Planerings­underlag

Länsstyrelsen samordnar de planeringsunderlag som olika myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning. Underlagen finns till för att säkerställa att riksintressen och andra statliga intressen tillgodoses i den fysiska planeringen.

Planeringsunderlagen som olika myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning innehåller statliga intressen som till exempel:

  • natur- och kulturvärden
  • infrastruktur
  • militära intressen
  • vattenfrågor

I underlagen finns också de aspekter som omfattas av Länsstyrelsens tillsyn enligt 11 kap. 10 § PBL:

  • riksintressen
  • miljökvalitetsnormer
  • strandskydd
  • människors hälsa och säkerhet
  • risker för olyckor, översvämning och erosion

Genom planeringsunderlaget har staten möjlighet att tillhandahålla kunskaper, föra en dialog och i viss mån bevaka statliga- och mellankommunala intressen med geografisk anknytning, nationella mål, nationella och regionala planer och program med mera.

Hitta underlag i Planeringskatalogen

Planeringskatalogen är en webbaserad söktjänst för planeringsunderlag. Den gör planeringsunderlag för fysisk samhällsplanering tillgängligt för kommuner och myndigheter.

Tjänsten riktar sig till dig som är planerare och arbetar inom kommunen med översiktsplanering och detaljplanering. Du hittar:

  • Rapporter
  • Vägledningar
  • Geodata
  • Karttjänster
  • Webbsidor

Planeringskatalogen.selänk till annan webbplats

Riksintressen

Aktuella planeringsunderlag gällande riksintressen och andra statliga intressen är mycket viktiga för dialogen mellan stat och kommun i den fysiska planeringen, och när det gäller hushållningen med mark- och vattenområden. Syftet är att det ska bidra till att säkerställa att statliga intressen tillgodoses i planeringsprocessen.

Riksintressena ska skyddas mot åtgärder som innebär påtaglig skada på intresset eller avsevärt kan försvåra möjligheterna att nyttja intresset. Skyddsbehovet ska kontinuerligt ses över, och avvägningar och bedömningar i varje enskilt fall ska utgå från de behov som finns.

Riksintressena regleras i de hushållningsbestämmelser som finns i 3 och 4 kap. i miljöbalken.

Riksintressen i PBL kunskapsbanken

Läs mer om riksintressen i Boverkets handbok om plan- och bygglagen.

Riksintressen i PBL kunskapsbanken på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats

Vem ansvarar för att ta fram planeringsunderlag?

Uppgifterna och ansvaret för att ta fram planeringsunderlag för riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden (1998:896). Här utpekas de tolv centrala myndigheter som, efter samråd med Boverket, Länsstyrelsen och andra berörda myndigheter, ska lämna underlag om områden som de anser vara av riksintresse enligt 3 kap. i miljöbalken. Länsstyrelsen samordnar planeringsunderlagen. Myndigheterna ska i samverkan med Länsstyrelsen följa utvecklingen av frågor om hushållningen med mark- och vattenområdena.

Länsstyrelsens uppdrag

Länsstyrelsen jobbar för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Vi arbetar sektorsövergripande utifrån ett statligt helhetsperspektiv, och samordnar olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.

Länsstyrelsen deltar i planeringsprocessens olika steg. I tidiga planskeden lämnar vi råd och planeringsunderlag för kommunernas planering för framtida mark- och vattenanvändning. I slutskedet av planeringsprocessen bevakar vi att de statliga intressen som anges i 11 kap. 10 § PBL har tillgodosetts i planeringen.

Sammanfattande redogörelse

Länsstyrelsen ska minst en gång under varje mandatperiod lämna en sammanfattande redogörelse till kommunen. I den redovisar vi vår uppfattning om statliga- och mellankommunala intressen som kan vara av betydelse för aktualiteten i kommunens översiktsplan.

Allmänna intressen

Länsstyrelsen ska ta fram underlag inför kommunens bedömningar om de allmänna intressen som enligt 2 kap. PBL bör vägas in vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.

Riksintressen

Länsstyrelsen ska ta fram planeringsunderlag gällande riksintressen enligt 3–4 kap. MB. Arbetet med planeringsunderlag ska enligt hushållsförordningen baseras på underlag från de övriga centrala myndigheterna. Om vi anser att ytterligare riksintressen bör tillkomma eller om klassningen eller avgränsningen av ett riksintresse bör omprövas ska vi enligt hushållsförordningen underrätta Boverket och andra berörda myndigheter. Vi ska även informera regeringen om urvalet av riksintresseområden enligt 4 kap. MB behöver regleras närmare.

Hushållning med mark och vatten

Länsstyrelsen ska sammanställa utredningar, program och annat planeringsunderlag som finns hos statliga myndigheter, och som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet. Vi ska på begäran erbjuda planeringsunderlaget åt de kommuner och myndigheter som ska tillämpa miljöbalken och åt den som är skyldig att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. i miljöbalken.

Havsplanering

Kommuner har ofta eget underlag som beskriver havet och skärgårdens utveckling. Utöver det har Länsstyrelsen sammanställt en lista över tillgängliga geodata som kan användas som stöd i havsplaneringen.

Klimatanpassning

Vi behöver ta hänsyn till det förändrade klimatet i den fysiska planeringen. Planeringsunderlagen gällande klimatanpassning kan till exempel bestå av faktaunderlag om regionala risker för översvämning, erosion, ras och skred.

Riksintressebeskrivningar och kunskapsunderlag i Blekinge län

Ett område som pekats ut består av miljöer där landskapet är tydligt präglat av historiska händelser och sammanhang. Riksantikvarieämbetet har det övergripande ansvaret för att peka ut riksintressen för kulturmiljövården, men länsstyrelsen kan ge förslag på områden. Till varje område (anspråk) som pekats ut som riksintresse för kulturmiljövård finns en riksintressebeskrivning, som redogör för anspråket. Det är den delen av anspråken som regleras enligt lag (Miljöbalken 3 kap.

Hållbar stadsutveckling

Kommuner, regioner och staten har tillsammans ett stort ansvar i att balansera olika enskilda och allmänna intressen genom en aktiv och hållbar samhällsplanering. En stor del av Länsstyrelsens uppgifter har koppling till området hållbar stadsutveckling.

Rådet för hållbara städer ska stötta kommunerna

För att stötta kommuner i arbetet med stadsutveckling har regeringen bildat Rådet för hållbara städer. I forumet deltar Länsstyrelsen och tio andra statliga myndigheter. Rådet har i uppgift att stötta kommunerna i arbetet med mål 11 i Agenda 2030 som behandlar långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling.

Alla myndigheter som ingår i rådet ska redovisa vilka uppdrag och åtgärder som myndigheten har genomfört, eller har i uppdrag att genomföra.

Rådet för hållbara städer publicerar varje år en åtgärdslista på webbplatsen Hållbar Stadlänk till annan webbplats

Länsstyrelseinstruktionen (2017:868). Länsstyrelsens instruktion sätter ramarna för vår verksamhet. Instruktionen utfärdas av regeringen och den talar om vilka uppgifter Länsstyrelsen har som myndighet, det vill säga en övergripande beskrivning av vad Länsstyrelsen ska arbeta med.

I regleringsbreven anger regeringen de krav som den ställer på Länsstyrelsens inriktning och på våra insatser under budgetåret. Regleringsbrev för Länsstyrelserna 2019 innehåller följande uppgifter med koppling till hållbara städer:

  • Bidra i sin verksamhet till Agenda 2030 målen (1:2)
  • Bidra i sitt kulturmiljöarbete till de nationella kulturmiljömålen (1:4)
  • Mänskliga rättigheter – stödja kommunerna och samarbeta med andra berörda myndigheter (1:6)
  • Efterbehandling av förorenade områden för bostadsbyggande - informera och stödja kommunerna (1:7)
  • Samordna och leda det regionala arbetet avseende naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv, åtgärdsprogram för hotade arter, artbevarande, tätortsnära natur, lokala naturvårdsprojekt samt vilt- och rovdjursförvaltning. (1:9)
  • Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet – arbeta för bättre luftkvalitet (1:11)
  • Bedöma måluppfyllelsen avseende Livsmedels- och foderkontrollen, kontrollen av djurskydd, djurhälsa och smittskydd, animaliska biprodukter (1:16)
  • Verka för att behovet av bostäder tillgodoses (1:22)
  • Verka för ökad kompetens och kunskap om kulturmiljön och kulturmiljövärden i lokala plan-, bygg och bostadsprocesser gentemot berörda aktörer. (3:6)
  • Verka för att minoritetspolitikens fastställda mål uppnås; diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet (3:8)
  • Främja, samordna och leda det regionala arbetet inom samtliga relevanta sakområden avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. (3:9)
  • Stödja kommunernas arbete med att utveckla strategiska vatten- och avloppsplaner (3:13)
  • Skydda dricksvatten inklusive skydd av vatten som utnyttjas eller som kan komma att utnyttjas som vattentäkt (3:14)
  • Genom förebyggande insatser skydda, förvalta och tillgängliggöra värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål (3:16)
  • Ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för grön infrastruktur (3:17)
  • Samordna och leda det regionala arbetet med friluftslivspolitiken genom samverkan med Skogsstyrelsen, kommunerna och andra berörda aktörer (3:21)
  • Sammanställa regionala lägesbilder inklusive bedömning av beredskap och kapacitet för kommuner och landsting avseende vilken påverkan som mottagandet av asylsökande och nyanlända har för verksamheterna inom socialtjänsten, skola och utbildning samt hälso- och sjukvård
  • Samordna det regionala arbetet med tidiga insatser för asylsökande m fl (3:41)
  • Anvisa medel för flyktingmottande och etableringsåtgärder (3:44)
  • Samordna det regionala arbetet med samhällsorientering för nyanlända (3:45)
  • Samordning av det regionala ANDT arbetet (3:48)
  • Stödja det regionala arbetet avseende spelmissbruk (3:50)
  • Stödja kommuner och landsting i att utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat, långsiktigt och i huvudsak universellt stöd i föräldraskapet till föräldrar. Barnrättsperspektivet, att främja jämlikhet och jämställdhet och ett jämställt föräldraskap är centrala utgångspunkter. Även funktionshindersperspektivet och förebyggande av våld ska beaktas. (3:51)
  • Stödja kommuner och landsting i samarbete med Myndigheten för delaktighet, och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, under 2018–2020, att genomföra sina funktionshinderspolitiska strategier och planer (3:52
  • Förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor mot bakgrund av den nationella strategin (3:53)
  • Stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor (3:54)
  • Ta fram regionala lägesbilder avseende utsatta EU/EES medborgare som saknar uppehållsrätt i Sverige samt genomföra kompetenshöjande insatser mot relevanta aktörer (3:55)

Länsstyrelsen deltar i Miljösamverkan Sverige, ett samverkansorgan kring tillsynsvägledning, tillsyn och viss prövning inom miljöbalksområdet och närliggande lagstiftningar. Vi arbetar även med miljösamverkan på regional nivå.

Riksintressebeskrivningen består av två delar, som hör ihop, där den ena delen beskriver den landskapstyp samt det kulturhistoriska skeende som utgör motiveringen till riksintresset. Av motiveringen ska det framgå vilken riksintressant kulturhistorisk tidsperiod eller samhällsprocess som tydligt återspeglas i landskapet, och vilka förutsättningar som är kopplade till den specifika platsen. Motiveringen ska även beskriva vilka verksamheter och aktiviteter som kan kopplas till områdets riksintressanta värden, samt under vilken tidsperiod de pågick.

Den andra delen av riksintressebeskrivningen berättar om de uttryck som gör den riksintressanta kulturhistorien läsbar och synlig i landskapet. Dessa uttryck utgörs av enskilda objekt och miljöer samt deras egenskaper och karaktärsdrag. I den delen som beskriver uttrycken ska även kulturhistoriska samband förklaras, både hur de fungerat och hur de förhåller sig till varandra, i landskapet som helhet.

Länsstyrelsen i Blekinge har reviderat länets riksintresseområden och tagit fram fördjupade kunskapsunderlag till de reviderade områdena, att kunna användas i planeringsprocesser. Dessa är i sig inte lagreglerade utan är tänkta att förtydliga och ge en ökad förståelse för anspråkens motivering samt uttryckens uppkomst och förutsättningarna för bevarande och utveckling av områdena. Kunskapsunderlagen belyser de historiska sammanhangen i ett lite vidare perspektiv, visar på de delar som finns kvar i miljöerna idag samt om det finns delar av anspråken som avviker från de riksintressanta värdena.

En del av kunskapsunderlaget består av en ”Att-tänka-på-lista” som är riktlinjer för att på bästa sätt kunna tillgodose de riksintressanta värdena i området, vid en eventuell exploatering. Listan beskriver åtgärder som riskerar att påtagligt skada anspråkets riksintressanta värden, som t ex nybyggnation som avviker från de ursprungliga strukturerna eller exempelvis uteblivet brukande av marker. Även åtgärder som kan påverka i en positiv riktning, d.v.s. som stärker riksintresseanspråket, beskrivs i listan.

Kunskapsunderlag uppdelade efter kommun

Av länets 19 riksintresseområden för kulturmiljövård finns i dagsläget sex i Karlshamns kommun. Fyra av dessa har reviderats under 2014-2015, genom ett projekt som Länsstyrelsen genomfört för översyn av länets riksintresseområden. Områdena är Karlshamn [K 6], Letesmåla [K 3], samt Mörrum [K 5] och Elleholm [K 4].

Riksintresseområdet Karlshamn [K 6] berör rutnätsstadens bebyggelse och tomtstruktur, dess handel samt fästningsmiljön och den intilliggande rekreationsmiljön i Väggaparken. Revideringen har beslutats av Riksantikvarieämbetet, som är beslutande instans gällande alla kulturmiljövårdens riksintressen.

I riksintresseområdet Letesmåla [K 3] består värdena av ett i skogsbygden beläget odlingslandskap med mycket välbevarade strukturer alltsedan enskiftet, i början av 1800-talet.

Områdena Elleholm [K 4] och Mörrum [K 5] är i dagsläget under revidering. Områdena föreslås en gemensam motivering med grund i det traditionella laxfisket.

I Djurtorp [K 8] och Ire [K 7] gäller ursprunglig riksintressebeskrivning (1996). I Djurtorp är värdena läsbara genom ett småskaligt odlingslandskap med välbevarad bebyggelse. I Ire består de riksintressanta värdena i skogsbygdens traditionellt hävdade odlingslandskap, med tillhörande gårdsbebyggelse.

Motivering

Odlingslandskap i en levande skogsbygd där enskiftet 1814-15 format ägostrukturer och bystruktur med bebyggelselägen och vägnät. Odlingsspår med anor från 1600-talet. (Gårdsmiljö, Vägmiljö).

Uttryck

Bebyggelselägena på småhöjder i mosaiklandskapet med den odlingsbara marken närmast gården. Sambanden mellan gårdarna och markfördelningen, där inägor och utmark har olika placeringar i landskapet samt olika användningsområden. De visuella sambanden mellan bebyggelselägena och den öppna odlingsmarken och betesmarken. De rumsliga sambanden mellan de i bykärnan kvarvarande gårdarna och de utflyttade gårdarna, som knyts ihop genom des placering i anslutning till byns inägor och vägnät. Bostadsbebyggelsens formspråk och skala såsom de rödfärgade, panelklädda en- och tvåvåningshusen uppförda som enkel-, par- och framkammarstugor, med vita knutar och fönsteromfattningar. Uthusens lägen, i förhållande till bostadshusen, dess formspråk och skala, skiftesverkstekniken samt de murade väggarna med gavelrösten och förhöjningar av trä. Stengärdena som funktionella hägnader samt som fastighetsgränser. De funktionella sambanden mellan gårdslägena och utmarken genom de användbara fägatorna. Den fossila åkermarken med de otaliga odlingsrösena, terrasskanterna samt de kallmurade terrasskanterna. Lämningarna från skolhuset, linbastan, förvaringsanläggningarna ute i markerna, kolbottnarna, pottaskeugnen, samt skvaltkvarnarna med damvallar. Vägnätets stengärdesinramning, sträckning, småskalighet och beläggning, med dess bygata löpande genom hela byn. De från bygatan utgående gårdsvägarna och fägatorna samt bebyggelsens läge intill dessa vägar. Torp- och gårdslämningarna, dess samband med gårdarna samt dess placering i landskapet, på avstånd från bykärnan. Skogsbruksspåren av blädningsbruk, med olikåldrig och artrik vegetation. Det biologiska kulturarvet med hamlade träd, kulturväxter och betade skogsbestånd.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Karlshamn
Socken: Ringamåla
Riksintressets ID-nummer: K 3

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

Motivering

Viktig fornlämningsmiljö bestående av platsen för en av Blekinges senmedeltida städer med kulturlager under mark. (Fästningsmiljö, Kyrkomiljö, Herrgårdsmiljö)

Uttryck för riksintresset

Strategiskt läge invid fästet Sjöborg på en av Mörrumsån kringfluten ö. Till området hör Hovgården – herrgårdsanläggning på fastlandet, som var biskopens förvaltningsgård. Sockenkyrka i korsvirke från 1713.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Karlshamn
Socken: Elleholm
Riksintressets ID-nummer: K 4

VärdebeskrivningPDF

Under revidering.

Motivering

Fästningsmiljö och småstadsmiljö efter ursprunglig rutnätsplan som speglar en gränsstad under maktskiftet Danmark -Sverige vid 1600-talets mitt. Trästad med tomtstruktur och bebyggelse som avspeglar stadens sociala sammansättning och förutsättningar för handel, sjöfart och industriell utveckling från 1700-talet och fram till 1900-talets början. Intilliggande rekreationsmiljö (sommarnöjesmiljö) som under slutet av1800-talet planerades i kontrast till rutnätsstadens förtätning.

Uttryck för riksintresset

Befästningarna på Boön och Frisholmen från 1600- och 1700-talen. Pest- och kolerakyrkogård. Ursprungligt gatunät efter stadsplaner från 1666, 1720 och 1764. Siktlinjer genom rutnätsstaden mot hav, natur, hamn och industri. Korskyrka och f.d. rådhus från 1600-talets slut, beläget vid det centrala och öppna torget, planlagt enligt 1666 års stadsplan. 1720-års tomtindelning som visar stadens sociala differentiering. Traditionell tomtstruktur där bostadshusen placerats på långsmala tomter med husens långsida längs huvudgatan och med magasin och övriga uthus på gårdarna. Slutna kvarter. Bebyggelse som till sin utformning och skala anger den ursprungliga tomtens storlek. Trähusbebyggelse där den för Karlshamn karaktäristiska panelarkitekturen med ursprung i 1700-talets strama klassicism återfinns i de asymmetriskt utformade fasaderna med stående locklistpanel i ljusa oljefärger och de vitmålade lisenerna som avdelar fasaden i mindre fält. Traditionen att bygga i trä återspeglas i 1800- och 1900-talets träbebyggelse i två våningar, med klara eller ljusa oljefärger, bland annat köpmannagårdarna ner mot Mieån och i södra delen av hamnområdet. Fasader med spontad panel och symetriskt placerade fönster, entrén i mitten, och tak utan takkupor. Park-, café- och hotellanläggningar i Väggaparken utanför rutnätsstaden samt kvarvarande spår från gamla badanläggningar. Gångstigar och utsiktspunker som hörde till promenadstråken. I samma område villor, från 1890-tal till 1915. I schweizerstil med individuellt utformad asymmetrisk arkitektur, uppbyggd i flera huskroppar, med verandor, balkoner och utförliga snickerier. Därtill några villor i nationalromantisk byggnadsstil. Villornas planlagda placering, belägna på stora naturtomter med få uthus och utan traditionella tomtgränser.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Karlshamn
Socken: Karlshamn
Riksintressets ID-nummer: K 6

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

Motivering

Odlingslandskap brukat på ett för skogsbygden hävdvunnet sätt med gårdsbebyggelse av bevarad enskifteskaraktär. (Gårdsmiljö, Vägmiljö).

Uttryck för riksintresset

Gårdsbebyggelse av 1800-talsprägel, levande beteslandskap upprätthållet med slåtter, hamling, blädeshuggning och skogsbete, det lokala vägsystemet samt relationen till naturlandskapet.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Karlshamn
Socken: Ringamåla
Riksintressets ID-nummer: K 7

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

Motivering

För dalgångsbygden karaktäristisk, välbevarad bybebyggelse med småskaligt odlingslandskap. (Bymiljö).

Uttryck för riksintresset

Ägostrukturen speglar ännu förhållanden vid tiden för laga skiftet. Framkammarstugor med uthuslängor i skiftesverk, bevarat vägnät och hägnadssystem, hävdad inägomark.

I området ingår även gravfält från yngre bronsålder/äldre järnålder.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Karlshamn
Socken: Åryd
Riksintressets ID-nummer: K 8

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

Av länets 19 riksintresseområden för kulturmiljövård finns i dagsläget sju i Karlskronas kommun. Fyra av dessa har reviderats under 2014-2015, genom ett projekt som Länsstyrelsen genomfört för översyn av länets riksintresseområden. Områdena är Herrgården, Tjurkö stenhuggeri [K 16], Karlskrona [K 15], Östra Skärgården i Blekinge [K 17] samt Brömsebro [K 21] och Kristianopel [K 22].

I området Herrgården, Tjurkö stenhuggeri [K 16] består den riksintressanta historien av alla de spår som stenindustrin på ön lämnat efter sig, med allt från skravelstenshögar och egnahems boende till det stora stenbrottet.

Riksintresseområdet Östra Skärgården i Blekinge [K 17] är ett större sammanhängande landskapsavsnitt som består av flera öar, där vissa idag är obebodda. Området visar tydligt den bredd av näringar som skärgårdsekonomin var grundad på, allt från ett småskaligt odlingslandskap till fasta fiskelägen. På flera ställen finns historiska bebyggelsestrukturer välbevarade.

De två områdena Brömsebro [K 21] och Kristianopel [K 22] föreslås genom revideringen en sammanslagning, med grund i den gemensamma betydelsen som gränsförsvarsanläggningar. Borgplatån efter Brömsehus fästning är än idag tydlig och i Kristianopel är kulturhistorien mycket påtaglig genom den unikt välbevarade fästningsmuren som fortfarande omger hela samhället och den småskaliga bebyggelsen belägen med samma tomtstruktur som i den ursprungliga staden. Även Avaskärs gamla stadsområde ingår i riksintresseområdet.

Delar av världsarvet Karlskrona [K 15] är även utpekat som riksintresseområde. Värdena består i residensstadens stadsplan, dess välbevarade bebyggelse med den låga stadssiluetten samt örlogsvarvet och de omfattande befästningsverken.

I områdena Hallarumsviken [K 20] och Skärva m.m. [K 14] gäller ursprunglig riksintressebeskrivning (1996). I Hallarumsviken finns en förhistorisk centralbygd med en strandbunden fornlämningsmiljö och i riksintresseområdet Skärva m.m. består värden av herrgårdsmiljöer, skapade av de i staden Karlskrona verksamma officerarna och högre tjänstemännen.

 

Motivering

Herrgårdsmiljöer nära Karlskrona som skapats, och givits ståndsmässig prägel, av i staden verksamma högre officerare och tjänstemän.

Uttryck för riksintresset

Särskilt märklig är Skärva, uppförd av amiralen och skeppsbyggaren F H af Chapman i en blandning av allmogetradition och nyklassicistisk stil efter egna ritningar. Park med märkliga byggnader och ovanlig hamnplats.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Karlskrona
Socken: Karlskrona
Riksintressets ID-nummer: K 14

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

En revidering av riksintresseområdet pågår. När beslut är taget av Riksantikvarieämbetet kommer sidan att uppdateras. Vid frågor angående området, vänligen kontakta Länsstyrelsens Kulturmiljöavdelning (under Samhällsutveckling).

Motivering

Industrimiljö i skärgårdslandskap efter ett av landets äldsta industriella stenbrott, med kringfunktioner, inrättat för direktexport till Tyskland. Karaktärsdrag från hantverksbaserad industri under 1860-talet, till mer storskalig produktion med organiserad arbetsdelning fram till mitten av1950-talet, som speglar en viktig fas av Sveriges och Blekinges industrialiseringshistoria.

Uttryck för riksintresset

Den stora mängden ytliga stenbrott med dess skravel- och skrotstenshögar som förklarar den tidigaste industrialiseringsfasen med hantverksbaserad stenhuggning. Sambanden hos en organiserad industrimiljö som senare växte fram; Storstenbrottet med dess ursprungliga funktionella samband mellan stenbrytning, järnvägslinjer, vägnät och lastagebryggor. De fasta anläggningarna som kontorshus, utskänkningsanläggningar, småskaliga stenhuggarstugor, torpbebyggelse och egnahem. Grunderna från bostadsbaracker inom områdets kärna. Stenmurarna byggda av överbliven, huggen sten. Kyrkan och dess ursprungliga funktion, både som en del av kronoarbetarnas korrigering och som församlingskyrka.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Karlskrona
Socken: Karlskrona
Riksintressets ID-nummer: [K 16]

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

Motivering

Skärgårdsmiljö som tydligt återpeglar utvecklingen av de maritima näringarna med kompletterande verksamheter sedan senneolitisk tid. Gränsbygd med kommunikations- och försvarsmiljöer med strategisk betydelse för sjöfart och försvar från vikingatid till slutet av 1900-talet.

Uttryck för riksintresset

Skärgårdens öppna landskap med de visuella sambanden mellan öarna samt den på flertalet ställen obrutna horisonten. Det stora antalet betade och slåttrade holmarna, med kontinuitet sedan järnålder med talrika spår av kreatursfållor och "mjölkakåsar", hägnadssystem avgränsande ängsmark och lyckodlingar samt det biologiska kulturarvet bestående av betesgynnade växter och hävdade träd. Fornlämningarna i form av gravar från senneolitisk tid samt med vikinga- och medeltida kåsar (båtlänningar), tomtningar (säsongsbosättningar) med kontinuitet av användning in på 1700-talet. Farledsmiljön längs Kung Valdemars segelled med lä-/vindhamnarna samt vrakplatserna i hela området. Den militära miljön med otaliga fortifikatoriska lämningar. Både de tillfälliga och de industriella stenbrottslämningarna. Missionshusen samt de för fisket karakteristiska strukturerna, och byggnadsfunktionerna, såsom; hamnarna, kåsarna, sliparna, garnhagarna, lastagebryggorna, bryggorna, rökbodarna och fiskebodarna samt de funktionella sambanden däremellan.

Östra Hästholmens småskaliga odlingslandskap och bebyggelse, det oskiftade byläget. Gårdsbebyggelsen med fristående bostadshus samt ekonomibyggnaderna uppförda med stående rödslammad träpanel, putsade fasader eller i skiftesverk. Fiskebodarna och bryggorna. Det bevarade äldre vägnätet. Missionshuset och Mårtenssons båtbyggeri. Sambanden mellan byläget och odlingsmarken. Det fossila odlingslandskapet med röjningsrösena och stengärdena som hägnadssystem. Ytteröns småskaliga odlingslandskap med dess äldre lämningar och strukturer.

Ungskärs fiskeläge med kontinuitet från sent 1600-tal. Den småskaliga bebyggelsestrukturen på spontant uppkomna tomter, det intakta vägnätet samt den talrika uthusbebyggelsen. Bebyggelsen med fasader klädda med träpanel, rödslammade eller i ljusa kulörer och dess verandor med flacka tak. Ungskärs missionshus, skolhus, gamla lastbrygga och magasinhus. Hamnen med stenhantverk från 1936. Fiskebodarna vid hamnen.

Stenshamn med fast fiskeläge sedan sent 1600-tal. Den småskaliga bebyggelsen i en och en halv plan med rödslammad eller ljust målade träpaneler och mestadels sadeltak. Bebyggelsens placering i nord-sydlig riktning samt det bevarade äldre vägnätet. Yttre skärgårdens äldsta bevarade hamn, uppförd i sten 1918. De talrika fiskabodarna samt missionshuset.

Utlängans gårdsbebyggelse (med rötter i sent 1600-tal) med tillhörande odlingsstrukturer. Fyren och kapellgrunden. Det biologiska kulturarvet i form av ett bestånd skottekar, sannolikt från 1600-talet.

Långörens oskiftade lotssamhälle som uppkom som en följd av Karlskronas bildande (1680). Strukturen i byläget med bygatans ursprungliga sträckning samt bebyggelsen intill denna. Bebyggelsens utformning, mestadels som parstugor, klädda med rödslammad eller ljust bemålad träpanel. De karakteristiska verandorna, mestadels glasade med pardörrar och flacka tak. Uthusbebyggelsen, såsom; fiskebodar, rökbodar och fähus. Lotstornet från 1877 och tillhörande byggnader, samt utblickarna från lotstornet. Fägatorna ut från byläget samt hägnads- och ägostrukturerna på utmarken. Bryggor och kåsar.

Inlängan med dess tomtingar. Hällkistegravfältet från senneolitisk tid. Markanvändnings- och ägostrukturerna, avgränsade med stengärden. Det biologiska kulturarvet i form av ljungheden, uppkommen genom lång kontinuerlig hävd.

Öppenskär, Torhamnaskär och Äspeskär med beteslandskap som sannolikt brukats kontinuerligt sedan yngre järnålder. Säsongsbosättningslämningarna, fångstfållan och "mjölkakåsarna" på Öppenskär.

Flakskärs tomtningar och kåsar, samt det tillhörande historiska landskapet.

Maltkvarns öppna odlingsmarker och markanvändningsstrukturer i ursprungliga lägen.

Arnö/Ornö med det öppna beteslandskapet.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Karlskrona
Socken:
Riksintressets ID-nummer: [K 17]

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

Motivering

Strandbunden fornlämningsmiljö från bronsålder och järnålder som speglar östra Blekinges mest komplexa förhistoriska centralbygd.

Uttryck för riksintresset

Spridda rösegravar och ett par hällristningar från bronsåldern. Vikingatida gravfält och hamnplats i vikens inre, skyddade av fornborg och pålspärrar.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Karlskrona
Socken: Jämjö
Riksintressets ID-nummer: K 20

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

Vid revideringen av riksintressena för kulturmiljövård i Blekinge 2017 slogs riksintressena K21 för Bröms och K22 för Kristianopel ihop. Texterna återfinns nu under K22 Kristianopel. 

Motivering

Traditionsbärande landskap i en gränsbygd, där en från medeltida källor omtalad gränsmarkering och plats för rikspolitiskt betydelsefulla händelser finns. Det Danska rikets ansatser till försvar av riksgräns och handelsplats, som resulterat i borganläggning. Från sekelskiftet 1500-1600-tal en utveckling av försvaret som återspeglas av en än idag särskilt tydlig fästningsstad, belägen invid en betydelsefull kommunikationsmiljö, på en för landskapet strategisk plats. Till följd av förändrad rikstillhörighet; stagnation och upphörande av staden under sent 1600-tal. Utnämningen till köping under Karlskrona 1714, med verksamheter i handel och sjöfart som försörjning, vilka under 1800-talet bidragit till köpingens uppgång. Ett betydelsefullt omland med odlingslandskap, dominerat av enskilda gårdars hävd, som försörjt staden och köpingen.

Uttryck för riksintresset

Gränsbygden med spår efter gränsmarkeringar såsom platsnamn samt gränsstenarna, Kungsstenarna och Fredsstenen. Med de visuellt tydligaste Bremsesten samt Brömsesten, belägna vid Brömsebäckens källflöde respektive mynning. Brömsebäcken i sin helhet, som återspeglar den gamla landsgränsen. Lämningarna efter den till dansk/svenska gränsen kopplade försvarsanläggningen Brömsehus (högmedeltida) med borgplatån, förborgen, försvarsvallen samt de visuellt tydliga siktlinjerna både mot havet samt mot inlandet och Via Regia.

Via Regia, samt dess sträckning och småskalighet.

De topografiska spåren i det öppna landskapet efter stadsläget för Avaskär, såsom den flacka åsen och de naturliga avgränsningarna utgjorda av havet och Petriån, samt de härtill knutna siktlinjerna. Även platserna för lerbottnarna samt lämningarna från ålbroarna, brunnarna och källaren från stadstiden.

Den gränsmanifesterande, visuellt mycket tydliga, befästningsmuren i Kristianopel, härrörande från den danska stadstiden (1600-1678). Det för befästningsstaden karakteristiska gatunätet, kommen ur stadsplanen från stadens anläggande, än idag lokaliserat med den ursprungliga sträckningen. Kyrkan, som den enda kvarvarande bebyggelsen från stadstiden, dess läge samt utformning. Lämningarna från den först anlagda kyrkan vid "Kärringkullen". Hamnläget i Kristianopel, samt dess utformning, kommen ur fiskets och sjöfartens betydelse. Hamnens södra pir, belägen på ursprunglig plats för stadens skeppsbrygga, samt kåsarna och lämningarna efter de betydande ålbroarna (främst på Mölleskär).

De rumsliga sambanden i stadskärnan med de ännu synliga strukturerna från den ursprungliga stadsplanen, såsom förhållandena mellan till exempel bebyggelsen, gatunätet, befästningsmuren, hamnläget och kyrkan. Bebyggelsen från köpingstiden (mestadels 1700-1800-tal) med enkel- par- och framkammarstugor, emellanåt i två våningar.

De för bebyggelsen utmärkande karaktärsdragen, såsom dess placering i förhållande till gatunätet, med boningshusen i gatulivet och ekonomibyggnaderna på bakgården, kring de stenlagda gårdsplanerna. Bebyggelsens utformning med flertalet exempel på locklistpanelklädda fasader i röd slamfärg eller ljusa kulörer, spröjsade fönster, pardörrar samt skeppsbyggartraditionens byggnadsdetaljer såsom till exempel kvartskluvna stockar mellan knutlådorna. Från köpingstiden, uppförd under tidigt 1700-tal, byggnadsminnet Köpmannagården (Johannessonska gården).

Den småskaliga siluetten av samhället, med kyrkan som den enda monumentala byggnaden.

Odlingslandskapet med bevarade strukturer och bebyggelselägen från sekelskiftet 1600-1700, samt den här glesa gårdsbebyggelsen. Även gårdslägenas placering i förhållande till vägen samt de visuella sambanden mellan gårdslägena.

Unika naturvärden såsom betesöar och strandängar med öppna, hävdade betesmarker och ett rikt biologiskt kulturarv. Bevarade ägostrukturer på öarna, i form av stenmurar.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Karlskrona
Socken: Kristianopel
Riksintressets ID-nummer: K 22

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

Av länets 19 riksintresseområden för kulturmiljövård finns i dagsläget endast ett i Olofströms kommun. Området har reviderats under 2015, genom ett projekt som Länsstyrelsen genomfört för översyn av länets riksintresseområden. Området har benämningen Baggeboda [K 1] och motiveras av en karakteristisk ensamgård i skogbygden som haft timmerförsäljning som främsta försörjning.

Motivering

Ensamgård med månghussystem, karakteristisk för Blekinges skogsbygd, som speglar försörjningen med betoningen på skogsprodukter från 1600-tal t.o.m. 1900-talets första hälft. (Kvarnmiljö)

Uttryck för riksintresset

Mangårdsbyggnad från 1792 med ett flertal ekonomibyggnader av skilda funktioner såsom hästskoformad ladugård, loge och stall, oxstall flera magasin, hönshus, bränneri, smedja och badhus, flera utformade i gråsten och sadeltak med bruten takstol. De visuella sambanden mellan gård, uthus, öppna marker, skogen och sjön. Ensamgårdens utmarksvägar och det öppna landskapet närmast gården. Den stora trattformade fägatan och hamlade träd. Odlingsrösen. Vattendriven såg- och kvarnanläggning med tillhörande dammluckor, som visar på timmerhanteringens stora betydelse för gården. Spår av blädade skogsbestånd i form av blandskog med höga naturvärden. Lämningar från torpbebyggelse och kolningsanläggningar.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Olofström
Socken: Jämshög
Riksintressets ID-nummer: K 1

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

Av länets 19 riksintresseområden för kulturmiljövård finns i dagsläget fyra i Ronnebys kommun. Genom ett projekt som Länsstyrelsen genomfört för översyn av länets riksintresseområden har två av dessa reviderats under 2014-2015. Områdena är Bräkne-Hoby [K 9] och Ronneby Brunn/Blekan/Karön [K 10] (innan revideringen; Ronneby Brunn/Blekan – Fridhem – Rönninge).

Riksintresseområdet Bräkne-Hoby [K 9] är uppdelat i två delar, där miljö A består av ett sockencentrum med bevarade strukturer där kyrkan, prästgården och klockare gården, tillsammans med tingshus och det gamla gästgiveriet speglar en förindustriell centralort. Miljö B består av en rural skolmiljö med både folkskola, folkhögskola samt lanthushålsskola.

Området Ronneby Brunn/Blekan/Karön [K 10] (tidigare Ronneby brunn/Blekan - Fridhem – Rönninge) har genom revideringen föreslagits en utökning med ön Karön, som tidigt varit en betydande del av brunnsmiljön. I området finns mycket tydliga spår efter den kulturhistoria där kurortsidealen präglat både byggnader och landskap, som återfinns i bland annat Brunnshallarna och de anlagda promenadvägarna både i parken och på Karön. Till detta finns ett stort antal välbevarade villor som har sitt ursprung som bostads- och pensionatbebyggelse.

Områdena Förkärla centralbygd [K 12] och Johannishus m.m. [K 11] är inte reviderade genom projektet. Här gäller ursprunglig riksintressebeskrivning. I Förkärla centralbygd återfinns ett herrgårdslandskap med lång bebyggelsekontinuitet samt länets största sammanhängande fornlämningsområde. Riksintresseområdet Johannishus m.m. består av ett slottslandskap med stordriftsprägel. I området finns även ett fornlämningsområde, en oskiftad by med tillhörande torp samt den traditionella platsen för Blekinge landsting.



Motivering

Karakteristisk bebyggelse samt struktur speglande ett svenskt sockencentrum och dess framväxt till en förindustriell centralort och ett kommuncentrum. Ett flertal bevarade offentliga byggnader från 1700-, 1800- och 1900-talen. Samhälle med rural skolmiljö med bevarade skolbyggnader från 1800- och 1900-talen. Skolmiljöer som förmedlar svenskt skolväsendes historia ur flera perspektiv, och återspeglar kvinnornas medverkan i samhällsutvecklingen. (Institutionsmiljöer).

Uttryck för riksintresset

Sockencentrumet, med dess öppna struktur och de visuella samt funktionella sambanden. Sockenkyrkan med medeltida placering, invigd 1872, som en framträdande, treskeppig basilika i nyromansk stil. Prästgården, från 1750-talet, med dess medeltida placering mitt emot kyrkan, uppförd med brutet tak och markerad entré. Sockenmagasinet, från 1820-talet, ombyggt till lärosal för folkskolan i slutet av 1870. Klockargården, troligen från 1800-talet.

De rumsliga sambanden mellan kyrkan, vägen, prästgården, sockenmagasinet, klockargården, gästgivargården, kommunhuset och bebyggelsen kopplad till skolmiljöerna.

Tingshuset, från tidigt 1800-tal, med revetering i gul puts och klassicistisk arkitektur samt mansardtak. Gästgiveriet, från sent 1700-tal, med brutet sadeltak och liggande panel samt dess placering i förhållande till vägen. Hoby gård, från mitten av 1800-talet med dess placering. Kommunhuset i jugendstil från 1910 och dess placering mitt i samhället.

Den äldre vägsträckningen och vägskälet, där kung Christians IV kustlandsväg från 1640-talet och den allmänna skogsbygdsvägen från norr möts, samt dess förhållande till de institutionella byggnadernas placering.

Den från folkskolan kontinuerligt framvuxna grundskolemiljön, med tydliga årsringar och tidstypisk arkitektur, från skolväsendets olika utvecklingsstadier, samt dess rumsliga samband. Skolbyggnaderna från 1844, 1936, 1956 (två) och 1997.

Folkhögskolans skolmiljö, med bevarad monumentalt utformad och placerad huvudbyggnad från 1916, uppförda med fasader i tegel och granit i nationalromantisk stil med trappstegsgavlar. Folkhögskolans elevhem från 1954 och 1973. De till folkhögskolemiljön flyttade byggnaderna; gymnastiksalen från 1902 samt allmogestugan "Wittlockastugan".

Lanthushållsskolorna, med skolbyggnaden från 1906 i tegel, samt skolbyggnaden från 1948 i ljus puts. Den ditflyttade vävstugan.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Ronneby
Socken: Bräkne-Hoby
Riksintressets ID-nummer: K 9

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

Motivering

Brunnsmiljö med anor från tidigt 1700-tal, med bebyggelse, kringmiljöer och utflyktsmål. Miljön återspeglar sammantaget kurortsverksamhetens utveckling, med betoning på hur de borgerliga livsstilsidealen sammanföll med tidens hälso- och sjukvårdsideologier. Under kurortskulturens storhetstid från sent 1800-tal till tidigt 1900-tal. Verksamhetens storhetstid anses ha varit bland den främsta inom svensk brunnsepok. Kommunikationsmiljö genom Ronnebyån som sammanbindande länk mellan staden, Brunnsparken och Karön.

Uttryck

Brunnsparken med kontinuitet sedan tidigt 1700-tal. Bebyggelsen i parken från sent 1800-tal. De till kuren knutna promenadvägarna och viloplatserna samt dess samband med vattnet. Siktlinjerna från viloplatserna. Fornlämningarna i brunnsområdet. Den inom Blekan och Rönninge välbevarade och enhetliga pensionats- och arbetarbebyggelsen med uppkomst i direkt anslutning till brunnsverksamheten. De stora trädgårdarna längs Nedre Brunnsvägen, grundade efter brunnsidealen med anlagda gångar, lusthus samt vattenkiosker. De till trädgårdarna hörande häckarna i tomtavgränsningarna samt de genomsiktliga grindarna. Blekans bebyggelse från sekelskiftet 1900 med pastellkulörer, företrädesvis plåttäckta tak, påkostade exteriörer samt stora verandor. Bebyggelsens läge med samband till ån där "finsidan" vetter mot vattnet. Inom Blekan även det oregelbundna, spontant uppkomna gatunätet samt den småskaliga uthusbebyggelsen i samma stil som villorna. Ronnebyån som en kommunikationslänk med bibehållna siktlinjer och angöringsplatser. De visuella sambanden mellan Brunnsparken och Brunnsskogen. Kontrasten mellan det välanlagda i Brunnsparken och det vilda i Brunnsskogen samt på Karön. Natur- och kulturvärdena i Brunnsskogen samt på Karön. Brunnsskogens och Karöns anlagda gångar samt utsiktsplatser. Karöns sommarhusbebyggelse i Schweizerstil, med individuellt utformad asymmetrisk arkitektur, uppbyggd i flera huskroppar, med verandor, balkonger och utförliga snickerier. Karöns naturtomter, bryggfundamentet från ångslupskommunikation, Schweizeriet och båtbryggorna med kontinuitet som segelbåtscentrum, havsbadet med badhytterna belägna på ursprunglig plats för brunnsverksamhetens kallbadhus. Det biologiska kulturarvet i form av planterade lindar, rhododendronbuskage, planterade smågrupper av träd, artrika skogbestånd samt friväxande träd, både inom parken och i Brunnsskogen samt på Karön.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Ronneby
Socken: Ronneby
Riksintressets ID-nummer: K 10

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

Motivering

Slottslandskap med stordriftsprägel, förknippat med 1600-talets försvenskningsprocess och med välbevarade och omfattande fornlämningsmiljöer samt kyrkomiljö. (Bymiljö).

Uttryck för riksintresset

Åssträckning med gammal väg och bronsåldersrösen i söder, samt flera järnåldersgravfält, varav ett mycket stort i anslutning till kyrkan. I söder det märkliga runmonumentet "Björketorpsstenen". Johannishus slott med välbevarad huvudbyggnad i rokokostil från 1700-talets mitt. Västra Vångs oskiftade bybebyggelse med tillhörande torp, kyrkomiljön vid Hjortsberga - den traditionella platsen för Blekinge landsting - med tidigmedeltida kyrka.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Ronneby
Socken: Hjortsberga
Riksintressets ID-nummer: K 11

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

Motivering

Herrgårdslandskap där länets största sammanhängande fornlämningsområde tillsammans med märklig hamn sedan vikingatiden speglar lång bebyggelsekontinuitet fram t.o.m. 1800-talets agrara revolution. (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö).

Uttryck för riksintresset

Det stora fornlämningsbeståndet består av bronsåldersrösen med delvis unika konstruktionsdrag på höjder runt dalen samt några gravfält, främst det stora på Hjortahammarsåsen, samt hamnplats med lång kontinuitet, skyddad av sällsynta vikingatida farledsspärrar. Förkärla medeltida kyrka. Herrgårdsmiljön på Tromtö, sedan 1686 en av huvudgårdarna i det efter den svenska erövringen bildade Johannishus´ storgodskomplex. Huvudbyggnad, ombyggd 1834 i nyklassicistisk stil, stor engelsk park, extensivt utnyttjade betesmarker, bokskogsbestånd. I Förkärladalen med Vambåsa gods ett rationaliserat odlingslandskap från 1800-talet.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Ronneby
Socken: Förkärla
Riksintressets ID-nummer: K 12

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

Av länets 19 riksintresseområden för kulturmiljövård finns i dagsläget ett i Sölvesborgs kommun. Området har reviderats under 2015, genom ett projekt som Länsstyrelsen genomfört för översyn av länets riksintresseområden. Revideringen har beslutats av Riksantikvarieämbetet, som är beslutande instans gällande alla kulturmiljövårdens riksintressen.

Området i Sölvesborg [K 2] berör dess medeltida innerstad, den del av Via Regia (kustlandsvägen) som infogats i stadens gatunät, dess handel samt även den nya stadsdelen ”Nya Staden”.

Motivering

Hamnstad grundad intill dansk riksborg, som tydligt visar senmedeltidens regelbundna torgstad med landsvägen infogad i gatunätet. Stadens utveckling med handel och sjöfart under 1800-talet. Stadens utvidgning under 1900-talet som ett fristående tillägg till den medeltida staden, på de tidigare stadsjordarna. (Stadsmiljö, Fästningsmiljö, Gränsbygd).

Uttryck för riksintresset

Gatunät med stenbelagda gator och torg efter senmedeltida stadsplan. Högmedeltida kyrka och småskalig bebyggelse, med tegeltäckta tak och till största del putsade fasader, som till övervägande del tillkommit efter en stadsbrand år 1801. T.ex. bebyggelsen runt torget.

Kvarvarande ursprunglig tomtstruktur med boningshusen mot gatan och med magasin och uthus på gårdarna. Anläggningar från stadens sjöfarande handelstraditioner under mitten av 1800-talet, som t ex dykalber (förtöjningsplatser) och magasinshus. Synliga rester av vallgravssystem, borgkullen och ruinen av Sölvesborgs slott som var ett av de danska riksfästena under medeltiden. I samma område även senare bebyggelse från 1800-talets godsmiljö med ett corps-de-logi, förvaltarbostad, allé samt stor ekonomibyggnad uppförd i sten.

Skans på ön Kaninholmen, sannolikt från slutet av 1600-talets krigsår. Intakt torgplats vid Hästtorget. Kustlandsvägen, den s. k Via Regia, som binder samman torgstaden med slottet och var av avgörande betydelse vid anläggandet av såväl borgen som staden. Fattighus och stadsbebyggelse som visar på landvägens kontinuerliga användning som infartsväg fram till 1900-talets början.

”Nya Stadens” gatunät efter esplanadsystemets rutnätsplan från 1897 och 1910 års stadsplaner. Trädplanteringar som bildar boulevard och alléer. Snedställda gatuhörn. Tingshus och järnvägsstation i motsatta ändar av Ungersgatans obrutna stråk. Natur- och smågatstensbeläggningar. Kvarvarande bebyggelse från 1900-talets början.

Fakta

Län: Blekinge
Kommun: Sölvesborg
Socken: Sölvesborg
Riksintressets ID-nummer: [K 2]

KunskapsunderlagPDF

VärdebeskrivningPDF

Kontakt