Förutsättningar för arbetet med förorenade områden

Arbetet med förorenade områden anpassas efter regionala förutsättningar. Flera faktorer påverkar förutsättningarna som till exempel geologi, befolkningstäthet och industrihistoria. Även organisatoriska faktorer som till exempel tillgängliga resurser och samordning av arbetet påverkar.

Yttre förutsättningar

Till de yttre förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel geografiska förutsättningar som berggrund, jordmån, vattendrag och grundvattennivåer. Även demografi, exploatering och industristruktur räknas till de yttre förutsättningarna.

Geografiska förutsättningar

Till ytan är Blekinge landets minsta län med sina 3 019 kvadratkilometer, men länet består trots det av ett varierat landskap med skog, jordbruksmark, bebyggelse, sjöar, kust och ett stort antal öar. I Blekinge finns fem kommuner: Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström. De tre sistnämnda kommunerna har gått samman och skapat Miljöförbundet Blekinge Väst. Blekinge har strax över 158 800 invånare.

Berggrunden i Blekinge utgörs till största delen av kristallint urberg. Urberget har utsatts för krafter som har lett till deformationer i form av plastiska skjuvzoner, sprickzoner och förkastningar. I spricksystemet har gångbergarter som diabas trängt upp och dessa gångar har viss betydelse i grundvattensammanhang.

I kustområdena och inom de mellersta delarna av länet är bergblottningsgraden hög eller mycket hög. Där jordtäcken finns är de inom större delen av länet små och mindre än fem meter, men det förekommer inom länet att jordlagerna är djupare än så. Bland jordarterna har en kalkfattig morän störst utbredning och är ovanför högsta kustlinjen (cirka 65 meter över havet) helt dominerande.

Grundvattnets strömning i berggrunden och jordlagren styrs av de topografiska förhållandena. Grundvattenbildningen sker på högre nivåer och på lägre nivåer kan grundvattnet åter strömma ut. Inströmningsområdena finns främst i de norra länsdelarna och norr därom, medan utströmningsområdena finns företrädesvis i kustområdena.

I vissa områden saknas mer betydelsefulla lerskikt i jorden och när jordtäcket dessutom är litet är sårbarheten stor. Mer eller mindre sammanhängande akvifärer medför att en större förorening kan få förödande konsekvenser.

De största och, som det nu bedöms, mest betydelsefulla bruken när det gäller förorenade områden ligger eller har legat vid något av länets vattendrag. Intill Ronnebyån i Ronneby och Kallinge, Mieån i Granefors och Holjeån i Olofström har det bedrivits verksamheter som järn- och stålframställning, gjuteriverksamhet, emaljering, kemisk ytbehandling, plåt- och rörtillverkning och diverse annan manufaktur baserad på metallråvaror. Användningen av klorerade lösningsmedel för avfettning har varit omfattande.

Pappersbruk av modernare slag har återfunnits vid Djupafors vid Kallinge och i Nättraby. Längre tillbaka i tiden har det funnits mindre pappersbruk på flera platser i länet men förorenade områden orsakade av utsläpp av kvicksilver från pappersbruk misstänks främst i Ronnebyån.

Sågverken och verksamheter med träskyddsbehandling avviker delvis från det mönster som övrig industri uppvisar beträffande lokalisering. En del utnyttjade vattenkraft längre tillbaka i tiden och förblev sedan på dessa platser, medan andra verksamheter blev lokaliserade närmare råvarukällan till följd av att ång-, diesel- och eldrivna sågar uppfanns. Doppning eller sprutning av virke med syftet att motverka uppkomst av mögel och blånad har förekommit på många platser.

Vid flertalet tryckimpregneringsanläggningar och i doppningsanläggningarna har, i de flesta fallen, klorerade fenoler använts och därför kan det förväntas att platserna är förorenade av dioxiner.

På Listerlandet fanns och finns en stor koncentration av pälsdjursanläggningar som på ett flertal platser var och är placerade över porös sedimentär berggrund. Markens genomsläpplighet föredrogs framför annan solid berggrund för dräneringens skull. DDT användes i stor utsträckning som bekämpningsmedel för de loppor, löss och flugor som angrep pälsdjuren och på platser i länet finns förhöjda halter av detta.

I länet har det funnits oljehamnar i Karlskrona, Ronneby, Sölvesborg och Karlshamn, varav endast den sistnämnda finns kvar. I hamnarna i Karlskrona, Ronneby och Sölvesborg har provtagningar i sediment genomförts som visar förhöjda halter av tributyltenn, TBT.

Ytterligare har det i länet funnits textilindustri, garverier, glasbruk, deponier och förhållandevis många kemtvättar. En mer udda verksamhet var det sedan länge nedlagda tuberkulossanatoriet i Fur som gav upphov till kvicksilverföroreningar i en avloppstub och i recipienten.

Vattenförsörjningen i Blekinge är generellt mycket sårbar. Klimateffekter som förlängd vegetationsperiod och ökad risk för skred, erosion och översvämning riskerar både att försämra vattentillgången och öka risken för förorening av vattentäkter. I Blekinge finns få grundvattenmagasin och på många platser används i stället ytvatten för dricksvattenproduktion.

Med ett förändrat klimat förändras riskbilden för förorenade områden. Mer extrema flöden i vattendrag, stigande havsnivåer, frekventare och intensivare skyfall samt ökad risk för ras och skred riskerar att leda till en ökad föroreningsrisk framöver. Våra vattenresurser måste hanteras varaktigt för att trygga den långsiktiga dricksvattenförsörjningen.

Detta kräver omsorgsfull planering, inte minst för att minska risken för föroreningsspridning. Om klimatrelaterade risker inte vägs in vid bedömning av saneringsbehov av förorenade områden riskerar antalet föroreningstillfällen att öka i framtiden.

Länsstyrelsen Blekinge har därför utfört en GIS-analys där syftet har varit att identifiera vilka förorenade områden som i ett framtida klimat kan utgöra en föroreningsrisk för länets vattenskyddsområden. I riskanalysen undersöktes förorenade områdens sårbarhet för naturolyckorna skred, erosion, översvämning från skyfall, höga flöden och stigande havsnivåer.

Det var tydligt att skyfall var den naturolyckan som har potential att drabba flest förorenade områden. Efter skyfall var höga flöden den naturolycka som var vanligast. Analysen har identifierat 92 objekt som ligger inom ett vattenskyddsområde i länet och som kan komma att påverkas av framtida klimatförändringar.

Klimatpåverkan på förorenade områden inom vattenskyddsområden i Blekinge Länk till annan webbplats.

Organisatoriska förutsättningar

Till de organisatoriska förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel tillgängliga resurser och samverkan med kommuner, myndigheter och andra aktörer.

Länsstyrelsen Blekinge är indelad i tre avdelningar direkt under länsledningen. Kompetensområdet förorenade områden tillhör avdelningen för samhällsbyggnad och miljöskydd och sorteras in under funktionen tillsyn och prövning.

Kompetensområdet hanterar frågor som rör föroreningar inom Länsstyrelsen Blekinges olika verksamhetsområden. Det innefattar ansvaret för tillsyn av förorenade områden enligt miljöbalken, tillsynsvägledning gentemot kommunerna samt ärenden gällande miljöriskområden om sådana skulle bli aktuella i Blekinge.

Därtill ansvarar kompetensområdet för uppdatering av länets regionala program och databas (EBH-stödet), prioritering av länets förorenade områden, bidragsansökningar samt fördelning och utbetalning av bidrag, inventeringar och undersökningar, samordning av åtgärdsverksamheter i länet samt uppföljning och rapportering till central nivå. Länsstyrelsen är ytterligare ansvarig för att genomföra, följa upp och utvärdera de nationella miljömålen och de regionala åtgärderna (miljömål och vattenförvaltningen).

Länsstyrelsen Blekinge arbetar även utifrån en tvärsektoriell organisation, bland annat genom regelbundna möten under vilka olika funktioners deltagande i exempelvis detaljplaner underlättas.

Inom den regionala miljöövervakningen genomförs varje år undersökningar i både ytvatten och grundvatten med mätningar av olika kemiska ämnen. Resultatet av undersökningarna kan användas som underlag vid prioritering av arbetet med förorenade områden.

På Länsstyrelsen Blekinge sker samverkan mellan kompetensområdena för vattenförvaltning, miljöövervakning och förorenade områden bland annat med avseende på val av analysparametrar i miljöövervakningsprogrammet och genom utbyte av resultat i pågående undersökningar.

Länsstyrelsen Blekinge har som ambition att regelbundet träffa representanter från kommunerna i länet. Syftet är att öka kunskapsutbytet samt diskutera aktuella problem och frågor inom EBH-området. Detta framförallt inom inventerings- och tillsynsområdena eftersom även kommunerna har ett ansvar för dessa frågor.

Länsstyrelsen Blekinge har tillsammans med Länsstyrelsen i Kronoberg och de kommunala miljöförvaltningarna i respektive län bildat samarbetsorganet Miljösamverkan Kronoberg/Blekinge.

Syftet är att medverka till en hållbar utveckling i de båda regionerna, effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet samt ge stöd både till myndighetsutövning och de mer informativa förebyggande insatser som tillsynen också består av. Samverkan ska medföra bättre resursutnyttjande och ge möjlighet till en mera likartad tillsyn. Miljösamverkan Kronoberg/Blekinge ska också bidra till att skapa nätverk för fördjupat samarbete mellan myndigheter och företag.

Kompetensområdet deltar även bland annat i Miljösamverkan Sveriges utbildningar, och de nätverksträffar som anordnas för EBH-handläggare på länsstyrelserna i Sverige.

Kontakt

Miljöskydd och förorenade områden

E-post till miljoskyddochfo.blekinge@lansstyrelsen.se
Telefon växel 010-224 00 00

Växeln är öppen mån-fre kl. 08.00-16.30

Dela sidan:

Landshövding

Ulrica Messing

Besöksadress

Skeppsbrokajen 4

Postadress

371 86 Karlskrona

Organisationsnummer

202100-2320

Följ oss