Backstugan i Brokamåla

Backstugan brokamåla, Olofström

Befolkningen på landsbygden i Blekinge har genom historien ofta bott mycket trångt och fattigt. Backstugan i Brokamåla är ett välbevarat exempel på hur en enkel och vanlig torparbostad såg ut under 1800-talet och en bit in på 1900-talet.

Under perioden 1750-1850 mer än tredubblades Blekinges befolkning. Ökningen skedde främst på landsbygden och ledde till att torpare, backstugusittare och daglönare blev den numerärt dominerande befolkningsgruppen. Flera orsaker låg bakom denna utveckling. "Freden, potäterna och vaccinet" var några förklaringar, andra var jordskiftena, uppluckringen av den restriktiva skogspolitiken och de allt större barnkullarna.

Nyodlingar och nyetablerade boplatser i form av torpställen växte fram överallt i länet men framför allt i de skogsrika, förhållandevis obebodda, norra delarna av länet. Här försökte en växande befolkning överleva på det som skogens steniga marker kunde tänkas ge, bland annat i form av produktion av kol, tjära och beck, djurhållning och odling av lin, råg, rovor och potatis. Många levde under erbarmliga förhållanden.

Backstugan blev upptagen som torp under gården Brokamåla någon gång under 1800-talets mitt men den har antagligen varit befolkad innan dess. Den är en av de bäst bevarade backstugorna av sitt slag i länet. Den har en långsida ingrävd i backslänten ett tiotal meter från sjön Halen. De fria väggarna är klädda med rödfärgad locklistpanel. Byggnaden har ett brant, spåntäckt sadeltak med en takkupa på framsidan. Bottenvåningen omfattar ett rum och kök på ömse sidor om en central förstuga. Bakom köket, som har ett bevarat spiskomplex, finns en i backslänten ingrävd källare.

På baksidan av huset finns en vinkelbyggnad som uppfördes av "Halabroskomakaren" kring år 1900. Med en växande familj fick han inte längre plats med skomakarverkstad i köket utan flyttade ut sin hantverksverksamhet hit. Utflyttningen möjliggjorde också andra inkomstmöjligheter. Man satte upp en mellanvägg i köket och fick på så vis en kammare som man kunde hyra ut för övernattning. Brokamåla låg långt ifrån närmaste gästgiveri och utanför backstugan gick vägen förbi där hästskjutsar ofta passerade. Bland annat transporterade man granitblock söderut och använde backstugan för övernattning. Liktransporter med häst passerade också förbi och skomakaren lät bygga en likbod för installning av hästar och kistor.

För att klara försörjningen av familjen ägnade sig skomakaren åt en rad olika verksamheter, vilket var nödvändigt i dessa tider på landsbygden. Backstugan hade turen att ligger nära mynningen av sjön Halen och vid den gamla bron lär det ha varit gott om fisk. Skomakaren och hans familj bedrev också ett enkelt jordbruk och hade förmodligen även några höns och eventuellt någon gris. En del fattiga i trakten drygade ut sin mathållning med tjuvjakt.

"Halabroskomakaren" byggde också en predikstol av sten strax utanför stugan, vilken fortfarande finns kvar. Här höll han sina egna predikningar.

Byggnadens exteriör är välbevarad liksom bottenvåningens interiör, vilken i huvudsak är oförändrad sedan 1915. Vindsvåningen inreddes på 1970-talet till sommarbostad.

Byggnadstypen är karakteristisk för västra Blekinge och Smålands landbygdsbefolkning under denna tid. Den är i privat ägo och blev förklarad byggnadsminne år 1992.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Adress: Brokamåla, Olofström
Ägare: Privat
Byggnadsår: Första halvan av 1800-talet
Funktion: Bostad och skomakarverkstad, idag bostad.
Besök: Privat
Byggnadsminnesförklarat år 1992

Blekinges byggnadsminnen

Här kan du se vilka byggnadsminnen som finns uppdelade efter kommun.