Publiceringsdatum: 6 juli 2018

Samverkan för att ordna bete för djuren i länet

Vattenbrist

Efter värmen och torkan råder foderbrist för betande djur i Blekinge. Blekinge län är särskilt hårt drabbat av bristen på regn. Länsstyrelsen håller i samverkansmöten med kommuner och andra aktörer för att följa utvecklingen på grund av torkan. [Uppdaterad 2018-08-14]

Efter värmen och torkan råder foderbrist för betande djur i Blekinge. Blekinge län är särskilt hårt drabbat av bristen på regn. Markägare uppmanas att upplåta sina marker till djurhållare för skörd och bete. Länsstyrelsen har öppnat en sida på Facebook som anslagstavla för att underlätta att markägare och djurägare hittar varandra snabbt.

Huvuddelen av jordbruksområdena i länet har endast fått väldigt lite regn senaste två månaderna. Förstaskörden blev 50 – 90 procent av vad det brukar vara. Andraskörden blev bara 0 – 30 procent, enligt Jordbruksverket.

För tredjeskörd krävs stora regnmängder inom kort även om det har regnat något hittills i augusti. Alla grödor är drabbade. Foderbristen gör att många väljer att ensilera spannmålsgrödorna. Det växer i princip inget på betena och många har redan börjat stödutfodra med grovfoder.

Hästägare förbereder sig för import av grovfoder från andra delar av Europa. Många bönder har redan börjat utfodra sina djur med foder som de ska ha under vintersäsongen. Slaktköer och bristen på foder gör också att livdjursmarknaden är mättad vilket sammantaget gör det svårt för lantbrukarna att dra ner på antalet djur.

Bevattning

Härlänk till annan webbplats kan du läsa mer om bevattningssituation och vilka riktlinjer som gäller i länet.

Alla uppmanas att hjälpa djuren

Länsstyrelsen har under den senste tiden haft kontakt med nötbönder, LRF, kommuner och andra. Det är viktigt att veta att beroende på vilken typ av mark det är fråga om så kan tillståndsärenden handläggas både hos länsstyrelsen i Blekinge eller i Skåne.

Slå vallarna nu, om det inte redan är gjort. Gödsla till återväxten för att få större mängd.

Det är viktigt att även marker som normalt sett bara putsas kan skördas. Den som inte har egna djur kan låta andra ta skörd från markerna.

Utnyttja alla marker till bete och skörd. Den som har marker som inte nyttjas kan erbjuda djurhållare om de behöver den för skörd eller bete i år. Marker som i vanliga fall bara putsas ner, kanske ska skördas i år?

Men som djurägare var noga med att kontrollera att det inte växer giftiga eller skadliga växter där djurens ska beta eller foder hämtas.

Många har skördat spannmålen tidigare än tröskmoget och ensilera som helsäd. Skördetidpunkten påverkar fodervärdet. Utifrån regelverket är det ok att skörda spannmålen som grönfoder/helsäd när den gått i ax. Man behöver inte ändra grödkoden i sin stödansökan. Mer information finns på Länsstyrelsen Skåne och hos Jordbruksverket.

Facebookgruppen nu stängd

Facebookgruppen FoderförmedlingBlekinge har stängts från och med augusti, efter att andra kanaler har etablerats för att skapa möten mellan fodersäljare och -köpare i länet. Men under juli 2018 hade gruppen ca 300 medlemmar varav många hittade akuthjälp.

 

Vanliga frågor och svar

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA

På grund av den långvariga torkan råder foderbrist i landet. Det ovanligt varma och torra vädret medför olika utmaningar. Bland annat har det resulterat i att marker som i vanliga fall inte används till bete eller skörd av foder nu används. Det svåra läget har även ökat behovet av import av foder – då bör man försäkra sig om god hygien.

Se upp för giftiga växter på beten
Vissa växter kan orsaka allvarlig förgiftning hos djur redan i små mängder, andra växter orsakar inte några problem om de inte konsumeras i stora mängder eller under lång tid. Växter kan även orsaka hudreaktioner vid direktkontakt. Tänk på att torkan och brist på bete kan resultera i att djur väljer att äta även de växter de vanligen undviker.

Flera giftiga växter förblir giftiga även efter att grovfodret torkats eller ensilerats. Därtill kan djuren i ett torkat eller ensilerat foder inte på samma sätt välja vad de äter. Därmed ökar sannolikheten att djuren äter de giftiga växter som eventuellt finns där. Ett exempel på en sådan växt är stånds.

För att minska risken för förgiftningar vid bete eller utfodring bör du se över dina betesmarker och marker där du planerar skörda grovfoder. Detta för att försäkra dig om att det inte förekommer giftiga växter. Om du hittar giftiga växter i dina beteshagar, eller i vallen, bör du i möjligaste mån rensa bort växterna eller hägna in området. Du bör även vara uppmärksam på främmande föremål så som aluminiumburkar och plocka bort dessa från marker som ska skördas. Det är foderproducenten som är ansvarig för att producera ett säkert foder och djurägaren som är ansvarig för att det foder som man ger till djuren är av god kvalitet.

Viktigt med god foderhygien
Vid skörd av foder är det alltid viktigt att hålla en god foderhygien. SVA rekommenderar att näringens riktlinjer följs som stöd för att producera ett säkert foder – trots den svåra situationen. Det är även viktigt att konservering och lagring av fodret sker på ett sådant sätt att en säker foderhygien upprätthålls. Man bör till exempel alltid tänka på att förhindra jord från att följa med in i ensilage.

Smittor kan förekomma
Internationell erfarenhet visar att perioder av torka och översvämningar, särskilt i kombination med varandra, kan leda till ökad förekomst av mjältbrandsutbrott på platser där mjältbrandssporer finns i marken. Läs mer på Statsepizootologen kommenterar.

Även frågan om risk för spridning av afrikansk svinpest via import/införsel av foder har lyfts fram. Vid import/införsel av väl torkat hö och halm, av god hygienisk kvalitet, anses sannolikheten för överföring av afrikansk svinpest via fodret som låg. För att ytterligare minska sannolikheten kan råvaran lagras innan användning. Generellt gäller att det foder du köper in ska ha god hygienisk kvalitet. Exempelvis så indikerar förekomst av mögel och mögelsporer att brister förekommit i hanteringen.

  • Gård&Djurhälsan (djurhälsa, kontrollprogram, med mera)
  • Jordbruksverket (smittskydd, djurförflyttningar, foder och vatten med mera)
  • Kommunerna (räddningstjänsterna, med mera)
  • Lantbrukets Brandskyddskommitté (skadeförebyggande arbete)
  • Lantbrukarnas riksförbund (LRF) (riskhantering, med mera)
  • Livsmedelsverket (dricksvatten, livsmedelssäkerhet)
  • Länsstyrelserna (räddningstjänst, djurskydd med mera)
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (förebyggande, krisberedskap)
  • Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) (djurhälsa, smittskydd, med mera)
  • Växa Sverige (djurhälsa, kontrollprogram, med mera)

Du räknas som foderföretagare om du hanterar foder som ett led i produktionen av livsmedel. Det innebär att alla som framställer, bearbetar, lagrar, transporterar eller distribuerar foder till livsmedelsproducerande djur (inklusive hästar) är foderföretagare. Du kan alltså vara foderföretagare utan att hålla egna djur. Omvänt gäller att även du som håller livsmedelsproducerande djur och köper in foder, och därmed hanterar foder till djuren, räknas som foderföretagare.
Tillverkare och importörer av foder till sällskapsdjur, och andra icke livsmedelsproducerande djur, är också foderföretagare.

Dessa grupper räknas oftast som foderföretagare:

  • Jordbrukare (primärproducenter)
  • Hästhållare
  • Fodertillverkare
  • Fodertransportörer
  • Foderimportörer
  • Foderleverantörer

Läs mer om bestämmelser och skyldighet för foderföretagare på Jordbruksverkets webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Foder och djurhälsa
Jordbruksverket kontrollerar foderfabriker medan länsstyrelserna gör foderkontroller hos lantbrukarna. Kontrollen av djurhälsa ligger på länsstyrelserna. SVA är en expertmyndighet som ger råd till Jordbruksverket och länsstyrelserna i frågor om foder och djurhälsa och har en kontinuerlig sjukdomsövervakning.

Djurskydd
Länsstyrelserna kontrollerar de djurhållare som finns inom det egna länet. Jordbruksverket är en central myndighet och ansvarar för att utforma bestämmelser baserat på de lagar som gäller i Sverige och EU. Jordbruksverket samordnar också länsstyrelsernas arbete med djurskydd samt ger dem råd och vägledning.

Växtskydd
Kontrollen av allvarliga växtskadegörare utförs i huvudsak av Jordbruksverket i produktion av växter, vid import och export samt på marknaden.

Mat
Livsmedelsverket gör kontroller på cirka 600 livsmedelsanläggningar, vanligtvis större företag till exempel mejerier. Därutöver utför Livsmedelsverkets veterinärer kontroller på slakterier. Kommunerna gör kontroller på de livsmedelsföretag som finns inom den egna kommunen. Livsmedelsverket stöttar kommunerna i denna verksamhet. Länsstyrelsen har förutom ansvaret för primärproduktionen en kontrollfunktion så att kommunernas kontroll följer lagstiftningen.

Analyser
Livsmedelsverket och SVA har nationella referenslaboratorier för vissa typer av analyser som regleras i den internationella- och EU-lagstiftningen.

Ekologisk produktion
Kontroll enligt de krav som gäller för att man ska få kalla en produkt ekologisk görs av privata kontrollorgan som t ex KRAV.

Import
Importerade produkter och djur kontrolleras genom importkontrollen.

Beredskap
Samtliga myndigheter har beredskapsplaner i händelse av att en kris uppstår och går också alltid att nå även utanför arbetstid.

Jordbruksverket har tagit fram en broschyr som de kallar ”Du är foderföretagare – Dessa regler gäller dig”. I denna broschyr presenteras på ett lättförståeligt sätt vilka regler och lagar som gäller för foderföretagare. Broschyren hittar du på Jordbruksverkets webbplats.

Cecilia Müller, forskare vid SLU med hästfoder som specialområde delar med sig:

"Mängden tillgängligt vallfoder under stallsäsongen 2018/2019 riskerar att bli lägre än normalt. Det innebär att hästarna kan behöva utfodras av andra fodermedel än bara vallfoder, vilket ju annars är det bästa.

I första hand är det fodermedel som lusern i någon form, halm, gräsfröhalm, baljväxthalm, helsädesensilage, havrehö etc lämpliga att komplettera med, eftersom de är fiberrika grovfoder.

Helsädesensilage är foder som består av hela spannmålsplantan, dvs inte bara spannmålskärnan, och havrehö är hö gjort på hela havreplantan. Det är inte så vanliga fodermedel till hästar i Sverige, men i t ex USA används havrehö mer frekvent, och helsädesensilage används en del i Tyskland. Båda kan vara variera i sitt näringsinnehåll – i ju tidigare plantmognad (grönare stadie) det skördats, desto mer liknar det hö, och i ju senare plantmognad skörden skett desto mer liknar det en blandning av spannmål och halm.

Gräsfröhalm och baljväxthalm är restprodukter från vallfröodling (och ärtskörd) och kan näringsmässigt liknas vid sent skördat hö. Proteininnehållet i gräsfröhalm är oftast mycket lågt, men lite högre i baljväxthalm. Även produktion av spannmål, halm, helsäd och vallfrö påverkas av torkan, så även för dessa fodermedel kan det vara svårt att hitta tillräckliga kvantiteter.

Ytterligare ett fodermedel som kan användas för att komplettera en foderstat är betfiber. Betfiber är energirikt på grund av sitt innehåll av lättsmält fiber, och kan betraktas som lite av ett mellanting mellan grovfoder och kraftfoder. Betfiber kan alltså ersätta en mindre del av en vallfodergiva i foderstaten.
Oavsett vilken typ av ”alternativt” grovfoder man använder är det förstås viktigt att det är av god hygienisk kvalitet, och att dess näringsvärde analyseras så att man kan utfodra hästen med rätt mängd energi och näringsämnen.

Den näringsmässiga analysen ligger till grund för hur foderstaten sätts samman i sin helhet i alla situationer, men i det rådande läget är det extra viktigt eftersom det grovfoder man använder sig av har en annorlunda sammansättning. Om man använder helsädesensilage eller havrehö, eller liknande fodermedel, bör även stärkelsehalten analyseras, så att man inte med grovfodret överskrider hästens stärkelsenedbrytande kapacitet (max 150 g stärkelse per 100 kg kroppsvikt och utfodringstillfälle, och mindre än 500 g stärkelse per 100 kg kroppsvikt och dygn).

Kraftfoder ger kort ättid
Om man tvingas utfodra hästen med foderstater med miniminivåer av grovfoder kommer de att istället bestå av en jämförelsevis hög andel kraftfoder, för att hästens behov av energi och näringsämnen skall kunna täckas. Det påverkar också hästens födosökstid, eftersom kraftfoder tar mycket kortare tid att äta jämfört med grovfoder. För att försöka förlänga födosökstiden för hästen kan man ge den tillgång till lövsly. Särskilt sälg, rönn, hassel, asp, skogslönn (inga andra lönnarter!) brukar fungera bra. Sådant lövsly kan ges både färskt och torkat.

Om du ger torkat lövsly är det viktigt att bladen blivit ordentligt torkade, annars börjar de mögla under lagringen, precis som fuktigt hö. Ta bara sly där du säkert känner igen vilken art det är, och naturligtvis bara där du har fått lov att ta det. Även björksly kan fungera i torkad form, men brukar vara mindre populärt hos hästarna när det är färskt. Ask och alm fungerar också bra, men på många ställen är det värdefulla träd som man inte vill ta bort.

Undvik ek, bok, idegran, etc, och ge inte hästar tillgång till trädgårdsavfall då det ofta innehåller giftiga växter. I Storbritannien är tillgång till trädgårdsavfall en av de vanligaste orsakerna till förgiftning hos häst."

Källa: Växa Sverige

Antalet överlevande djur påverkas bland annat av hettans intensitet. Brand i undervegetation och gräsbränder leder främst till brännskador på underben och buk medan ladugårdsbränder ofta leder till att djur dör av rökförgiftning/kvävning eller brännskador över hela kroppen. En del djur kan räddas utan brännskador men risken för rökskador i luftvägarna är stor.

Rök består av koldioxid, kolmonoxid, partiklar, sot, kolväten och andra organiska substanser inklusive kväveoxider och spårämnen. Rökens sammansättning beror på vad som brinner. Kolmonoxid är en färglös luktlös gas som främst produceras när elden pyr och kan bli dödlig i höga doser. I allmänhet är rökpartiklar den viktigaste förorenaren i rök från naturbränder. Rökpartiklar är en allmän term som används för en blandning av fasta partiklar och vätskedroppar som återfinns i luften. Sådana partiklar tenderar vara mycket små (<1 micron i diameter) vilket innebär att de kan nå djupt ner i lungorna varför rökpartiklar är en större hälsorisk än grövre partiklar som till exempel finns i vägdamm.

Konsekvenserna för djuren varierar beroende på exponering och uppdelas nedan på sådana som drabbar idisslare på kort respektive lång sikt:

Kort sikt

  • Dödsfall på grund av värme, rökgasförgiftning eller allvarliga brännskador.
  • Brännskador av olika allvarlighet, placering och omfattning. Exempel på skador ges i bifogat dokument (pdf).
  • Chock på grund av omfattande brännskador.
  • Irriterade ögon och luftvägar (rinnande näsa, bronkit) på grund av exponering för brandrök som retar slemhinnorna.
  • Kraftig hosta med fradga från näsborrarna efter inandning av rökgaser.
  • Andningsproblem (ihållande hosta och försvårad andning) på grund av inandning av rök och rökpartiklar* som kan tränga långt ner i lungorna.
  • Traumatiska skador på grund av att djuren stressats vid exponering för rök, koloxid och värme och skadat sig.

Längre sikt

  • Lunginflammation på grund av luftvägsinfektion sekundär till irritation av andningsvägarna på grund av inandning av rök.
  • Nya och förvärrande av befintliga infektionssjukdomar på grund av att stress lett till nedsatt lokalt och allmänt immunförsvar.
  • Sårinfektioner sekundärt till brännskador.
  • Minskad produktivitet (till exempel på grund av skadade spenar) och reproduktion (till exempel nedsatt spermiekvalitet i skadade testiklar) med mera.
  • Ökad risk för spridning av infektionssjukdomar mellan djur och besättningar i samband med evakuering av djur eftersom det kan vara svårt att hålla besättningar separat och att rengöra transportfordon på ett korrekt sätt. Detta kan få konsekvenser på längre sikt för kontrollprogram med mera.
  • Betet kan kontamineras av nedfallen aska vilket kan påverka smaken på betet och göra att djuren inte äter tillräckligt varför extra foder kan behövas. Aska från skogsbrand som djur får i sig genom gräset när de betar påverkar troligen inte deras hälsa men helst bör djuren exponeras så litet som möjligt. Regn sköljer bort askpartiklar. Om det är mycket aska på bete bör djuren erbjudas annat foder eller flyttas till opåverkade beten.
  • I samband med brand finns risk att foder förorenas med främmande ämnen som PCB och dioxiner vilka bildas vid förbränning av organiskt material. Gränsvärden för sådana ämnen finns för foder (se EU:s foderbestämmelser på Jordbruksverkets webbplats).
  • Foderbrist kan uppstå (till exempel om det inte finns tillräckligt med foder lagrat eller att köpa in eller om beten och vallar skadats allvarligt) vilket kan påverka möjligheten att hålla djur på platsen både på kort och lång sikt. Långtidseffekten på växtligheten beror bland annat på när under växtsäsongen branden sker och växtlighetens sammansättning eftersom olika växter kan ta olika lång tid att komma tillbaka.
  • Vattentäkter kan kontamineras med aska. Livsmedelsverket avråder människor från att dricka vatten som är tydligt färgat eller har en främmande lukt och smak. Vid sådana tillfällen bör man även söka alternativa vattenkällor till djuren. Djurens vilja att dricka kan minska om vattnet fått en bismak. Detta är negativt eftersom det är viktigt att djuren dricker rikligt. Aska kan eventuellt påverka vattenkvaliteten och leda till oönskad växt av bakterier och alger.
  • Om stallbyggnader och/eller staket brunnit upp kan det vara svårt att hålla djur på ett säkert och korrekt sätt både på kort och lång sikt.
  • Att flytta djuren från rök och eld är det bästa djurskyddet även om själva transporten och den tillfälliga placeringen inte är optimal (till exempel provisoriska stallar).
  • För att minimera risken för spridning av smittsamma sjukdomar är det bra om djur från olika besättningar hålls separat.
  • Om det är svårt att ordna regelmässiga djurtransporter kan andra lämpliga transportmedel användas för att flytta djuren.
  • Byt om möjligt kläder mellan transport av olika besättningar eller djurgrupper.
  • Det bästa är att göra rent transporten/bilen mekaniskt mellan varje transport. Det är viktigare att transporten är torr än att den skuras med vatten och inte hinner torka. Fukt och värme ökar risken för att smittor växer till.
  • Om det inte går att transportera djuren bör de flyttas till närliggande område som bedöms ha låg risk att påverkas av branden (till exempel stor inhägnad med liten växtlighet/ plöjd mark och helst ingen eller liten växtlighet runt om).
  • Vid kraftig rökutveckling i samband med gräs/skogsbrand kan djuren hållas inne om detta bedöms säkert.

Kontakter med olika myndigheter

Det är vikgit att vara medveten om att olika typer av marker omfattas av olika lagar och därmed till och med olika myndigheter.

Den som odlar ekologiskt (KRAV och EU ekologiskt) kan söka individuell dispens hos Jordbruksverket för att få använda konventionellt foder. Läs gärna mer på Kravs hemsida under rubriken ”Torka och foderbrist”.

För djuren är det också viktigt att få skugga i solen, så man slipper att vara i den gassande solen hela dagarna.

Den lantbrukare som behöver skörda eller beta trädan före 1 augusti ska kontakta Länsstyrelsen i Skåne län. Alla dispensansökningar behandlas som enskilda ärenden, men man har en generös inställning till djurens bästa i denna extrema torka, säger de ansvariga på länsstyrelsen Skåne, som hanterar ansökningarna.

Länk till undantag från regler och jordbrukarstöd på grund av torkan: (Länsstyrelsen Skåne)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

När det gäller naturreservat och att slå gräs där, då hanteras frågan via Länsstyrelsen i Blekinge. I reservaten är det svårt att ha en generell bedömning. Det är väldigt olika förutsättningar i olika reservat i länet. Det viktiga är dock att ha en generös inställning när det är kris för djuren.

Slutligen – även bin, fåglar och igelkottar är törstiga i värmen och torkan – låt oss försöka se till att alla länets djurinvånare får dricka och överleva denna torra period.

Kontakt