Djurhälsopersonal

Länsstyrelsen är ansvarig för tillsynen av djurhälsopersonal i länet. Det innebär att vi kontrollerar att personal som arbetar med djurens hälso- och sjukvård följer gällande lagar och bestämmelser. Vi ger också stöd och råd till djurhälsopersonal.

Jordbruksverket leder och samordnar arbetet med hanteringen av sällskapsdjur från Ukraina. Syftet är att trygga smittsäkerheten i landet, samtidigt följer EU-kommissionens beslut om att force majeure ska gälla för ukrainska flyktingar med sällskapsdjur. Force majeure-undantag gäller endast för sällskapsdjur som anländer tillsammans med sin ägare. Djur som samlas ihop av organisationer eller som lämnas på pensionat i något av Ukrainas grannländer omfattas inte av undantagen. Vilka åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla säkert smittskydd bedömer Jordbruksverket från fall till fall.

Förhöjd risk för rabies

I Ukraina är det förhöjd risk gällande sjukdomen rabies. Smittan förekommer i den inhemska rävpopulationen och cirka 200 fall registreras årligen hos såväl räv som hund, katt och häst. Även sjukdomsfall bland människor förekommer årligen. Det finns krav och rekommendationer till djurägare att vaccinera sina djur mot rabies. Det är vanligare att djur från stadsmiljö är vaccinerade jämfört med djur från landsbygden, och det är de senare som kan ha kontakt med smittade rävar.

Vad händer med djuren när de kommer till Sverige?

Personer som kommer till gränsen med djur ska anmäla dem till tullpersonal. Om djur inte uppfyller kraven för införsel kontaktar tullpersonalen Jordbruksverket och olika åtgärder kan bli aktuella. Det kan handla om att djuret id-märks, får blodprov taget för att kontrollera antikroppar mot rabies, och att det sätts i tillfällig isolering under tillsyn tills det bedöms säkert att låta det komma tillbaka till sina ägare.

Om ett djur från Ukraina befinner sig i Sverige utan att ha kontrollerats av tullpersonal vid gränsen, ska djuret så fort som möjligt tas till en veterinär. Den informationen bör djurhållare få vid flyktingmottagningen, men det kan även komma via andra kanaler.

Hur skyddar sig djurhälsopersonal mot rabies?

Rabies smittar från saliven hos infekterade djur till ett sår i huden eller till slemhinnan. Viruset kan inte penetrera intakt hud, men kan smitta via kontakt med slemhinna. Det är förstås bra om den som tar emot djur med okänd smittstatus själv är vaccinerad mot rabies.

Du kan skydda dig mot rabies på följande sätt:

  • Låt djurhållaren sätta på munkorg på hunden före undersökning.
  • Använd handskar och eventuellt visir.
  • Om du blir biten eller riven – tvätta såret mycket noga med tvål och vatten, och kontakta smittskyddsläkare som beslutar om fortsatta åtgärder.

Ta emot djur så här:

  • Ta emot djuren, kontrollera id-märkning och kontrollera deras handlingar. Vad som normalt krävs för införsel av djur från Ukraina finns på Jordbruksverkets webbplats.
  • Om ett djur inte har det som krävs, be ägaren fylla i Jordbruksverkets frågeformulär Länk till annan webbplats.. På Jordbruksverket finns även grundläggande information på ukrainska och ryska som du kan ge till djurägaren.
  • Ring in till Jordbruksverkets jourtelefon (samma nummer som gäller för fall om illegal införsel) för beslut om vidare hantering. Skicka sedan den information ni fått av djurägaren till petukraine@jordbruksverket.se. Jordbruksverket beslutar utifrån detta om vidare hantering som de behöver djurhälsopersonalens hjälp med, såsom id-märkning och blodprov för titertest. Ni kommer att få instruktioner om vad som ska göras.
  • Om djuret ska isoleras i Jordbruksverkets isolering, så ordnar de det. Det bekostas av Jordbruksverket.
  • De åtgärder som Jordbruksverket beslutar om (till exempel ID-märkning, titertest) ska faktureras Jordbruksverket. Ni får faktureringsuppgifter av Jordbruksverket via telefon.

Andra sjukdomar

Djuren från Ukraina kan naturligtvis även föra med sig andra sjukdomar som vi inte har i landet. Jordbruksverket rekommenderar även behandling mot rävens dvärgbandmask och ektoparasiter (loppor, löss och fästingar).

Anmälan till Jordbruksverket bryter tystnadsplikten

Hundar och katter från Ukraina som inte har bevis på vaccinationsskydd ska hanteras som en rabiesrisk. Jordbruksverkets bedömning är att risken för epizootisjukdom är så pass hög att tystnadsplikt/sekretess bryts på grund av risk för epizootisjukdom. Du kan som veterinär med andra ord vända dig till Jordbruksverket för en bedömning av djurets handlingar och beslut om eventuell åtgärd.

Isolering under officiell kontroll

De djur som Jordbruksverket bedömer inte uppfyller nödvändiga krav kan placeras i isolering under officiell kontroll. Det är inte samma sak som karantän. Kraven på isoleringen inriktar sig på att stoppa rabiessmitta i första hand, inte alla smittor som djuren skulle kunna föra med sig. Beroende på djurens status kan isoleringen vara upp till fyra månader. I dagsläget har Jordbruksverket meddelat att de står för kostnader för isolering.

Lokaler för isolering

Vi på länsstyrelsen hjälper Jordbruksverket att hitta fler lämpliga isolerings lokaler för husdjur, hund och katt, som kommer från Ukraina och behöver isoleras.

Tullpersonal bedömer att 10% av flyktingarna har djur med sig, så behovet av lokaler för isolering kan bli stort och kan variera i olika län.

Vem räknas som djurhälsopersonal?

Djurhälsopersonal är personer som arbetar inom behörighetsreglerade yrken inom djurens hälso- och sjukvård. Till djurhälsopersonal räknas:

  • legitimerade veterinärer
  • legitimerade djursjukskötare
  • godkända hovslagare
  • legitimerade tandläkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster som har godkännande att arbeta inom djurens hälso- och sjukvård
  • personer som har särskilt tillstånd att utöva veterinäryrket
  • personer som tillhandahåller tjänster inom yrket under ett tillfälligt besök i Sverige.

Hur gör vi tillsynen?

Varje år besöker Länsstyrelsen ett antal veterinära arbetsplatser i länet. Vid besöken kontrollerar vi att djurhälsopersonalen följer de regler och bestämmelser som finns gällande djurskydd, smittskydd och säkra livsmedel. Vår tillsyn genomförs utifrån riktlinjer från Jordbruksverket.

Några saker vi kontrollerar under besöket är att:

  • personalen har rätt behörighet
  • journalföringen uppfyller de krav som finns
  • ordination av läkemedel sker på ett korrekt sätt
  • det finns rutiner för hantering av misstänkta djurskyddsfall och hantering av smittsamma djursjukdomar.

Möjlighet till stöd och rådgivning

Länsstyrelsen ger stöd och råd till djurhälsopersonal i specifika frågor som rör djurskydd och smittskydd. Vi förmedlar också aktuell information till personal som arbetar med djurhälsa i länet. Informationen kan handla om ändringar i lagar, föreskrifter och olika riktlinjer som berör området.

Hygienregler för vårdverksamheter

Tillsynen av djurhälsopersonal kombineras ofta med att Länsstyrelsen även gör en kontroll av vårdhygien på den djurvårdande enheten. Djurvårdande enheter är till exempel:

  • djursjukhus
  • djurkliniker
  • distriktsveterinärmottagningar
  • enklare veterinärmottagningar.

För verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård gäller särskilda regler för att förhindra spridning av smittor. Vid kontrollen av vårdhygien kontrollerar vi att dessa regler följs.

När en veterinär misstänker att ett djur har drabbats av en infektion med antibiotikaresistenta bakterier, till exempel MRSA (Meticillin Resistenta Staphylococcus Aureus) ska veterinären undersöka och anmäla detta till Länsstyrelsen. Djurägaren ska också vidta åtgärder för att förhindra att bakterierna sprids vidare.

Tystnadsplikt och anmälningsplikt för djurhälsopersonal

Djurhälsopersonal som arbetar i enskild (inte statlig) verksamhet har tystnadsplikt och är inte skyldig att lämna ut uppgifter till någon. Undantag är uppgifter som Länsstyrelsen behöver för att kunna göra tillsyn av verksamheten eller som följer av anmälningsskyldighet enligt lag. All djurhälsopersonal är till exempel skyldig att anmäla misstanke om att djur inte hålls eller sköts på rätt sätt till Länsstyrelsen.

När kräver Länsstyrelsen intyg från veterinär?

En djurskyddskontrollant får inte göra veterinära bedömningar, som till exempel om djuret är utsatt för ett lidande. När Länsstyrelsen kräver in veterinärintyg från en djurhållare är det oftast på grund av att denne inte självmant tagit eller tänker ta sitt djur till veterinär trots att det finns behov.

Nyhetsbrev för djurhälsopersonal i Dalarna

Du som arbetar med djurhälsa i Dalarna kan prenumerera på vårt nyhetsbrev som utkommer två gånger om året.

Prenumerera på nyhetsbrevet för djurhälsopersonal i Dalarna

Kontakt