Grevagården

Den pampiga putsade gården längst ner på Borgmästargatan är från 1705 och var från början generalamiral Hans Wachtmeisters privatpalats, byggt i karolinsk stil. Arkitekt var Rudolf Bientz.

Byggnadens centrala del är i två våningar under säteritak med gavelpartier i tre våningar. Ändpaviljongernas säteritak har något utsvängd underdel. Byggnaden är uppförd i kalksten och tegel och putsad i lejongult med vita lister och foder. Taken är täckta med tegel och rödmålad plåt.

Greve Hans Wachtmeister, (vars ättling och namne ägde huset fram till 1971), byggde sitt palats vid en naturlig källa i den unga örlogsstaden Karlskrona i början av 1700-talet. Än i dag kan dörren till gårdens brunn ses bakom järndörren öster om dubbeltrappan som leder upp till den övre delen av barockträdgården.

Grevagården och dess trädgård var en av få privata bostäder som klarade den stora stadsbranden 1790. Idag kan alla njuta av den klassiska arkitekturen som till stora delar är bevarad. En omfattande renovering gjorde när länsmuseet tog över fastigheterna i kvarteret 1971-72 och Grevagården återställdes i möjligaste mån i sitt ursprungliga skick.

Blekinge Museum finns i merparten av byggnaderna i kvarteret och i det forna privatpalatsets östra del är det numera café och restaurang. En fika här ger verkligen en fläkt av århundradenas gång i Karlskrona, både inne bland de tjocka källarvalven eller ute i den strikt anlagda barockträdgården med dess kvadratiska terrasser.

Hörnbyggnaden i en våning är förvaltarbostad som uppfördes 1857, en envånings tegelbyggnad putsad i samma stil som Grevagården. Förvaltarbostaden moderniserades på 1960-talet.

Murarna mellan trädgårdens båda avdelningar är putsade i lejongult och vitt och pryds med rustika hörnkedjor och gråa pilastrar. I den övre delen av trädgården växer bland annat en plantan - en tebuske - och två fridlysta idegranar vilka sannolikt planterats när trädgården anlades på 1700-talet.

Grevagården förklarades som byggnadsminne 1967.

Huset är beläget inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlskrona stad och befästningarna. En viktig del i riksintressemotiveringen är den till stora delar genomförda stadsplanen som delar staden i en civil och en militär del. Stadsplanen upprättades av Erik Dahlbergh 1683 och består av ett rutnätssystem med strålgator enligt klassiska ideal efter förebilder från Italien och Frankrike. Den civila bebyggelsen var med enstaka undantag uppförd i trä, ofta med en sockelvåning i sten för att jämna ut de stora nivåskillnaderna. Enligt gängse mönster på Trossö låg bostadshusets långsida mot gatan och uthuslängorna inne på gården. Karaktären av enhetlig trästad med enkla mot gatan ljusa panelade fasader dominerade Karlskrona till 1870-talet.