Tranumyren

Tranumyren är en av få opåverkade myrar i dessa trakter. I omgivande marker finns kalk, vilket har påverkat myren i form av rik växtlighet i vissa delar. Det är lätt att ta sig ut på myren, då en väg går längs med ena kanten, men det kan vara svårt att ta sig fram på den.

Blöta, gungiga myrar med många rara arter

Tranumyren är i sina kärrdelar mycket blöt med gungande mattor av brunmossor. I mitten saknar växtmattorna botten, men ovanpå dem växer det myggblomster, olika arter av starr och kärrull. Runt det blötaste området tar fastare partier vid, med orkidéerna ängsnycklar och sumpnycklar, den lilla söta växten björnbrodd och ett gräs med det vackra namnet blådaggigt ängsgröe.

Förhållandena är inte kalkrika över hela kärrytan, vilket bidrar till flera olika mossamhällen och en stor artrikedom av mossor. Till exempel kan nämnas fetbålmossa, guldspärrmossa, käppkrokmossa, trekantig svanmossa, piprensarmossa och späd skorpionmossa. Mot den västra kanten av myren är förhållandena torrare och med långsam invandring av myrtallar eller så kallade margranar.

Köttätande växter och andra ovanliga arter

Här finns även något så spännande som ”köttätande” växter: tre olika arter av sileshår, två arter bläddror samt tätört. Bladöversidan hos till exempel sileshåren har klibbiga körtelhår som avsöndrar slem där insekter fastnar och med hjälp av ett enzym smälter insekterna. Växten kan då tillgodogöra sig innehållet. Dessa arterna får på detta sätt vissa näringsämnen, som de inte skulle kunna erhålla genom sina rötter, eftersom de oftast växer på de vattendränkta tuvorna av vitmossa, där endast mineralfattigt vatten finns att tillgå. Rotsystemet är också mycket svagt utvecklat.

Lärkfalk och trana häckar också vid myren. Sotnätfjäril påträffas i de örtrika södra delarna av myren, sannolikt tack vare rik förekomst av vänderot som lär vara artens värdväxt. En sotnätfjäril som sitter på en ängsnyckel, syns på en av bilderna i bildspelet. Övriga bilder visar rundsileshår, skvattram och tranbärsblomma.

Att besöka området

Det kommer att ställas iordning en parkeringsplats vid vägen som går utefter områdets västra kant. Där kommer även en kort led ut på myren att anläggas. Det kan ta något år eller två innan detta är klart, men redan idag kan man parkera vid en mötesplats och gå de endast femtio metrarna ned på myren.

Foto i bildspelet: Izabelle Svensson, Maria Jons och Lennart Bratt, Länsstyrelsen i Dalarna

En glest tallbevuxen myr i sommarsol

Foto: Izabelle Svensson, Länsstyrelsen i Dalarna.

Föreskrifter

Inom reservatet är det inte tillåtet att...

  • skada växande eller döda - stående eller ikullfallna - träd, stubbar och buskar, med undantag för mindre, löst liggande grenar och kvistar som får samlas in i syfte att göra upp eld,
  • framföra motordrivet fordon i terrängen, gäller både barmark och snötäckt mark

Utan tillstånd från Länsstyrelsen är det dessutom förbjudet att:

  • gräva upp växter, plocka mossor, lavar och vedlevande svampar eller samla in djur (t.ex. insekter)
  • genomföra eller bedriva tävlingar, lägerverksamhet och andra större eller återkom­mande organiserade arrangemang.

Dispens och tillstånd för skyddad natur

Vill du göra en åtgärd som är förbjuden enligt föreskrifterna, måste du ansöka om dispens eller tillstånd.

Dispenser och tillstånd i skyddad natur

Serviceinformation

Kontakt

Tobias Ekendahl

Förvaltare av naturreservat

Telefon 010-2250324

Fakta

Bildades: 2020
Storlek: 28 ha
Kommun: Rättvik
Förvaltare: Länsstyrelsen

Obs! Nybildat reservat svårt att hitta till!

Nybildade reservat kan vara svåra att hitta ut till. Det tar åtminstone ett år innan vägvisare, gränsmarkering, informationsskylt samt eventuell parkeringsplats är på plats. Vill du vara säker på att hitta rätt, kontakta gärna oss innan!

Så här sköts naturreservaten

På Länsstyrelsen i Dalarna arbetar ett tiotal förvaltare med våra drygt 350 naturreservat, från Långfjället i norr till Malingsbo-Kloten i söder.