Militärhäktet

Kronohäktet som byggdes 1910-11 är ett cellfängelse av så kallad philadelphiamodell. Byggnadstypen utvecklades i Amerika av kväkare i Philadelphia under 1790-talet och möjliggör att fångar kan bevakas från ett centralt beläget vaktrum. Fångarna vistades i personliga rum, mot tidigare i gemensamma utrymmen.

Huset är uppfört med putsade ytterväggar av tegel i två våningar på en rustik granitsockel som mot öster är våningshög. På denna sida finns också ett rundat vakttorn med en svängd trappa som ledde ner till de tårtbitsformade rastgårdar som tidigare fanns i anslutning till fängelset.

Byggnaden inrymde från början 20 celler i översta våningen och 14 i den undre cellängan. Dessutom fanns logement, vakt- och tjänsterum och en speciell avdelning med vanliga fönster och dörrar för gentlemän; officerare.

Exteriören hos "gentlemännens" flygel understryker det militära hierarkiska systemet med sina stora fönsteröppningar, medan avdelningen för meniga har små gallerförsedda fönster.

Kronohäktet användes som häkte ända in på 1960-talet och att det var oförändrat så länge såväl interört som exteriört gjorde att det använts i olika filmsammanhang då man velat återge fängelsemiljö från äldre tid.

Häktet ritades av F Bothen 1894 och ritningarna reviderades något av Kungliga Marinförvaltningen innan byggande 1910. Då var mycket i konstruktionen redan förlegad, både fängelsets planlösning och dess uppvärmning genom varmluftskanaler i innerväggarna.

1992 förklarades Militärhäktet som byggnadsminne. Kronohäktet ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona.

Byggnaden är belägen inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlskrona stad och befästningarna. Stumholmen planlades redan i 1683 års befästningsplan för örlogsbasens olika försörjningsändamål. Under 1740-talet tog flottans personal över huvudansvaret för utformningen av varvens och eskaderns byggnader från fortifikationen. Ingenjörskonstens innovationer i konstruktion och arkitektonisk utformning kombinerades med timmermännens formtradition där hantverkarna hade använt samma snickeriprofiler i 300 år. Byggnaderna på Stumholmen fick en strikt exteriör utformning med få ornamenteringar. Kontraster bildades dock genom valet av fasadmaterial, exempelvis grå kalksten mot rödtjärade paneler. Byggnaderna som uppfördes under det tidiga 1800-talet utformades med klassicistiska drag med influenser från den tidens arkitekturideal.