Byggnader mm på Lindholmen

Byggnader mm på Lindholmen, Karlskrona

På Lindholmen har Karlskronavarvet som Flottans varv varit etablerat sedan slutet av 1600-talet. Ön utgjorde under större delen av 1700-talet kärnan i örlogsvarvet och här fanns då den tekniskt avancerade Polhemsdockan, Repslagarebanan och ett flertal andra tidiga industribyggnader som bevarats ända in i våra dagar.

Bebyggelsen är till sin funktion och struktur synnerligen välbevarad och utgör i dag ett helt unikt område som tillika är en av landets första, storskaliga industrimiljöer.

1995 blev ytterligare elva byggnader och en park på Lindholmen förklarade som byggnadsminnen. Precis till höger när man passerar bron till Lindholmen från varvshållet ligger Lindholmsvakten, benämnd "corps de garde". Vakthuset finns med på kartor redan från 1700 och den nuvarande byggnaden, som är uppförd någon gång under 1730-talet, har troligen ersatt en äldre från 1600-talet.

På samma sida inom bastionen ligger Galjonslunden där olika sorters stävornament och annat finns uppställda. Här stod tidigare Törnströms magnifika galjonsfigurer i ur och skur, men de kan numera beskådas inomhus på Marinmuseum.

Närmaste granne till Galjonslunden på samma sida om gatan är det så kallade "Knäskjulet". Namnet kommer av dåtidens benämning på vinkeljärn, knä. Från början gick man ut i ekskogen med mallar och letade rätt på ett passande virke, men sedan Chapman satte igång med löpandebandtillverkning av linjeskepp och fregatter så räckte inte ekvirket utan man använde gran. En granrot eller en del av stammen kunde bli ett lämpligt knä. Huset kallades från början "Granknäskjulet". Byggnaden är uppförd i så kallade tegelpelarteknik, som återfinns på andra håll inom varvet.

"Slitaget" och "Fyrkanten" är två virkesskjul som ligger norr respektive nordöst om och parallellt med Repslagarebanan. "Slitaget", som byggdes omkring 1850 för tankarna till antikens tempel då den 100 meter långa byggnaden bärs upp av runda träpelare. "Fyrkanten" är utförd i samma tegelpelarteknik som "Knäskjulet".

Ett pumphus, ytterligare två virkesskjul, ett basplatsskjul och en stapelbädd är också byggnadsminnen, liksom Motorverkstaden och varvsmuren på Lindholmen med rester av två bastioner.

Byggnaderna förklarades som byggnadsminne 1995. Byggnaderna ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona.

Byggnaderna är belägen inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlskrona stad och befästningarna. Örlogsbasen omfattar de anläggningar som ligger vid Trossös södra strand. Denna del är bebyggd från öster till väster med kaserner, boställen och andra byggnader som verkstäder och förråd. Bebyggelsemiljön omfattar byggnader och anläggningar från 1600-talets slut till 1900-talet. Byggnaderna i den västra delen av området är monumentala och bildar en i stort intakt miljö som härstammar från varvets och basens arkitektoniska storhetstid under varvsamiralen Fredric Henric af Chapmans och överamiralen August Ehrensvärds verksamhetsperiod.



Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Adress: Örlogshamnen, Karlskrona
Ägare: Fortifikationsverket
Byggnadsår: cirka 1700-1950
Funktion: Verkstäder, förråd mm anknutna till örlogsvarvets
verksamhet
Arkitekt: -
Besök: I samband med guidade visningar
Handikappanpassat: I viss utsträckning
Byggnadsminne 1995

Blekinges byggnadsminnen

Här kan du se vilka byggnadsminnen som finns uppdelade efter kommun.