Båtsmanskasernen / Nya magasinet

När den originella Båtsmanskasernen uppfördes år 1847 stod det på ritningarna: "Caserne för 500 man båtsmän" och arkitekt var C E Wallenstrand.

Här fick de unga båtsmännen en första kontakt med den miljö som skulle bli deras när de sedan mönstrade på Flottans fartyg. Golven är välvda som på skeppsdäck och försedda med spygatt, väggpanelen av ek påminner om insidan av ett skrov, mastliknande toscanska kolonner förhöjde fartygskänslan.

För att kunna rymma 500 båtsmän i de två 340 kvm stora logementen var inkvarteringen nattetid i hängkojer. Dagtid lades hängkojerna på en två meter bred hylla längs utmed logementens långsidor, sina tillhörigheter hade de nyinryckta matroserna i sjömanskistor.

På båda sidor om logementet och i anslutning till de båda trapphusen placerade Wallenstrand bland andra befäls-, uppbörds- och förrådsrum. En planlösning som är mycket ålderdomlig och strängt taget liknar 1600-talsbarackerna inom armén.

Något i stil med Båtsmanskasernen på Stumholmen finns inte och lär aldrig ha funnits i Sverige. Byggnadens ändamål och pedagogiska program avspeglas på ett unikt vis i interiören. ´

Redan 1868 ansågs den dock som omodern och blev spannmålsmagasin och tjänsterum för proviantmästaren. Byggnaden har vid förändringen till magasin bara genomgått smärre förändringar, vilket tydligt avspeglar Flottans återanvändningsfilosofi.

Sedan tiden som spannmålsmagasin har byggnaden haft olika funktioner, bland andra som förråd för värnpliktigas civila kläder och en tid som "sängpersedelsförråd".

På 1970-talet renoverades byggnadens yttre och fick sin nuvarande färgsättning med vita putsytor och oxblodsröda snickerier. På taket finns ett antal takkupor, dels en del större med rundbågiga fönsteröppningar och takavtäckningar, dels några av senare utförande. Takfönstren gjordes sannolikt om på 1900-talet.

Båtsmanskasernen/Nya magasinet blev byggnadsminne 1992 och är en del av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona.

Byggnaden är belägen inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlskrona stad och befästningarna. Stumholmen planlades redan i 1683 års befästningsplan för örlogsbasens olika försörjningsändamål. Under 1740-talet tog flottans personal över huvudansvaret för utformningen av varvens och eskaderns byggnader från fortifikationen. Ingenjörskonstens innovationer i konstruktion och arkitektonisk utformning kombinerades med timmermännens formtradition där hantverkarna hade använt samma snickeriprofiler i 300 år. Byggnaderna på Stumholmen fick en strikt exteriör utformning med få ornamenteringar. Kontraster bildades dock genom valet av fasadmaterial, exempelvis grå kalksten mot rödtjärade paneler. Byggnaderna som uppfördes under det tidiga 1800-talet utformades med klassicistiska drag med influenser från den tidens arkitekturideal.