Krokfljot

Krokfljots naturreservat är en blandning av stora myrar och skog uppe på torrare kullar. Fljot – det betyder myr på älvdalsmål. Här finns det gott om våtmarker med många riktigt gamla myrtallar.

På de torra kullarna inom området finns gammal tallskog. Det här är en klassisk urskog med liggande och stående döda träd och gamla krokiga tallar. Här syns också många spår efter tidigare skogsbränder.

På myrarna trivs fåglar som grönbena och småspov och växter som jungfru Marie nycklar och brudsporre. Förr bedrevs myrslåtter på Krokfljot för att få mer av det viktiga vinterhöet till gårdarna.

Men myrarna är påverkade av dikningar som gjordes för att göra marken torrare och få skog att växa. Men det håller på att åtgärdas nu i Länsstyrelsens våtmarksprogram där vi lägger igen dikena.

Gamla "riksvägen"

I västra delen av naturreservatet finns spår efter den gamla färdvägen Allmunvägen som gått mellan Älvdalen och Särna. Färdvägen har varit markerad av bleckade träd (yxhugg i trädstammar) men många har troligen har försvunnit. Bäst syns de inom naturreservatet vid Torvhalarna.

Den äldsta karta där stigen är markerad ska vara från 1670-talet men stigen har troligen medeltida anor. Allmunvägen tappade sin betydelse på 1850-talet när landsvägen byggdes. Flera välkända resenärer har färdats längs stigen och beskrivit den. Däribland Carl von Linné och Abraham Hülphers på 1700-talet.

I samband med en skogshistorisk analys av stigen i början av 2000-talet hittades över 100 bleckade träd, de flesta daterade främst mellan 1700- och 1930-tal. Den äldsta dateringen utmed Allmunvägen ska vara från år 1527 och togs på en stubbe norr om Blikstugan.

Karta som visar bläckade träd, i större format.

bleckade träd på allmunvägen

Kartan visar var det finns bläckade träd i Krokfljot naturreservat som signalerar vart den gamla Allmunvägen gick.

Friluftsliv

Det är helt ok att tälta och göra upp en eld i området, bara du inte stör häckande fåglar eller skadar levande eller döda träd. Elda alltså inte med torra träd och kvistar då de är viktiga för många hotade arter.

Ett vindskydd med grillplats finns väster om reservatet närmare Bunkris.

Vy över en höstfärgad myr med några enstaka träd

Foto: Izabelle Svensson, Länsstyrelsen i Dalarna

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att:

  • skada växande eller döda – stående eller omkullfallna – träd, stubbar och buskar. Undantag råder för insamling av löst liggande, mindre, torra grenar och kvistar i syfte att göra upp eld.

Utan tillstånd från Länsstyrelsen är det dessutom förbjudet att:

  • gräva upp växter, plocka mossor, lavar och vedlevande svampar eller samla in djur (t.ex. insekter)
  • genomföra eller bedriva tävlingar, lägerverksamhet och andra större eller återkom­mande organiserade arrangemang.

Dispens och tillstånd för skyddad natur

Vill du göra en åtgärd som är förbjuden enligt föreskrifterna, måste du ansöka om dispens eller tillstånd.

Dispenser och tillstånd i skyddad natur

Serviceinformation

Kontakt

Fakta

Bildades: 2011
Storlek: 430 ha
Kommun: Älvdalen
Förvaltare: Länsstyrelsen

Så här sköts naturreservaten

På Länsstyrelsen i Dalarna arbetar ett tiotal förvaltare med våra drygt 350 naturreservat, från Långfjället i norr till Malingsbo-Kloten i söder.