Krisberedskap

Vid en större samhällsstörning behöver alla hjälpas åt. Länsstyrelsens roll är att hålla ihop samarbetet i länet. Du som privatperson har ett eget ansvar att inledningsvis kunna klara dig själv för att de mest utsatta ska få den hjälp de behöver.

Vid en större samhällsstörning är det många människor som behöver hjälp. I första hand behöver samhällets resurser användas för att hjälpa de mest utsatta till exempel äldre och sjuka. Det innebär att du inledningsvis behöver kunna klara dig själv, för att de mest utsatta får den hjälp de behöver.

Det egna ansvaret vid en samhällsstörning

Samhällets krisberedskap bygger på att alla tar ett ansvar. Det egna personliga ansvaret innebär att du i händelse av en kris ska vara förberedd. Du ska kunna hantera en svår situation och de omedelbara behov som kan uppstå på egen hand, utan stöd från myndigheter.

Att kunna klara sig utan el och vatten är ingen lätt situation. Men de flesta av oss klarar det under en period om vi tänker efter före. Därför är det bra om du redan nu förbereder dig för att klara en samhällsstörning.

Packa en krislåda

De flesta av oss har en brandvarnare hemma och många har även brandsläckare, utifall det skulle börja brinna. Men hur väl förberedd är du om det sker något oförutsett i samhället? Vid en samhällsstörning måste samhällets resurser först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid.

Se därför till att du och dina nära klarar vardagen även om samhället inte fungerar som ni är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information.

Samla gärna ihop det nödvändigaste och förvara på ett och samma ställe – så att du är förberedd när väl en samhällsstörning sker. En "krislåda" kan till exempel innehålla:

  • Mediciner
  • Förbandslåda
  • Tvättlappar
  • Filtar
  • Sovsäckar
  • Varma kläder
  • Torrvaror
  • Konserver
  • Vattendunkar
  • Friluftskök
  • Batteriradio
  • Ficklampor
  • Stearin- och värmeljus
  • Tändstickor och tändare
  • Brandsläckare
  • Viktiga nummer
  • Kontanter

Flera bra och konkreta tips finns på dinsakerhet.selänk till annan webbplats

Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris.

Vi behöver öka kunskapen om hur människor påverkas av och kan förbereda sig inför samhällskriser och höjd beredskap.

2019 blir tredje gången som Krisberedskapsveckan genomförs.

Länsstyrelsens roll vid en samhällsstörning

Vid en större samhällsstörning håller Länsstyrelsen ihop arbetet i länet. De berörda aktörerna, som till exempel kommunerna, räddningstjänst, sjukvården och polisen, delar information och lägesbild med syftet att koordinera åtgärder.

Under en samhällsstörning samordnar Länsstyrelsen kommunikationen i länet så att kommuner, sjukvård, polisen med flera ger relevant och riktig information till allmänhet och media.

Länsstyrelsen arbetar också med förebyggande åtgärder som behöver vidtas för att förhindra att en samhällsstörning uppstår, eller för att begränsa skadeverkningarna samt återföring av erfarenheter efter en samhällsstörning.

Länsstyrelsen är enligt lagstiftningen geografiskt områdesansvarig myndighet på den regionala nivån. Det innebär att myndigheten ska samverka med olika lokala, regionala och centrala aktörer för att skapa ett tryggt och säkert samhälle.

Vi ska ha beredskap för att kunna hantera situationer som uppstår före, under och efter en samhällsstörning.

Under en kris ska Länsstyrelsen stödja alla samverkande myndigheter, organisationer och samhällsviktiga företag, och samordna våra insatser med deras. Om beredskapen höjs eller krig bryter ut ska vi leda och samordna all civil verksamhet i länet och samordna arbetet med den militära verksamheten. 

Länsstyrelsen har till uppgift:

  • att samordna information till allmänhet och media,
  • att samhällets samlade resurser används effektivt och ansvarsfullt

Vid omfattande räddningsinsatser kan Länsstyrelsen ta över ansvaret för den kommunala räddningstjänstens arbete i en eller flera kommuner.

Samtliga länsstyrelser har räddningstjänstansvar vid olyckor i eller utsläpp från kärnkraftverk, men i Uppsala, Kalmar och Hallands län har Länsstyrelsen dessutom utökade beredskapsuppgifter som gäller säkerheten kring kärnkraftverken och risken för utsläpp av radioaktiva ämnen.

Vi ser också till att kommunernas räddningstjänst följer LSO, lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor.

Krishanteringssystemets principer

  • Det svenska krishanteringssystemet bygger på ett antal principer som kort beskrivs nedan.
  • Ansvarsprincipen

Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden ska också ansvara för den i krissituationer.

Likhetsprincipen

Verksamheten ska så långt som möjligt vara organiserad på samma sätt under krissituationer som under normala förhållanden.

Närhetsprincipen

Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Regeringen har områdesansvaret på central nivå, Länsstyrelsen på regional nivå och kommunerna har det lokala ansvaret.

Vid en samhällsstörning ska länsstyrelsen kunna lämna stöd, samverka och samordna berörda myndigheter och organisationer. Länsstyrelsen har även ett särskilt ansvar för att samordna information till allmänhet och media. För att utföra detta behöver det finnas en krishanteringsorganisation på Länsstyrelsen som är väl sammansatt, utbildad och övad.

Tjänsteman i Beredskap (TIB)

Länsstyrelsen har jourberedskap genom en Tjänsteman i beredskap, vilket innebär att Länsstyrelsen har en organiserad verksamhet med beredskap dygnet runt om något skulle hända. På Länsstyrelsen Blekinge är det för närvarande tio personer som upprätthåller funktionen som Tjänsteman i beredskap.

Tjänsteman i beredskap har till uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera, vid allvarliga händelser i länet.

Planer

När Länsstyrelsens krishanteringsorganisation behöver aktiveras finns en krishanteringsplan som beskriver Länsstyrelsens roll vid hantering av olika samhällsstörningar. Planen beskriver även hur Länsstyrelsen arbetar under en samhällsstörning i länet och har en tydlig koppling till den samverkansstruktur som finns i länet i form av "Samverkan Blekinge".

Saneringsprogrammet används vid en kärnteknisk olycka och beskriver hur myndigheten arbetar och organiserar sig vid en sådan händelse.

Kriskommunikationsplanen beskriver Länsstyrelsens interna och externa kommunikation vid en samhällsstörning.

NÄR DET HÄNDER- VEM GÖR VAD?


Vad gör Länsstyrelsen Blekinge när det inträffar en oönskad händelse?

Det är i första hand de drabbade kommunerna som hanterar den oönskade händelsen eftersom de är ansvariga för sitt geografiska område.

Länsstyrelsens uppgift är att stödja och hjälpa drabbade kommuner, att samordna statliga resurser som kan ställas till en kommunens förfogande och vara en länk mellan den lokala och nationella nivån.

Vid en kris kan arbetet samordnas från Länsstyrelsens ledningsplats.

Länsstyrelsen, liksom kommunerna, ska göra risk- och sårbarhetsanalyser för att kunna förutse och hantera svåra påfrestningar på samhället.

Länsstyrelsens krishanteringsorganisation består i första hand av tjänsteman i beredskap (TIB). Kring denne bildas det en krisgrupp beroende på vilken typ av händelse som har inträffat.

I en krissituation kan medarbetare från Länsstyrelsens olika avdelningar kallas in som sakkunniga för arbete i krishanteringsorganisationen eller i en drabbad kommun.

Tjänsteman i Beredskap (TIB)
är en funktion som innebär att någon medarbetare på Länsstyrelsen har jour och är tillgänglig dygnet runt, året om. Vid större olyckor, oväder eller vid andra svåra påfrestningar på samhället larmas TIB av SOS Alarm. TIB har då befogenheten att avgöra om händelsen kräver att Länsstyrelsen vidtar någon åtgärd.

Länsstyrelsen samordnar arbetet med höga flöden och dammhaveri. För att göra det tydligt har Länsstyrelserna i Blekinge, Hallands, Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Skåne och Kalmar län tagit fram Kunskapsunderlag för samordnad hantering av höga flöden och dammhaveri i södra Sverige.

Kunskapsunderlaget ska vara ett stöd vid översvämningar främst i vattendrag.



Viktigt Meddelande till Allmänheten

Varnings- och informationssystemet "Viktigt meddelande till allmänheten" (VMA) används för att varna och informera allmänheten vid stora olyckor och allvarliga händelser.

I Östergötland hörs varningssignalen i tätorterna i Karlskorna, Karshamn, Ronneby, Sölvesborg och Olofström. Signalerna provas kl 15.00 den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december. Vid prov ges även information i radion.

Hur låter varningssignalen?
Signalen hörs i 7 sekunder i taget med 14 sekunders tystnad emellan. När faran är över hörs en annan längre signal.

Lyssna på signalenrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

När du hör signalen ska du:

  • söka skydd inomhus
  • stänga dörrar, fönster och ventiler
  • lyssna på radion eller se på tv för information.
    länk till annan webbplats
    Du kan även besöka myndigheternas gemensamma webbplats för krisinformation: Krisinformation.selänk till annan webbplats

Faran över
När faran är över startas signalen ”Faran Över” - en cirka 30 sekunder lång signal. ”Viktigt Meddelande” och ”Faran Överlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer på MSB.selänk till annan webbplats

Varning via SMS sedan den 1 februari 2015
SOS Alarm har skapat en teknisk plattform för detta och lanserade tjänsten att kunna skicka ut SMS till adressregistrerade mobiltelefoner den 1 februari 2015. Med adressregistrerade mobiltelefoner menas att användaren har ett abonnemang registrerat hos en mobiloperatör och en gatuadress kopplat tillabonnemanget. VMA via SMS är en kompletterande tjänst. Det är den aktör som begär VMA som, utifrån varje enskild händelse, avgör om tjänsten ska nyttjas.

 

Kontakt