Enån

I dessa marker har det sprungit joggare, åkt skidåkare och promenerat hundägare under lång tid. Det kommer folk kunna fortsätta att göra, men nu utan risk att områdets skogar avverkas eller bebyggs. Det är nämligen inte tillåtet när området har fått skydd som naturreservat. Enåns ligger nordost om Rättviks tätort och omfattar 3,5 km av dalgången som vattendraget flyter igenom. 

Tätortsnära naturvärden skyddas för friluftsliv och föreningar

Tack vare att Enån ligger nära Rättviks tätort, har området under lång tid nyttjats på många olika sätt. Skolor har friluftsdag här, föreningar förlägger sin träning hit och den stora allmänheten joggar, plockar svamp eller går ut med hunden.

När området skyddades som naturreservat, infördes regler som skyddar skogen mot avverkning och förhindrar att marken exploateras för till exempel byggnationer. Den natursköna miljön får finnas kvar för framtiden. En led har anlagts genom reservatet från Jarlområdet i dess sydvästligaste del fram till Springkällan - se detaljer på reservatsskylten som finns under "Mer information".

Den märkliga ständigt sprutande källan

I norra delen av området finns den märkliga springkällan. Den är resultatet av ett misslyckat försöka att borra efter olja 1869. Någon olja fann man inte men väl ett vattenförande skikt som, när det punkterades, skapade en naturlig fontän i borrhålet. 150 år senare sprutar det fortfarande vatten här.

Det är sedan länge känt att det i sådan här sedimentär berggrund går att finna olja. Oljefynd hade nämligen gjorts i liknande berggrund i Nordamerika. Här vid Draggån påbörjade Dalabolaget borrningar i april 1869. De hittade bara ringa mängder olja men stötte istället på en mycket kraftig källåder med vatten. Borrhålet pluggades igen och alltsedan dess har det funnits en springbrunn.

Landskap format av död is och levande vatten

Marken i reservatet består av sand blandad med kalk. Detta material fördes fram med vatten från den avsmältande inlandsisen. Sedan landade sanden och kalken här för si så där 9000 år sedan. Enån ringlar sig fram i en vacker dalgång. Ibland är den så mycket som 20 meter djup och 250 meter bred. Här finns flygsandfält och vattenfyllda dödisgropar. Dödisgropar bildas efter det att en gigantisk isklump strandart på marken. Runt den samlas sedan jord och morän. Efter det smälter isen bort och kvar blir bara gropen. En dödisgrop.

Bland bombmurklor och mjuka mosippor

Sanden och kalken i marken är viktig för många av de sällsynta arter som finns i reservatet. Här finns så många som 30 stycken hotade arter. De flesta av dem är svampar. De vanligaste är spindelskivlingar och taggsvampar. Den mest kända av de hotade svamparna är bombmurklan. Den ser så speciell ut att många har lärt sig att känna igen den. Om du ser något som ser ut som en liten chokladbrun bomb, är det troligen den. Men här finns även hotade blommor. Mosippan finns lite överallt här och är också lätt att känna igen. Den har blekrosa blommor som är vackert ludna. Redan Linné såg och beskrev den på sin Dalaresa 1734. Mosippan hittas främst i skogarna öster om Enåns dalgång, där den blommar under maj månad.

Skog idag, slåtter förr

I Enåns dalbotten växer det idag skog. De sydvästligaste delarna upplevs som riktig urskog. Här finns gott om grova träd och många av dem är döda. Antingen står de i närheten av ån eller så ligger de i det slingrande vattendraget.

Fram tills för cirka 100 år sedan var dock stora delar av dalbotten trädlös. Byarna runt omkring slog ängarna och tog hand om höet. Idag återstår bara några enstaka ängsytor. Dessa är därför väldigt värdefulla. Här flyger de sällsynta fjärilarna mindre bastardsvärmare och turkos blåvinge.

Vattendrag som slingrar sig fram i en lummig grönska

Sanden i området har transporterats hit av inlandsisen. Man ser fortfarande hur vattnet formar sanden i kurvorna utefter Enån. Foto: Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att...

  1. gräva upp växter samt skada växande eller döda, stående eller omkull fallna, träd eller buskar med följande undantag:
    - lösa kvistar och mindre grenar får plockas.
    - träd som fallit över stigar får kapas och flyttas åt sidan.
    - i samband med tillstånd givna enligt föreskrift 3, 6 och 7.
  2. framföra motordrivet fordon utanför reservatets vägar med följande undantag:
    - då marken är snötäckt får snöskoter framföras på snöskoterled eller
    utanför sådan om syftet är att iordningställa för organiserad friluftslivs eller sportaktivitet, t.ex. skidåkning.
    - lättare fordon får framföras på reservatets stignät om syftet är att
    transportera rörelsehindrade.
    - i samband med tillstånd givna under föreskrift 3, 4, 6, 7, 8.

    Det är dessutom förbjudet utan länsstyrelsens tillstånd att:
  3. anlägga nya, eller bredda befintliga, leder och spår som ianspråktar mark utanför befintligt stignät,
  4. anordna större, eller återkommande, arrangemang utanför reservatets vägar, leder, spår och stigar,
  5. insamla mossor, lavar, vedsvampar eller djur,
  6. rensa vattendraget från nedfallna träd,
  7. röja en yta från yngre skog eller för avverkning av enstaka yngre träd,
  8. uppföra enklare träkonstruktioner.

Dispens och tillstånd för skyddad natur

Vill du göra en åtgärd som är förbjuden enligt föreskrifterna, måste du ansöka om dispens eller tillstånd.

Dispenser och tillstånd i skyddad natur

Serviceinformation

  • Eldplats Eldplats
  • Rast-/vindskydd Rast-/vindskydd
  • Rastplats Rastplats
  • Skoterled Skoterled
  • Vandringsled Vandringsled

Kontakt

Tobias Ekendahl

Förvaltare av naturreservat

Telefon 010-2250324

Fakta

Bildades: 2017
Storlek: 210 ha
Kommun: Rättvik
Förvaltare: Länsstyrelsen

Så här sköts naturreservaten

På Länsstyrelsen i Dalarna arbetar ett tiotal förvaltare med våra drygt 350 naturreservat, från Långfjället i norr till Malingsbo-Kloten i söder.