Gyllbergen

Snövita vidder med snötyngda tallar och ett skidspår och ledkryss

Vidderna uppe på Gyllbergen påminner om fjällen. Foto: Johanna Malmgren, Länsstyrelsen i Dalarnas län

Detta höglänta och väglösa vildmarksområde erbjuder stora möjligheter till friluftsliv både sommar som vinter. Gyllbergen har tack vare sin storlek, fjällkänslan och de iordningställda friluftsanläggningarna, ingen annan motsvarighet i Dalarna.

Ovanligt stort väglöst område

Gyllbergsområdet har i många decennier utövat en alldeles speciell lockelse - för friluftsmänniskor, naturentusiaster, skidåkare och folk i allmänhet. Här kan du vandra eller skida långa sträckor utan att störas av vägar eller buller. Det är ovanligt så här långt söderut i landet. Området är genom sitt snösäkra läge ett omtyckt skidområde. Tack vare sina 497 meter över havet, kommer det ofta snö här, när nederbörden istället faller ut som regn nere i dalarna.

Hällar och myrar blandat med klyftor i berget

Stora delar av området består av tallskog som växer på hällmark. Däremellan finns sluttande myrar. På några av myrarna, står påfallande många smala torrakor, döda stående träd. På dessa växer och bor det lavar, svampar, insekter och fåglar. En sevärdhet i reservatet är förkastningen Dragbergsgatan, väster om Dragsjön. Det är en cirka 400 meter lång, 10 meter bred och 10 meter djup klyfta i berget. Där finns en trolsk och vacker miljö, som är värd att uppleva. I andra delar av området, växer det en granskog med en frodig växlighet.

Rikt fågelliv och ovanliga växter

Trana och gluttsnäppa häckar på vissa myrar. Bland skogsfåglarna kan nämnas tjäder, järpe, orre, ibland även dalripa. Du kan även få syn på flera arter av hackspettar och höra ugglor. Sparsamt förekommer växter som kambräken, torta och varglav. Kambräken är en fin liten ormbunke med kraftigt gröna blad. Torta, eller tolta, är en högväxt blålila blomma som är vanlig i fjällen. Varglav är en gulgrön tufsig lav som gärna växer på döda träd.

Fäbodar, kolningar och avverkningar

Gyllbergen ger intryck av vildmark och orördhet, men här har fäbodrift och kolning påverkat skogens utseende. På det höglänta granitområdet har skogen tagit lång tid på sig att återhämta sig efter de avverkningar som gjordes här på 1800-talet. Därför påminner miljön på höjderna om ett lågfjällsområde. Området har också avverkats under fäbodbruket. Det har skett till exempel vid Gylle fäbodar, Prästbodarna och Dragbergets fäbodar.

Utökning kopplar samman området med Prästbuan

Gyllbergens naturreservat utökades 2007 med över 700 hektar. Det tidigare 1000 hektar stora området blev då rejält mycket större. Det är framför allt i Ludvika kommun som utökningen skedde. Naturreservatet gränsar dessutom till Prästbuans naturreservat i Gagnefs kommun. Därför finns nu ett område på sammanlagt 1820 hektar i Gagnef, Ludvika och Borlänge kommun som är skyddat både för sina biologiska värden samt friluftslivsvärdena.

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att...

  • skada växande eller döda träd, vindfällen, stubbar eller lågor
  • ha hund lös
  • köra motordrivet fordon i terrängen

Serviceinformation

  • Vandringsled Vandringsled
  • Eldplats Eldplats
  • Toalett Toalett
  • Rastplats Rastplats
  • Rast-/övernattningsstuga Rast-/övernattningsstuga
  • Rast-/vindskydd Rast-/vindskydd
  • Skidled Skidled
  • Skoterled Skoterled

Kontakt

Fakta

Bildades: 1983
Storlek: 276 ha
Kommun: Borlänge
Förvaltare: Borlänge
Natura 2000: Ingår i EU-s nätverk av skyddad natur.
Länk till bevarandeplanen

Läs mer

Borlänge kommun sköter vintertid ett omfattande spårsystem i Gyllbergen.
Läs mer på Borlänge kommuns hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.