Risk för gräsbrand i Blekinge länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Djurhälsopersonal

Länsstyrelsen är ansvarig för tillsynen av djurhälsopersonal i länet. Vi kontrollerar att de följer gällande lagar och bestämmelser och ger stöd och råd.

Vilka är djurhälsopersonal?

Djurhälsopersonal är personer som arbetar inom behörighetsreglerade yrken inom djurens hälso- och sjukvård. Till djurhälsopersonal räknas:

  • legitimerade veterinärer
  • legitimerade djursjukskötare
  • godkända hovslagare
  • legitimerade tandläkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster som har godkännande att arbeta inom djurens hälso- och sjukvård
  • personer som har särskilt tillstånd att utöva veterinäryrket
  • personer som arbetar i yrket under tillfälligt besök i Sverige.

Hur gör vi tillsynen?

Det finns regler för hur djurhälsopersonal ska arbeta inom djurskydd, smittskydd och säkra livsmedel. Varje år besöker Länsstyrelsen veterinära arbetsplatser i länet och kontrollerar att reglerna följs.

Några saker vi kontrollerar under besöket är att:

  • personalen har rätt behörighet
  • journalföringen uppfyller kraven
  • läkemedel används på ett ansvarsfullt sätt
  • rutiner för misstänkta djurskyddsfall och smittsamma djursjukdomar är på plats.

Jordbruksverket är central tillsynsmyndighet för djurhälsopersonalen och Länsstyrelsen handhar tillsynen regionalt. Det är länsstyrelsen som utför kontroller på djursjukhus, kliniker, mottagningar med mera.

Kontroll av djurhälsopersonal syftar till att säkerställa att samhällets krav på djurskydd, smittskydd och livsmedelssäkerhet tillgodoses. Vidare är syftet att få en god kontroll över dessa personer så att en god och säker djurvård och djurhälsa uppnås.

Vägledning för kontrollen av djurhälsopersonal samt checklistor som Länsstyrelsen använder vid kontrollen finns på Jordbruksverkets webbplats.

Kontroll av hygienplan

Tillsyn av djurhälsopersonal kombineras ofta med kontroll av vårdhygien på kliniken.

Hygienregler inom djurens hälso- och sjukvård Länk till annan webbplats.

Författningar om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård

Förordning (2009:1386) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård Länk till annan webbplats.

Lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård Länk till annan webbplats.

Veterinära författningshandboken Länk till annan webbplats.

Hygien i djurvård

Länsstyrelsen gör också kontroller av hygien på djurvårdande enheter. Det ska finnas goda rutiner för att förhindra spridning av smittor. Djurvårdande enheter är till exempel:

  • djursjukhus
  • djurkliniker
  • veterinärmottagningar.

Anmälningsplikt för djurhälsopersonal

All djurhälsopersonal är skyldig att anmäla misstanke om att djur inte hålls eller sköts på rätt sätt till Länsstyrelsen.

Veterinärer är skyldiga att anmäla vissa sjukdomar. Det gäller sjukdomar som omfattas av epizooti- och zoonoslagen, det vill säga allvarliga smittsamma sjukdomar. Det gäller även vid misstanke och för sjukdomar som normalt inte finns i Sverige. Även vissa typer av smittsamma sjukdomar hos häst ska anmälas vid misstanke.

Anmälningsskyldighet av sjukdomar och smittämnen, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Stöd och råd

En av Länsstyrelsens uppgifter är att ge stöd och råd till djurhälsopersonal i frågor om djurskydd och smittskydd. Vi ger aktuell information i frågor som rör djurhälsa.

Om ett djur påträffas så svårt sjukt eller skadat att det bör avlivas omedelbart får en veterinär avliva djuret av djurskyddsskäl.

Underrätta ägaren vid avlivning

Den som avlivar djuret ska underrätta ägaren eller innehavaren av djuret om detta. Om detta inte är möjligt, för att djurägaren till exempel är okänd, så ska Polisen underrättas. Länsstyrelsen behöver inte involveras i dessa fall.

Det är inte tänkt att Länsstyrelsen ska omhänderta djur om det inte är nödvändigt.

Djuret måste ha påträffats för att få avlivas

Det som är viktigt i sammanhanget är ordet "påträffas", vilket innebär att djuret till exempel har hittats utomhus påkört av någon annan än djurhållaren.

Om djurhållaren själv kommer in med sitt svårt sjuka eller skadade djur och vägrar avlivning, trots att du som veterinär bedömer att det är enda alternativet, så är djuret inte "påträffat". Du kan därför inte avliva djuret mot djurägarens vilja med hänvisning till 9 kap. 4 § djurskyddslagen. I dessa fall ska du kontakta Länsstyrelsen som kan omhänderta djuret.

Djuret är inte påträffat om Länsstyrelsen omhändertagit djuret
Ett djur är heller inte "påträffat" om det inkommer till dig för en veterinärundersökning efter det att Länsstyrelsen har omhändertagit djuret. I dessa fall är det Länsstyrelsen som ska besluta om vad som ska ske med djuret enligt 9 kap. 8 § djurskyddslagen. Om du tycker att ett omhändertaget djur måste avlivas så ska du kontakta länsveterinär direkt. Du kan då få ett muntligt beslut om avlivning.

Mer information

Djurskyddslagen (2018:1192) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det bästa för hästen är att förebygga parasitproblem så långt som möjligt. Det leder till att användningen av avmaskningsmedel minskar, och därmed till att problemen med resistens mot avmaskningsmedel hos parasiterna inte ökar.

Förebyggande arbete

Betesplanering och andra metoder för att minska smittrycket i hagarna samt träckprovsanalyser är viktiga redskap i det förebyggande arbetet.

Behöver man ta träckprov före avmaskning?

Du måste alltid kräva träckprovssvar när du skriver ut avmaskningsmedel till häst om du inte nyligen har undersökt hästen. Du måste även känna till djurhållningen väl och göra bedömningen att läkemedlen kommer att hanteras på ett godtagbart sätt.

Mer information

Statens jordbruksverks föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning Länk till annan webbplats.

Vad behöver du tänka på som veterinär gällande hästpass?

Alla hästar i EU ska ha hästpass. Detta gäller alla hästar oavsett ålder eller ras. Passet är en identitetshandling för hästen och är ett hjälpmedel för att begränsa spridningen av smittsamma sjukdomar. Passet ska även säkerställa att läkemedel inte hamnar i våra livsmedel. Ett hästpass gäller hela hästens liv. Den 1 januari 2016 tillkommer nya regler.

Som veterinär behöver du säkerställa att hästen du behandlar har ett pass och att passet uppvisas i samband med behandlingen. Detta då du kan behöva föra in vissa uppgifter i hästpasset, se nedan. Du kan även behöva försäkra dig om hästens identitet, t.ex. i samband med intygsskrivande och besiktning.

Läkemedel till häst

Sexmånaderslistan
Hästar kan behandlas med läkemedel som anses väsentliga, utan att hästen därmed ska undantas helt från livsmedelskedjan. För de aktuella preparaten ska sex månaders karenstid tillämpas.

De väsentliga substanserna får användas för vissa specifika sjukdomstillstånd och behandlingsbehov. Substanserna får användas om det inte finns något läkemedel som är godkänt för häst som skulle ge ett lika gott behandlingsresultat, för att undvika onödigt lidande för djuret samt för att garantera säkerheten för dem som behandlar djuret.

Detta ska INTE skrivas i hästpasset:

  • Behandling med läkemedel som har karenstid för häst
  • Behandling med läkemedel som har karenstid för annat livsmedelsproducerande djur
  • Behandling med läkemedel där MRL-värde ej krävs
  • Behandling med läkemedel som har MRL-värde för annat djurslag.

Detta SKA skrivas i hästpasset:

  • Behandling med läkemedel som finns med i sexmånaderslistan, vilket innebär en slaktkarens på 6 månader
  • Vid behandling av häst med läkemedel som ej finns med på sexmånaders-listan och som ej uppfyller kraven ovan ska hästen tas ur livsmedelskedjan. Detta ska anges i passet.

Mer information

Hästpass Länk till annan webbplats.

Om ett djur som du undersöker misstänks eller konstateras ha MRSA eller MRSP i en aktiv infektion har både du och djurhållaren skyldigheter enligt Jordbruksverkets föreskrifter K112.

Kraven i K112 innebär skyldighet att i vissa fall (MRSA) provta djuret och att anmäla en sådan provtagning till länsstyrelsen, att göra bedömningen att MRSA- eller MRSP-infektionen har avläkt, meddela länsstyrelsen detta, informera djurägaren om de restriktioner som K112 innebär samt därutöver ge djurägaren de råd och instruktioner som behövs för att minska risken för vidare smittspridning. Avsikten är att det ska vara behandlande veterinär som ger råd om t.ex. kontaktisolering, hantering av djuret för att minska smittrisken och om rengöring och desinfektion efter avläkt infektion.

Mer information

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien med mera, för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen, K112 (SJVFS 2013:14) Länk till annan webbplats.

Krav på veterinärer om MRSA och MRSP Länk till annan webbplats.

Om du misstänker en epizootisjukdom ska du skyndsamt anmäla det till Länsstyrelsen och Jordbruksverket.

Vem kontaktar jag?

Som veterinär kan du kontakta epizootijouren vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) för att diskutera misstankens art, smittskydd och andra frågor. De kan sedan ofta hjälpa till med vidare kontakter med Jordbruksverket och Länsstyrelsen.

Användbara telefonnummer

Mer information

Vid misstanke om allvarlig smittsam djursjukdom Länk till annan webbplats.

Smittsamma djursjukdomar Länk till annan webbplats.

Det finns några saker att tänka på när du som djurhälsopersonal blir anlitad av någon som tagit hand om ett upphittat djur eller av polisen som har omhändertagit djur.

Djur utan känd ägare

Varken länsstyrelsen eller polisen har några medel för att bekosta veterinärundersökning eller behandling av djur som inte har någon känd ägare. Om ett djur har påträffats svårt sjukt eller skadat får du som veterinär avliva djuret även om det inte går att få tag på djurägaren. Det behövs då inte något beslut från länsstyrelsen. Om du som veterinär har avlivat ett djur ska du meddela ägaren eller någon annan som är ansvarig för djuret om detta. Om det inte är möjligt ska du underrätta Länsstyrelsen.

Djur som omhändertagits

Om polisen eller Länsstyrelsen kommer till kliniken med ett djur som är omhändertaget är det Länsstyrelsen som ska besluta om vad som ska ske med djuret. Normalt sker detta efter kommunicering med djurägaren som då vanligtvis får en tid att yttra sig. Om djurets hälsotillstånd är sådant att det lider kan länsstyrelsen besluta om avlivning utan kommunicering. Det kan då ske via telefon efter att veterinär har lämnat uppgifter om djurets tillstånd. Om djurets lidande är så akut att det måste avlivas av djurskyddsskäl och länsstyrelsen inte går att nå (utanför kontorstid) får djuret ändå avlivas. Det är då viktigt att dokumentera varför djuret avlivades.

Du som tillhör djurhälsopersonalen har tystnadsplikt i din yrkesutövning. Tystnadsplikten omfattar även dem som arbetar tillsammans med dig till exempel djurvårdare, praktikanter och hovslagare utan godkännande.

Tystnadsplikten innebär att du inte får berätta om eller använda dig av information som rör kunders drifts- och affärsförhållanden. Givetvis får den personal som är direkt involverad i vården av djuret diskutera behandlingen i syfte att ge så god och säker vård som möjligt.

Djurhälsopersonal i enskild (inte statlig) verksamhet är inte skyldig att lämna ut uppgifter till någon utom sådana uppgifter som Länsstyrelsen behöver för tillsyn av verksamheten eller som följer av anmälningsskyldighet enligt lag.

Enligt behörighetslagen får djurhälsopersonal inte lämna ut uppgifter som rör enskildas affärs- eller driftsförhållanden. För statligt anställd djurhälsopersonal gäller bestämmelser i sekretesslagen. Där gäller så kallad uppdragssekretess vilken i mycket stor utsträckning hindrar att man lämnar ut uppgifter. Även statligt anställd djurhälsopersonal måste lämna ut sådana uppgifter som Länsstyrelsen behöver för tillsynen.

Tystnadsplikten bryts av anmälningsskyldighet enligt lag. All djurhälsopersonal är till exempel skyldiga att anmäla till Länsstyrelsen om de finner anledning att anta att djur inte hålls eller sköts i enlighet med djurskyddslagen. Mer om detta kan läsas i djurskyddslagen, se länk nedan.

Lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård Länk till annan webbplats.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Länk till annan webbplats.

Djurskyddslagen (2018:1192) Länk till annan webbplats.

Villkorad läkemedelsanvändning innebär att en lantbrukare under vissa förutsättningar kan ha läkemedel hemma och inleda behandling själv om vissa särskilt bestämda symtom uppstår.

Om du som veterinär arbetar med villkorad läkemedelsanvändning är det väldigt viktigt att känna till vad som står i Jordbruksverkets föreskrifter (D9) gällande detta. Anmälan om ViLA ska ha inkommit till Länsstyrelsen senast två veckor från datum då det börjar gälla.

Bra att tänka på

  • Var restriktiv med antibiotikaanvändning då antibiotikaresistensen i världen är ett globalt problem som ökar snabbt. Följ de antibiotikapolicyer som finns och håll dig uppdaterad om behandlingsmetoder.
  • Skriv inte ut läkemedel för sådana diagnoser som är rent olämpliga att lämna till djurhållare att bedöma, till exempel ögonskada.
  • Skriv inte ut läkemedel för anmälningspliktiga sjukdomar, till exempel listeria.
  • Du får inte villkora läkemedel för hästar. Hästar ska alltid undersökas före behandling, förutom vid de undantag som listas i lagstiftningen.
  • Det är inte tillåtet att lämna vaccin till hästägare.

Har du frågor om villkorad läkemedelsanvändning, tveka inte att ta kontakt med länsveterinär.

Vem kan få ViLA?

Villkorad läkemedelsanvändning ska bara användas i besättningar där du som veterinär har god kännedom om besättningen och djurhälsan och djurskyddet är gott. Du ska också göra en bedömning att djurhållaren kommer att sköta medicinerna på rätt sätt. Tänk på att det inte är någon rättighet för djurhållaren att få villkorad läkemedelsanvändning, utan en möjlighet om du bedömer att det är lämpligt. Om djurhållaren missköter den villkorade läkemedelsanvändningen eller om djurskyddet inte är godtagbart, är det din skyldighet som veterinär att dra in den villkorade användningen.

Djurhållaren ska ha utbildning för att behandla djur. För ViLA i mjölkbesättningar krävs att veterinären är särskilt utbildad.

När du som veterinär ska besluta om en djurhållare ska få villkorad läkemedelsanvändning så ska du vara medveten om att villkorad läkemedelsanvändning är ett redskap för att komma tillrätta med vissa sjukdomar eller symtom i besättningen och inte ett sätt att ge djurhållaren ett hemmaapotek. Tanken är att du parallellt med den villkorade läkemedelsanvändningen ska arbeta med andra förebyggande åtgärder för att få en bättre djurhälsa i besättningen.

Om läkemedel ska skrivas ut under en kortare period så begränsar du tiden för ViLA. Exempelvis brukar inte fårbesättningar behöva ha läkemedel annat än under lamningsperioden.

Instruktioner till djurhållaren

Skriv tydliga instruktioner som är lätta att följa för djurhållaren. Det räcker inte att skriva en sjukdomsdiagnos, läkemedel och dosering, utan symtom som krävs för behandling ska beskrivas. På tacka kan man exempelvis inte skriva "Mastit, Penovet 0,7 ml/10 kg i fem dagar". I instruktionerna bör en beskrivning finnas av de symtom som du anser är kriterier för behandling, till exempel svullet juver och temp högre än X.

Se till att uppdatera instruktionerna och ta bort läkemedel som du inte längre förskriver.

Följ de antibiotikapolicyer som finns och håll dig uppdaterad om behandlingsmetoder. I många fall rekommenderas andra åtgärder än behandling med antibiotika. Du kan hitta behandlingsrekommendationer för olika djurslag på läkemedelsverkets webbplats. Instruktionerna ska främst gälla de läkemedel man behandlar med i första hand. Om andrahandspreparat används så ska det tydligt framgå när djurägaren får byta läkemedel. Djurhållaren ska inte ha flera alternativa läkemedel att välja mellan.

Behandlingsrekommendationer veterinärläkemedel Länk till annan webbplats.

Kontroll av ViLA

Hur ofta du ska besöka besättningen framgår av Jordbruksverkets föreskrifter (D9).

I en fårbesättning som får läkemedel i två månader under lamningsperioden gör du lämpligen ett start- och ett slutbesök.

Djurskyddsdeklaration
I grisbesättningar och mjölkbesättningar ska du bifoga en djurskyddsdeklaration till den årliga anmälan till Länsstyrelsen. Om du har synpunkter på djurskyddet i en gris-eller mjölkbesättning vid ett annat besök än det första för förskrivningsperioden, så ska du skicka in djurskyddsdeklarationen till Länsstyrelsen oavsett när på året det sker. Detta ingår i djurhälsopersonalens anmälningsplikt och är viktigt för länets djurskyddsarbete.

Rapportering av djursjukdata
Förskrivande veterinär ska rapportera alla behandlingar som utförs av djurhållare inom ViLA till Jordbruksverket på samma sätt som annan djursjukdatarapportering.

Villkorad läkemedelsanvändning Länk till annan webbplats.

Vissa hästsjukdomar är du som är veterinär skyldig att anmäla redan då du misstänker dem. Anmälan ska göras till Länsstyrelsen via e-post eller telefon.

Vilka sjukdomar gäller det?

Veterinär som undersöker en häst och misstänker någon av följande sjukdomar är skyldig att anmäla det till Länsstyrelsen.

  • Hästinfluensa (typ A)
  • Kvarka
  • Virusabort (centralnervös form)
  • Virusarterit

Även epizootisjukdomar ska anmälas (se ovan).

Hur ska jag anmäla?

Du gör anmälan via Jordbruksverkets e-tjänst (se länk nedan). De uppgifter som ska ingå i anmälan finns även på Jordbruksverkets blankett D 65.

Jordbruksverkets blankett D 65 Länk till annan webbplats.

Vad händer efter anmälan?

Informationen kommer från Jordbruksverket till Länsstyrelsen. Efter att Länsstyrelsen tagit emot anmälan skickar Länsstyrelsen ut informationen till berörda organisationer och praktiserande veterinärer.

Mer information

Anmälningsplikt av vissa djursjukdomar och smittämnen Länk till annan webbplats.

Vårdhygien är alla typer av åtgärder som görs för att förebygga uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner. Ett vårdhygieniskt arbetssätt minskar risken för att smitta sprids både mellan patienter och mellan patienter och personal.

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs, oberoende av vårdgivare och vårdform. Syftet är att förhindra smittöverföring mellan patienter, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta) från patient till personal och från personal till patient (direkt kontaktsmitta).

I basala hygienrutiner ingår

  • Korrekt arbetsklädsel
  • Handhygienrutiner; handtvätt och handdesinfektion
  • Handskar; hur och när dessa ska användas
  • Skyddskläder: hur och när man använder engångs plastförkläde eller patientbunden skyddsrock, stänkskydd, skyddsglasögon eller visir som täcker hela ansiktet, andningsskydd

Mer information

Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård Länk till annan webbplats.

Vad ska en hygienplan innehålla Länk till annan webbplats.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen Länk till annan webbplats.

Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Djur inte får användas i avel om de har sjukdomar eller funktionshinder som kan nedärvas eller om parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Veterinären kan påverka genom intygsskrivning

Vid besiktning är det viktigt att notera sådant som avviker från det normala, även om det anses typiskt för rasen.

Ansvarsnämnden har i ett beslut från 2013 (ansvarsnämndens ärende 91/12) angett att ”En besiktning ska utföras grundligt och omsorgsfullt. Alla avvikelser från det normala måste noteras i ett besiktningsintyg. De fel som valpen senare konstaterades ha borde ha noterats av NN, och detta oberoende av om något av felen skulle vara att anse som rastypiskt. Ansvarsnämnden finner att NN har agerat försumligt vid besiktningen och därigenom åsidosatt de skyldigheter han som veterinär haft. För denna försumlighet kan NN inte undgå en erinran.”

Ärendet gällde en hund med underbett, där veterinären i sitt svar till Ansvarsnämnden angett att det inte antecknats i besiktningsintyget, eftersom det var typiskt för rasen.

Brachycephalt syndrom

Kortnosiga hundar med andningsproblem aktualiserades sommaren genom ett öppet brev till Jordbruksverket och SKK, underskrivet av 519 legitimerade veterinärer.

Länsstyrelsen tycker det är väldigt viktigt att man inte skuldbelägger enskild djurägare i frågan, eftersom problemen beror på felaktig avel. Dock tycker vi det är väldigt viktigt att djurägare får information om att ett brachycephalt syndrom inte är ett normaltillstånd, utan ett stort problem för hunden som även kan innebära ett lidande. Det vill säga, det är inte är normalt för arten hund att inte kunna andas normalt (eller ha andra rasspecifika problem). Det är även bra om djurägaren förstår att detta är ett problem inom aveln som till och med kan bryta mot djurskyddslagen. Det kan leda till att djurägare blir mer kritiska vid eventuella framtida hundköp.

Om djurägaren har sökt hjälp för sin hunds problem, och även följer veterinärens behandlingsrekommendation/ordination så har djurägaren handlat helt rätt enligt lagstiftningen. En anmälan ska därför inte göras på djurägaren. Skulle djurägaren däremot motsätta sig behandling och ni anser att djuret är utsatt för ett lidande om ingen åtgärd sätts in, så ska ni anmäla det till Länsstyrelsen enligt 8 kap. 18 § djurskyddslagen.

Länsstyrelsen anser att avel på individer som kan förväntas nedärva andningssvårigheter står i strid med djurskyddslagstiftningen. Det gäller naturligtvis även hundar som korrigerats kirurgiskt och därför inte längre har problem själva. Om en veterinär i sin yrkesutövning får kännedom om sådan avel så omfattas detta av veterinärernas anmälningsplikt till Länsstyrelsen enligt 8 kap. 18 § djurskyddslagen.

Kontakt

E-post: lansveterinar.blekinge@lansstyrelsen.se

Telefon: 010-224 00 00, be att få prata med länsveterinär

Kontaktuppgifter för veterinärer:
Veterinärer som misstänker epizootisjukdom under kontorstid ska skyndsamt anmäla detta till länsstyrelsen via telefon. Vid övrig tid hänvisas till länsstyrelsens tjänsteman i beredskap, TiB. Kontakt med TiB bör ske efter kontakt med SVAs epizootijour. TiB nås via SOS alarm 0771-800900.

För övriga anmälningspliktiga sjukdomar kontakta länsveterinär via telefon eller e-post.

Dela sidan:

Landshövding

Ulrica Messing

Besöksadress

Skeppsbrokajen 4

Postadress

371 86 Karlskrona

Organisationsnummer

202100-2320

Följ oss