Skottsbergska gården

Skottsbergska gården, butiken, Karlshamn

Karlshamns föregångare Bodekull var sedan tidigt 1500-tal en livligt trafikerad bondehamn belägen vid Mieåns utlopp. Dagens stramt utformade rutnätsplan i renässansens anda med raka breda gator bygger troligen på Erik Dahlberghs förslag från 1659.

Karl den X avsåg att göra staden till regionens handelscentrum med örlogshamn och örlogsvarv. Det var i första hand de välbärgade köpmännen som kom att sätta sin prägel på staden.

När Skottsbergska gården byggdes låg den norra stadsporten alldeles intill. Läget vid ån och stadsporten var optimalt för handel och transport. Mellan Ågatan och Drottninggatan byggdes handelsgårdar med en typisk uppdelning mellan framsida och baksida. Boningshusen, med kontor och butiker, vette mot huvudgatan och de stora magasinsbyggnaderna låg närmast ån.

Efter den stora branden 1763, som förstörde tjugotre av stadens hus och gårdar, återuppfördes många byggnader i sten. Handelsmannen och brukspatronen Olof Olsson, som hade sin gård här, valde dock att bygga upp ett nytt hus i trä. Olof Olsson var en driftig affärsman från Växjö som hade intressen i ett flertal av Karlshamns industrier, såsom garveri, tegelbruk, kvarn, tobaksspinneri, såpfabrik, skeppsvarv, segelduksväveri och rederirörelse. Mest känd är han dock för att ha namngett Olofström, vilket blev namnet på järnbruket Petrefors som Olsson blev ensam ägare till 1759.

Den nya gården som stod färdig 1766 utsmyckades av stadens skickligaste hantverkare. Efter Olof Olssons död 1804 övertogs den av hans son, Olof Olsson d.y. Efter dennes bortgång 1826 sålde sterbhuset gården till A. J. Skottsberg, som hade tjänstgjort som bodbetjänt hos Olof Olsson d.y. Handelsgården övertogs 1856 av Skottsbergs svärson P. A. Ljunggren och var i släkten Skottsberg-Ljunggrens ägo fram till 1927, då fröken Hanna Ljunggren överlät gården med inventarier till den nybildade Stiftelsen Skottsbergska gården.

Gården ligger på sin ursprungliga plats med magasinsbyggnader, stall, drängkammare, brygghus, vedbodar, handelsbod med mera intakt. Handelsboden i källaren har behållit sitt utseende från 1800-talet. Boden var i bruk ända fram till 1945 och används fortfarande vid speciella tillfällen, då man bl.a. säljer snus och hemgjorda karameller.

Efter den stora branden 1763 kom en speciell panelarkitektur att utvecklas i Karlshamn. Husen byggdes med smala och starkt utskjutande knutpilastrar. Taken är höga brutna eller höga sadeltak, ofta utsvängda. Skottsbergska gården är ett mycket representativt exempel på 1700-talets Karlshamnsarkitektur. Mycket få förändringar har gjorts på fastigheten. Bostadshuset vid Drottninggatan har en hög yttertrappa i sten, något som var brukligt under 1700-talets mitt. En vacker portal i rokoko dominerar fasaden. Det höga brutna taket bidrar också till att ge fastigheten ett intryck av rokoko. I samband med en ommålning av bostadshuset 1988 ändrades färgsättningen tillbaka till de ursprungliga kulörerna: ljus pärlgrå fasad med fönster- och dörromfattningar i gråvitt och port, entrédörrar och fönstersnickerier i rödbrunt.

Interiört är bostadshuset en blandning av 1700-tal och 1800-tal. Nedre våningens möbler visar en borgerlig bostad från sekelskiftet 1900. På övre våningen härstammar de flesta av dekorationerna från 1790-talet.

Idag visas Skottsbergska gården enligt överenskommelse med Karlshamns museum, tel. 0454-148 68.

Skottsbergska gården som anses vara en av landets bäst bevarade handelsgårdar från 1700-talet förklarades som byggnadsminne 1964.

Huset är beläget inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlshamns stad och befästningarna. Stadskärnan utgör en av Sydsveriges bäst bevarade trästäder på intakt rutnätsplan från 1665. Under 1700-talet delas staden upp i olika områden; köpmanna- och hantverksgårdar längs Drottninggatan och i öster, sjöfolks- och fiskarkvarter i söder medan arbetarnas stadsdel kommer att ligga i väster utanför själva rutnätsstaden. I köpmannakvarterens gathus inryms bostad och lokaler för handel. Inne på gården ligger magasin och andra ekonomibyggnader. Efter den stora branden 1763 utvecklas en speciell panelarkitektur. Under 1800-talet får husen en mer anspråksfull fasadutformning med en dominerande portal placerad mitt på huset. Runt sekelskiftet 1900 uppförs offentliga byggnader främst i anslutning till torget. Även flerbostadshus uppförs och teglet blir allt vanligare som byggnadsmaterial.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Adress: Drottninggatan 91, Karlshamn
Ägare: Stiftelse
Byggnadsår: 1766
Funktion: Handelsgård. Nu museum.
Arkitekt: -
Besök: Öppet för allmänheten
Handikappanpassat: Nej
Byggnadsminnesförklarat år 1964

Blekinges byggnadsminnen

Här kan du se vilka byggnadsminnen som finns uppdelade efter kommun.