Åtgärd i naturmiljön

Ska du utföra en åtgärd som riskerar att väsentligt ändra naturmiljön? Då måste du först samråda med Länsstyrelsen. Det gäller även områden som inte är skyddade.

När ska du anmäla om samråd?

Om du vill utföra en åtgärd i landskapet som kan väsentligt ändra naturmiljön ska du först samråda med Länsstyrelsen. Vi, eller annan berörd myndighet, avgör om åtgärden får utföras och vilka eventuella villkor som gäller. Detta gäller för alla områden, inte bara skyddade områden.

Ibland kan det vara svårt att bedöma i hur stor omfattning åtgärden kan komma att ändra naturmiljön. Även i tveksamma fall bör du göra en anmälan. Om du inte anmäler åtgärden, måste du som har utfört åtgärden kunna bevisa att naturmiljön inte har ändrats.

De svenska miljömålen pekar ut inriktningen för det nationella miljöarbetet. Målen är beslutade av Riksdagen och beskriver vad som behöver uppnås inom olika områden för att utvecklingen ska vara miljömässigt hållbar både på lokal och nationell nivå.

Bestämmelser i miljöbalken syftar bland annat till att långsiktigt värna om vår miljö och våra naturresurser. Genom handläggning inom miljöbalkens ämnesområden bidrar vi direkt eller indirekt till möjligheten att uppnå flera av Sveriges miljömål och därmed även flera av de globala målen i Agenda 2030.

Bland de svenska miljömålen berörs i första hand följande mål av bestämmelserna kring samråd, dispens och tillstånd enligt miljöbalken:

  • Ett rikt växt- och djurliv
  • Ett rikt odlingslandskap
  • Levande skogar
  • Myllrande våtmarker
  • Begränsad klimatpåverkan
  • God bebyggd miljö

Bland de globala målen i Agenda 2030 berörs i första hand följande mål av arbetet med samråd, dispens och tillstånd enligt miljöbalken:

  • 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
  • 11: Hållbara städer och samhällen
  • 12: Hållbar konsumtion och produktion
  • 13: Bekämpa klimatförändringar
  • 14: Hav och marina resurser
  • 15: Ekosystem och biologisk mångfald

En anmälan om samråd för övriga verksamheter bör göras vid åtgärder som riskerar att skada ett särskilt skyddsvärt träd och i vissa fall även för åtgärder som kan skada skyddsvärda träd. Exempel på sådana åtgärder är kraftig beskärning av kronan, grävarbeten nära trädet eller körning med tunga maskiner nära trädet. Grävarbeten eller körning med tunga maskiner som sker på ett avstånd om minst stammens diameter gånger 15 behöver inte anmälas för samråd. Avverkning av särskilt skyddsvärda träd ska alltid anmälas för samråd. Avverkning av skyddsvärda träd bör anmälas för samråd.

Skyddsvärda träd

Ett träd bedöms vara skyddsvärt om det uppfyller något av nedan stående kriterier:

  • har en stamdiameter i brösthöjd på minst 80 cm
  • hamlade träd
  • hålträd med en stamdiameter i brösthöjd på minst 30 cm
  • döda stående träd med en stamdiameter i brösthöjd på minst 30 cm,
  • döda liggande träd med en diameter på minst 30 cm vid basen
  • biologiskt värdefulla träd, t ex innehåller minst en rödlistad art eller minst fyra signalarter. Kan också vara äldre senvuxna träd som uppnått hög ålder, ofta med stora partier död ved och grova knotiga grenar i kronan och/eller mycket epifytiska mossor och lavar, eller
  • kulturhistoriskt intressanta träd, t. ex. vårdträd, vägmärken och sjömärken.

Information om registrerade skyddsvärda träd hittar ni på Länsstyrelsens webbGIS Länk till annan webbplats. – Länsfakta Blekinge. Sök på ”skyddsvärda träd” i lagerlistan och tänd båda lagren med skyddsvärda träd, här finns både skyddsvärda och särskilt skyddsvärda träd. Det finns många skyddsvärda träd i vår omgivning som inte är registrerade, var därför uppmärksam på om just till träd uppfyller kriterierna för skyddsvärt eller särskilt skyddsvärt.

Särskilt skyddsvärda träd

Nedan stående träd bedöms som särskilt skyddsvärda:

  • Jätteträd: Levande eller döda träd som är grövre än en meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.
  • Mycket gamla träd: Levande eller död gran, tall, ek och bok som är äldre än 200 år. Övriga trädslag som är äldre än 140 år.
  • Grova hålträd: Levande eller döda träd som är grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstammen.

Särskilt skyddsvärda träd är ovanliga i vardagslandskapet och bör bevaras oavsett om de påträffas i skogsmark, odlingslandskapet eller urbana miljöer. Grova, gamla eller ihåliga träd har en mycket stor betydelse för olika djur- och växtarter. Förekomsten av sådana träd är i många fall avgörande för många hotade arters överlevnad. Generellt gäller att ju äldre och grövre ett träd blir desto fler arter kan det utgöra livsmiljö för. Med tiden får ett träd en mängd olika miljöer, till exempel grov bark, solexponerad ved och håligheter som utgör grunden för trädens stora biologiska mångfald. Eken är det trädslag som hyser flest arter, över 1500, varav mer än 500 arter utgörs av hotade arter.

Sverige har ett av Europas största bestånd av jätteträd och har därför enligt åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd ett särskilt ansvar för att bevara dessa träd. Det svenska jätteträdsbeståndet minskar kontinuerligt samtidigt som nyrekryteringen är långsam eller saknas helt. Att bevara så många som möjligt av dessa träd och att gynna nyrekrytering har därför hög prioritet.

Läs mer om skyddsvärda träd på Naturvårdsverkets hemsida Länk till annan webbplats.

Almsjuka kan drabba alla inhemska arter av alm och orsakas av en svamp. Spridningen sker dels via rotkontakt med smittade träd, dels via sporer som överförs av almsplintborre. Almar som drabbas av almsjuka kan vissna snabbt, grenar kan börja dö av och till slut dör hela trädet.

Almsjukan drabbar också alla de hundratals arter som är beroende av träden. I Blekinge är vi hårt drabbade av almsjukan och detta har lett till att den rödlistade skalbaggen Almblombocken nu är starkt hotad.

Almblombocken finns på ett fåtal ställen i länet. Genom att spara almar även om de drabbas av sjukdomen kan vi förhoppningsvis hjälpa almblombocken att överleva och finnas kvar in i framtiden. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för almblombockens överlevnad och länsstyrelsen jobbar aktivt med gynnande åtgärder för almblombocken.

Åtgärdsprogram för almblombocken på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Du kan behöva anmäla om samråd innan du tar ner almar

Ett dött träd har höga naturvärden och bör alltid sparas om det är möjligt. Men om en död alm utgör en risk för skada kan döda grenar tas ner på ett kontrollerat sätt för att minska riskerna. Träd som står där risk för skada är liten, till exempel i skogsmark eller i sällan besökta områden, ska alltid sparas.

Om du vill ta ner en död eller döende alm som är grövre än 40 centimeter i stamdiameter i brösthöjd kan du behöva anmäla detta till oss på länsstyrelsen via e-tjänsten Anmälan om samråd för övriga verksamheter som du hittar på denna sida.

Nya råd förespråkar att spara sjuka träd

När sjukdomen först upptäcktes gick bland annat länsstyrelserna ut med att almsjuka träd skulle avverkas och destrueras. Detta gjorde man för att försöka minska spridningen av almsjukan. I dag är almsjukan dock så spridd i landet att det inte bedöms gå att begränsa sjukdomen annat än på Gotland. Avverkning och destruering av almar gör dessutom stor skada för de många arter som behöver almen för sin överlevnad. Därför är det viktigt att även sjuka almar sparas där det är möjligt.

Stenmurar är viktiga inslag i vårt landskap och har höga natur- och kulturmiljövärden.

Sök dispens om du vill utföra en åtgärd som kan påverka en skyddad stenmur

Oavsett vilket skick stenmuren är i kan den omfattas av de generella bestämmelserna för biotopskydd om en sida av muren gränsar till jordbruksmark. En stenmur som löper längs en allmän väg eller längs gränsen till skogs- eller tomtmark omfattas också av biotopskyddsbestämmelserna, förutsatt att murens andra sida gränsar mot en åker, en betesmark eller annan jordbruksmark.

Skyddet för stenmurar gäller normalt även när en högst två meter bred naturlig bäckfåra, ett dike eller en mindre grusväg är belägen mellan stenmuren och den intilliggande jordbruksmarken.

Om du vill utföra en åtgärd som kan påverka en biotopskyddad stenmur måste du söka dispens hos länsstyrelsen.

Dispenser och tillstånd för skyddad natur

Följ försiktighetsmått även när du utför åtgärder på stenmurar som inte omfattas av skydd

Stenmurar som inte är biotopskyddade har också ett högt natur- och kulturhistoriskt värde i vårt landskap och är viktiga att värna. En restaurering är värdefull för stenmurens fortlevnad och behöver i de allra flesta fall inte anmälas till länsstyrelsen.

Även mindre ingrepp i muren, så som en öppning eller breddning av befintlig öppning i en stenmur, kan ofta genomföras utan att orsaka någon betydande skada på en stenmur. Med mindre öppning eller breddning av öppning avses max fem meter.

Om du utför en restaurering, mindre öppning eller breddning om max fem meter i en mur, följ försiktighetsmåtten:

  • Bygg upp minst lika mycket mur som du plockat ner. De stenar som plockas ner ska återanvändas vid återuppbyggnad eller påbyggnad av muren.
  • Rasering och återuppbyggnad ska ske under perioden 1 maj-30 september för att inte skada djur som kan ha övervintrat i muren. Om du utför raseringsarbete vid annan tid får du inte använda maskinell rivning. Stenarna ska då plockas ner för hand.
  • Kontakta länsstyrelsen om du hittar djur i dvala.
  • Stenar med lav- och mosspåväxt ska i största möjliga mån placeras överst eller ytterst på muren för att inte skada dessa arter.
  • Innan du påbörjar arbetet ska du kontrollera att fåglar inte häckar i eller nära den aktuella muren. I sådant fall ska arbetet ske först efter avslutad häckning.

Om du vill utföra en annan åtgärd som kan skada en stenmur som inte är biotopskyddad, eller om du inte följer försiktighetsmåtten, kan du behöva anmäla om samråd.

Samråd för solcellsanläggning

Om du vill anlägga en solcellsanläggning på mark finns det några saker du behöver tänka på. Först och främst är det viktigt att du hittat en lämplig plats och rätt utformning för parken. Du behöver också anmäla om samråd, något du kan göra via en e-tjänst på denna sida.

Så går prövningen till

När du har inlett samrådsprocessen påbörjar vi handläggningen av ärendet. Som en del av prövningen kan vi begära in ytterligare material från dig som verksamhetsutövare, till exempel en miljökonsekvensbeskrivning eller naturvärdesinventering av området. Tänk på att du kan behöva kontakta andra tillsynsmyndigheter, exempelvis Trafikverket vid arbeten nära vägar eller kommunen vid arbeten som kräver bygglov eller strandskyddsdispens.

Under 2021 kom en ny förordning som berör åtgärder för förnybar energi. Enligt förordningen kan hanteringen av dessa ärenden ta ett år för anläggningar med en elproduktionskapacitet under 150 kilowatt eller två år för anläggningar med en kapacitet över 150 kilowatt. Våra ordinarie handläggningstider är dock betydligt kortare än så.

Vi arbetar, tillsammans med andra länsstyrelser, för att få en nationellt likartad hantering av förnybar energi och då särskilt solcellsparker.

Så väljer du rätt plats

Om du planerar att uppföra en markbaserad solanläggning kan du också ta del av informationen Länsstyrelsen Östergötland tagit fram kring detta:

Markbaserad solcellsanläggning - så väljer du rätt plats

Du som ägen en fastighet har rätt att bryta material för att sköta fastigheten; husbehovstäkt. Med husbehovstäkt avses den förbrukning som behövs för att sköta och driva en fastighet (brukningsenhet). Materialet som bryts ut får endast användas på egen brukningsenhet. En brukningsenhet kan utgöras av flera registerfastigheter. Material får tas ur en täkt på en fastighet för att försörja hela brukningsenheten. Ska materialet användas kommersiellt, det vill säga säljas, bytas eller skänkas krävs tillstånd enligt 9 kap miljöbalken. Mer information om detta finner du på sidan Miljöfarlig verksamhet:

Miljöfarlig verksamhet

När det gäller samfällda vägar får material tas ur en husbehovstäkt motsvarande fastighetens andelstal i vägen. Materialet får sedan läggas längs hela vägsträckan.
Verksamhetsutövaren är skyldig att känna till omfattningen av de husbehovsuttag som görs. Detta bör ske genom dokumentation och uppmätning före, under och efter avslutad täkt. Verksamhetsutövaren är skyldig att utöva egenkontroll enligt miljöbalken.

Anmälspliktiga husbehovstäkter

Husbehovstäkter kan vara så kallade C-verksamheter som ska anmälas till kommunen. Anmälningsplikt C och verksamhetskod 10.40 gäller för täkt för markinnehavarens husbehov av: mer än 10 000 ton totalt uttagen mängd berg, torv med ett verksamhetsområde större än 5 hektar, eller mer än 50 000 kubikmeter totalt uttagen mängd torv.

Anmälningsplikt C och verksamhetskod 10.30 gäller för täkt för markinnehavarens husbehov av mer än 10 000 ton totalt uttagen mängd naturgrus. Naturgrusförekomster utgör våra viktigaste grundvattenreservoarer och miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet” syftar till att säkerställa en god och kvalitetsmässigt bra tillgång på grundvatten idag och i framtiden. Därför är det viktigt att fortsätta minska användningen av grus för att så långt som möjligt bevara naturgruset som grundvattenresurs.

Lagen säger att om en naturgrustäkt kräver tillstånd eller anmälan enligt 9 kap. 6 f § miljöbalken eller föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet, får täkten inte komma till stånd om

  • det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda annat material
  • naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning
  • naturgrusförekomsten utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö.

Om husbehovstäkten är en C-verksamhet räcker det med en anmälan till kommunen.

En husbehovstäkt är inte anmälningspliktig hos kommunen om uttaget är

  • mindre än 10 000 ton berg eller naturgrus
  • mindre än 50 000 kubikmeter torv
  • Uttaget består utav morän.

Om husbehovstäkten inte är anmälningspliktig hos kommunen ska du som verksamhetsutövare bedöma om den kan medföra en väsentlig ändring av naturmiljön. Då ska en anmälan om samråd enligt ett 12 kap. 6 § miljöbalken göras hos länsstyrelsen. Detta gäller oavsett om du ska ha en husbehovstäkt av berg, naturgrus, torv eller morän.

Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 9 kap. miljöbalken.

Anmäl samråd i våra e-tjänster

Samråd för husbehovstäkter

Om åtgärden gäller husbehovstäkt av naturgrus, berg, matjord, morän, torv, sand, lera med mera.

Samråd för ledningar

Om åtgärden gäller att dra nya eller byta ut luft- och markledningar, rasera, underhållsröja, trädsäkra/kantträdsavverka och bredda befintliga ledningsgator med mera.

Samråd för mast, torn eller vindkraftverk

Om åtgärden gäller uppförande av mast eller torn oavsett höjd, eller vindkraftverk lägre än 50 meter.

Samråd för prospekteringsarbeten

Om åtgärden gäller geofysiska mätningar, geokemisk provtagning, moränprovtagning, diamantborrning, karteringsdiken med mera.

Samråd för uppförande av solcellsanläggning

Om åtgärden gäller att bygga en solcellsanläggning på marken.

Samråd för övriga verksamheter

Om åtgärden till exempel gäller att schakta i större omfattning, bygga vägar, tippa och lägga upp rivningsmassor om det inte är anmälningspliktigt enligt kapitel 9 i miljöbalken, anlägga leder för vandring, ridning och skoteråkning, genomföra större friluftsaktiviteter, friluftstävlingar med många deltagare eller rennäringsanläggningar.

Just nu har vi långa handläggningstider. Var därför ute i god tid med din ansökan.

För vissa åtgärder behövs tillstånd. Det kan exempelvis handla om åtgärder som berör skyddade områden, fornlämningar och vatten. Här får du reda på hur du går till väga.

  1. Sök tillstånd för åtgärder inom skyddad natur
    Dispenser och tillstånd övriga naturskydd
  2. Sök tillstånd för åtgärder vid fornlämningar
    Fornlämningar och fornfynd
  3. Anmäl om vattenverksamhet för åtgärder inom vattenområden
    Vattenverksamhet

 Gäller detaljplan för området ska du kontakta kommunen.

Åtgärder i skog

Om åtgärden eller verksamheten gäller skogsbruksåtgärder ska du göra samrådsanmälan till Skogsstyrelsen.

Åtgärder inom militära områden

Om åtgärden eller verksamheten gäller inom militära områden där Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt är verksamma ska du göra samrådsanmälan till Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM).

Kommunens roll

Om Länsstyrelsen har överlåtit tillsynsansvaret till kommunen ska du göra samrådsanmälan till kommunen.

Kontakt

Länsstyrelsen Blekinge

E-post och telefon:
blekinge@lansstyrelsen.se
010-224 00 00

Växeln är öppen mån-fre kl. 08.00-16.30

Dela sidan:

Landshövding

Ulrica Messing

Besöksadress

Skeppsbrokajen 4

Postadress

371 86 Karlskrona

Organisationsnummer

202100-2320

Följ oss