanligare att djur från stadsmiljö är vaccinerade jämfört med djur från landsbygden, och det är de senare som kan ha kontakt med smittade rävar.

Vad händer med djuren när de kommer till Sverige?

Personer som kommer till gränsen med djur ska anmäla dem till tullpersonal. Om djur inte uppfyller kraven för införsel kontaktar tullpersonalen Jordbruksverket och olika åtgärder kan bli aktuella. Det kan handla om att djuret id-märks, får blodprov taget för att kontrollera antikroppar mot rabies, och att det sätts i tillfällig isolering under tillsyn tills det bedöms säkert att låta det komma tillbaka till sina ägare.

Om ett djur från Ukraina befinner sig i Sverige utan att ha kontrollerats av tullpersonal vid gränsen, ska djuret så fort som möjligt tas till en veterinär. Den informationen bör djurhållare få vid flyktingmottagningen, men det kan även komma via andra kanaler.

Hur skyddar sig djurhälsopersonal mot rabies?

Rabies smittar från saliven hos infekterade djur till ett sår i huden eller till slemhinnan. Viruset kan inte penetrera intakt hud, men kan smitta via kontakt med slemhinna. Det är förstås bra om den som tar emot djur med okänd smittstatus själv är vaccinerad mot rabies.

Du kan skydda dig mot rabies på följande sätt:

• Låt djurhållaren sätta på munkorg på hunden före undersökning.
• Använd handskar och eventuellt visir.
• Om du blir biten eller riven – tvätta såret mycket noga med tvål och vatten, och kontakta smittskyddsläkare som beslutar om fortsatta åtgärder.

Ta emot djur så här:

• Ta emot djuren, kontrollera id-märkning och kontrollera deras handlingar. Vad som normalt krävs för införsel av djur från Ukraina finns på Jordbruksverkets webbplats.
• Om ett djur inte har det som krävs, be ägaren fylla i Jordbruksverkets frågeformulär Länk till annan webbplats.. På Jordbruksverket finns även grundläggande information på ukrainska och ryska som du kan ge till djurägaren.
• Ring in till Jordbruksverkets jourtelefon (samma nummer som gäller för fall om illegal införsel) för beslut om vidare hantering. Skicka sedan den information ni fått av djurägaren till petukraine@jordbruksverket.se. Jordbruksverket beslutar utifrån detta om vidare hantering som de behöver djurhälsopersonalens hjälp med, såsom id-märkning och blodprov för titertest. Ni kommer att få instruktioner om vad som ska göras.
• Om djuret ska isoleras i Jordbruksverkets isolering, så ordnar de det. Det bekostas av Jordbruksverket.
• De åtgärder som Jordbruksverket beslutar om (till exempel ID-märkning, titertest) ska faktureras Jordbruksverket. Ni får faktureringsuppgifter av Jordbruksverket via telefon.

Andra sjukdomar

Djuren från Ukraina kan naturligtvis även föra med sig andra sjukdomar som vi inte har i landet. Jordbruksverket rekommenderar även behandling mot rävens dvärgbandmask och ektoparasiter (loppor, löss och fästingar).

Anmälan till Jordbruksverket bryter tystnadsplikten

Hundar och katter från Ukraina som inte har bevis på vaccinationsskydd ska hanteras som en rabiesrisk. Jordbruksverkets bedömning är att risken för epizootisjukdom är så pass hög att tystnadsplikt/sekretess bryts på grund av risk för epizootisjukdom. Du kan som veterinär med andra ord vända dig till Jordbruksverket för en bedömning av djurets handlingar och beslut om eventuell åtgärd.

Isolering under officiell kontroll

De djur som Jordbruksverket bedömer inte uppfyller nödvändiga krav kan placeras i isolering under officiell kontroll. Det är inte samma sak som karantän. Kraven på isoleringen inriktar sig på att stoppa rabiessmitta i första hand, inte alla smittor som djuren skulle kunna föra med sig. Beroende på djurens status kan isoleringen vara upp till fyra månader. I dagsläget har Jordbruksverket meddelat att de står för kostnader för isolering.

Lokaler för isolering

Vi på länsstyrelsen hjälper Jordbruksverket att hitta fler lämpliga isolerings lokaler för husdjur, hund och katt, som kommer från Ukraina och behöver isoleras.

Tullpersonal bedömer att 10% av flyktingarna har djur med sig, så behovet av lokaler för isolering kan bli stort och kan variera i olika län.