Samiska nationaldagen den 6 februari

Trevlig  nationaldag!
Buori sámi álbmotbeaivvi buohkaide! (nordsamiska)
Pyeri Säämi aalmugpeivi puohháid! (enaresamiska)
Šiõǥǥ saaʹmi meersažpeiʹvv pukid! (skoltsamiska)

Samer (sámit eller sápmelaččat) är ursprungsbefolkning i Sápmi, som är ett område i norra Sverige, Norge, och Finland samt på Kolahalvön i Ryssland. Samer är även en nationell minoritet i Sverige och skyddas av Europarådets bindande konventioner.

Den samiska nationaldagen firas den 6 februari. Dagen firades första gången 1993 i samband med att FN inledde det internationella urbefolkningens år i Jokkmokk. Datumet valdes till minne av det första samiska landsmötet, som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Antalet samer uppskattas till mellan 80 000 och 100 000. Av dessa bor ca 20 000–40 000 i Sverige. Mertalet bor i Norge, ca 50 000–65 000 i Norge, 8 000 i Finland och ca 2 000 i Ryssland.

Samerna utgör nationell minoritet i Norge, Sverige och Finland. Samiska språl har status som minoritetsspråk i Sverige och delar av Finland och Norge, och är officiellt språk i svenska så kallade förvaltningskommuner för samiska som minoritetsspråk. Inga sådana kommuner finns dock i Blekinge.

Samerna har erkänts även som ett ursprungsfolk i Sverige, Norge och Finland och utgör därmed den enda urpsrungsfolket i EU. Självständiga sameting (parlament där samer har rösträtt) som har inrättats av och erkänts av landets regering finns i Norge sedan 1989, Sverige sedan 1993 och Finland sedan 1996.

Samerna har en till stor del gemensam kultur och många levde nomadiskt fram till början av 1900-talet. Vi känner till samerna som renägare, men lika många har försörjt sig t ex med fiske. Det finns ett tiotal samiska språk, vilka tillhör de finsk-ugriska språken. En fornsamiska utvecklades för ungefär 2 000–2 500 år sedan.


Kort juridisk historik

1673 förklarade Johannes Schefferus att sabmi eller same var det rätta namnet för Lappland på deras eget språk. De första sameföreningarna bildades kring 1905. Samepolitiker Torkel Tomasson startade den första samiska tidning 1904. Samerna kallar sig själva för ”sápmelaš” på nordsamiska, ”saemie” på sydsamiska, och ”sábme” på lulesamiska.

I svensk lagstiftning infördes år 1917, och särskilt i renbeteslagen från år 1928, en näringsbaserad definition på "lapp". Förenklat uttryckt var endast renskötare "lappar", andra samer blev "övrig befolkning". Statliga utredningar och Rasbiologiska institutionen försökte dra gränsen mellan dessa grupper. Konsekvensen blev att många samer efter denna tidpunkt inte blev klassificerade som samer i lagtexten eftersom de inte var renskötare. Barnen till denna grupp samer och också barnen till renskötare i skogsområdet, de så kallade skogssamerna, blev i den rådande skolpolitiken integrerade med svensktalande barn i svenska skolor och det samiska språket blev undertryckt genom att det samiska språket i enlighet med dåvarande lagstiftning inte fick användas i skolan.

På detta sätt förlorade många samiska barn språket och lärde sig att känna skam för sin etnicitet. Detta var en förnedrande period som under senaste tiden har gestaltats flitigt i konst, litteratur och film.

I Sverige är samiska sedan år 2000 officiellt minoritetsspråk. Det innebär att samisktalande inom Förvaltningsområdet för samiska språket har rätt att använda sitt språk vid kontakter med myndigheter och domstolar, liksom att utnyttja barn- och äldreomsorg på samiska.

Nuvarande definition i Sametingslagen utgår från kunskaper i samiska. De som inte har språket som modersmål eller kan visa på att mor- eller farföräldrar kunde språket räknas enligt lagtexten inte som röstberättigade samer.


Musik, böcker och filmer om samernas historia och berättelser


Nike Sunnas Jojklänk till annan webbplats med Maxida Märak, samisk artist och aktivist

Sofia Jannok,länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster samisk sångare och skådesspelare sjunger Abbas Waterloo på samiska. Hon har även gjort musik av rättegångenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster mellan staten och samer i ett fall om rätten till marken.

Aednan, Linnea Axelssons diktepos.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster En lyrisk familjeskildring som följer två samiska släkter genom 1900-talet fram till idag. Vinnare av Augustprisets kategori bästa skönlitterära bok 2018.

Sameblod,länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster en prisad svensk dramafilm från 2016 i regi av Amanda Kernell. Filmen handlar om Sveriges kolonisering av samerna och rasbiologins 1930-tal.

Kautokeino - Upproret är en norsk film från 2007länk till annan webbplats, vars handling är baserad på upproret i Kautokeino, när samiska hövdingar utmanade staten, något som inte beskrivs i skolornas historieböcker. I huvudrollerna Mikael Persbrandt och Mikael Nyqvist. Regissören Nils Gaup är själv släkt till en av dem som deltog i upproret, och hans avsikt var att berätta hela historien, även de händelser som inte är så kända, som upprinnelsen till upproret och den civila berättelsen.

Mer om samer idaglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster 

Kontakt