Gråthålet

Gråthålet består egentligen av två reservat. Det södra är ett kommunalt reservat i Gagnef, på 17 hektar som bildades 1998. Det norra ligger dikt an mot detta, men då i Leksands kommun och är ett statligt reservat bildat och förvaltat av Länsstyrelsen 2001.

Gagnefs Gråthål

I reservatet finns en bäckravin i något som ser ut som en förkastningssänka. Ravinen är ca 1,5 km lång och går i nordsydlig riktning där cirka 400 meter ligger i reservatet. Ravinen passerar kommungränsen och fortsätter in i Leksandsdelen av reservatet. I ravinen växer en sumpgranskog av brandrefugiekaraktär. Det betyder att den troligen har en så fuktig karaktär att den inte har påverkats av skogsbränder som härjat i området. På ömse sidor om ravinen växer det tallskog. Tretåig hackspett häckar i området.

I området finns välbevarade rester av en kolbotten och en kojruin. Dessa är spår från förr då koltillverkning var starkt utbredd i Dalaskogarna.

Gråthålet är lätt tillgänglig från den skogsbilväg som passerar området i nordost på Leksandssidan av kommungränsen. Härifrån har det även anlagts en led fram till och genom området. I söder är reservatet lätt att nå genom en stig från Gråbodarnas fäbod.

Leksands Gråthål

Förkastningen med bäckravinen fortsätter in på Leksandssidan av reservatet. Små stup och skarpa lodräta klippväggar förstärker intrycket av att det är en förkastning som har format den här speciella terrängen. Skogen ser ut som på Gagnefsidan - fuktig granskog längs ravinen och tallskog i de högre partierna. Skogen ger ett stökigt intryck eftersom större och mindre träd ligger huller om buller på många platser. Denna döda ved är en bra barnkammare och boplats för många insekter, svampar, lavar och fåglar. Några av dem är ullticka, stuplav och knärot.

Hur Gråthålet har fått sitt namn vet man inte riktigt men troligen har det samband med byn Gråda.

Samtliga foton i bildspel: Johanna Malmgren, Länsstyrelsen i Dalarna.