Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Hitta kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad Natur på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

  Naturreservat i Blekinge län

Blekinges naturreservat utgör pärlorna i vårt vackra landskap. Mångfalden av naturtyper, alltifrån skärgårdens öppna strandängar till skogarnas artrika miljöer, ger besökare möjlighet att hitta sina favoritställen.

Här hittar du samtliga natur- och kulturreservat i Blekige

Här kan du läsa mer om bildandet av naturreservat

Krysslista

Nu finns det en krysslista där du kan hålla reda på vilka naturreservat som du har besökt och ska besöka.

Krysslista Blekinges naturreservat 2018PDF.

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplatslänk till annan webbplats

Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Det finns inga nationalparker i Blekinge.

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område kräver en godkänd ansökan om tillstånd. Det kan vara till exempel:

  • Skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • Väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark, eller
  • Åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs, samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas.

Behovet av åtgärder bestäms av:

  • Vad som ska skyddas
  • Hur känsligt området är
  • Vilket skydd som redan finns

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

 

I Blekinge finns totalt 185 Natura 2000-områden. Den sammanlagda arealen av Natura 2000-områden i Blekinge är drygt 28 000 hektar, varav stora delar är marina miljöer. Det innebär att ungefär 4 % av länets yta utgörs av Natura 2000-områden. Hälften av dessa Natura 2000-områden är samtidigt natur- eller kulturreservat eller avsatta som biotopskyddsområden av Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen.

Sveriges Natura 2000-områdenlänk till annan webbplats

Broschyr "Natura 2000 i Blekinge"PDF

Karta över alla Natura 2000-områden i BlekingePDF

På uppdrag av regeringen föreslog Länsstyrelsen 2015 sju nya områden till EU:s nätverk av värdefulla naturområden. I det fortsatta uppdraget att peka ut skyddsvärda områden för tumlare konstaterar Länsstyrelsen att det saknas förutsättningar i Hanöbukten och Pukaviksbukten.

Redovisning tumlaruppdrag 2016PDF

Avvikande mening, tumlaruppdrag 2016PDF

Biotopskydd

Ett biotopskyddsområde är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas någon verksamhet eller vidtas några åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  1. generellt biotopskydd 
  2. biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt bioptopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas. Det här är exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • Alléer
  • Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • Odlingsrösen i jordbruksmark
  • Pilevallar
  • Småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • Stenmurar i jordbruksmark
  • Åkerholmar

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Gör din ansökan så här

  1. Fyll i blanketten:
    Ansökan om biotopskydd (PDF)PDF
  2. Skicka blanketten till blekinge@lansstyrelsen.se eller

    Länsstyrelsen Blekinge
    371 86 Karlskrona

Eller digitalt till blekinge@lansstyrelsen.se

Så hanterar vi dina personuppgifter

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

Blekinge skärgård utgör den sydligaste större övärlden i Östersjön. Sammanlagt finns här nära ett tusen öar och skär från Valje i väster till Bröms i öster. Varje del av skärgården har sin särart. Torhamns skärgård är flack och präglad av betesgång, Listerby skärgård är lummig med grov ädellövskog och Hällaryds skärgård är karg, bergig och med den gamla fiskarebebyggelsen som ett utmärkande inslag.

Topografiskt och geologiskt kan Blekinges kust delas in i tre delar. I väster har vi Listerlandet med långgrunda stränder och sandiga öar. Mellan Pukavik och Hallarumsviken finns bergsryggar av gnejs och granit som ofta bildar klippiga skär. Längst ut i öster slutligen har vi den flacka kusten och Torhamns skärgård. Fågellivet uppvisar naturligt nog skillnader mellan olika skärgårdsområden beroende på hur öarna ser ut och om de ligger nära kusten eller långt ut i havsbandet.

Fågelsydd

Fågelskydd tillträde förbjudet 1 april till 15 juli

Inom de flesta fågelskyddsområden är det under tiden 1 april - 15 juli förbjudet att:

  • ankra eller varaktigt uppehålla sig närmare än 50
  • meter från stränderna
  • landa med båt eller annan farkost
  • jaga eller medföra jaktredskap eller hund
  • bortföra eller skada ägg eller fågelbo
  • ofreda djur genom t.ex. fotografering.
    I några fall gäller annan förbudstid.


En del arter t.ex. småskrak, vigg och svärta har ofta små ungar även efter den tid som fågelskyddet varar. Tänk därför alltid på att visa hänsyn vid besök i skärgården. Släpp aldrig din hund lös på öarna!

Redan under högsommaren börjar många fåglar sin höstflyttning. Tänk på att alla de vadare, änder, gäss m.fl. som rastar i Blekinges skärgård behöver vila och matro. Många kommer från norra Skandinavien och Ryssland.

Fågelskyddsområde i västra Blekinge (pdf)PDF

Fågelskyddsområden i östra Blekinge (pdf)PDF

Sälskydd

Inom sälskyddsområdet är det under tiden 1 april - 30 september förbjudet att:

  • färdas eller uppehålla sig
  • landa med båt eller annan farkost
  • bedriva jakt på eller ofreda däggdjur eller fågel

Varför djurskydd?
Under fortplantningstiden är alla djur mycket känsliga för störningar. För särskilt art- eller individrika områden eller öar med hotade och skyddsvärda fåglar, kan fågelskyddsområden bildas. Genom att låta fåglarna vara ostörda på häckningsplatserna under den tid de har ägg och ungar är det möjligt att ha kvar ett rikt fågelliv, trots att allt fler människor rör sig i skärgården. Ett rikt fågelliv är en väsentlig del av upplevelsen av naturen för såväl friluftsfolk som bofasta.

Här finns länets säl- och fågelskydd
På tjänsten länskartorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster hittar du länets fågel- och sälskydd. Välj Blekinge län och aktuell kommun, därefter "öppna tittskåp". Gör "Djur- och växtskyddsområden" synligt och aktivt. Uppdatera kartan och djurskyddsområden framträder som "§". När man zoomar i kartan ser man också områdenas avgränsning.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. Föreskrifterna innebär att det krävs tillstånd för att utföra vissa åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden. Det är Länsstyrelsen som ger tillstånd. 

Text

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara, dock maximalt 50 år, och ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer som tillexempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald men kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar.

Text

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats.länk till annan webbplats

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Strandskyddsområde

Strandskydd råder vid sjöar och vattendrag. Inom strandskyddsområde som är minst 100 meter är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Där gäller strandskyddet

Strandskyddskartan visar var strandskydd gäller, samt var strandskydd inte gäller. Enligt miljöbalken sträcker det generella strandskyddet sig 100 meter från strandlinjen, ut i vatten och in på land. Men skyddet kan ha både utvidgats eller minskats.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomt och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomten är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs tomten av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv

Vattenskyddsområde

Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Kontakt

Länsstyrelsen Blekinge
E-post och växel:
blekinge@lansstyrelsen.se
010‑224 00 00

Växeln är öppen måndag till fredag kl. 8.00‑16.30

Kontakt