Gyllbergen

Aktuell information

Dasset vid Bergslagsstugan stängt

Dasset vid Bergslagsstugan är tillfälligt stängt för ombyggnation 26 februari–24 mars.
Besökare hänvisas till dasset vid Dragbergsstugan eller Kolarkojan.

Raststugan Spånastugan stängd

På grund av återkommande skadegörelse och nedskräpning har Borlänge kommun stängt raststugan vid Spånsfäbordarna tills vidare.

Ta med egen ved

Vill du vara säker på att kunna göra en brasa, tänk på att ta med dig egen ved. Tillgången på ved vid rastplatserna är väldigt liten.

Gyllbergens höglänta och väglösa vildmarksområde ger stora möjligheter till friluftsliv både sommar som vinter. Här får du till och med fjällkänsla. Flera stugor, vindskydd och markerade sommar- och vinterleder gör friluftslivet enklare.

Vildmarkskänsla

I Gyllbergsområdet finns många mil sommar- och vinterleder och en mängd rastplatser. Området har i decennier lockat friluftsmänniskor, naturentusiaster, skidåkare och folk i allmänhet. Höjdläget, kuperingen, vildmarkskänslan, väglösheten, fäbodarna, den rikliga snötillgången och den ständiga växlingen mellan skog och myr spelar säkert in.

I Gyllbergen kan du vandra eller skida långa sträckor utan att störas av vägar eller buller. Det är ovanligt så här långt söderut i landet. Tack vare sitt höjdläge över havet snöar det ofta i Gyllbergen när det regnar i låglandet på vintern. På våren ligger snön ofta kvar länge.

Ett kuperat område

Gyllbergsområdet består både av skog och myrar och det kan vara rejält blött emellanåt. Även sommartid rekommenderas kängor eller liknande om du vill gå torrskodd. Vandringen och skidåkning tar nog för de flesta längre tid än planerat då det bitvis är mycket kuperat.

En intressant plats att besöka är Dragbergsgata – en förkastningsspricka nordöst om Dragberget. Nere i sprickan finns ingen vandringsled och det är blockigt och stenigt, men det är en häftig upplevelse att gå där nere mellan de höga kanterna. Det kan vara lite klurigt att hitta ingången (norr eller söder), men kolla höjdkurvorna på en karta och klura lite så hittar ni säkert in.

Terrängkörning är helt förbjuden, även vintertid. Skoterspåren är endast för skötsel och förvaltning av reservatet och för skidspårdragning och vedtransport.

Leder

Sommarleder

Inom och omkring reservatet finns många vandringsleder och stigar. Det går att följa uppmärkta skidleder också – men de är ofta dragna över myrmarker och kan vara mycket blöta på sommaren.

  • Fjortasjöturen: utgår från Gyllfäbodarna. Följ leden som går söderut över Gyllberget till Fjortasjön. Vänd samma väg tillbaka, 2,6 kilometer enkel väg. När du kommit fram till ledkorsningen vid Fjortasjön så spana ut över myren på vattenspegeln. För väldigt länge sedan fanns det fjorton små sjöar här, därav namnet. Nu har de flesta vuxit igen så det är endast en kvar. Under turen passerar du två rastplatser med vindskydd (Berget och Källan) samt Jättebordet – ett stenblocksbord där det sägs att en jätte brukade äta middag.
  • Dragsjörundan: utgår från Gyllfäbodarna. Gå mot Fjortasjön - Norra Dragsjön - Baggboplan - skogsvägen tillbaks till Gyllfäbodarna. 9,0 km. Observera att från Baggboplan och till Gyllfäbodana går man längs skogsbilväg utanför reservatet.
  • Bergslagsrundan: utgår från Bergslagsplan. Gå mot Bergslagsstugan, Dragbergsmyren - Dragbergsstugan - Bergslagsplan, 4,0 km, cirka två timmars vandring. Observera att bilvägen upp till Bergslagsplan bitvis är gropig.
  • Dragberget runt: utgår från Dragbergsstugan. Gå den branta stigen uppför Dragbergsbacke mot Bergslagsstugan, sedan norrut mot Dragbergsmyren för att sen åter vända till Dragbergsstugan. Ett alternativ är att från Dragbergsmyren leta sig fram till norra mynningen av Dragbergsgata och sedan vandra nere i förkastningssprickan och komma ut strax innan Dragbergsstugan. Observera att det är stenigt och krävande så man bör ha bra skor och vara säker på foten. 2,0 km.
  • Mellan norra änden av Dragsjön och Dragbergsstugan är det 0,7 km.

Lederna utanför reservatet är ibland lite dåligt uppmärkta. Leder till och inom reservatet är ansvarar Länsstyrelsen i Dalarnas län för. Utanför reservatet är det Borlänge respektive Gagnefs kommuner och Friluftsfrämjandet som ansvarar för lederna.

Skidleder

I och kring reservatet finns många mil skidspår. Det är Borlänge kommun som ansvarar för skidspåren. Beroende på snöförhållanden dras spår upp allt eftersom under vintern. Efter snöfall kan det dröja några dagar innan spåren är uppkörda igen.

Aktuell information om skidspår finns på skidspar.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vildmarksleden är ett äldre begrepp för en skidrunda i området. Nu för tiden spåras den ytterst sällan i sin helhet. Den har varit markerad med röda kryss men underhållet har varit bristfälligt och det kan vara en utmaning att hitta om man vill skida på egen hand. Lita inte på att det finns markeringar hela sträckan utan komplettera med karta och var beredd på att orientera på egen hand.

Vintervandringsleder

För att inte förstöra skidspåren för skidåkarna bör man inte gå i skidspåren. Ibland drar Borlänge kommun istället upp en vintervandringsled till bland annat Norra Dragsjön samt Lång-Älgsjön. Här kan du utan skidor vandra på packad snö som packas med skoter. Observera att spåren inte bär vid töväder och att de kan bli isiga och hala om det blir kallt efter töväder.

Rastplatser

I anslutning till vandringsleder:

  • Gyllfäbodarna: bilvägen går ända fram och plogas på vintern. Här finns raststuga med elvärme och belysning, flera vindskydd med britsar, eldstad, vedförråd, torrdass, bänkbord, mm. Platsen ligger utanför naturreservatet och förvaltas av Borlänge kommun.
  • Berget: Vindskydd med golv, eldstad och vedförråd.
  • Gyllbergskällan: Vindskydd med golv, eldstad, vedförråd, vattenkälla (många dricker som det är men rekommendationen är att koka innan användning).
  • Norra Dragsjön: fyra vindskydd med golv och britsar, eldstäder och vedförråd
  • Kolarkojan: eldstad, vedförråd, torrdass, vedeldad bastu och kolarkoja med två britsar (eldstaden är ur funktion).
  • Dragbergsstugan: Raststuga med kamin och tre britsar. Bredvid finns ett mindre rastskyddet med två britsar, men kaminen är ur funktion. För närvarande används rastskyddet som förråd för material. På platsen finns också tre vindskydd med eldstad, vedförråd, rastbord och torrdass.
  • Bergslagsstugan: raststuga. Storstuga med kamin samt en kammare med våningssäng och kamin. Utanför finns torrdass, vedförråd, rastbord, eldstad och vattenkälla (många dricker som det är men rekommendationen är att koka innan användning).
  • Prästbodarna: ligger precis utanför det anslutande kommunala naturreservatet Prästbuan. Här finns ett vindskydd med britsar och eldstad, raststuga med kamin och fyra britsar, vedförråd, torrdass, och vattenkälla (många dricker som det är men rekommendationen är att koka innan användning). Raststugan förvaltas av Friluftsfrämjandet Gagnef.
  • Spånsanstugan: ligger utanför reservatet och förvaltas av Borlänge kommun. Raststuga med elvärme och belysning. Storstuga med bänkar och bord, kammare med våningssäng samt spartanskt kök med elspis och mikrovågsugn, vedförråd, torrdass, och vattenkälla (många dricker som det är, men rekommendationen är att koka innan användning). Nere vid strandkanten finns ett vindskydd med britsar, eldstad och bänkbord.

Längs skidspåren tillkommer:

  • Kilometern: vindskyddskydd med britsar, eldstad, vedförråd.
  • Lång-Älgsjön: skärmskydd med britsar, eldstad, vedförråd
  • Stora Älgsjön: vindskydd med golv, eldstad, vedförråd
  • Långmyran: ligger utanför reservatet, raststuga med kamin, vedförråd samt bänkbord.

Eldning

Tända brasa får man göra om man iakttar försiktighet. Vid rastplatserna bör man hålla sig till de iordningställda eldstäderna, och här finns också vedförråd. I reservatet får man inte skada växande eller döda träd, vindfällen, stubbar eller lågor (liggande träd). Det innebär att man endast får plocka löst liggande grenar på marken.

Elda inte på, eller alldeles intill, berghällar eller större stenblock – dessa riskerar att spricka sönder och få sår som aldrig läker

Vedförråd finns på flera platser i reservatet i anslutning till iordningställda eldstäder. Elda sparsamt med ved, den ska räcka till många. Veden körs ut med skoter på vintern, så framåt sommaren kan veden ha tagit slut. Det finns ved att hämta vid Gyllfäbodarna som man kan bära med sig själv om man vill vara säker på att kunna njuta av en brasa. Ofta finns det ved kvar länge vid Bergslagsstugan.

Tänk också på att hålla koll på om det råder eldningsförbud.

Övernattning

Det finns ett antal vindskydd och öppna raststugor för den som vill övernatta, se karta. Vi är många som nyttjar platserna – du får inte ”ockupera” en rastplats, se till att göra plats för alla som kommer.

Så länge du tar hänsyn till naturen och andra är det fritt att tälta var du vill. Dock är det stenigt och blött på många ställen.

Torrdass, TC

Finns vid några av rastplatserna, se karta. I övrigt gäller att man lämnar inga synliga spår – gå en bit från led/rastplats och gräv ner allt du lämnar kvar. Plast och liknande tar du med hem.

Sopor

Det du tar med ut får du ta med hem. Inget ska lämnas kvar. Soptunna finns endast vid Gyllfäbodarna.

Bastu

Vid kolarkojan finns en vedeldad bastu. Håll snyggt. Man kan doppa sig i Dragsjön, men det finns ingen brygga eller långgrund strand och det är myrvatten i sjön. Det finns en borr/såg så att man på vintern kan såga sig en vak.

Fiske

Det ryktas att det finns de som fått fisk i nån av sjöarna, men det är inget område känt för sitt fina fiske. Kom ihåg att kolla om det krävs fiskekort. Östra delen av Gyllbergen ligger inom Noraåns fiskevårdsområde, västra delen inom Grangärde fiskevårdsområde.

Bilden visar en karta över Gyllbergen med skidleder och vandringsleder.

Berghällar och myrar

Stora delar av Gyllbergen består av tallskog på hällmark blandat med sluttande myrar. På myrarna står många torrakor, döda stående träd. På dessa växer och bor det lavar, svampar, insekter och fåglar.

En sevärdhet i reservatet är förkastningen Dragbergsgatan, väster om Dragsjön. Det är en cirka 400 meter lång, 10 meter bred och 10 meter djup klyfta i berget. Där finns en trolsk och vacker miljö som är värd att uppleva. I andra delar av området, växer det frodig granskog.

Rikt fågelliv och ovanliga växter

Trana och gluttsnäppa häckar på myrarna. I skogen trivs tjäder, järpe, orre och ibland dalripa. Du kan även få syn på flera arter av hackspettar och höra ugglor.

Här och var växer kambräken, torta och varglav. Kambräken är en fin liten ormbunke med kraftigt gröna blad. Torta, eller tolta, är en högväxt blålila blomma som annars är vanlig i fjällen. Varglav är en gulgrön tufsig lav som gärna växer på döda träd.

Fäbodar, kolningar och avverkningar

Gyllbergen ger intryck av vildmark och orördhet, men här har fäbodrift och kolning påverkat skogens utseende. På det höglänta granitområdet har skogen tagit lång tid på sig att återhämta sig efter de avverkningar som gjordes här på 1800-talet. Därför påminner miljön på höjderna om ett lågfjällsområde. Området har också avverkats under fäbodbruket. Det har skett till exempel vid Gylle fäbodar, Prästbodarna och Dragbergets fäbodar.

Utökades 2007

Gyllbergens naturreservat utökades 2007 med över 700 hektar. Det tidigare 1000 hektar stora området blev då rejält mycket större. Det är framför allt i Ludvika kommun som utökningen skedde. Naturreservatet gränsar dessutom till Prästbuans naturreservat i Gagnefs kommun. Därför finns nu ett område på sammanlagt 1820 hektar i Gagnef, Ludvika och Borlänge kommun som är skyddat både för sina biologiska värden samt friluftslivsvärdena.

Sommar

  • Gyllfäbodarna – från avtaget väg 50 mot Idkerberget är det skyltat mot Naturreservatet Gyllbergen. Efter cirka 5 km efter avfarten från väg 50 svänger du höger in på en grusväg. Vägen är öppen året om. Härifrån är det cirka 10 km till Gyllfäbodarna. Här finns stor parkering, flera TC, värmestuga (på vintern)/raststuga, vindskydd och informationsskyltar.
  • Spånsfäbodarna – vid Idkerberget svänger du västerut skyltat mot Spånsans fäbod 3 km. Parkering finns vid ledstart, blå P-skylt norr om vägen. TC, raststuga.
  • Bergslagsplan – vid Laxsjön svänger du västerut, den enda vägskylt som finns här är en symbol för stugby. Följ grusvägen norrut mot sjön Stora Spånsan. Observera att det finns många nya vägar i området som anlagts i samband med vindkraftsparkens bygge. Från Laggartjärn och vidare blir vägen märkbart sämre så kör försiktigt! Från Laxsjön upp till Bergslagsplan är det cirka 7,5 km. Strax efter Laxsjön sitter en skylt som noterar att det finns vägbom längre fram – denna är endast låst under tjällossning. Observera att det ej är skyltat mot Gyllbergen utan du får leta sig fram med hjälp av karta. Parkering på grusvägens vändplan.
  • Fjästjärn – från Mockfjärdshållet kan du ta dig till Fjästjärn och via det kommunala reservatet Prästbuan in till Gyllbergen. Vägskyltning saknas så du får leta sig fram med hjälp av karta via Västtjärnlindan, Backbodarna och slutligen mot Fjästjärn. Vid de sista korsningarna finns vägskyltning mot Skidspår (utanför reservatet). Från parkeringen går det led upp mot Prästbodarna och sedan vidare mot Gyllbergen.

Vinter

  • Gyllfäbodarna – för vägbeskrivning se sommar ovan. Det plogas ända fram till Gyllfäbodarnas parkering. Även om parkeringen är stor kan det under fina vinterdagar bli fullt på parkeringen, så tänk på att parkera så att många får plats. Det är också viktigt att inte parkera så att man hindrar eventuella utryckningsfordon om nån skulle behöva hjälp av ambulans eller brandbil.
  • Spånsfäbodarna– för vägbeskrivning se sommar ovan. Det plogas ända fram till Spånsfäbodarna. Du kan också fortsätta ytterligare 2 km upp mot Stora Spånsan - vägen plogas och här finns en mindre parkering.

  • Långmyran – i Laxsjön svänger du västerut mot Långmyran 5 km.

  • Fjästjärn/Prästbuan – för vägbeskrivning se sommar ovan. Vägen hit plogas från Mockfjärdshållet, men det går inga dragna skidspår upp mot Gyllbergen härifrån, utan då får du skida på egen hand.
Snövita vidder med snötyngda tallar och ett skidspår och ledkryss

Vidderna uppe på Gyllbergen påminner om fjällen. Foto: Johanna Malmgren, Länsstyrelsen i Dalarnas län

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att...

  • skada växande eller döda träd, vindfällen, stubbar eller lågor
  • medföra okopplad hund
  • framföra motordrivet fordon i terrängen

Dispens och tillstånd för skyddad natur

Vill du göra en åtgärd som är förbjuden enligt föreskrifterna, måste du ansöka om dispens eller tillstånd.

Dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förEldplats Eldplats
  • Ikon förRast-/vindskydd Rast-/vindskydd
  • Ikon förRast-/övernattningsstuga Rast-/övernattningsstuga
  • Ikon förRastplats Rastplats
  • Ikon förSkidled Skidled
  • Ikon förTorrdass Torrdass

Fakta

  • Bildades: 1982, utökad 2007
    Storlek: 1705 hektar
    Kommun: Borlänge
    Förvaltare: Länsstyrelsen i Dalarnas län
    Natura 2000: Ingår i EU-s nätverk av skyddad natur.
    Om Natura 2000
  • Länsstyrelsen ansvarar för reservatsinformation, naturvårdande åtgärder, vandringsleder från entréerna och inom reservatet samt Bergslagsstugan.
  • Borlänge kommun ansvarar för rastplatserna året om samt vinterfriluftslivet. För frågor kring detta kontakta kommunen.

kommun@borlange.se

  • Friluftsfrämjandena i respektive kommun ansvarar för lederna utanför reservatet. För frågor kring detta kontakta Gagnef eller Borlänges Friluftsfrämjande.

Friluftsfrämjandets lokalavdelningar Länk till annan webbplats.

Hitta hit

Reservatet ligger i Borlänge kommun, cirka 20 km sydväst om Borlänge.

Till Gyllbergsområdet finns flera entréer, både sommar och vinter. Från väg 50, cirka 11 km sydväst om Borlänge, sväng mot Idkerberget vid Spraxkya, skyltat mot Gyllbergen. Från denna väg finns ett flertal möjligheter, se rull-listen Entréer till Gyllbergen.

Kontakt

Johanna Malmgren

Förvaltare av naturreservat

Telefon 010-2250350

Landshövding

Helena Höij

Besöksadress

Åsgatan 38

Postadress

791 84 Falun

Organisationsnummer

202100-2429

Följ oss