Metodistkyrkan

På hörnet Skomakaregatan/Styrmansgatan ligger Metodistkyrkan också kallad Emanuelskyrkan. Kyrkan uppfördes av en liten metodistförsamling 1869-70 som grundats några år tidigare av hemvändande svensk-amerikanska sjömän. Den kyrka de byggde i Karlskrona blev metodiströrelsens första egna gudstjänstlokal i Sverige.

Den metodism som introducerades i Sverige under 1860-talet hade sitt ursprung i USA och till en början dominerades rörelsen av hemvändande svensk-amerikaner. I Karlskrona bestod församlingen till en början av fiskare, båtsmän och varvsarbetare.

Emanuelskyrkan i Karlskrona tillkom innan Metodiströrelsen fått laglig rätt att existera som fristående kyrka. Byggnadens profana prägel och enkla arkitektur, utan tornspiror eller höga, smala fönster som finns på andra frikyrkor, kan förklaras med att man ville undvika att provocera myndigheterna.

Exteriören på huset är i stort sett oförändrad sedan byggnadsåret med undantag för entrépartiet som breddades omkring 1930 och fick ett nytt utförande. De tidigare dubbeldörrarna utvidgades till tre dörrar med ett rakt överstycke. Den bågformade frontonen ovanför entrén fick vid det tillfället sin målade sol utbytt mot ett kors.

Vid byggnadens senaste ommålning på 1980-talet återfick fasaden sin ursprungliga färgsättning. Panelen har en mörk guldockrafärg medan dekorativa fasadelement samt dörrar och fönsterbågar målats med tre nyanser av grönt.

Interiören har genomgått flera förändringar, de flesta utförda runt 1930. Kyrksalens äldre pärlspåntväggar kläddes då in med plywoodliknande skivmaterial och fick en ny bröstning. Det tidigare släta innertaket kassettindelades med ett kraftigt listverk. Altartavlan byttes ut och fick en ny omfattning. Pelarna kläddes in och fick ny marmorering.

1992 blev Emanuelskyrkan byggnadsminne. Kyrkan ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona.

Byggnaden är belägen inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlskrona stad och befästningarna. Riksintresset består av flera olika delar, varav en del är den i stort genomförda stadsplanen som skiljer staden i ett civilt och ett militärt område. Stadsplanen upprättades 1683 och består av ett rutnätssystem med strålgator enligt klassiska ideal efter förebilder från Italien och Frankrike. Inom stadsplanen ryms både äldre civil bebyggelse, ofta i trä, och militära institutionsbyggnader. Fästningsgördeln med bastionerna på Trossö och befästningarna Kungsholmsfort och Drottningskär är en viktig del av riksintresseområdet. Örlogsvarvet med sina ofta monumentala byggnader och produktions- och proviantområdet på Stumholmen är en annan.