Callerholmska schweitzervillan

Längst ner på Alamedan 1 vid Kungsbron med en magnifik utsikt ut mot skärgården med Stumholmen och Smörasken ligger en gul villa. Men det är inte bara läget som gör Callerholmska schweizervillan så fängslande, fasaderna med sina snickerier har en säregen romantiserad stil.

Byggnaden är äldre än vad utseendet ger sken av, ja, en av Karlskronas äldsta, troligen uppförd under 1700-talets första hälft. Men det speciella utseendet med snickarglädje och dekorativa inslag kom inte till förrän vid en ombyggnad 1857 och det var också då som huset fick sitt namn.

Villan står på en källarvåning av sten, är i en våning, timrad och panelad med en vindsvåning bakom en bred frontespis. Väggarna är gula med vita lövsågade fönsterfoder. En dubbeltrappa av kalksten med lövsågat räcke leder upp till altanen framför den östra fasaden ut mot havet.

Källarvåningens äldsta del inrymmer fyra rum och har haft flera slagna tunnvalv varav ett är intakt med igensatt glugg i den norra muren. Här finns två beklädda bräddörrar med beslag och lås av 1600-talstyp.

Bottenvåningens planlösning, med en delvis bevarad salsplan, rymmer en femrumslägenhet och den har moderniserats vid flera tillfällen under 1900-talet. Callerholmska Schweizervillan blev förklarad som byggnadsminne 1997 och ingår i en miljö längs Alamedan med stora kulturhistoriska värden. Byggnaden ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona.

Huset är beläget inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlskrona stad och befästningarna. En viktig del i riksintressemotiveringen är den till stora delar genomförda stadsplanen som delar staden i en civil och en militär del. Stadsplanen upprättades av Erik Dahlbergh 1683 och består av ett rutnätssystem med strålgator enligt klassiska ideal efter förebilder från Italien och Frankrike. Den civila bebyggelsen var med enstaka undantag uppförd i trä, ofta med en sockelvåning i sten för att jämna ut de stora nivåskillnaderna. Enligt gängse mönster på Trossö låg bostadshusets långsida mot gatan och uthuslängorna inne på gården. Karaktären av enhetlig trästad med enkla mot gatan ljusa panelade fasader dominerade Karlskrona till 1870-talet.