Smittskydd och djurhälsa
Misstänker du att ditt djur har fått en allvarlig smittsam sjukdom? Anmäl det omedelbart till en veterinär. Veterinärer ska snarast anmäla misstanke om smittsamma sjukdomar till Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Det finns regler för att förebygga smittspridning. Du som har besöksverksamhet ska anmäla det till Länsstyrelsen.
Anmälningsplikt för djurägare
Du som har hand om ett djur och misstänker att det smittats av en allvarlig smittsam djursjukdom är skyldig att direkt anmäla det till veterinär. Exempel på allvarliga smittsamma djursjukdomar är fågelinfluensa, mul- och klövsjuka, mjältbrand, svinpest, blåtunga, rabies och newcastlesjuka.
Aktuellt om smittsamma sjukdomar
Blåtunga
Blåtunga är en virussjukdom som drabbar idisslare och sprids med hjälp av svidknott. Ett utbrott har pågått sedan september 2023 med början i Nederländerna. Hösten 2024 nåddes även Sverige med fall i bland annat Blekinge, Skåne, Halland och Västra Götaland.
Misstankar om sjukdomen ska anmälas till veterinär så att djuren kan provtas. Provtagning och analys bekostas av Jordbruksverket. Symptom hos får och nötkreatur är bland annat feber, svullnad och rodnad och i senare skede sår i slemhinnorna i munhåla och näshåla, salivering och nosflöde, sår i klövranden, hälta samt hos mjölkkor även nedsatt mjölkproduktion. Alla djur som smittas blir inte sjuka och graden av symptom kan variera från lindriga till allvarliga med dödsfall. Det är vanligare att får blir allvarligt sjuka än nötkreatur. Drabbade djurbesättningar får inga restriktioner. Människor kan inte smittas.
Det är svårt att helt skydda djur från svidknottsangrepp men det finns åtgärder som kan minska angreppen:
- Undvik knottrika beten.
- Stalla in dina idisslare när svidknotten är som mest aktiva (skymning, natt och gryning).
- Avvakta med att klippa får under den mest knottrika perioden.
Att använda insektsmedel som skydd mot svidknott har inte visat sig skydda djuren mot blåtungeinfektion.
Vaccin mot blåtunga finns tillgängligt. Det är frivilligt att vaccinera sina djur och vaccinationen bekostas inte av staten. Vaccinen som finns idag minskar risken för allvarlig sjukdom och död men skyddar inte mot infektion.
Kontakta genast veterinär om dina djur visar symtom som kan vara blåtunga eller annan allvarlig sjukdom.
Håll dig uppdaterad på Jordbruksverkets och Statens veterinärmedicinska anstalts webbplatser.
Blåtunga, Jordbruksverket
Länk till annan webbplats.
Blåtunga, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.
Afrikansk svinpest
Den mycket smittsamma grissjukdomen afrikansk svinpest sprids just nu i Europa och smittan finns bland annat i Tyskland, Italien, Estland, Lettland, Litauen och Polen. I september 2023 konstaterades det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. Efter ett omfattande bekämpningsarbete blev Sverige friförklarat från afrikansk svinpest i september 2024.
Sjukdomen är ett mycket stort hot för tamgrisar och vildsvin men är inte farlig för människor. Virussjukdomen sprids med sjuka djur, ofta vildsvin, men också genom att överleva i charkprodukter och genom att följa med på smutsiga stövlar eller utrustning. Sjukdomen har stor påverkan på grisnäringen både genom bekämpningsåtgärder och handelsrestriktioner där den finns.
För att förhindra smittspridning är det viktigt att matavfall aldrig lämnas i naturen så att vildsvin kan komma åt det.
För att övervaka smittläget i Sverige ska fynd av döda vildsvin rapporteras in till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Rapportera döda vildsvin till SVA Länk till annan webbplats.
Afrikansk svinpest, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.
Afrikansk svinpest (ASF), Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Anmälningsplikt för veterinärer
Epizootisjukdom och salmonella
En veterinär som misstänker allvarlig smittsam djursjukdom, så kallad epizootisjukdom, eller salmonella hos djur ska skyndsamt anmäla det till Länsstyrelsen och Jordbruksverket via e-post eller telefon.
Andra anmälningspliktiga djursjukdomar
Det finns även andra djursjukdomar som kan smitta till djur eller mellan djur och människor som är anmälningspliktiga. För dessa gäller anmälningsplikten för veterinärer och för obduktions- eller laboratorieverksamhet.
Klinisk misstanke om djursjukdom
Dessa sjukdomar ska veterinär anmäla till Länsstyrelsen vid klinisk misstanke:
- hästinfluensa typ A
- kvarka
- virusabort (centralnervös form)
- virusarterit
- MRSA (alla djurslag).
Anmäl klinisk misstanke om djursjukdom
Du kan också ringa Länsstyrelsens växel på 010-224 00 00 och fråga efter länsveterinären.
Hygienkrav för djurhållare
För att förhindra att smitta sprids mellan djur och människor finns allmänna hygienregler för djurhållare. Det är viktigt att det finns möjlighet för de som är på en anläggning med djur att kunna tvätta och desinficera händerna. Reglerna gäller inte dig som bara har djur i ditt hem.
Hygienkrav för dig som har besöksverksamhet
Det finns särskilda hygienregler för dig som har en besöksanläggning där människor har möjlighet till direkt kontakt med djur. Bland annat ska besökarna kunna tvätta och desinficera sina händer i nära anslutning till djuren. Det ska också finnas information till besökare om hur de kan minska risken att sprida smitta mellan djur och människor.
Reglerna för besöksverksamheter gäller om du har en anläggning med livsmedelsproducerande djur, hästar eller annan typ av djurhållning. Det gäller även dig som har vård- eller terapihundar.
Länsstyrelsen kontrollerar att hygienreglerna följs.
Anmäl besöksverksamhet
Har du en besöksverksamhet med tre eller flera besök per år ska du anmäla det till oss.
Vägledning för användning av läkemedel till djur
Läkemedel används för att förebygga, bota eller lindra sjukdomar hos djur. Som djurhållare är det ditt ansvar att se till att sjuka eller skadade djur får rätt vård och vid behov bedömning av veterinär. Rätt kunskap hjälper dig att använda läkemedel säkert. Med rätt hantering kan du
- förhindra att djuret får i sig läkemedel eller ämnen som kan vara skadliga
- säkerställa att skadliga ämnen inte hamnar i livsmedel från djur som producerar mat
- minska risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.
Reglerna för läkemedel varierar beroende på om det gäller sällskapsdjur, tävlingsdjur eller djur som producerar livsmedel. Vid frågor om läkemedel, vänd dig alltid till din veterinär för rätt vägledning.
Läs mer om hur du skaffar, använder, förvarar och gör dig av med läkemedel:
Läkemedel till djur, en myndighetsgemensam vägledning
Pdf, 735.3 kB.
Transport av animaliskt avfall
För att förhindra att smitta sprids från animaliskt avfall (döda djur och slaktrester), finns regler om hur det får användas och hanteras. Du får till exempel inte mata grisar eller fåglar med matavfall som innehåller kött eller andra produkter från djur. På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om hantering av animaliskt avfall.
Foder och utfodring med animaliska biprodukter, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen kontrollerar transporter av animaliska biprodukter. För att transportera sådant material ska du vara registrerad hos Jordbruksverket.
Vem gör vad inom smittskydd för djur?
Jordbruksverket har det övergripande nationella ansvaret för smittskyddsfrågor och för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret. Länsveterinären samordnar information om länets aktuella sjukdomsstatus.
Relaterad information
- Läs mer om Kvarka på SLU webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Smittskydd och djurhälsa i Sverige på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.
- Smittläge på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats Länk till annan webbplats.
- Aktuellt läge för smittsamma djursjukdomar på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Kontakt
Länsstyrelsen Blekinge
E-post och telefon:
blekinge@lansstyrelsen.se
010-224 00 00
Växeln är öppen mån-fre kl. 08.00-16.30