Förvaltarebostaden och uthuslängorna vid Sölvesborgs slott

Ekonomibyggnaderna till Sölvesborgs Slott är belägna på en historiskt händelserik plats. Här har danskar och svenskar genom århundraden slagits om makten över området.

Dramatiken kan sägas ha fortsatt in i vår tid. Den 10 maj 2004 slog blixten ner i vasstaket på slottslängorna. På några få minuter var hela byggnaden övertänd. Det enda som återstod av uthuslängorna från 1830-talet, var de tjocka stenväggarna. Förvaltarbostaden klarade sig lyckligtvis undan branden. Lagom till julmarknaden 2005 var uthuslängorna återuppbyggda så nära ursprungligt skick som möjligt. Förbi platsen vid Sölvesborgs Slott gick under flera hundra år den väg som förband Skåne med den östligaste delen av det danska riket, d.v.s. Blekinge. Platsen har varit bebyggd åtminstone sedan 1200-talet. Härifrån kunde kommunikationerna till lands effektivt kontrolleras och den kustnära sjöfarten hållas under uppsikt. Det gamla slottet var den utan jämförelse största och viktigaste av de medeltida befästningarna i Östdanmark och skapade förutsättningar för en omfattande handel.

År 1332 förlorade Danmark de skånska landen till Sverige. Danmarks Valdemar Atterdag samlade åter landet under centralmakten och 1360 kom Sölvesborg än en gång i det danska väldet. Nu började Slottets storhetstid. Vid den här tiden började man också bygga det väldiga försvarstornet som var 30–35 meter högt med fem meter tjocka gråstensmurar och som vi i dag kan se resterna av. Borganläggningen eldhärjades 1564 under sjuårskriget och förlorade därefter sin militära betydelse.

Förvaltarbostaden och uthuslängorna är belägna intill Sölvesborgs slottsruin. Den gula, ståtliga byggnad som benämns Slottet idag, uppfördes ursprungligen 1802. Den är också byggnadsminnesförklarad. År 1832 köpte grosshandlare Jesper Södergren fasigheten. Under åren 1833-35 lät han uppföra uthuslängorna och förvaltarbostaden som ekonomibyggnader till Slottet. De formades som en trelängad enhet kring gårdsplanen som bekläddes med kullersten. Den västra längan inrymde ladugård och spannmålsvind, den norra fähus och den östra loge med tröskverk.

Förvaltarbostaden inrymde även s.k. folkstuga samt dräng- och pigkammare. Vid en av längorna stod en klockstapel med ringklocka av järn som kallade folket till arbete. Den äldre bebyggelse som fanns på platsen för förvaltarbostaden och uthuslängorna revs i samband med bygget. Byggnadsmaterialet, sten och tegel, togs bland annat från den intilliggande slottsruinen.

Omfattande renoveringar gjordes av byggnaderna under mitten av 1990-talet. Förvaltarbostaden fungerar i dag som bostadshus.

Förvaltarbostaden och uthuslängorna förklarades som byggnadsminnen 1995. Byggnaderna är belägna inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Sölvesborgs stad vars stadsplan är ett av landets bäst bevarade exempel på senmedeltidens regelbundna torgstäder. Staden växte upp i skydd av Sölvesborgs slott, ett av medeltidens viktigaste danska riksfästen. Efter en stadsbrand 1801 återuppbyggdes handelsstaden med en ännu delvis väl bevarad småskalig bebyggelse.