Gathuset, kvarteret Skänninge

Gathuset på stadsäga 577 i kvarteret Skänninge är en väl restaurerad hörnfastighet centralt i Karlshamn. Byggnaden är uppförd omkring 1800 och är en av Karlshamns bäst bevarade köpmans- och handelsgårdar från denna tid. De stadsnära kvarteren här har genomgått radikala omvandlingar sedan gathuset byggdes, till viss del till följd av bränder men framför allt för att ge plats åt mer tidsenlig bebyggelse.

Husets läge är exponerat på flera olika sätt; det fria hörnet, det höga topografiska läget och med klockstapeln som närmaste granne. Detta ger huset en framträdande roll i stadsbilden. Husets egna starka uttryck förstärker denna roll. Det gamla gathuset ger ett tidstypiskt uttryck för sin tids byggnadskaraktär.

Bageri, mjölkhandel och kolabutik

I fastigheten har man under årens lopp bedrivit en lång rad olika verksamheter. 1799 köpte urmakare Samuel Schultz fastigheten, som då benämndes "avbränd tomt". Samuel byggde upp nuvarande hus, bodde där med familj och gesäller och bedrev urmakeriverksamhet fram till sin död 1841.

Fastigheten har i olika omgångar använts som bageri och mjölkhandel bland annat. Under tidigt 1900-tal ägdes den av bagare Berndt Oskar Bengtsson. Hans fru Märta kokade knäck och kola och startade en butik i huset. Hon kallades allmänt för "Kola-Märta". 1934 köpte elektroingenjör Gustav Johansson huset. Han hade utbildat sig till radioingenjör hos Telefunken i Tyskland. I fastigheten bedrev han och hans familj en radiofirma och senare ellindarverkstad, den enda i Sverige.

Under tiden strax före och under andra världskriget, hade nazisterna sina möten i huset. Göring lär ha talat till stadens nazistiska parti på fastighetens gård.

Tidstypiskt hus i välbevarad stadskärna

Huset ingår i en grupp av hörnbebyggelse som representerar ett tidigt skede i den lokala byggnadstraditionen. Byggnaden är uppförd i två våningar med ett brutet och valmat tegeltak. Den är timrad och klädd med locklistpanel. Genom sin täta fönstersättning och täta fasadindelning i övrigt, ger den ett tidstypiskt, klassicistiskt intryck. Genom en dubbelport från Kungsgatan når man den tillhörande gården.

Huset är beläget inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlshamns stad och befästningarna. Stadskärnan utgör en av Sydsveriges bäst bevarade trästäder på intakt rutnätsplan från 1665.

Under 1700-talet delas staden upp i olika områden. Längs Drottninggatan ligger de största gårdarna och österut därifrån anläggs mindre köpmanna- och hantverksgårdar. Sjöfolks- och fiskarkvarter växer upp i söder medan arbetarnas stadsdel kommer att ligga i väster utanför själva rutnätsstaden.

I köpmannakvarterens gathus inryms bostad och lokaler för handel. Inne på gården ligger magasin och andra ekonomibyggnader. Efter den stora branden 1763 utvecklas en speciell panelarkitektur. Under 1800-talet får husen en mer anspråksfull fasadutformning med en dominerande portal placerad mitt på huset. Runt sekelskiftet 1900 uppförs offentliga byggnader främst i anslutning till torget. Även flerbostadshus uppförs och teglet blir allt vanligare som byggnadsmaterial.