Civilt försvar

Totalförsvaret består av civilt och militärt försvar. Länsstyrelsen är den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet. Tillsammans med Försvarsmakten samordnar vi det civila och militära försvaret regionalt och vi anordnar även utbildningar och övningar.

Syftet med det civila försvaret är att samhället ska fungera vid höjd beredskap och krig.

Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att

  • värna civilbefolkningen
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
  • upprätthålla en nödvändig försörjning
  • bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
  • upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
  • bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
  • med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Så arbetar Länsstyrelsen med civilt försvar

Offentliga och privata aktörer påverkas av totalförsvarsplaneringen. Länsstyrelsens roll är att samordna arbetet och att stödja kommuner och regioner i deras arbete med civilt försvar.

Fram till 2021 är stödet inriktat på följande uppgifter

  • kompetenshöjning inom totalförsvar
  • säkerhetsskydd
  • krigsorganisation och dess bemanning.

Arbetet med civilt försvar bygger på samhällets befintliga krisberedskap. Det är Länsstyrelsen som samordnar länets krisberedskap före, under och efter en samhällsstörning.

Fokusområde för totalförsvarsplaneringen

Det geografiska området för Försvarsmaktens södra militärregion omfattar Skåne, Blekinge, Kronobergs, Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län. Länsstyrelserna i dessa län och Försvarsmakten arbetar gemensamt med totalförsvarsplaneringen.

Arbetet som ska utföras de kommande åren beskrivs i ett dokument som kallas högre regional grundsyn. Den högre regionala grundsynen antas för perioden 2021-2025, men gäller tills dess att ett nytt dokument antagits. I den högre regionala grundsynen finns för perioden 2021-2025 två övergripande målsättningar:

  • Utvecklad aktörsgemensam och väl förankrad totalförsvarsplanering inom södra militärregionen.
  • Utvecklad gemensam förmåga till samverkan och ledning.

Dessa två mål definieras mer noggrant av tydliga delmål och ska uppnås genom aktiviteter som planeras för varje år under 2021-2025. För 2021 prioriteras följande verksamhet:

  • Gemensam prioritering av vad som är skyddsvärt vid höjd beredskap inom militärregionen.
  • Klargöra Försvarsmaktens stödbehov vid mobilisering.
  • Fastställa gemensamma metoder och rutiner för samverkan och ledning. Fokus för 2021 ligger på lägesbildsmetodik.
  • Utveckla en samordnad verksamhetsplanering för totalförsvaret inom militärregionen.

Kommuner och landsting ska planera för civilt försvar

Sedan 2017 har regeringen ökat anslagen till kommuner och landsting för arbetet med civilt försvar. I juni 2018 slöt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) överenskommelser om kommunernas och landstingens arbete med civilt försvar för perioden 2018–2020.

Målbilden för beredskapsförberedelserna under perioden är att kommuner och landsting ska återuppta eller komma igång med de förberedelser som behövs för att kunna driva viktig verksamhet under höjd beredskap. Det långsiktiga målet är att kommuner och landsting ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret i händelse av krig.

Kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sina verksamheter och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Genom en god förmåga under fredstid får kommuner och landsting bra förutsättningar att även hantera situationer under höjd beredskap.

Fokus 2018–2020

Fokus under perioden 2018–2020 ligger på att

  • stärka säkerhetsskyddet,
  • höja kompetensen när det gäller totalförsvar,
  • ta fram planer för den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap.

Den ökade statliga ersättningen för civilt försvar kan till exempel användas för att

  • anställa personal,
  • delta i övningar som Försvarsmakten, Länsstyrelsen eller annan myndighet ordnar,
  • investera i utrustning som ska förbättra robustheten i samhällsviktig verksamhet under höjd beredskap,
  • analysera och planera för verksamhet vid höjd beredskap och i krig.

Under höjd beredskap

Kommuners och landstings skyldigheter vid höjd beredskap regleras genom lag. Vid höjd beredskap ska kommuner och landsting vidta särskilda åtgärder som rör

  • planering och inriktning av verksamheten,
  • tjänstgöring och ledighet för personal,
  • användning av tillgängliga resurser som behövs för att man, under de förhållanden som råder, ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret.

Vad är civilt försvar och totalförsvar?

Sveriges försvar består av militärt och civilt försvar. Tillsammans bildar det totalförsvaret, som är all verksamhet i hela samhället som ska förbereda Sverige för att kunna möta olika angrepp. Att försvara Sverige och värna vår gemensamma säkerhet, frihet och självständighet är ett ansvar för hela samhället och kräver ytterst en personlig insats av oss alla. Grunden för totalförsvaret är alla vi som bor här och vår motståndskraft att möta olika angrepp.

Civilt försvar är allt det arbete som statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner, företag, arbetsmarknadsorganisationer, frivilligorganisationer och trossamfund gör för att kunna skydda befolkningen och viktiga samhällsfunktioner vid krigsfara och krig. Det civila försvarets uppgift är också att bland annat trygga försörjningen av dricksvatten, mat och energi i krig, och att stödja Försvarsmakten.

Källa: www.dinsakerhet.se Länk till annan webbplats.

Kontakt