Älgjakt

Diarienummer 218-3192-2017

Målsättningen med älgförvaltningen är att älgstammen ska vara av hög kvalité, i
balans med fodertillgången, skogsproduktionen och den biologiska mångfalden och möjliggöra ett skogsbruk som är anpassat till markens produktionsförmåga. Hänsyn ska också tas till trafiksäkerheten. Detta innebär att i framtiden ska älgstammen ha hög medelålder och en jämn könsfördelning. Ansvaret för älgförvaltningen har markägare och jägare gemensamt. Med en väl sammansatt älgstam höjs reproduktionen dvs det föds fler älgkalvar. Följden blir att fler älgar kan skjutas och vinterstammen kan hållas låg. Detta bör medföra lägre betestryck och en hög kvalitet i den rådande vinterstammen.

Skötselplaner och förvaltningsplaner ska vara realistiska och genomförbara. Strävan ska vara att man når en 100% måluppfyllelse för såväl Älgförvaltningsområden som Älgskötselområden. Det är ett gemensamt ansvar hos Länsstyrelsen, älgförvaltningsgrupperna och älgskötselområdena att nå dessa målen. Målen i förvaltnings och skötselplaner ska följas upp kontinuerligt.

Datainsamling

För att följa älgstammens utveckling och kunna genomföra förvaltningen adaptivt
fodras att datainsamlingen fungerar. Huvuddelen av denna insamling sker via
Älgskötselområden, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Svenska Jägarförbundet.
Inrapportörer är länets jaktlag. Alla skjutna älgar måste rapporteras i enlighet med
gällande föreskrifter. De insamlade uppgifterna inrapporteras av älgskötselområden och jaktlag till Älgdata och den s.k. Älgobsen till Svenska Jägarförbundets databas, Viltdata.

Det är älgförvaltningsgruppernas ansvar att följa upp att älgskötselområdena samlar in överenskomna data inom respektive älgförvaltningsområde och så att dessa data finns tillgängliga via Älgdata.

Mål: Minst 75% av länets älgjaktsareal ska rapportera älgobs. Registrerade älgskötselområden ska varje år rapportera in älgobsen i Viltdata.

Mål: Spillningsinventering ska ske i samtliga rutor, enligt SLU:s metod, i de rutor som finns angivna på älgdata.

Mål: Vuxna älgar som fälls ska åldersbestämmas och uppgifterna ska registreras i
Älgdata.

Mål: Samtliga älgar ska vägas och uppgifterna ska registreras i Älgdata.

Mål: Älgskötselområdena ska ha en systematisk insamling av rapporterade skador på skog och gröda och i samråd med Länsstyrelsen eventuellt vidta åtgärder.
Inrapporterade skogsskador bör arkiveras av Skogsstyrelsen.

Mål: Datainsamling som genomförs ska vara tillgänglig för Länsstyrelsen, Viltförvaltningsdelegationen och andra berörda grupper.

Kvalitativa mål till 2024

För att mäta kvalitativa mål används insamlade data enligt de fyra basmetoderna
(avskjutningsstatistik, älgobs, spillningsinventering och slaktvikt på älgkalvar) som
SLU rekommenderat. Dessa ska följas upp kontinuerligt i varje älgförvaltningsområde.

Mål: Reproduktionen ska minst vara 70 kalvar per 100 hondjur till 2021 med en
långsiktig målsättning på 80 kalvar på 100 hondjur.

Mål: Tjurandelen ska vara 40 - 50% i älgobsen.

Mål: Vid en stam i balans bör minst 50% av de skjutna älgarna vara kalvar.

Tätheten i älgstammen

Tätheten i älgstammen varierar och kommer alltid att variera i länet beroende bland annat på jakttryck, fodertillgång, biotop, bebyggelse och öppenhet i landskapet. Därför behövs lokala variationer av förvaltningen.

Mål: Kvantitativa mål för älgstammen bör inte formuleras på länsbasis. Detta sker på Älgförvaltningsområdes nivå.

Älgen och skogen

Både älgen och skogen ger intäkter för markägaren. Målsättningen är att kunna bedriva skogsbruk med en älgstam och fodertillgång i balans. Ett bekymmer är älgens betning av ung tallskog och populära lövträdslag. Samtliga aktörer inom förvaltningen har ett ansvar att sträva efter en balans mellan foder och vilt. Uppföljning av detta sker genom Skogsstyrelsens Äbin- inventering.

Viltets betespåverkan får inte vara större än att föryngring av skog ska kunna ske med
för ståndorten (växtplatsen) lämpliga trädslag. Trädbildning av samtliga förekommande lövträdslag ska kunna ske med rimliga skyddsmetoder.

Mål:

• Minst 70%, jämt fördelade, oskadade huvudstammar per hektar av det
  etablerade för ståndorten lämpligaste trädslaget när beståndet lämnar
  älgbeteskänslig höjd.
• Rönn, asp, sälj och ek ska kunna bli trädbildande där de är naturligt
  förekommande och bidra till höga naturvärden och biologisk mångfald.

Förvaltning

Älgen ska förvaltas lokalt i välskötta skötselenheter, företrädelsevis i
älgskötselområden.

Mål: Älgskötselområden och älgförvaltningsområden ska ha tillräcklig storlek,
naturliga gränser och i den mån som det är möjligt bör förvaltningsplanerna i länet följa en gemensam grundidé.

Mål: Älgförvaltningen ska i sina förvaltningsplaner och skötselplaner tar hänsyn till
påverkan av annat klövvilt, vilt olyckor och övrig dödlighet.

Mål: Förvaltningsgrupperna ska ge råd och riktlinjer i syfte att nå sina förvaltningsmål.

Mål: Älgförvaltningsgrupperna och älgskötselområdenas företrädare ska kontinuerligt ges möjlighet till gemensamma träffar och möjlighet att lära sig mer om älgförvaltning.

Mål: Älgförvaltningsgruppen skall fastställa en omräkningsfaktor för blocklagd mark rörande arealkraven för licensområden inom intervallet 20 – 80 %. (Diarienummer 218-3927-2022).

Jakten

Jakttiden bör disponeras så att den planerade avskjutningen ska vara avklarad innan 31/12.

Mål: Älgjakten ska, som all annan jakt, genomsyras av hög etik.