Om Natos civila beredskap

Blekinges landshövding Ulrica Messing har tillsammans med landshövdingarna i Skåne och Kronoberg skrivit en debattartikel om den civila beredskapen och vår förmåga att skapa motståndskraft i ett framtida Natomedlemskap.

Inom kort kan Sverige vara medlem i Nato. Det är ett stort och viktigt steg. Men Nato är mer än ett militärt samarbete. En avgörande del är den civila beredskapen som syftar till att ge alliansen motståndskraft. Vårt Natomedlemskap har därför stor påverkan på det svenska civila försvaret där länsstyrelsernas civilområdena får en viktig roll. Tillsammans är vi som landshövdingar i Blekinge, Skåne och Kronoberg ansvariga för Civilområde Syd som samordnar det civila försvaret i vår del av landet.

En stor del av Nato

Den civila dimensionen i Nato är okänd för många. Men den har stor betydelse inom försvarsalliansen. Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. I Sverige har det civila försvaret en lång tradition och stark folklig förankring. Det civila och militära försvaret utgör tillsammans totalförsvaret. Vi är många som är involverade och engagerade: statliga myndigheter, kommuner, regioner, privata företag och civilsamhällesorganisationer. Även vad vi gör som privatpersoner är viktigt – att vi klarar oss själva även om strömmen försvinner stärker hela samhällets motståndskraft.

Hålla samhället igång

I det ryska invasionskriget i Ukraina ser vi dagligen hur viktigt det civila försvaret och det medborgerliga engagemanget är. Den ukrainska civilbefolkningen håller samhället i gång genom att reparera skadad infrastruktur, se till att barn får skolgång, att livsmedels- och dricksvattenförsörjning fungerar och att sjukhusvård säkerställs.

Som framtida medlem i Nato ansvarar vi för att stärka vår förmåga att stå emot större störningar, kriser och krig. Vi ska också vara beredda att hjälpa andra länder att klara samma sak. Natos civila beredskapsarbete identifierar några områden som särskilt viktiga att stärka och skydda. Några av dem är energi-, livsmedels- och dricksvattenförsörjning och att säkerställa att våra folkvalda kan fortsätta ta politiska beslut. Det svenska försvaret har i stort sett samma inriktning.

Ge värdlandsstöd

Under de senaste åren har tempot ökat i vårt arbete att stärka det civila försvaret. Förra året delades Sverige in i sex nya civilområden, där varje civilområde leds av en ansvarig landshövding. Civilområdenas uppdrag är att stärka motståndskraften vid krigsliknande situationer och krig. Sverige deltar redan i olika Natoledda insatser och övningar.

Som Natoland måste Sverige vara berett att ge värdlandsstöd vilket innefattar både civilt och militärt stöd till Natostyrkor.

Det forum där regeringen ihop med övriga partier i riksdagen diskuterar och utformar försvarspolitiken – försvarsberedningen – slår i sitt betänkande Allvarstid fast att värdlandsstödet innebär uppgifter för det civila försvaret: ”underhåll och logistik för transporter, drivmedels- och elförsörjning, sjukvård, och elektroniska kommunikationer”.

Civilområdets uppgift

Arbetet behöver delvis ske på regional nivå och där är det naturligt att lägga ansvaret på civilområdet vilket för Sydsveriges del innebär att vi behöver skapa strukturer för att ta emot både civil och militär personal. För att klara det måste vi arbeta tillsammans – stat, kommuner, regioner, näringsliv, trossamfund och frivilligorganisationer. Vi behöver känna tilltro till varandra och vad vi gemensamt kan åstadkomma för att försvara vårt land och vår befolkning och för att stå upp för vårt öppna och demokratiska samhälle. Vi är övertygade om att den nya organisationen i civilområden blir ett värdefullt tillskott i denna process.

En nära samverkan mellan myndigheter i Sydsverige blir ännu viktigare när vi befinner oss i Nato. Det är ett viktigt arbete och vi är beredda på uppgiften. Det viktigaste av allt är att varje samhällsmedborgare, ung som gammal, är beredd att göra sin insats. Vi behöver klara utmanande situationer, ta ansvar i lokalsamhället, visa tålamod och framför allt ha motståndskraft.

Ulrica Messing, Blekinges landshövding
Anneli Hulthén, Skånes landshövding
Maria Arnholm, Kronobergs landshövding

Artikeln har publicerats i flera sydsvenska medier.
Foto: Andreas Blomlöf, Nils Bergendal, Henrik Palmberg.