Detta RSS-flöde innehåller nyheter från Länsstyrelsen.se för länet som RSS är hämtat från.https://www.lansstyrelsen.se/3.710ed317161746d8052c6bb.htmlsvMon, 18 May 2026 13:28:12 +0200Historiskt toppmöte på residenset i Göteborg Under söndagen välkomnade landshövding Sten Tolgfors Indiens premiärminister Narendra Modi till residenset i Göteborg. Mottagandet skedde tillsammans med H.K.H. Kronprinsessan Victoria och statsminister Ulf Kristersson, som stod värd. På residenset hölls de officiella överläggningarna mellan representanter för Sveriges och Indiens regeringar. Förutom statsminister Ulf Kristersson och Narendra Modi deltog bland andra ländernas utrikesministrar. Narendra Modis besök på residenset genomfördes inom ramen för premiärministerns Sverigebesök som syftar till att stärka och utveckla de nära relationerna mellan Sverige och Indien. Besöket på residenset avslutades med en ceremoni där gåvor överlämnades. Indiens premiärminister Narendra Modi tilldelades också Nordstjärneorden för sina insatser för relationerna mellan Sverige och Indien. Under Modis Sverigesvistelse uppmärksammas bland annat frågor som rör innovation, handel, hållbar utveckling och internationellt samarbete. För Västra Götaland är detta också ett viktigt tillfälle att lyfta regionens starka position inom industri, grön omställning och global samverkan. Efter besöket på residenset begav sig den indiska och den svenska delegationen vidare för att delta i fler samtal. Även Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande deltar i vissa delar av programmet. Göteborgsbesöket fortsätter bland annat med att Ulf Kristersson, Narendra Modi och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen samlas för samtal. Indiens premiärminister Narendra Modi skriver i residensets gästbok. Foto: Mathias Lövström Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet Statsminister Ulf Kristersson, Narendra Modi och H.K.H. Kronprinsessan Victoria vid ceremonin där Modi tilldelades Nordstjärneorden. Foto: Mathias Lövström Det var fullt pådrag utanför residentet i Göteborg på söndagen. Foto: Mathias Lövström Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-05-17-historiskt-toppmote-pa-residenset-i-goteborg.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-05-17-historiskt-toppmote-pa-residenset-i-goteborg.htmlWed, 13 May 2026 15:47:28 +0200Sveriges största skalbagge behöver din hjälp För sex år sedan samlade allmänheten in mängder av observationer av ekoxen, som är Europas största skalbagge. Nu uppmanar länsstyrelserna och Artdatabanken åter svenskarna att hjälpa till att kartlägga den fridlysta arten. Genom att rapportera in fynd bidrar du till viktiga insatser för att skydda ekoxens framtid. Med sina karakteristiska käkar och kroppslängd på upp till nio centimeter är hanen av ekoxen lätt att känna igen. Ekoxen är även sällsynt i Sverige förutom i vissa delar av Blekinge, Kalmar och Östergötland. Största hotet är igenväxningen av hagmarker och alltför täta och mörka grandominerade skogar. Ekoxen har gått starkt tillbaka i norra Europa under de senaste årtiondena och är skyddad inom hela EU. Alla medlemsländer måste rapportera ekoxens status var sjätte år. Framgångsrikt upprop 2020 Under sommaren 2020 lämnade allmänheten in över 8000 rapporter om nästan 16 000 ekoxar i åtta olika län emot, varav de flesta fynden gjordes i landets sydöstra delar. Det stora antalet inrapporterade ekoxar vid senaste uppropet speglar eventuellt att det förändrade klimatet har en positiv påverkan på ekoxen. Det blir varmt och torrt, speciellt på ostkusten, och det gynnar ekoxen. Dags att rapportera nya fynd Via ekoxeuppropet.se uppmanas nu allmänheten att rapportera fynd av ekoxen. Uppropet sker i samarbete mellan Artdatabanken och 13 länsstyrelser. Arbetet koordineras av Länsstyrelsen Östergötland. – Vi hoppas verkligen att allmänheten vill engagera sig lika mycket som förra gången. Det var fantastiskt att vara med om. Under tidigare upprop har vi tagit reda på ekoxens utbrednings- och kärnområde. Under 2020 kunde vi bekräfta utbredningen och en tendens till ökning, säger Nicklas Jansson, biolog på Länsstyrelsen Östergötland. Så här känner du igen en ekoxe Ekoxens hane är lätt att känna igen med sina stora käkar, medan honan kan förväxlas med några andra stora skalbaggar. På ekoxeuppropet.se finns nu en film som går igenom de vanligaste förväxlingsarterna. Där finns också en film som berättar om ekoxens liv och om hur det gått vid tidigare ekoxeupprop. Så här rapporterar du dina fynd Du kan rapportera på följande sätt: Via ekoxeuppropet.se E-post: ekoxeuppropet@lansstyrelsen.se Sms och telefon: 073-086 43 28 eller 010-223 55 8 0 (Telefontider: Vardagar klockan 13.00-15.00) Hur känner du igen en ekoxe? Ekoxens hane är lätt att känna igen med sina stora käkar. Men honan kan förväxlas med några andra stora skalbaggar. På ekoxeuppropet.se finns en film som går igenom de vanligaste förväxlingsarterna. Det finns också en film som berättar om ekoxens liv och en om hur det gått vid tidigare ekoxeupprop. Viktiga uppgifter vid rapportering är foto av ekoxen var och när du sett ekoxen (fastighet, adress eller koordinat) kön, antal och storlek omständigheter (till exempel flygande, parande, död) dina kontaktuppgifter (namn, epost och telefon). Fakta om ekoxen (Lucanus cervus) Europas största skalbagge. Hanen kan bli upp till nio centimeter lång (inklusive sina betar), medan honan oftast är mindre, cirka fyra centimeter. Larven lever av döda stubbar och rötter av ek (men även bok, björk, hassel med flera) under jord på varma och soliga platser. Utvecklingen till färdig skalbagge tar fyra till fem år. Som fullbildad lever den ungefär två månader, om den inte innan dess blivit mat åt skator, grävlingar eller måsar. Ekoxen kan oftast ses flyga i skymningen eller krypa vid savflöden på olika lövträd från slutet av maj. Kontakt Nicklas Jansson Handläggare arter och landskap E-post till Nicklas Jansson Telefon 010-2235390 Torbjörn Blixt Naturvårdshandläggare E-post till Torbjörn Blixt Telefon 010-2235606http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-05-13-sveriges-storsta-skalbagge-behover-din-hjalp.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-05-13-sveriges-storsta-skalbagge-behover-din-hjalp.htmlMon, 11 May 2026 13:35:15 +0200Välavvägda beslutsunderlag kan ge 25 TWh fossilfri el Helhetssyn ur alla perspektiv har varit ledorden när Länsstyrelsen sedan 2023 tagit fram beslutsunderlag för sammanlagt fyra havsvindparker. Tillsammans med effektiva arbetssätt och hög kompetens har Länsstyrelsen landat i beslut som skulle kunna bidra med 25 TWh fossilfri el per år, vilket motsvarar nästan 15 procent av Sveriges totala elproduktion*. Länsstyrelsens uppdrag är att bereda beslutsunderlag till regeringen utifrån ansökningar från bolag som vill bygga vindkraft till havs. Det slutgiltiga beslutet tar regeringen. Länsstyrelsen har sedan slutet av 2023 jobbat med fyra ansökningar om vindkraftsparker inom svensk ekonomisk zon i Västerhavet; Poseidon, Mareld, Västvind och Vidar. Ett väl fungerande arbetssätt inom myndigheten har bidragit till avvägda beslutsförslag som kan generera upp till 25 TWh el per år. Avvägningar av flera aspekter Monique Wannding är stolt över hur medarbetarna på Länsstyrelsen tagit sig an ansökningarna. – En grupp med experter har gjort avvägningar utifrån flera betydande aspekter, alltifrån fåglar, tumlare, fisk, marin bottenmiljö, farledsfrågor, yrkesfiske, till hur landskapsbilden påverkas, och kommit fram till välgrundade sammanvägda bedömningar. Utbyggnad av havsbaserad vindkraft bidrar till att minska klimatpåverkan och ger goda förutsättningar för regional utveckling, säger Monique Wannding, avdelningschef för Miljöavdelningen på Länsstyrelsen. Hon tillägger att Länsstyrelsen inte har gjort någon avvägning gentemot påverkan på Försvarsmaktens intressen - den frågan behöver regeringen bedöma. Andra frågor som regeringen behöver ta ställning till är eventuell ytterligare kompensation till yrkesfiskarna. Säkrare vindar till havs Klimatförändringar och ett förändrat omvärldsläge gör att Sverige i än högre takt måste öka oberoendet och den fossilfria elproduktionen. Eftersom det generellt är goda vindförhållanden till havs är vindkraft ute i havet en mycket bra källa till fossilfri el. Vindkraftsparkerna planeras cirka 2,5 till 4,5 mil utanför kusten, från Öckerö i söder till Koster i norr. Sammantaget skulle de fyra parkerna kunna innebära cirka 270 vindkraftverk utanför kusten och ge ett tillskott om cirka 25 TWh el per år. – Detta möjliggör ett betydande tillskott fossilfri el till länet och Sverige och är mycket viktigt för att möjliggöra industrins omställning. Det bidrar även till att stärka vårt energioberoende vilket är särskilt viktigt i dagens omvärldsläge. Samtidigt är det genuint svåra avvägningar av många intressen som vart och ett är viktigt. Det gör att jag och mina kollegor känner oss både ödmjuka och stolta på samma gång, säger Monique Wannding. *Sveriges totala elproduktion 2024 var 169,3 TWh Relaterad information Havsbaserad vindkraft, Länsstyrelsen Västra Götaland Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-05-11-valavvagda-beslutsunderlag-kan-ge-25-twh-fossilfri-el.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-05-11-valavvagda-beslutsunderlag-kan-ge-25-twh-fossilfri-el.htmlWed, 29 Apr 2026 14:44:24 +0200Länsstyrelsens webbplats för nyanlända prisas för klarspråk Under fredagen tilldelades Länsstyrelsen Västra Götaland Klarspråkskristallen 2026, för sitt arbete med tydligt och begripligt språk på webbplatsen Informationsverige.se. Priset delas ut av Språkrådet på Institutet för språk och folkminnen. Webbplatsen Informationsverige.se är en guide till det svenska samhället för asylsökande och nyanlända som är länsstyrelsegemensam, men drivs och utvecklas av enheten för integrationsfrågor på Länsstyrelsen Västra Götaland. Hela webbredaktionen var på plats i Stockholm och tog emot Klarspråkskristallen – ett pris som delas ut på Språkrådsdagen av Språkrådet på Institutet för språk och folkminnen (Isof), till en myndighet, region eller kommun. Utmärkelsen uppmärksammar goda resultat i arbetet för begripliga texter och uppmuntrar till fortsatta språkvårdsinsatser. – Det är väldigt hedrande och vi känner oss jättestolta. Vi har arbetat med att utveckla vårt klarspråksarbete under lång tid och det känns kul att arbetet uppmärksammas, säger Frida Holmqvist, utvecklare, Länsstyrelsen Västra Götaland. – Det känns jättekul. Vi lägger mycket krut på att samverka med vår målgrupp för att ta reda på vad de behöver. Det är en så viktig del för att kunna skriva texter som når fram, säger Matilda Pohl, webbredaktör och språkvårdare, Länsstyrelsen Västra Götaland. Foto: Institutet för språk och folkminnen (Isof) Klarspråk i framkant Vinnaren utses av en extern jury och i år var temat ”klarspråk i framkant”. Juryns motivering: ”Guiden är ett exempel på hur systematiskt och nyskapande klarspråksarbete kan bidra till integration och samhällsnytta. Redaktionen använder klarspråk i en vidare bemärkelse, där elva olika språk, bild och ljud samverkar för att göra det svenska samhället begripligt. Webbplatsen är resultatet av ett samarbete med andra samhällsaktörer där alla har haft användarnas intressen och behov i fokus.” Om Informationsverige.se Informationsverige.se är länsstyrelsernas webbplats med information på elva språk för asylsökande och personer som nyligen fått uppehållstillstånd. På webbplatsen finns språkappen Hej svenska och samhällsorienteringsmaterialet Om Sverige. Att utveckla och förvalta Informationsverige.se är ett uppdrag som Länsstyrelsen har fått av regeringen. Webbplatsen har funnits sedan 2009 och används till exempel i kommunernas samhällsorienteringskurser och SFI-kurser. Webbplatsen hittar du här: Informationsverige.se Relaterad information Klarspråkskristallen, Institutet för språk och folkminnen Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-24-lansstyrelsens-webbplats-for-nyanlanda-prisas-for-klarsprak.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-24-lansstyrelsens-webbplats-for-nyanlanda-prisas-for-klarsprak.htmlWed, 22 Apr 2026 14:25:59 +0200Länsstyrelsen vill se dispens för Koster-Väderöfjorden när trålning i skyddade områden förbjuds I sommar införs förbud mot trålning i marina skyddade områden. Havs- och vattenmyndigheten kan bevilja undantag, något som Länsstyrelsen vill se för Koster-Väderöfjorden. – Förutsatt att fiskeförvaltningen fortsatt inriktas mot att minska påverkan, säger Eva Olsen, Länsstyrelsen Västra Götaland. Bottentrålning är ofrånkomligt skadligt för havsmiljön, det är alla överens om. Men i Koster-Väderöfjorden ingår även ett hållbart nyttjande i syftet med, och skötselplanen för det skyddade området. – Vi har landat i att en dispens är möjlig i Koster-Väderöfjorden, och att vi därmed kan fortsätta att följa skötselplanen för området. I vårt remissvar till Havs- och vattenmyndigheten understryker vi vikten av att fortsätta följa upp effekterna av fisket. En förutsättning bör vara att påverkan på naturmiljön fortsätter att minska och att dispensen kan omprövas, säger Eva Olsen, Länsstyrelsen Västra Götaland. För Gullmarsfjorden är Havs- och vattenmyndighetens förslag att bottentrålningen ska upphöra senast 1 juli nästa år. Även det håller Länsstyrelsen med om. I Västra Götaland är det dessa två områden som berörs av trålförbudet. Gullmarns stängda form gör den mer känslig Utöver att syftet med skyddet skiljer sig mellan de båda områdena ser också naturen under ytan olika ut. Gullmarsfjorden har en mer stängd topografi, med begränsat vattenutbyte och perioder av syrebrist som gör att trålningens negativa effekter slår hårdare mot miljön där, än i Koster-Väderöfjorden, som är mer öppen och har större genomströmning. Kunskapsunderlag visar stabil utveckling för miljön För Koster-Väderöfjorden finns också bättre kunskapsunderlag. Specifika naturtyper och arter övervakas genom nationella övervakningsprogram som leds av Havs- och vattenmyndigheten och genomförs av olika forskningsaktörer som Göteborgs universitet och SLU. I tillägg genomför Länsstyrelsen en del egen övervakning och uppföljning i området. Mjukbottenfauna, fiskbestånd och rödlistade arter visar stabila eller positiva trender sedan området skyddades och striktare regler för fisket infördes. Fiskedata visar att räkbeståndet minskar i Skagerrak, men inte i Koster-Väderöfjorden. Viktigt att fortsätta följa upp och förbättra fisket – När regeringen beslutade om trålförbudet öppnade de också upp för undantag. Som jag ser det är fisket i Koster-Väderöfjorden det enda som skulle vara aktuellt för ett sådant undantag, säger Eva Olsen. I remissvaret skriver Länsstyrelsen att dispensen bör kunna omprövas om ny kunskap visar att påverkan från bottentrålningen motverkar skyddets syfte eller om regeringen ger nya direktiv. Länsstyrelsen lyfter även vikten av att fortsätta följa upp fiskets effekter i Koster-Väderöfjorden och att fortsätta justera villkoren för det när det behövs. Särskilt fokus bör vara att minska antalet tillstånd för räkfisket, att införa fler skyddsområden, fortsätta utveckla skonsamma redskap och fortsätta övervaka och analysera trålningens metoder och effekter på miljön. Relaterad information Länsstyrelsens remissvar till Havs- och vattenmyndigheten Beslut och skötselplan finns att läsa i Naturvårdsverkets databas Skyddad natur. Sök på Kosterhavet respektive Väderöfjorden eller Gullmarsfjorden, klicka på namnet och välj fliken Dokumentation för att ta del av dokumenten. Skyddad natur, Naturvårdsverket Trålfiske i Kosterhavet-Väderöfjorden Trålning är tillåtet på cirka 21 procent av det skyddade området. Det krävs särskilt tillstånd för att få tråla i området. Strängare villkor, särskilda redskap gäller och särskild utbildning krävs. Miljöns utveckling följs i nationella och regionala övervakningsprogram. Förvaltningen är adaptiv, det vill säga villkor skärps, mer yta skyddas och åtgärder implementeras utifrån nya data och kunskap. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-22-lansstyrelsen-vill-se-dispens-for-koster-vaderofjorden-nar-tralning-i-skyddade-omraden-forbjuds.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-22-lansstyrelsen-vill-se-dispens-for-koster-vaderofjorden-nar-tralning-i-skyddade-omraden-forbjuds.htmlWed, 22 Apr 2026 08:44:27 +0200Bränning planeras i fyra skogsområden – för att skogen ska må bra De senaste två åren har inte bjudit på något gynnsamt väder för naturvårdsbränning i länet, men i sommar hoppas Länsstyrelsen få till planerade bränningar i naturreservaten Kynnefjäll, Kroppefjäll och Klyftamon. – Naturvårdsbränning efterliknar en naturlig skogsbrand, men under kontrollerade former, säger Peter Post, på Länsstyrelsen Västra Götaland. Är vädret gynnsamt under en längre period kan det även bli aktuellt med naturvårdsbränning i Tresticklans nationalpark där detta redan är planerat och förberett. Brand som är bra för naturen Det kan verka knasigt, men en sådan här bränning är en viktig del av skötseln av många naturreservat. Det är främst mossa, ris och förna på marken som brinner, inte träden. Efter branden blir det kvar en gles tallskog, där solens värme når in mellan stammarna. Många växter, svampar och djur är beroende av att skogen brinner emellanåt. Vissa frön behöver hettan från en brand för att gro, många arter gynnas av den miljö som skapas efter branden. Mycket förberedelser och säkerhetstänk Områdena som ska brännas har säkra brandgränser som vatten, myrar och vägar och personal och släckutrustning finns på plats. Bränningsarbetet sker på ett kontrollerat sätt av utbildad personal. Bränningsledaren och Länsstyrelsen har kontakt med räddningstjänsten och SOS alarm. – Vi sätter upp skyltar vid vandringsleder och ”ingångar” till området, informerar via webben och skickar även brev till fastighetsägare i kringområdet. När det är dags kommer vi att informera via radio P4 också, säger Peter Post. Hjälp oss undvika falsklarm Om du känner någon som planerar att besöka området – berätta gärna att det ska brännas här. Vi vill undvika att folk ringer 112 i onödan och givetvis att någon vistas för nära. Det kan bildas en hel del rök och om vinden blåser åt ditt håll under bränningsdagen kan du känna det på ganska långt avstånd. Varning för fallande träd Efter branden ska man undvika att vistas i området, eftersom brandskadade träd kan falla plötsligt och ljudlöst, särskilt om det blåser. – Vänta gärna med att ge dig in i området något halvår, eller till efter den första höststormen, säger Peter Post. Du kan få ett sms när det är dags Exakt datum för när naturvårdsbränningen kommer att genomföras kan man inte spika, det beror på väder och vind. Men är förhållandena gynnsamma kan det bli av redan under maj eller juni. – Det behöver vara torrt i marken, inte ha regnat för mycket innan. Och om det blåser för mycket måste vi vänta till en annan dag, säger Peter Post. På Länsstyrelsens webbplats, sidan Naturvårdsbränning, kan du anmäla dig för att få ett sms när det är dags: Naturvårdsbränning Del av ett EU-projekt Naturvårdsbränningarna i Klyftamon, Kroppefjäll, Kynnefjäll och Tresticklan ingår i ett EU-projekt som heter Life2Taiga, vars syfte är att restaurera naturliga tallskogar. Ytterligare 3 400 hektar skog i svenska och finska Natura 2000-områden kommer att naturvårdsbrännas fram till 2028, och på ytterligare 2 800 hektar ska brandefterliknande åtgärder genomföras. 17 länsstyrelser, Naturvårdsverket samt finska Metsähallitus ingår i projektet. Relaterad information Projekt Life2taiga Klyftamons naturreservat Kynnefjälls naturreservat Kroppefjälls naturreservat Tresticklans nationalpark Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-21-branning-planeras-i-fyra-skogsomraden---for-att-skogen-ska-ma-bra.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-21-branning-planeras-i-fyra-skogsomraden---for-att-skogen-ska-ma-bra.htmlFri, 24 Apr 2026 15:23:43 +0200Juristens roll under kris och krig: "timing är avgörande" Hur ska vattnet fördelas vid en akut brist? Och vad har Länsstyrelsen för ansvar för fartyg som behöver söka nödhamn? Länsstyrelsen Västra Götalands träffar för jurister i Västra civilområdet ger möjlighet till utbyte av erfarenheter och lärande när det kommer till lägen då juridisk rådgivning ställs på sin spets. – Vid kris eller krig förändras allt. Tidspressen är hög och du har sällan tillräckligt med information. Det innebär också att juristens roll måste förändras, inleder föreläsare Marlene Andersson, som tidigare arbetat som länsjurist vid Länsstyrelsen men som nu är jurist/utredningssekreterare hos Regeringskansliet. Under gårdagen var det återigen dags för nätverksträff för kommun- och regionjurister vars organisationer ingår i Västra civilområdet. Träffarna arrangeras återkommande av Länsstyrelsen Västra Götaland genom rollen som beredskapsmyndighet med civilområdesansvar. Fokus är civilt försvar och beredskap. Torsdagens möte ägde rum i Handelshögskolans lokaler i Göteborg och salen var näst intill fullsatt. – Om det skulle bli krig kommer vi att få en viktig roll. Då känns det bra att ha tänkt kring den här typen av scenarier tidigare, säger Valentina Velasquez som är kommunjurist i Munkedal. Träffarna tog sin början under pandemin, då kommuner runt om i landet ställdes inför beslut om att stänga skolor och fritidshem. I en kommun är juristen ofta ensam i sin roll och det uppstod ett behov av att träffas och ta stöd av varandra i frågan. – Vi behövde säkerställa att vi agerade lika, eller motivera varför vi inte gjorde det. När pandemin var över fanns en önskan från deltagarna om att fortsätta träffarna, men med fokus på juridisk rådgivning under kris eller höjd beredskap, berättar Clarie Melin, enhetschef för Rättsenheten på Länsstyrelsen Västra Götaland. Fartyget Ruby som exempel Så vad är juristens roll under kris eller krig? Framför allt att möjliggöra för beslutsfattare och ledare att ta viktiga beslut, förklarar Marlene. Det innebär inte att du ska avvika från lagstiftningen, utan det handlar snarare om att hitta andra lagliga vägar framåt eller presentera alternativa lösningar. Vid informations- och tidsbrist kan möjligheterna att genomföra en grundlig analys dessutom vara begränsade, vilket innebär att beslut behöver fattas trots ett osäkert och ofullständigt underlag för att rädda liv, hälsa eller miljö. – Timing är helt avgörande. Ett perfekt svar som kommer för sent är värdelöst. Ni måste våga ge råd. Och lita på er själva, säger Marlene Andersson. Hon tar händelsen med fartyget Ruby år 2024, som exempel. Fartyget hade lastats i Ryssland med stora 20 000 ton ammoniumnitrat, och behövde söka nödhamn på grund av skador på skrovet. Hon var själv med och hanterade händelsen i sin tidigare roll som jurist på Länsstyrelsen Västra Götaland. –Det första steget är att skapa en tydlig lägesbild av situationen samt klargöra vilket ansvar länsstyrelsen har. Detta innefattar dels rollen som geografiskt områdesansvarig myndighet, dels ett eventuellt ansvar som tillsynsmyndighet, i det fall fartyget skulle behöva söka nödhamn i exempelvis Göteborgs hamn. Viktigt stöd för kommuner På föreläsningen följer gruppövningar och det förs livliga diskussioner runt om i salen. Cecilia Knutsson är kommunjurist i Alingsås, och deltog under gårdagens träff. – I en kommun behöver vi ofta hantera olika typer av kriser, även om de inte alltid är stora. Det här arbetssättet hjälper oss att fatta beslut även när allt inte är helt klarlagt. – Att etablera ett kontaktnät och möjligheten att lära av varandra betyder mycket för oss som jobbar i kommunerna. Relaterad information Säkerhet och beredskap, Länsstyrelsen Västra Götaland Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-17-juristens-roll-under-kris-och-krig-timing-ar-avgorande.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-17-juristens-roll-under-kris-och-krig-timing-ar-avgorande.htmlFri, 17 Apr 2026 13:43:37 +0200Länsstyrelsen positiv till Energipark Vidar I dag lämnar Länsstyrelsen beslutsförslag till regeringen för den havsbaserade vindkraftsparken Energipark Vidar. För att möjliggöra den viktiga utbyggnaden av fossilfri el ställer sig Länsstyrelsen positiv i sitt beslutsförslag till parken. Nytt för denna park är också möjligheten att producera vätgas. Energipark Vidar som planeras av KonTiki Vind AB, ligger i norra Skagerrak, cirka 38 kilometer utanför Grebbestad. Ansökan omfattar upp till 75 vindkraftverk med en totalhöjd om upp till 370 meter med en möjlig produktion av vätgas. Länsstyrelsen har i sin sammanvägda bedömning landat i att rekommendera regeringen att kan ge tillstånd till parken. En avvägning har gjorts mellan olika intressen, bland annat yrkesfisket och landskapsbilden. Kartan visar Energipark Vidars lokalisering i förhållande till västkusten (norra Bohuslän) samt utformning, där två områden har undantagits för placering av vindkraftverk med hänsyn till landskapspåverkan/synbarheten av parken. Möjligt att producera vätgas Tillgång till fossilfri el är en förutsättning för att industrin i Västsverige ska klara omställningen. Behovet av el för befintlig industri, tillkommande industri och för transportsektorn kommer att öka väsentligt. Energiparken Vidar skulle kunna bidra till denna omställning genom att producera upp till 7,8 TWh el per år, eller 205 000 ton vätgas per år. Monique Wannding, avdelningschef för Miljöavdelningen på Länsstyrelsen, förklarar hur Länsstyrelsen gjort sin bedömning: – Vi har vägt in flera olika intressen som till exempel yrkesfisket, landskapsbilden, undervattensmiljön för tumlare och förhållandet på havsbotten. Vindkraft till havs bygger på ny teknik och vi ser både möjliga positiva och negativa aspekter. Efter en sammanvägd bedömning har vi landat i att nyttan med Vidar väger tyngst eftersom energiparken både bidrar till att minska klimatpåverkan och är en förutsättning för regional utveckling. – Nytt med denna park är möjligheten att producera vätgas som kan lagras och användas när behovet finns, vilket kan innebära ett betydande tillskott till energisystemet, betonar Monique Wannding. Förslag till beslut Här kan du ta del av Länsstyrelsens förslag till beslut: Länsstyrelsens förslag till beslut avseende Vidar (beslut och yttrande över ansökan) Om vätgasproduktion genom vindkraft Vindkraftverk kan producera vätgas genom en kemisk process där elektrisk ström används för att driva en kemisk reaktion, så kallad elektrolys. Den förnybara elen används för att spjälka vatten till vätgas och syrgas. Detta görs oftast genom att koppla en elektrolysör direkt till vindparkens elnät, vilket omvandlar överskottsel till lagringsbar grön vätgas. Andra planerade vindkraftsparker till havs i länet Vindkraftsparken Poseidon har fått tillstånd av regeringen. Länsstyrelsen har också lämnat över ett beslutsförslag för vindkraftsparkerna Mareld och Västvind. Havsbaserad vindkraft, Länsstyrelsen Västra Götaland Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-14-lansstyrelsen-positiv-till-energipark-vidar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-14-lansstyrelsen-positiv-till-energipark-vidar.htmlTue, 07 Apr 2026 15:39:29 +0200Nya digitala kurser om fåglar och biologisk mångfald Länsstyrelsernas populära utbildning naturkunnig.se lanserar nu fyra nya kursmoment om fåglar, dessutom i en helt ny design. Intresset för att lära sig mer om den svenska naturen fortsätter att växa. Sedan lanseringen av naturkunnig.se har närmare 6 500 deltagare registrerat sig. I år blir det extra spännande med en helt ny design och fyra nya kursmoment om fåglar – perfekt för både nybörjare och erfarna naturobservatörer. – Vi vill inspirera fler att upptäcka och förstå den biologiska mångfalden runt oss. Genom att lära sig mer om fåglar och andra arter kan deltagarna bli en viktig del av arbetet för att bevara och dokumentera vår natur, säger Anna Stenström, biolog vid Länsstyrelsen Västra Götaland Hjälp Länsstyrelserna inventera! Utbildningen syftar till att öka kunskapen om växter och djur, men också att få fler att aktivt delta i naturinventeringar. Genom att rapportera observationer bidrar deltagarna med viktig information som används av Länsstyrelserna och andra aktörer för att skydda och bevara den svenska naturen. – Ju fler som engagerar sig, desto bättre kan vi följa upp och skydda våra arter. Det här är ett enkelt sätt att göra skillnad och skogspromenaden blir dessutom roligare när man vet vad man ser, säger Anna Stenström. Så här deltar du: Utbildningen är kostnadsfri och öppen för alla. Besök naturkunning.se för att registrera dig och börja lära dig mer om fåglar och biologisk mångfald redan idag! Naturkunnig Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-02-nya-digitala-kurser-om-faglar-och-biologisk-mangfald.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-02-nya-digitala-kurser-om-faglar-och-biologisk-mangfald.htmlFri, 10 Apr 2026 14:19:38 +0200Satsning på kommuners beredskap – vad betyder det för Västra Götaland? Med strategiska flöden menas det som gör det möjligt för samhället att fungera, även i kris och krig. Det kan till exempel handla om dricksvatten, livsmedelsproduktion, hamnar och annan kritisk infrastruktur. Foto: Mostphotos Hur säkerställer vi att kritiska leveranser kommer fram när de ska? Att dricksvattnet fortsätter rinna från kranen, att vi har värme i våra bostäder och att maten som produceras på våra fält kommer fram till butiken. Detta är i fokus när kommunerna stärker beredskapen i Västra Götaland. I samband med inträdet i Nato fick Sverige en avgörande roll som logistisk knutpunkt för alliansens norra och östra flank. I Västra Götaland – med Nordens största hamn, landets största dricksvattentäkt, livsmedelsproduktion och annan kritisk infrastruktur – handlar därför uppbyggnaden av det civila försvaret framför allt om att trygga de strategiska flödena i länet, det vill säga det som möjliggör att samhället fortsätter att fungera även i kris och krig. Regeringen har beslutat om en satsning på 1,5 miljarder kronor för att stärka kommunernas arbete med civilt försvar. Pengarna ska användas för att öka takten i arbetet med att bygga upp beredskapen. Förutom de viktiga strategiska flödena genom länet handlar uppbyggnaden också om att skapa motståndskraft mot påverkansförsök, cyberattacker, fjärrangrepp, säkerställa förmågan till värdlandsstöd, säkra viktig livsmedelsproduktion samt att trygga och värna länets invånare. Utökat områdesansvar och robusthet Länsstyrelsen Västra Götaland är den högsta civila totalförsvarsmyndigheten i länet och har ansvar för att samordna arbetet med det civila försvaret på regional nivå genom stöd till kommuner och andra aktörer. Detta inkluderar att säkerställa driften av hamnar och bygga robusthet mot olika typer av hot mot de strategiska flödena. Det geografiska områdesansvaret sträcker sig även ut till havs. Länet har en omfattande kust, viktiga hamnar, raffinaderier och infrastruktur på och under ytan. – Vi arbetar tillsammans med kommunerna för att prioritera och planera. De utökade medlen ger kommunerna och oss möjlighet att accelerera arbetet, säger Andreas Arvidsson, försvarsdirektör på Länsstyrelsen Västra Götaland. Pengar till alla kommuner – extra stöd till vissa Alla kommuner i länet får pengar för att utveckla sin förmåga inom civilt försvar. Ett antal kommuner, som bedöms ha särskild betydelse för totalförsvaret, får riktade pengar på totalt 490 miljoner kronor. Urvalet av kommuner baseras på framtida behov, inte tidigare insatser. Bedömningen utgår från vilka kommuner som har särskild betydelse för totalförsvaret och därför behöver komma i gång snabbare med arbetet inom vissa områden. – Alla kommuner är viktiga för att skapa ett motståndskraftigt totalförsvar, oavsett storlek eller läge, men uppdragen och rollerna kommer se olika ut. Det här är en del av en långsiktig process och kommunerna kan räkna med fortsatta satsningar. Fördelning av medel 2026 Under 2026 fördelas pengarna genom tre ersättningar: 649 miljoner kronor enligt kommunöverenskommelsen (2024–2026) till samtliga kommuner. 400 miljoner kronor i investeringsstöd för decentraliserad försörjningsberedskap. 490 miljoner kronor till kommuner med särskild betydelse för totalförsvaret. Därtill får Myndigheten för civilt försvar 500 miljoner kronor för inköp av materiel som kan komma kommunerna till nytta. Den här finansieringen gäller fram till den nya lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap (LKRB) träder i kraft i januari 2027. – Den nya lagen kommer att innebära en annan finansiering med tydligare krav och mer bestämda åtgärder för kommunerna, säger Andreas Arvidsson, försvarsdirektör på Länsstyrelsen Västra Götaland. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-02-satsning-pa-kommuners-beredskap---vad-betyder-det-for-vastra-gotaland.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-02-satsning-pa-kommuners-beredskap---vad-betyder-det-for-vastra-gotaland.htmlFri, 08 May 2026 15:39:34 +0200Åsebuktens grunda mjukbottnar skyddas Nu blir Åsebukten, söder om Uddevalla, naturreservat. Syftet är att skydda den grunda buktens ovanligt friska och klara mjukbottnar från att skadas av ankring och annan fysisk påverkan. Länsstyrelsen har beslutat att skydda Åsebukten, strax söder om Uddevalla, som ett naturreservat. Det är själva vattenmiljön som skyddas, endast en smal strandremsa ingår i reservatet, och syftet är inte att locka till friluftsliv – tvärt om. – Det är för att bottnarna ska få ett skydd mot fysisk påverkan från ankring, förtöjningsbojar och andra ingrepp som river upp, skadar växtlighet och ökar grumling, säger Klara Jansson, Länsstyrelsen Västra Götaland. Att det är naturreservat ger också Länsstyrelsen större möjlighet att följa upp miljön i området, och om det skulle behövas i framtiden, att göra naturvårdande åtgärder. Allt färre friska grunda bottnar Grunda mjukbottnar som fortfarande är opåverkade har blivit en bristvara längs västkusten. Det varmare klimatet och ökad övergödning gör att vattnen blir grumligare, ålgräset får svårare att klara sig och fintrådiga alger tar över. Till det kommer påverkan från ökande fritidsbåtstrafik och en utbyggnad av bryggor och andra anläggningar. – De här bottnarna är viktiga för hela kustekosystemet. Förutom att de är uppväxtområden för många fiskbestånd, binder de kol och näringsämnen, och minskar risk för erosion, säger Klara Jansson. Det är också därför Sverige har ett internationellt åtagande att skydda dem. Ålgräsängar och Blottade ler- och sandbottnar är livsmiljöer som både EU:s art- och habitatkonvention och konventionen för skydd av Nordostatlanten, Ospar, listar som viktiga att skydda. Långsiktigt skydd Det nya naturreservatet kommer inte att få några anläggningar för friluftslivet, som brygga eller ankringsboj. Ökad trafik från fritidsbåtar riskerar att skada växter och djur på, och i, botten. – Vi människor får ändå god nytta av naturreservatet eftersom det ger friskare kustekosystem och mer biologisk mångfald. Det tror jag att våra barnbarn kommer tacka oss för en dag, säger Klara Jansson. Länsstyrelsen skickar också ut information per post till boende och verksamma i området. Beslut: Bildande av Åsebuktens naturreservat, PDF Skötselplan för Åsebuktens naturreservat, PDF Åsebuktens naturreservat Det blir förbjudet att ankra, lägga ut förtöjningsboj, skörda musslor, gräva, borra, spränga, muddra eller skrapa botten. Befintliga lagliga bryggor och bojar i området får vara kvar. Enstaka musslor får man plocka, till exempel för agn eller för att kika på. Hektar vatten: 110 Hektar land: 6. En buffertzon av strandkant, mellan 0 och 40 meter, ingår i reservatet. I övrigt skyddas naturen på land av strandskyddet, som tidigare. Åsebuktens naturreservat, Länsstyrelsen Västra Götaland Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-01-asebuktens-grunda-mjukbottnar-skyddas.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-01-asebuktens-grunda-mjukbottnar-skyddas.htmlThu, 02 Apr 2026 18:33:54 +0200Industrins omställning pågår trots orolig omvärld Industrin har fortsatt höga ambitioner i de långsiktiga omställningsplanerna, även om tempot i det korta perspektivet påverkas av osäkerheter i omvärlden. Detta visar en gemensam bedömning kring den västsvenska industrins omställningstakt. Bedömningen har gjorts av Rådet för industrins omställning i Västra Götaland, och bygger på en uppdaterad nulägesbild genom intervjuer med länets större tillverkningsindustrier. Industrin står fast vid sina långsiktiga ambitioner. Men för att omställningen ska bli verklighet krävs betydligt mer eleffekt, snabbare processer och tydligare spelregler. För att klara omställningen behöver industrierna i länet mer än dubblera elförbrukningen från dagens cirka 6 TWh till 14 TWh under första hälften av 2030-talet. – Vi behöver öka tillgången till fossilfri el på ett sätt som tar höjd för de framtida steg som industrin i länet vill ta. Om industrin inte kan erbjudas tillgång till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser, när och där den efterfrågas, riskerar framtida investeringar i stället förläggas i andra länder, säger landshövding Sten Tolgfors, Länsstyrelsen Västra Götaland. – Den mediala bilden av industrins omställning är att den stannat av. En nära dialog med industrin ger en annan bild av ambitioner och utvecklingsplaner. Här behöver vi hjälpas åt att röja de hinder som trots allt finns, säger regionstyrelsens ordförande Helén Eliasson (S). Några slutsatser från nulägesbilden Industrins omställning händer i ett läge präglat av betydande osäkerhet. Krig och geopolitiska spänningar, en utdragen lågkonjunktur, förändrade konkurrensvillkor och skiftande policyinriktningar på europeisk nivå påverkar i hög grad investeringsviljan. Den västsvenska industrin ser en omställning bort från fossila industriprocesser som avgörande för att kunna utvecklas och bibehålla en internationell konkurrenskraft. Mer fossilfri el, snabbare nätutbyggnad och styrmedel som premierar klimatsmarta produkter är helt avgörande. Där förutsättningarna är rätt hamnar framtidens investeringar. Rådet för industrins omställning slår fast att tempot i industrins omställning och ökad lokal elproduktion inte bara är avgörande för västsvenska jobb och klimatet, den har också blivit en central säkerhetspolitisk betydelse. Relaterad information Industrins omställning pågår trots orolig omvärld, Västra Götalandsregionen Rådet för industrins omställning i Västra Götaland, Länsstyrelsen Västra Götaland Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-01-industrins-omstallning-pagar-trots-orolig-omvarld.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-04-01-industrins-omstallning-pagar-trots-orolig-omvarld.htmlTue, 24 Mar 2026 08:34:35 +0100Nytt stödmaterial stärker strålskyddet för samhällsviktig personal Två nya broschyrer ska bidra till stärkt strålskydd för dem som arbetar i samhällsviktig verksamhet vid en radiologisk nödsituation, till exempel efter en kärnkraftsolycka. Både kommuner, regioner och företag i landet är berörda. De nya broschyrerna riktar sig till verksamheter som normalt sett inte hanterar joniserande strålning. Det gäller bland annat hälso- och sjukvård, ambulans, polis, hemtjänst samt personal inom transport, infrastruktur, fastighetsskötsel och VA-verksamhet. Syftet med broschyrerna är att öka kunskapen hos arbetsgivare och arbetstagare. Materialet ger vägledning kring arbetsmiljöansvar, rättigheter för arbetstagare och hur man praktiskt skyddar sig mot strålning. – Länsstyrelsen är skyldig att ge stöd till aktörer i länet med anställda som kan behöva arbeta efter en händelse med utsläpp, där skyddsåtgärder gäller för allmänheten. I broschyrerna finns stöd för det arbetet, säger Andreas Arvidsson som är försvarsdirektör på Länsstyrelsen Västra Götaland. Digitala broschyrer för utskrift Broschyrerna finns i digital form och kan skrivas ut. De har tagits fram av Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med länsstyrelserna i Halland, Kalmar, Uppsala och Västerbotten samt Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB). Arbetsgivare ansvarar för att arbetstagare som kan komma att arbeta vid en radiologisk nödsituation har ett fullgott strålskydd. Under våren 2026 håller myndigheterna en serie digitala seminarier för olika berörda målgrupper, med information och stöd om personalstrålskydd. – Vi rekommenderar att arbetet med personalstrålskydd följs upp i det systematiska arbetsmiljöarbetet och att arbetsgivare säkerställer att anställda som kan vara berörda vet var informationen finns, säger Mikael Svantesson som är beredskapshandläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland. Personalstrålskydd vid en radiologisk nödsituation – för arbetsgivare, Strålsäkerhetsmyndigheten Personalstrålskydd vid en radiologisk nödsituation – för arbetstagare, Strålsäkerhetsmyndigheten Därför har broschyrerna tagits fram I Sverige har vi tre kärnkraftverk, flera andra kärntekniska anläggningar samt radioaktiva transporter av kärnbränsle och kärnavfall på land och till sjöss. Även händelser utomlands kan påverka oss i Sverige. Vi behöver ha en beredskap för radiologiska nödsituationer i fredstid, höjd beredskap och krig. Om vi skulle få en nödsituation där personal inom samhällsviktig verksamhet behöver arbeta i områden med radioaktivt nedfall, är det viktigt att man som arbetsgivare har kunskap om personalstrålskydd. Arbetsgivare behöver ha en planering för hur man skyddar sin personal från akuta strålskador och minskar risken för sena strålskador. Broschyrerna ger information om exempelvis strålskydd, hälsorisker, regelverk, arbetsgivarens ansvar och om skyddsutrustning. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-24-nytt-stodmaterial-starker-stralskyddet-for-samhallsviktig-personal.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-24-nytt-stodmaterial-starker-stralskyddet-for-samhallsviktig-personal.htmlThu, 02 Apr 2026 18:34:24 +0200Nu går Länsstyrelsens förslag om Norra Stigfjordens naturreservat ut på remiss Stigfjorden, mellan Tjörn och Orust, är ett område med höga naturvärden. Länsstyrelsen föreslår nu att ett område i fjordens norra del omvandlas från äldre naturvårdsområde till naturreservat. – Vi kommer i dagarna att skicka förslaget på remiss till bland andra kommuner, en rad intresseorganisationer och drygt 200 mark- och sakägare för att få in synpunkter på såväl föreskrifterna som skötselplanen, säger Klara Jansson, chef på funktionen för naturskydd på Länsstyrelsen Västra Götaland. Den 23 april är sista dag att lämna synpunkter till Länsstyrelsen. Skyddat sedan länge – nu ser vi över regelverket Det är ett vackert område med höga naturvärden, både under och över ytan. Och det är sedan länge skyddat, 1979 blev det ett så kallat naturvårdsområde. Men det gamla regelverket är otydligt och har brister, både när det gäller naturskyddet och för människorna som bor och verkar i området. – Vi har sett över reglerna så att naturmiljön får ett gott skydd även i framtiden. Samtidigt har vi undantagit tomtmark från regelverket, och gjort många andra anpassningar i föreskrifterna för att inte hindra utveckling i området, säger Klara Jansson. Omväxlande, vacker och skyddsvärd natur Norra Stigfjorden är ett kulturpräglat skärgårds- och kustlandskap, med artrika, grunda vikar, salta strandängar, vattendrag, lövskogar, hävdad hällmarksmosaik och andra naturbetesmarker. Det är ett populärt rastställe för flyttfåglar och många fågelarter övervintrar också här. Föga förvånande är det populärt rastställe också bland fågelskådare. Även andra människor tycker om att besöka norra Stigfjorden. Särskilt områdena vid Ängholmen, Härholmen och Hälsön är populära friluftsområden. Levande bygd Samtidigt är det ett område med många boende och olika verksamheter, som också är med och formar landskapet. Till exempel behöver marken kunna odlas, djur gå på bete och skogen brukas även i fortsättningen. För en levande bygd behövs vägar, stängsel, byggnader och annat som påverkar naturen. – Vi har under arbetets gång haft dialoger med markägare och andra verksamma i området för att lyssna in behoven och kunna anpassa föreskrifterna så att det ska vara möjligt. Det nya regelverket är också tydligare, vilket underlättar för myndigheter att ta ställning om någon behöver tillstånd eller dispens, säger Klara Jansson. Beslutsförslag, Norra Stigfjordens naturreservat Förslag till skötselplan, Norra Stigfjorden Förslag till beslutskarta, Norra Stigfjorden Kungörelsen, så lämnar du synpunkter på förslaget Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-20-nu-gar-lansstyrelsens-forslag-om-norra-stigfjordens-naturreservat-ut-pa-remiss.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-20-nu-gar-lansstyrelsens-forslag-om-norra-stigfjordens-naturreservat-ut-pa-remiss.htmlFri, 20 Mar 2026 08:50:52 +0100Länsstyrelsen positiv till del av vindkraftsparken Västvind I dag lämnar Länsstyrelsen beslutsförslag till regeringen om den del av havsvindkraftsparken Västvind som gäller svensk ekonomisk zon. För att möjliggöra den viktiga utbyggnaden av fossilfri el ställer sig Länsstyrelsen positiv till en del av parken. Den havsbaserade vindkraftsparken Västvind, som planeras av West Wind Offshore AB, ligger utanför Öckerö och Kungälv. Länsstyrelsen har i sin sammanvägda bedömning landat i att rekommendera regeringen att begränsa havsvindsparkens utbredning på grund av krav på säkerhetsavstånd till sjöfart och för att ge tillräcklig plats för migrationsstråket för fåglar. Länsstyrelsens beslut att tillstyrka del av parken innebär därmed att flera intressen kan balanseras för att möjliggöra utbyggnaden av fossilfri el. Västvind består av två delar, en som ligger i svensk ekonomisk zon och en som ligger i territorialhavet. Mark- och miljödomstolen bereder den del som ligger i territorialhavet. Hela vindkraftsparken Västvind skulle enligt Länsstyrelsens förslag kunna bidra med cirka 1,4 TWh. Den orangea ytan till vänster visar området inom svensk ekonomisk zon. Den gröna ytan utgör den del som Länsstyrelsen förordar är lämplig för vindkraft inom denna zon. Viktig för industrins omställning Tillgång till fossilfri el är en förutsättning för att industrin i Västsverige ska klara omställningen. Behovet av el för befintlig industri, tillkommande industri och för transportsektorn kommer att öka väsentligt. Vindkraftsparken Västvind kan bidra till denna omställning. – Länsstyrelsen är väl medveten om Västvinds potential och närhet till industrin i Göteborgsområdet. Samtidigt behöver vi ta hänsyn till andra intressen såsom sjötrafik och fåglar. Ytan skulle kunna utökas om regleringar för sjöfarten införs, men vi äger inte den frågan, säger Monique Wannding som är chef för Länsstyrelsens miljöavdelning. Länsstyrelsens förslag till beslut avseende Västvind Andra planerade vindkraftsparker till havs i länet Vindkraftsparken Poseidon har fått tillstånd av regeringen. Länsstyrelsen har också lämnat över ett beslutsförslag för vindkraftsparken Mareld. Beslutsförslag för Vidar planerar Länsstyrelsen att lämna i april 2026. Havsbaserad vindkraft, Länsstyrelsen Västra Götaland Vad är territorialhav och svensk ekonomisk zon? Inre vatten och territorialhav är Sveriges egna havsområden. Sverige kan bestämma det mesta om vad som får göras i dessa områden. Sveriges territorialhav är det vatten som är beläget utanför baslinjen ut till 12 nautiska mil räknat från baslinjen. Den ekonomiska zonen kan sträcka sig 200 nautiska mil från baslinjen. Detta havsområde är inte svenskt territorium och Sverige har bara vissa specifika suveräna rättigheter inom denna zon. Sveriges territorialhav och ekonomiska zon, Kustbevakningen Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-18-lansstyrelsen-positiv-till-del-av-vindkraftsparken-vastvind.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-18-lansstyrelsen-positiv-till-del-av-vindkraftsparken-vastvind.htmlWed, 18 Mar 2026 10:10:16 +0100Länsstyrelserna stärker stödet till avhoppare – bygger regional struktur över hela landet Ingen kommun ska stå ensam när en person väljer att lämna organiserad brottslighet. Det är kärnan i den delredovisning som länsstyrelserna nu överlämnar till regeringen. Genom innovativa lösningar som regionala expertteam och stödtelefoner stärks nu arbetet över hela landet. Ett av de största hindren i arbetet mot organiserad brottslighet har varit att mindre kommuner sällan har den specialistkompetens eller de resurser som krävs för komplexa avhopparärenden. Vi överbrygger organisatoriska hinder Delredovisningen visar hur länsstyrelserna nu tar en aktiv roll för att jämna ut dessa skillnader och klargör hur länsstyrelserna fungerar som den nödvändiga länken mellan nationella strategier och lokal verklighet. Genom att vi erbjuder en neutral arena skapas förutsättningar för att vi tillsammans med polisen, kriminalvården, Statens institutionsstyrelse (SiS) och Socialstyrelsen ska kunna arbeta samordnat och med gemensam metodik. Tillsammans fungerar vi som en kunskapsbrygga som ser till att forskning och nationella riktlinjer når hela vägen ut till yrkesverksamma. – Vi har tagit en tydlig roll i att sprida metodstöd och bygga en hållbar regional samverkansstruktur som gör skillnad på riktigt. Genom att bygga dessa broar mellan myndigheter och över länsgränser skapar vi en mer förebyggande och motiverande syn på arbetet med avhoppare. Det är en insats som i förlängningen både räddar liv och ökar tryggheten för oss alla, säger Charlie Lundgren, nationell brottsförebyggande samordnare för länsstyrelserna. Uppdraget ger landets kommuner rätt förutsättningar för att erbjuda ett sammanhållet och kunskapsbaserat stöd till de som vill lämna kriminella miljöer. Målet är att en avhoppare ska mötas av samma professionella struktur oavsett var i landet behovet uppstår. Delredovisning Länsstyrelsernas uppdrag att utveckla stöd till avhoppare från organiserad brottslighet Lokala insatser i Västra Götalands län Länsstyrelsen Västra Götaland har under året stärkt den regionala samverkan i arbetet med avhoppare. Tillsammans med länsstyrelsen Halland och polisregion Väst arrangerades en konferens med cirka 200 deltagare, där yrkesverksamma fick möjlighet att fördjupa sin kunskap, bygga nya kontaktytor och utveckla en samsyn kring hur avhoppararbetet behöver fungera. Med fortsatta informationsinsatser och ett växande regionalt nätverk stärks förmågan att ge snabbare, mer samordnat och mer träffsäkert stöd till dem som vill lämna organiserad brottslighet. Fem exempel från norr till söder Redovisningen visar hur vi anpassar arbetet efter regionala behov så att ingen kommun står ensam: Norrland: Länsstyrelsen Västerbotten leder ett unikt samarbete mellan de fyra norrlänen för att säkra att en avhoppare i glesbygd möts av samma professionella struktur som i en storstad. Värmland: Här utreder Länsstyrelsen i Värmlands län, tillsammans med Forskning och utveckling Välfärd på Karlstads universitet, en gemensam regional avhopparresurs. Målet är att stötta mindre kommuner med den specialistkompetens de inte kan upprätthålla själva Skåne: Länsstyrelsen i Skåne har byggt upp ett operativt nätverk med cirka 50 aktörer från polis, kommun och kriminalvård. Under 2026 planerar man även att lansera en regional stödtelefon för att erbjuda direkt konsultation till kommunerna. Sydost: Genom att samplanera sina insatser skapar länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg en enhetlig struktur inom sitt gemensamma polisområde, vilket gör stödet mer rättssäkert och effektivt. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholm har under flera år haft ett operativt nätverk med aktörer på lokal nivå såsom polis, kommun, kriminalvård samt forskare och FoU-enhet. För att fånga upp länets utmaningar har en regional arbetsgrupp etablerats. Länsstyrelsen Stockholm erbjuder alla kommunanställda utbildningsinsatser kring barn och unga i kriminalitet samt kollegial handledning. Vägen framåt – systemet måste breddas Trots framgångarna pekar delredovisningen på kritiska utmaningar. Den nuvarande nationella definitionen av en "avhoppare" anses ofta vara för snäv, vilket gör att barn, unga och familjer riskerar att hamna mellan stolarna. För att möta de komplexa behoven ser länsstyrelsesamordnarna ett stort behov av fortsatt utveckling; 43 procent av dem uppger att de behöver fördjupa sin egen expertkompetens för att kunna stötta kommunerna optimalt. Under 2026 växlas arbetet upp ytterligare genom att inkludera fler viktiga aktörer, såsom hälso- och sjukvård och psykiatri, i de regionala nätverken. Kontakt Emelie Petersson Brottsförebyggande samordnare E-post till Emelie Petersson Telefon 010-2244634http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-18-lansstyrelserna-starker-stodet-till-avhoppare---bygger-regional-struktur-over-hela-landet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-18-lansstyrelserna-starker-stodet-till-avhoppare---bygger-regional-struktur-over-hela-landet.htmlMon, 16 Mar 2026 15:54:26 +0100Snart dags för havsöringspremiär Den första april, är det dags för årets havsöringspremiär. Du har väl koll på vilka regler som gäller? De finns för att vi ska kunna njuta av öringfisket även i framtiden. För den som gillar sportfiske är den första april inget att skämta om. Det är en högtid som många längtat efter. Då hävs nämligen fiskeförbudet på havsöring. Västra Götalands långa, vackra kust har många och fina platser att fiska från som lockar öringfiskare från när och fjärran. För att vi ska kunna njuta av öringfisket även i framtiden är det viktigt att hålla sig till reglerna. De är i korthet: Inte före 1 april. Det är inte tillåtet att fiska öring på västkusten före 1 april. Max två per dag. Vid handredskapsfiske får du högst behålla sammanlagt två laxar eller öringar per fiskare och dygn. Minst 45 cm lång. Öring mindre än 45 centimeter får inte behållas och ska omedelbart återutsättas skonsamt. Inget nätfiske på grunt vatten. Fiske med nät på grundare områden än 3 meter är förbjudet under perioden 1 oktober – 30 april. Ingen trolling. Trolling är förbjudet i fredningsområden för havsöring. Fredningsområden med totalt fiskeförbud utan undantag vid Vindön på Orust, utanför Kobbungebäcken i Strömstad, Buskär och Tanneskär. I Svinesund och Idefjorden råder särskilda fiskeregler. Du hittar kartor över fredningsområdena i Länsstyrelsens folder "Fiskeregler i havet, Västra Götaland". Fiskeregler i havet i Västra Götalands län, folder Var varsam när du sätter tillbaka fisken Om du fångar fisk som du inte får, eller önskar, behålla är det viktigt att fisken hanteras varsamt. Drilla fisken så kort stund som möjligt och lyft inte upp fisken ur vattnet. Om du måste ta i fisken använd blöta händer så att du inte skadar fiskens slemskikt. Om du observerar brott mot gällande regler, kontakta Polisen på telefon 114 14 eller Kustbevakningens ledningscentral via e-post lc@kustbevakningen.se Mer information Fiskeregler i havet i Västra Götalands län, folder svenskafiskeregler.se En tryckt version av foldern ”Fiskeregler i havet i Västra Götalands län” kan beställas hos Länsstyrelsen Västra Götaland, använd formuläret på kontaktsidan: Kontakta Länsstyrelsen Kontakt Therese Jansson Länsfiskekonsulent E-post till Therese Jansson Telefon 010-2244701 Lars Molander E-post till Lars Molander Telefon 010-2245532http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-16-snart-dags-for-havsoringspremiar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-16-snart-dags-for-havsoringspremiar.htmlFri, 17 Apr 2026 15:49:38 +0200Musik och utställningar öppnar naturum Hornborgasjön Tranorna och vårfåglarna har börjat anlända till Hornborgasjön, och i helgen väntar ännu ett vårtecken – på lördag den 14:e mars öppnar naturum Hornborgasjön och Café Doppingen för året. – Äntligen! Vi har verkligen längtat efter att möta besökare och fåglar. Nu kommer ljuset och ljuden av allt från trumpetande tranor till sjungande sånglärkor, säger Malin Herin, föreståndare för naturum Hornborgasjön. Premiär för utställningar Öppningshelgen bjuder dessutom på premiär för två utställningar på Fågeludden. Inne på Café Doppingen visar fotograf Christoffer Larsson sina naturbilder och berättar om sitt arbete med bilderna. På naturum är det invigning av Broddetorps förskolas nya utställning om småkryp. På Café Doppingen underhåller elever från Kulturskolan i Falköping med musik och sång. Tranor och barnaktiviteter Antalet tranor har ännu inte blivit så stort men många besökare strömmar redan till sjön. Vid naturum finns det flera aktiviteter för barnfamiljer. – Vi ser hur fler och fler vårfåglar kommer tillbaka och många besökare har precis som vi sett fram emot att få välkomna våren, säger Malin Herin. Öppettider Naturum Hornborgasjön och Café Doppingen har öppet dagligen mellan 14 mars-19 april klockan 10.00-17.00 Infocenter Trandansen har öppet dagligen kl 08.00-17.00 mellan 18 mars-19 april. Program lördag 14 mars Klockan 10.00: naturum och Café Doppingen öppnar på Fågeludden Klockan 10.30: Vernissage av Broddetorps förskolas utställning på naturum på Fågeludden. Fotograf Christoffer Larsson berättar om sin fotografering. Klockan 11.00: Elever från Kulturskolan i Falköping underhåller med sång och musik. Tips för dig som besöker Hornborgasjön under tranvåren Njut av morgnarna vid Trandansen Alla tider är vackra vid Trandansen men morgnarna är något extra. Då brukar det också vara färre besökare på plats. Planera ditt besök Vill du också uppleva tranorna och vårfåglarna vid Hornborgasjön? Håll koll på naturum Hornborgasjöns webbplats inför din tur hit. Där hittar du mer information om antalet tranor, öppettider och program. Tänk på att det ofta är färre besökare på vardagar än vad det är på helger. Tranvår 2026, Naturum Hornborgasjön Följ med på guidningar Lär dig mer om tranor via guidningar. Kika på Hornborgasjöns webbplats inför ditt besök för att hitta en guidning som passar dig. Naturum Hornborgasjön Kontakt Malin Herin Naturumföreståndare E-post till Malin Herin Telefon 010-2245570http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-12-musik-och-utstallningar-oppnar-naturum-hornborgasjon.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-12-musik-och-utstallningar-oppnar-naturum-hornborgasjon.htmlMon, 09 Mar 2026 08:07:24 +0100Så kan det bli fler kvinnor i politiken Trots framgångar är representationen i svensk politik fortfarande ojämn – antalet kvinnor på ordförandeposter är betydligt färre än män. I samband med internationella kvinnodagen, 8 mars, vill Länsstyrelsen Västra Götaland därför lyfta tips och metoder som tagits fram för att öka andelen kvinnor i politiken. – En valberedning som arbetar aktivt med representation kan ta fram listor som bättre speglar samhällets mångfald. Det stärker både förtroendet för partiet och engagemanget i demokratin, säger Linnea Weinz, utvecklare på Länsstyrelsen Västra Götaland. Linnea Weinz. Valberedningar kan bidra I Sveriges riksdag är kvinnor och män i princip jämnt representerade. Samtidigt är inte makten jämnt fördelad. En granskning från Ekot (2026) visar att män har majoriteten av ordförandeposterna i riksdagens utskott, medan kvinnor har 6 av 32, det vill säga knappt 19 procent. Mönstret ser liknande ut i Västra Götaland. Där visar statistik från 2021 att kvinnor hade 33 procent av ordförandeposterna i kommunala nämnder och styrelser i länet. Generellt sett är representationen mindre jämställd på kommunal nivå än nationellt och regionalt. Samtidigt har partierna mycket att vinna på att arbeta med frågan. – En bättre representation kan bredda stödet för ett parti. Forskning visar att identifikation påverkar hur människor röstar. I vissa fall tenderar till exempel kvinnor att rösta på kvinnliga kandidater. Detsamma gäller andra grupper som är underrepresenterade, till exempel unga och utrikesfödda, säger Linnea Weinz. Kan behöva leta aktivt Normer kopplade till ledarskap och hur nomineringsprocesserna går till, är några anledningar till att det ser ut som det gör. Det är dessutom fler kvinnor än män som lämnar sina politiska uppdrag. En möjlig förklaring är att kvinnor i högre grad utsätts för sexuella hot och trakasserier. För att öka representationen på ledande positioner är det viktigt att fundera över hur processerna ser ut. – Valberedningar kan till exempel behöva söka kandidater aktivt i stället för att vänta på nomineringar eller förlita sig på befintliga nätverk, säger Linnea Weinz och fortsätter: – Fundera över vilka som får de tunga posterna och varför och om ni ställer samma typ av frågor till alla sökanden. Prata också med dem som lämnar sina uppdrag för att förstå varför, och för att synliggöra eventuella mönster. Strategi för Västra Götaland Länsstyrelsen Västra Götaland har tagit fram stöd med konkreta metoder och arbetssätt, som exempelvis kommuner kan använda för att öka andelen kvinnor på beslutsfattande positioner både i arbetslivet och inom politiken. Det är en del i en länsövergripande strategi som ska bidra till att regeringens jämställdhetspolitiska mål får genomslag i länet, däribland målet om en jämn fördelning av makt och inflytande. Stödet som riktar sig till valberedningar har tagits fram av Länsstyrelsen Skåne, och kan användas som komplement till det arbete som många partier redan gör med mångfald och representation. – Genom att arbeta medvetet och strategiskt kan vi komma närmare målet, säger Linnea Weinz. Här kan du ta del av stöden: Kvinnor på arbetsledande och högre politiskt beslutsfattande positioner ska öka, Länsstyrelsen Västra Götaland Fler röster vid bordet – En guide för jämställt valberedningsarbete, Länsstyrelsen Skåne Jämställt Västra Götaland 2024–2027 I strategin Jämställt Västra Götaland 2024–2027, samlar Länsstyrelsen regionala jämställdhetsmål som specificerar regeringens mål på regional nivå. Metoder och arbetssätt kopplade till målen konkretiserar arbetet. Jämställt Västra Götaland 2024–2027 Länsstyrelsen och demokratin Länsstyrelsen bidrar till att stärka och upprätthålla den svenska demokratin genom att säkerställa att lagar och beslut från demokratiskt valda församlingar följs. Vi omsätter vårt uppdrag i praktiken genom flera konkreta ansvarsområden och arbetssätt: Val och rösträtt – vi ansvarar för den slutliga rösträkningen och att val i länet genomförs rättssäkert och transparent. Rättssäker myndighetsutövning – vi fattar rättssäkra beslut, lämnar sakkunniga remissvar och informerar invånare om myndighetens beslut. Delaktighet och samverkan – vi främjar samarbete mellan myndigheter, kommuner, civilsamhälle och invånare. Social hållbarhet och rättigheter – vi arbetar med frågor som jämställdhet, nationella minoriteter, HBTQI-personers rättigheter, integration och civilt försvar. Relaterad information Jämställdhet, Länsstyrelsen Västra Götaland Jämställt Västra Götaland Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-06-sa-kan-det-bli-fler-kvinnor-i-politiken.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-06-sa-kan-det-bli-fler-kvinnor-i-politiken.htmlThu, 05 Mar 2026 16:33:37 +0100Klimatklivet skapar unika möjligheter till omställning Under 2026 har Klimatklivet fler ansökningsperioder än tidigare. Klimatklivet har under tio års tid fördelat 19 miljarder kronor till över 31 500 investeringar. Alla med den gemensamma nämnaren att de bidrar till klimatomställning. Under 2026 finns mer pengar i potten än tidigare; närmare bestämt 4,5 miljarder kronor. – Klimatklivet ger företag, organisationer, kommuner och regioner konkreta möjligheter att ställa om till fossiloberoende. Jag är stolt över att vara en del av det system som på riktigt bidrar till att utsläppen faktiskt minskar, säger Gerda Roupe som är chef över funktionen för klimat- och miljömål på Länsstyrelsen. Hon berättar att det under 2025 kom in rekordmånga ansökningar och att intresset hela tiden ökar. Därför gläds hon över att det kommer vara fler ansökningsperioder under 2026 än tidigare; och att ett par av dem kommer gå att söka för nästan alla typer av klimatinvesteringar. – Vi vill uppmana till att ta chansen att ansöka och vi har stärkt upp vår organisation för att ge råd och handlägga fler ansökningar än tidigare. Sofia Kämpe och Erik Göthblad. Biogas Nordöstra Skaraborg AB beviljades 299 miljoner kronor Klimatklivet ger möjlighet till fysiska investeringar inom exempelvis fossilfri teknik, laddstationer, biogasanläggningar och energieffektivisering. Biogas Nordöstra Skaraborg AB är exempel på företag som fått stöd genom Klimatklivet, vilket var det största stödet från Klimatklivet hittills till ett lantbruksägt projekt. Närmare bestämt 299 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 65 procent av budgeterad investeringskostnad. – Det känns som en fantastisk möjlighet att kunna bygga den planerade biogasanläggningen och därigenom stärka lantbruket i Tibro, säger Erik Göthblad, som är projektledare för Biogas Nordöstra Skaraborg AB. Anläggningen kommer också få bäring på närsamhället. – För bygden kommer anläggningen innebära ökad resiliens genom lokalt producerat drivmedel och ett minskat behov av handelsgödsel, säger Sofia Kämpe, som är ordförande i bolagsstyrelsen och även lantbrukare. Årets ansökningsomgångar Under 2026 kommer det vara ytterligare fem ansökningsomgångar. Tre av dem är riktade mot specifika investeringsprojekt och två är öppna ansökningsomgångar där det är möjligt att söka för en bredd av investeringar. 2 - 20 mars – öppen ansökan. 13 - 30 april: Publik laddinfrastruktur. 25 maj – 5 juni: Biogas på gård till el och värme. Augusti/september: öppen ansökan. Oktober/november: Anbud publik laddinfrastruktur Relaterad information Inspiration - Klimatklivet, Länsstyrelsen Västra Götaland Ansök om klimatinvesteringsstöd Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-03-klimatklivet-skapar-unika-mojligheter-till-omstallning.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-03-03-klimatklivet-skapar-unika-mojligheter-till-omstallning.htmlWed, 11 Mar 2026 21:05:15 +0100Vårens första trana sedd vid Hornborgasjön Ett säkert vårtecken är här. Nu har den första tranan för våren setts vid Hornborgasjön. Tranan är troligen den första som har gjort resan från vinterkvarteren i Europa till Hornborgasjön. Men än dröjer det tills de stora flockarna av tranor anländer till sjön. Vid lunch den 27 februari syntes den. Vårens första trana vid Hornborgasjön. Det var Hornborgasjöns platschef Sofie Stålhand som var på plats vid Trandansen när ett ljud hördes från himlen. – Jag trodde att jag hörde i syne först men sedan såg vi den också. Det har varit en kall start på året så det känns väldigt kul att första tranan nu har kommit. Nu är vi verkligen redo för vår, säger Sofie Stålhand. Häckande tranor på plats först Vid Hornborgasjön häckar omkring 30 par tranor. Det är ofta de tranor som ska häcka i området som är först på plats på våren. Från att den första tranan har setts tar det ett par veckor innan det stora antalet tranor samlas vid sjön. Då flockas även människor i naturreservatet. – Även om den första tranan nu har kommit så tar det ett tag innan den får sällskap av de riktigt stora flockarna av tranor. Naturum öppnar den 14 mars och infocenter Trandansen den 18 mars, säger Sofie Stålhand. Håll koll inför besöket När tranorna kommer till Hornborgasjön kommer även besökarna. Många undrar hur många tranor som har setts i området. Från att några hundra tranor har samlats börjar fågelskådare att räkna dem vid sjön. Då går det att se antalet tranor som har räknats på naturum Hornborgasjöns webbplats. Där finns också webbkameror och mer information för de som vill besöka Trandansen. Naturum Hornborgasjön och Café Doppingen öppnar den 14 mars. Infocenter Trandansen öppnar den 18 mars. Läs mer på Hornborgasjöns webbplats: Allt inför ditt besök till tranorna 2026, Naturum Hornborgasjön Fem fakta om tranorna vid Hornborgasjön Tranorna har troligen rastat vid Hornborgasjön i tusentals år. Sjön är en bra rastplats för tranorna på sin väg norrut. Det tar ungefär en dag för tranorna att flyga från norra Tyskland till Hornborgasjön. Tranorna dansar för att stärka bandet mellan honan och hanen i ett par. Dansen kan ske närsomhelst under dagen och varar oftast bara en kort stund. Flockarna av tranor samlas vid södra delen av Hornborgasjön vid Trandansen. Här sprider Länsstyrelsen ut korn till fåglarna för att minska skadorna från rastande tranor i jordbruket. Tranorna syns vid sjön från gryning till skymningen. Allra mäktigast brukar det vara att se tranorna på morgnarna. På naturum Hornborgasjöns webbplats kan du ta del av mer information om tranorna vid Hornborgasjön. Tranorna räknas varje dag vid sjön under en period på våren. Resultaten från tranräkningarna kan du se på naturum Hornborgasjöns webbplats. Du behöver inte besöka Hornborgasjön när det är som flest tranor. Tranflockarna är mäktiga att uppleva oavsett hur många de är till antalet. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-27-varens-forsta-trana-sedd-vid-hornborgasjon.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-27-varens-forsta-trana-sedd-vid-hornborgasjon.htmlFri, 27 Feb 2026 08:32:03 +0100Länsstyrelsen blir motorcykelburen Länsstyrelsen och FMCK har tecknat en avsiktsförklaring för att påbörja rekryteringen av frivilliga civila MC-resurser. Foto: FMCK Om de normala vägarna inte fungerar eller räcker till – exempelvis på grund av kris eller krig – hur ska vi då kommunicera eller transportera viktig utrustning? Jo, via motorcykel. Civila MC-resurser stärker Länsstyrelsens beredskap i totalförsvaret. Peter Lindgren. Det var regnigt och grått i början av december när två civila motorcyklister från Frivilliga Motorcykelkåren, FMCK, körde fram på småvägarna i Skaraborgstrakten. Deras uppdrag: att hämta in vattenprover för transport till den kommunala dricksvattenproducenten och vidare för analys. Uppdraget genomfördes i högt tempo och med god säkerhet. Den här gången var dock både sammanhanget och analysen av vattenprovet en del av en samverkansövning i dricksvattenberedskap, som Länsstyrelsen höll ihop med flera aktörer. – Ja, det här var första gången som vi samarbetade med civila MC-resurser i en beredskapsövning. Det fungerade bra, och var nyttigt och viktigt inför vårt fortsatta samarbete med FMCK, säger Peter Lindgren, beredskapshandläggare vid Länsstyrelsen Västra Götaland och samordnare av Länsstyrelsens samarbete med frivilliga försvarsorganisationer. Civila MC-resurser rekryteras Fortsatt samarbete blir det. Länsstyrelsen och FMCK har tecknat en avsiktsförklaring för att påbörja rekryteringen av frivilliga civila MC-resurser – så kallade CMR – till Länsstyrelsens stab för hantering av fredstida samhällsstörningar eller höjd beredskap. En CMR kan snabbt och smidigt ta sig fram för att leverera meddelanden och dokument eller viktig utrustning, vid avbrott i infrastrukturen. De kan även hjälpa till att snabbt kunna söka av områden vid exempelvis skogsbränder eller andra räddningsinsatser. – Med MC-resurserna förstärker vi vår uthållighet och förmåga som beredskapsmyndighet. FMCK är en av flera frivilliga försvarsorganisationer som vi ingår avtal med när vi stärker vår kapacitet inom totalförsvaret, säger Peter Lindgren. De frivilliga resurserna knyts till Länsstyrelsen genom avtal och blir då krigsplacerade vid myndigheten. I gengäld ska Länsstyrelsen stå för viss utbildning och övning av de frivilliga resurserna minst en gång om året, och få dem att bli en given del av organisationen. Avsiktsförklaringar Hittills har Länsstyrelsen Västra Götaland ingått avsiktsförklaring med fyra olika frivilliga försvarsorganisationer, FFO, för att rekrytera frivilliga förstärkningsresurser: Frivilliga Motorcykelkåren, FMCK: Civila MC-resurser (CMR) Försvarets Personaltjänstförbund: personaltjänstspecialister Försvarsutbildarna: skyddsvakter Insatsingenjörerna: sakkunniga inom infrastruktur, bygg- och anläggningsfrågor. Just nu arbetar Länsstyrelsen även med att ta fram en avsiktsförklaring med Svenska Lottakåren för att rekrytera stabsassistenter. Länsstyrelsen som civil totalförsvarsmyndighet Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet. Myndigheten samordnar och inriktar planering och hantering av det civila försvaret i länet före, under och efter höjd beredskap. I detta ingår bland annat att stödja kommuner och regioner i deras arbete med civilt försvar och att samarbeta med regionalt representerade statliga myndigheter, frivilligorganisationer och näringsliv i beredskapsarbetet. Länsstyrelsen Västra Götaland är även civilområdesansvarig länsstyrelse för Västra civilområdet, där Hallands län ingår. I denna roll samordnar och inriktar myndigheten den civila totalförsvarsplaneringen i Västra civilområdet. Relaterad information Tillsammans stärker vi det civila försvaret, Länsstyrelsen Västra Götaland Civilt försvar, Länsstyrelsen Västra Götaland Övning stärker beredskap för dricksvatten, Länsstyrelsen Västra Götaland Frivilliga motorcykelkåren Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-26-lansstyrelsen-blir-motorcykelburen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-26-lansstyrelsen-blir-motorcykelburen.htmlFri, 27 Feb 2026 08:27:22 +0100Nu testas AI och satellit för att skydda Tanums världsarv Tanums världsarv är känt för sina unika hällristningar. Bilden till höger är ett exempel på hur bilderna från satelliten kommer att se ut. Foto: Vitlycke museum samt dataspace.copernicus.eu I Tanum testar Länsstyrelsen nu hur AI kombinerat med satellitdata kan nyttjas för att upptäcka miljöförändringar i världsarvsområdet. Studien finansieras av Rymdstyrelsen. – Det kan bli både högre kvalitet och arbetsbesparande, säger Henrik Zedig, arkeolog på Länsstyrelsen. Att hålla koll på till exempel igenväxning eller ändrad markanvändning och bebyggelse är viktigt, så att vi kan förebygga att världsarven tar skada. Det är en del av att förvalta ett världsarv och något som varje land har åtagit sig gentemot Unesco. – I Tanum till exempel, kan en sådan ändring vara att de små jordbrukstegarna undan för undan försvinner när jordbruket blir mer storskaligt, säger Henrik Zedig, arkeolog på Länsstyrelsen Västra Götaland. Upptäcka faror tidigare och spara arbete Nu ska Länsstyrelsen testa en ny metod där AI analyserar data från satellit för att löpande identifiera förändringar Tanums världsarv. Pilotstudien, som fått namnet HeritageAI, finansieras genom anslag från Rymdstyrelsen och genomförs tillsammans med företaget Nornio AB, som utvecklar mjukvaran. – Vi tror att den nya tekniken kan bespara oss mycket arbete och samtidigt ge högre kvalitet på informationen. I andra sammanhang har AI visat sig bra på att läsa av och hitta små skillnader i bildmaterial. Därför ska det bli mycket intressant att testa hur tekniken kan tillämpas här, för att upptäcka förändringar i landskapsbilden, säger Henrik Zedig. Ingen risk för övervakning av människor Pilotstudien startar i vår och kommer att pågå de kommande tre åren. Om försöket faller väl ut kan metoden komma att tas i bruk permanent, och på flera ställen. Till den som kanske oroar sig över att bli övervakad när den besöker världsarvet har Henrik Zedig lugnande besked: – Vi använder oss av miljöövervakningssatelliter. De har en upplösning på 10 meter per pixel, vilket gör att människor inte ens kan urskiljas, säger Henrik Zedig. Relaterad information HeritageAI, Rymdstyrelsen Tanums världsarv, Länsstyrelsen Västra Götaland Copernicus Data Space System Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-25-nu-testas-ai-och-satellit-for-att-skydda-tanums-varldsarv.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-25-nu-testas-ai-och-satellit-for-att-skydda-tanums-varldsarv.htmlTue, 24 Feb 2026 10:44:24 +0100Tillsammans stärker vi det civila försvaret Det ryska anfallskriget mot Ukraina visar hur viktigt det civila försvaret är. Sverige är bra på det. Men vi behöver alla bli ännu bättre. Det skriver landshövding Sten Tolgfors och länsöverdirektör Jörgen Peters i en gemensam reflektion, fyra år efter Rysslands invasion av Ukraina. I dag, den 24 februari, är det fyra år sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Kriget hotar hela Europas säkerhet. Civila och civil infrastruktur är direkta mål i Rysslands krigsföring i Ukraina. Människor, städer och sjukhus attackeras i syfte att bryta ned ukrainarnas motståndskraft och försvarsvilja. Ställda inför detta fortsätter ukrainarna att kämpa för rätten till sin egen framtid. Parallellt har sannolikheten för väpnade angrepp på Sverige och övriga allierade inom Nato ökat. Europa upplever allvarliga hybridhändelser – alltså aggressioner från främmande makt i form av till exempel cyberincidenter och försök till otillbörlig informationspåverkan. Det är inte krig, men inte heller fred. Stärker flera områden För att möta det kraftigt försämrade säkerhetsläget har Sveriges regering fattat en rad beslut om inriktning och finansiering för att utveckla det civila och militära försvaret, som tillsammans utgör totalförsvaret. Länsstyrelsen Västra Götaland är högsta civila ansvariga myndighet för totalförsvaret i vårt län. Vi är också ansvarig länsstyrelse för Västra civilområdet, där även Halland ingår. Vi har en central roll i utvecklingen av det civila försvaret och för att stödja lokala aktörer i deras arbete. Västra civilområdet är av strategiskt stor betydelse för hela norra Europa, med vår långa kust, våra hamnar och infrastruktur för transporter och kritisk varuförsörjning. En femtedel av Sveriges befolkning bor här. Här ligger också viktig industri och ett av Sveriges kärnkraftverk. Länsstyrelsen Västra Götaland arbetar för att tillsammans med kommuner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle i länet stärka det civila försvaret inom en rad områden. Några konkreta exempel är: Planering för skydd av civilbefolkningen när det gäller bland annat evakuering, skyddsrum, varningssystem. Stöd till kommunerna i folkrättsliga frågor, som en del i att vara förberedd för krig. Samarbete kring frågor som rör näringslivets och frivilligorganisationers beredskap. Övningar med länets aktörer inom en rad områden, såsom dricksvattenberedskap. Arbete med klimatanpassningar och för att möte de stora säkerhetsrisker klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald innebär. Arbete med att stärka demokratin genom våra uppdrag inom mänskliga rättigheter, integration och jämställdhet och som regional valmyndighet. Information till allmänheten om vikten av att stärka den egna beredskapen och vikten av att vara källkritisk. Vi är skyldiga att bidra Det civila försvaret är allas ansvar. Totalförsvarsplikten innebär att alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år är skyldiga att bidra till Sveriges försvar vid krigsfara eller krig. Vi har också civilplikten för att säkra att bemanning inom samhällsbärande verksamhet kan upprätthållas. Just nu pågår utbildningsinsatser inom många organisationer, inklusive Länsstyrelsen, för att medarbetare som omfattas av civilplikten ska förstå vad den innebär och hur de kan göra för att vara beredda, på jobbet och privat. Fyra år efter Rysslands fullskaliga invasion fortsätter ukrainarna att visa prov på en imponerande försvarsvilja. Mätningar visar att människor i Sverige har stor vilja att försvara landets gränser, vår demokrati och vårt sätt att leva. Osäkerheten om utvecklingen i Ukraina är stor, men säkerhetsläget i vår del av världen är varaktigt förändrat. Det militära försvaret och Nato-medlemskapet ska avskräcka från angrepp. Att det civila försvaret är starkt är också det krigsavhållande. Tillsammans stärker vi det civila försvaret, och därmed totalförsvaret. Sten Tolgfors, landshövding, civilområdeschef Jörgen Peters, länsöverdirektör Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-24-tillsammans-starker-vi-det-civila-forsvaret.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-24-tillsammans-starker-vi-det-civila-forsvaret.htmlFri, 06 Mar 2026 15:50:07 +0100Sex nya förslag om avfallsbrottslighet till regeringen Den 19 februari slutrapporterade tio myndigheter ett regeringsuppdrag om att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot avfallsbrottslighet. Myndighetsgemensam samverkan och operativa insatser görs i allt större utsträckning, men mer behöver göras för att komma åt den utbredda avfallsbrottsligheten i Sverige och Europa. – Förslag till regeringen har presenterats i de olika delredovisningarna och i slutredovisningen har det tillkommit sex nya förslag, säger Lotta Wiik, chef för funktionen för avfall och tillsynsvägledning. Stora vinster till låg risk Avfallsindustrin är ett av Europas största affärsområden och miljöbrott betraktas av kriminella som en av de mest lukrativa sektorerna i världen. Anledningen är kombination av hög vinstmöjlighet, låg risk för upptäckt och relativt låga straff. Enligt en rapport från EU-kommissionen tjänar organiserad brottslighet mellan 2 och 6 miljarder årligen på dagens avfallshantering i Sverige. Myndigheternas sex senaste förslag till regeringen: Att Arbetsmiljöverket får i uppdrag att, tillsammans med länsstyrelserna och övriga myndigheter i Center mot arbetslivskriminalitet (AKC), utreda hur länsstyrelserna kan likrikta samverkan nationellt med AKC samt att tydliggöra roller och samverkansstrukturer inom frågor som rör avfallsbrottslighet. Att Naturvårdsverket får i uppdrag att i samråd med länsstyrelsen, utreda reglering av länsstyrelsernas uppföljning och utvärdering av hur tillsynen bedrivs i länets kommuner. Att införa en miljösanktionsavgift för utebliven sortering av bygg- och rivningsavfall. Att ändra i miljöbalken för att säkerställa tillsynsmyndigheternas möjlighet att kräva ersättning av verksamhetsutövare för provtagnings- och analyskostnader. Att uppdragsmyndigheterna i detta uppdrag får i uppdrag att fortsätta samverkan om avfallsbrottslighet i ytterligare tre år. Ett gemensamt instämmande till ett förslag, lämnat av Miljöstraffrättsutredningen, om författningsreglerad myndighetssamverkan inom miljöbrottsområdet Länsstyrelsens insatser under regeringsuppdraget och kommande insatser: De fem länsstyrelserna som deltagit i arbetet har speciellt drivit förslag om hur ny teknik kan användas i tillsynen där vägledningsmaterial tagits fram. Myndigheterna bedömer att Naturvårdsverket och länsstyrelserna bör utveckla en vägledning om funktionskontroller i samverkan med Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten gällande gränsöverskridande transporter. Myndigheterna bedömer att länsstyrelserna ska ta fram ett nationellt register över auktoriserade bilskrotare. Registret ska vara tillgängligt för allmänheten. Myndigheterna bedömer att arbetssättet med en strukturerad samverkan mellan länsstyrelsen, Polismyndigheten och kommuner avseende avfallsbrottslighet bör fortsätta och utvecklas vidare samt att det sprids till fler länsstyrelser, än de fem som varit med i Regeringsuppdraget. Regeringsuppdraget Naturvårdsverket, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket samt Länsstyrelserna i Skåne län, Västra Götalands län, Stockholms län, Gävleborgs län och Norrbottens län fick den 16 juni 2022 i uppdrag att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot avfallsbrott. Uppdraget innehöll bland annat att fortsätta utveckla samverkan, vid behov lämna författningsförslag för att underlätta samverkan, förtydliga eller ändra ansvarsfördelning samt identifiera eventuella behov av ytterligare åtgärder mot illegal avfallshantering som inte tillgodoses genom pågående utredningar eller uppdrag. Den 19 februari lämnades slutrapport för uppdraget till regeringen. Slutredovisningen av regeringsuppdrag om att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot avfallsbrottslighet Relaterad information EU Serious and Organised Crime Threat Assessment (EU-SOCTA) - Identifying the priorities in the fight against major crime, Europol Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-23-sex-nya-forslag-om-avfallsbrottslighet-till-regeringen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-23-sex-nya-forslag-om-avfallsbrottslighet-till-regeringen.htmlFri, 20 Feb 2026 13:49:23 +0100Övning för stärkt totalförsvar Länsstyrelsen i Västra Götalands och Hallands län deltar i övning av totalförsvaret. I förra veckan genomfördes ett övningsmoment där temat var hur vi ställer om till krigsorganisation från den organisation vi har nu, i fredstid. Sveriges säkerhetspolitiska läge är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Det är en av anledningarna till att det är extra viktigt att öva totalförsvaret. Totalförsvaret är det militära och det civila försvaret tillsammans. Övning av totalförsvar, ÖTF, stärker Sveriges motståndskraft och förmåga i totalförsvaret. Övningsmomentet som Länsstyrelsen deltog i utfördes bland olika organisationer i hela landet. – Under övningen fick vi möjlighet att reflektera kring roller, ansvar, regelverk och rutiner för vår organisation i det fall vi skulle behöva ställa om till krigsorganisation, säger Andreas Arvidsson, försvarsdirektör, Länsstyrelsen Västra Götaland. Det här första seminariet i övning totalförsvar var en enskild övning, men många aktörer deltog. – Bara i Västra civilområdet, som består av totalt femtiofem kommuner, deltog ungefär trettio. Västra militärregionen, Region Halland, Västra Götalandsregionen och andra regionala aktörer, till exempel Trafikverket, övade också, berättar Andreas Arvidsson. Att öva är en framgångsfaktor Övningen är en viktig del i uppbyggnaden av Sveriges totalförsvar. Det övergripande syftet med övningen är att stärka Sveriges motståndskraft och förmåga i totalförsvaret utifrån ett systemperspektiv. Avsikten med aktiviteterna inom övningen är att bidra till Natos kollektiva försvar och därmed vara fredsbevarande och krigsavhållande. Genom att många olika aktörer övar stärks motståndskraften och förmågan i flera olika led. Både på lokalt, regionalt och på nationell nivå. Tillsammans stärker vi vår försvarsvilja, uthållighet och motståndskraft. I totalförsvarsbeslutet för åren 2025–2030 har riksdagen lagt fram att stärkt förmåga och ökad takt ska prioriteras i utvecklingen av det civila och militära försvaret. Hela samhället behöver förbereda sig för höjd beredskap och krig genom anskaffning, utbildning, övning och andra förberedelser inklusive utarbetandet av konkreta planer. Övning är en central del i att upprätthålla, utveckla och pröva samhällets förmåga att hantera olika typer av samhällsstörningar, både i fredstida förhållanden och i krig. – Resultatet från övningen kommer sammanställas i en utvärdering som hjälper oss i vårt fortsatta arbete, säger Malin Viktorsson. Vi stärker våra förmågor Övning av totalförsvar är den första nationella samverkansövningen av totalförsvaret sedan Sverige blev en allierad kraft och resurs i Natos kollektiva säkerhet. – Sverige behöver alltid ha en beredskap att hantera olika typer av hot mot vår säkerhet. För att öka förmågan att hantera samhällsstörningar över hela hotskalan behöver både offentliga och privata aktörer öva kontinuerligt. Tillsammans stärker vi vår förmåga i kris, höjd beredskap och ytterst krig, säger Malin Viktorsson. Om Övning av totalförsvar Under 2025 – 2027 pågår Övning av totalförsvar (ÖTF). Övning av totalförsvar innefattar övningar i egen organisation, övningar i samverkan med andra och kunskapshöjande aktiviteter. I januari 2027 avslutas ÖTF med en nationell, prövande systemövning. Myndigheten för civilt försvar leder ÖTF från centralt håll. I planeringen av de olika övningsaktiviteterna samverkar myndigheten nära med det civila beredskapssystemet och Försvarsmakten. De civilområdesansvariga länsstyrelserna och de sektorsansvariga myndigheterna fyller en särskilt viktig roll i att samordna planeringsarbetet för övriga aktörer inom sina respektive civilområden och beredskapssektorer. Myndigheter, regioner och kommuner i hela landet deltar i ÖTF. Om ÖTF, Myndigheten för civilt försvar Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-20-ovning-for-starkt-totalforsvar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-20-ovning-for-starkt-totalforsvar.htmlThu, 19 Feb 2026 08:46:50 +0100Nu söker vi 300 rösträknare till valet 2026 Direkt efter valdagen genomför Länsstyrelsen en slutlig rösträkning. Bilden är från EU-valet 2024. Foto: Anders Rudäng Vill du göra en konkret insats för demokratin? Den 13 september är det val till riksdag, region och kommun, och nu söker Länsstyrelsen Västra Götaland personer som vill arbeta med att räkna röster efter valet. Lisa Montan. – Vi har ett robust valsystem i Sverige och rösträkningen är en viktig del av det, säger Lisa Montan som är valansvarig på Länsstyrelsen Västra Götaland. Som regional valmyndighet har Länsstyrelsen ansvaret för att genomföra val till riksdag, region- och kommunfullmäktige i Västra Götaland. Direkt efter valdagen genomför vi en slutlig rösträkning. Det innebär att vi kontrollräknar det preliminära resultatet som vallokalerna rapporterat på valnatten. Vi räknar också alla personröster och granskar eventuella ogiltiga röster. Den slutliga rösträkningen pågår 14–25 september. Då arbetar många av Länsstyrelsens ordinarie medarbetare i rösträkningen – men vi behöver vara fler än så. Därför söker vi också externa rösträknare som vill arbeta med detta viktiga och ansvarsfulla uppdrag. Sammanlagt ska 300 externa rösträknare rekryteras. Melsik Harytjunjan. "Alla jobbar mot samma mål" För att söka behöver du ha fyllt 18 år, ha goda språkkunskaper i svenska och gärna vara metodisk och strukturerad. Arbetet kan stundtals upplevas som monotont, så att vara utrustad med ett gott tålamod är en fördel. En av Länsstyrelsen Västra Götalands medarbetare som tidigare har jobbat som rösträknare, är Melsik Harytjunjan. – Jag var nyfiken på att se hur valprocessen fungerar i praktiken. Det roligaste var nog att träffa så många nya människor. Alla jobbar mot samma mål vilket skapar en stark känsla av gemenskap. Ansök om att jobba som rösträknare: Rösträknare till valet 2026 Länsstyrelsen är regional valmyndighet Det betyder att vi ansvarar för att planera och genomföra allmänna val, val till Europaparlamentet och nationella folkomröstningar. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för att dela in länet i valkretsar och valdistrikt, utfärda nya röstkort och rapportera röstresultat till Valmyndigheten. Relaterad information Val till riksdag, kommun, region, EU och sametinget Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-17-nu-soker-vi-300-rostraknare-till-valet-2026.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-17-nu-soker-vi-300-rostraknare-till-valet-2026.htmlTue, 17 Feb 2026 15:54:32 +0100Svartsjuka är inte romantiskt – nu kraftsamlar vi för ungas relationer I början av februari startade den nationella kampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt” för tionde året i rad. Årets kampanj fokuserar på ungas syn på en bra nära relation och varningstecken för en oschysst nära relation och våld, så kallade ”red flags”. Syftet med kampanjen är att lyfta frågan om killars våld mot tjejer och våld i ungas nära relationer: Vad är egentligen en schysst nära relation och vad är varningssignaler på något som inte är okej? Är svartsjuka ett tecken på kärlek? Vad är våld? Länsstyrelsen är en av parterna i kampanjen och ansvarar för att kampanjens budskap får en stark regional förankring och når ut till unga lokalt. Engagemanget bidrar till att lyfta samtalet om schyssta relationer och tydliggöra att svartsjuka inte är romantiskt. Statistik visar på stor utsatthet Unga är en särskilt utsatt grupp när det gäller våld i nära relationer, och därför är det förebyggande arbetet avgörande. Nästan en fjärdedel, 23 procent, av tjejer i åldrarna 16–24 år har någon gång blivit utsatt för våld, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). För killar är siffran 14 procent. – Polismyndigheten har ett brottsförebyggande uppdrag och vi ser att det är viktigt att stötta barn och unga i att tidigt känna igen varningssignaler och beteenden som riskerar att bli farliga, säger Petra Lundh, rikspolischef. Ökad kunskap om våld är nödvändigt Det finns olika typer av våld som ofta går in i varandra. Det kan vara fysiskt våld, psykiskt våld och kontroll via sociala medier och platstjänster. Våld som sker i dagens digitala miljöer kan vara svårare för både unga och omgivningen att känna igen. För att bryta detta mönster är ökad kunskap om våld nödvändig. – Både unga och deras omgivning behöver prata om vad hälsosamma relationer är och hur våld kan se ut. För att lyckas förebygga killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer är det också centralt med samverkan mellan det offentliga och civilsamhället, något som kampanjen "Svartsjuka är inte romantiskt" är ett exempel på i sig själv, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare för 1000 Möjligheter som driver den nationella stödlinjen ungarelationer.se. – Att utsättas för våld tidigt i livet kan få stora konsekvenser. Därför är det så viktigt att vi upptäcker och reagerar på våld tidigt i barns och ungas liv. Hela samhället behöver öka kunskapen om våld och dess konsekvenser och göra våldet talbart. Samverkan mellan myndigheter och det civila samhället ökar dessutom möjligheten att bedriva ett effektivt våldsförebyggande arbete som riktar sig till unga, så att våldet kan bekämpas, säger Lise Tamm, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten. Nytt material med fokus på "red flags" Kampanjen "Svartsjuka är inte romantiskt" syns bland annat i sociala medier, med nya kortfilmer som visar varningstecken (red flags) för en oschysst nära relation, vad som kännetecknar en bra relation och hur våld kan ta sig uttryck. I framtagandet av filmerna har unga personer varit med och bidragit med deras perspektiv. På kampanjwebben finns också stödmaterial för dig som möter unga och som vill ha stöd i hur du ska prata med dem om schyssta nära relationer, killars våld mot tjejer och våld i ungas nära relationer. – Som ung och kär kan det vara svårt att se var gränsen mellan omsorg och svartsjuka går. Många, både unga och vuxna, pratar om svartsjuka som något romantiskt, men egentligen innebär det kontroll och våld. Här behöver vi tillsammans nå ut till unga och föra samtal kring sunda relationer, säger Saga Antonsson kontaktperson på länsstyrelserna för kampanjen. Du som möter unga – använd materialet Kampanjen är ett nationellt våldsförebyggande samverkansarbete mellan länsstyrelserna, Polismyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och 1000 möjligheter. För att hjälpa unga som lever med våld uppmanar vi skolor, fritidsverksamheter, kommuner och föreningar att använda materialet. I materialet finns information om vart unga kan vända sig om de vill ha råd och stöd eller veta mer om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer. Allt kampanjmaterial, inklusive stödmaterialet och de nya filmerna, finns att ladda ner eller beställa kostnadsfritt via kampanjwebben. Relaterad information Kampanjwebb: Svartsjuka är inte romantiskt Våld i ungas parrelationer, Brottsförebyggande rådet Våld i ungas relationer, Polisen Kontakt Saga Antonsson Utvecklare E-post till Saga Antonsson Telefon 010-2244225http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-13-svartsjuka-ar-inte-romantiskt---nu-kraftsamlar-vi-for-ungas-relationer.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-13-svartsjuka-ar-inte-romantiskt---nu-kraftsamlar-vi-for-ungas-relationer.htmlSat, 07 Feb 2026 18:22:16 +0100Landshövdingen välkomnar Chiles generalkonsul I dag bjöd landshövding Sten Tolgfors in Montserrat González Carrillo till residenset Göteborg för att hälsa henne välkommen till Sverige. Hon är Chiles nya generalkonsul i staden. Montserrat González Carrillo kom till Göteborg för ett bara par veckor sedan och konstaterar att hon inte är van vid vare sig kyla eller vintermörker. Men hon är mycket glad över att vara här och pratar med entusiasm om sina första intryck av Göteborg. – Jag märker att staden håller på att byggas ut och växa. För mig är hamnen stadens centrum, och hamnen gör Göteborg till en mycket strategisk plats i Skandinavien. En av mina roller är att utveckla handeln och i det sammanhanget kan den stärka både Chile och Sverige, säger hon. Länsstyrelsen är konsulatets länk till det svenska samhället och hjälper till med kunskap om vem som gör vad och vart konsulatet kan vända sig i olika frågor. Konsulatet och Länsstyrelsen samverkar också runt bland annat handelsutbyte och med att stötta de chilenare som bor här. Till exempel när det är val i Chile. Då hjälps Länsstyrelsen och Göteborgs Stad åt att göra det möjligt för chilenare att rösta utan att de behöva lämna länet. Montserrat González Carrillo lyfter också kulturen som ett gemensamt område, och hon är glad över att den chilenska kulturen har fått fin uppmärksamhet i Göteborg under de senaste åren. Landshövding Sten Tolgfors tycker att det är mycket positivt att Chile har valt att skicka en ny generalkonsul till Göteborg. – Det visar att den chilenska regeringen värdesätter goda relationer mellan länderna. Att de finns på plats här gör att det blir enklare för oss att driva utveckling av våra gemensamma frågor, säger han. "Vi har en bit av Chile här" Det chilenska konsulatet i Göteborg ansvarar för västra och södra Sverige, och i det området bor cirka 20 000 chilenare. – Vi har en bit av Chile här genom alla dem som bor här. Min roll är – förutom att vara en länk i ekonomiska och kulturella frågor – att stärka relationerna mellan dem och Sverige lyfta att vi är tacksamma för allt som Sverige har gjort för chilenarna, säger Montserrat González Carrillo. Förutom att landshövdingen och generalkonsuln träffades för att lära känna varandra, hade Montserrat González Carrillo även ett annat ärende: att lämna ett brev till Sveriges regering. För att hon formellt ska ha rätten att agera som diplomat i Sverige för Chiles räkning måste den svenska regeringen via utrikesdepartementet godkänna henne. Brevet hon lämnade över till Sten Tolgfors innehåller en sådan förfrågan från den chilenska regeringen. Eftersom Länsstyrelsen är regeringens förlängda arm i Västra Götaland lämnade generalkonsuln brevet till landshövdingen som tar det vidare till Utrikesdepartementet. För närvarande är det endast Chiles och Kinas konsulat i Göteborg som har diplomater hitskickade av sina hemländer. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-05-landshovdingen-valkomnar-chiles-generalkonsul.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-05-landshovdingen-valkomnar-chiles-generalkonsul.htmlFri, 06 Feb 2026 10:55:51 +0100Fler än 130 våtmarker anlades eller återställdes i länet förra året Hornborgasjön är en av de 51 våtmarker i Sverige som vi har ett särskilt ansvar för enligt våtmarkskonventionen. Foto: Martin Fransson Våtmarker bidrar till hållbara samhällen och är värdefulla livsmiljöer för många djur och växter. Den 2 februari är den internationella våtmarksdagen och vi uppmärksammar att det förra året slutfördes över 130 våtmarksprojekt i länet. – Arbetet med våtmarkerna i länet har verkligen tagit fart och mycket mer är på gång. Det är glädjande. Våtmarker behövs för hållbara och motståndskraftiga ekosystem och samhällen. De gör stor nytta i både tätorter och landskapet, säger Therese Ericsson, våtmarkssamordnare på Länsstyrelsen Västra Götaland. En fjärdedel av våtmarkerna har försvunnit Våtmarker renar vatten och dämpar torka, översvämningar och skogsbränder. Samtidigt kan de binda kol och är viktiga i klimatarbetet. Våtmarker är bland de artrikaste livsmiljöerna som finns och viktiga för många djur och växter. Dessutom erbjuder de rekreation och friluftsliv för oss människor. Dessvärre har antalet våtmarker minskat. I Sverige har näst intill var fjärde våtmark försvunnit de senaste hundra åren. I Västra Götaland uppskattas att så mycket som 70 procent av de öppna våtmarkerna är borta. Störst är bristen på våtmarker i odlingslandskapet. Anledningen till att många våtmarker försvunnit är att de dikades och torrlades under 1800- och 1900-talen – oftast för att få ny jordbruksmark, öka skogsproduktionen eller bryta torv. Av de våtmarker som finns kvar är många påverkade av pågående eller tidigare markanvändning. På senare år har dock kunskapen om våtmarkernas betydelse ökat och nu arbetar flera aktörer med att återskapa och anlägga våtmarker. Många våtmarker restaureras och anläggs Länsstyrelsen har en strategisk och samordnande roll i arbetet med våtmarker, samt fungerar som en länk mellan lokala aktörer, exempelvis markägare och kommuner, och nationella myndigheter. Till exempel genom att ge stöd och vägledning. Länsstyrelsen fördelar flera stöd till olika aktörer som jobbar med att restaurera och anlägga våtmarker i länet. Under 2026 kommer flera miljoner från de statliga bidragen LOVA, LONA och Strategiska planen att delas ut till kommuner, föreningar och privata markägare. Länsstyrelsen jobbar även aktivt med att genomföra egna våtmarksåtgärder, med då främst inom skyddade områden som naturreservat. – Beroende på hur mycket pengar Länsstyrelsen får i år, blir det mellan 100 och 120 våtmarksprojekt i skyddade områden i länet. Länsstyrelsen har en viktig roll i våtmarksarbetet, men viktigast är markägarnas drivkraft för att skapa fler våtmarker, säger Therese Ericsson. Slutförda våtmarksprojekt 2025 Över 130 våtmarksprojekt slutfördes i länet förra året. Runt 100 av dem drevs av Länsstyrelsen och Västkuststiftelsen i skyddade naturområden, och resulterade bland annat i: Återvätning av dikad myr i 6 naturreservat, sammanlagt 90 ha. Restaurering av 55 rikkärr genom röjning och slåtter, sammanlagt 40 ha. Restaurering av hällkar på 10 öar med den hotade arten strandpadda. Internationella våtmarksdagen och Ramsarkonventionen Den 2 februari 1971 undertecknades Ramsarkonventionen, vars mål är att skydda världens viktiga våtmarker. Konventionen har fått namn efter staden i Iran där den skrevs under. Konventionen omfattar skydd och hållbart nyttjande av våtmarker, och trädde i kraft 1975. I samband med konventionen instiftades våtmarksdagen 2 februari, med syftet att öka kunskapen om våtmarkernas viktiga roll för ekosystemet, oss människor och alla de djur- och växtarter som är beroende av våtmarker. Film: Restaurering av våtmark Ett av de våtmarksprojekt som slutfördes förra året är Länsstyrelsens restaurering av den dikade våtmarken Stendammsmossen i Svartedalen. Här kan du se en film om projektet: Restaurering av Stendammsmossen, Svartedalen Relaterad information Anlägga våtmark, Länsstyrelsen Västra Götaland Från idé till färdig våtmark – steg för steg, Naturvårdsverket Erfarenheter och råd från markägare, Naturvårdsverket Regional årlig uppföljning av miljömålen 2025 Västra Götaland Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-02-fler-an-130-vatmarker-anlades-eller-aterstalldes-i-lanet-forra-aret.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-02-02-fler-an-130-vatmarker-anlades-eller-aterstalldes-i-lanet-forra-aret.htmlFri, 30 Jan 2026 09:28:57 +0100Nytt regeringsuppdrag: Länsstyrelserna ska fördela 100 miljoner i arbetet mot mäns våld mot kvinnor Regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att fördela 100 miljoner kronor i statsbidrag till kommuner, regioner och kommunalförbund för att stärka och utveckla insatser mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Syftet med statsbidraget är att stärka och utveckla det regionala och lokala arbetet i hela landet mot: mäns våld mot kvinnor våld i nära relationer hedersrelaterat våld och förtryck utnyttjande i prostitution och människohandel för sexuella ändamål eller andra former av sexuell exploatering. Prioriterade insatser mot våld och förtryck Vid fördelning av bidraget ska länsstyrelserna prioritera insatser som hjälper enskilda att lämna våldsamma relationer och situationer. Det är även prioriterat med insatser som utvecklar regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. – Genom att prioritera insatser som syftar till att underlätta för utsatta, inom såväl våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och sexuell exploatering att lämna våldsamma relationer och situationer så stödjs också utvecklingen mot ett samhälle fritt från mäns våld mot kvinnor, säger Hannah Kejerhag Oldenmark, nationell samordnare för länsstyrelsernas arbete för att förebygga och motverka mot mäns våld mot kvinnor. Prioriteringar i länet Utifrån Länsstyrelsen Västra Götalands regionala prioriteringar välkomnas även insatser som är kopplade till våld i ungas partnerrelationer, hedersrelaterat våld och förtryck, grupper med svagt samhälleligt stöd samt arbete med våldsutövare/återfallsprevention. Initiativen kan ske i samverkan med andra aktörer och civilsamhälle, för att på så sätt uppnå större spridning i länet. Det är dock bara kommuner, kommunalförbund och region som kan söka, och det kan endast vara en sökande per initiativ. Länsstyrelsen ser gärna att ansökningarna handlar om långsiktigt arbete som berör en hel kommun eller del av regionen. Det är också möjligt att söka för redan pågående projekt som initiativtagaren vill utveckla. Av de 100 miljoner kronor som länsstyrelserna har att fördela i bidrag under år 2026, fördelar Länsstyrelsen i Västra Götaland 15 700 000 kronor. Ansök och redovisa bidraget i ny e-tjänst För att göra processen kring fördelningen av bidraget snabbare så har länsstyrelserna tagit fram en e-tjänst. I e-tjänsten kan kommuner, regioner och kommunalförbund både ansöka och redovisa bidraget. Sista ansökningsdag är den 18 februari 2026. E-tjänst: Ansök och redovisa statsbidrag för arbetet mot mäns våld mot kvinnor Förordningen om statsbidrag för att stärka och utveckla regionalt och lokalt arbete mot vissa former av våld Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-30-nytt-regeringsuppdrag-lansstyrelserna-ska-fordela-100-miljoner-i-arbetet-mot-mans-vald-mot-kvinnor.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-30-nytt-regeringsuppdrag-lansstyrelserna-ska-fordela-100-miljoner-i-arbetet-mot-mans-vald-mot-kvinnor.htmlFri, 27 Mar 2026 15:06:13 +0100"Att minnas är vårt ansvar" – 27:e året med Samling för demokrati Dan Schreiber tänder ett ljus till minne av Förintelsen. Foto: Anders Rudäng. ”Minnesdagen påminner oss om en av historiens mörkaste tider, men också om varför världen efter andra världskrigets slut valde en annan väg.” Med de orden inledde Göteborgs universitets rektor Malin Broberg årets Samling för demokrati, som hölls på Förintelsens minnesdag den 27 januari i Göteborg. – Förintelsen, kriget och det ofattbara mänskliga lidandet ledde till en insikt: att makt utan regler och kunskap utan etik kan få katastrofala konsekvenser, fortsatte Malin Broberg i sitt inledningstal. Minnesdagen arrangerades i universitetets vackra aula på Vasaplatsen i Göteborg. Den här gången var det 27:e året i rad. Soraya Post, tidigare europaparlamentariker och representant för den nationella minoriteten romer, var en av talarna: – Adolf Hitler kom inte till makten genom en kupp. Han kom dit genom demokratiska beslut. Han valdes fram. Han använde demokratins egna verktyg – för att avskaffa demokratin. Handlar inte bara om det förflutna Syftet med arrangemanget är att inte låta Förintelsen falla i glömska. Att minnet av Förintelsen inte bara handlar om det förflutna, utan också om vår framtid och vår samtid. Kanske mer än någonsin på dagens samling, där alla talare på olika sätt knöt an till hur demokratin just nu faller på många håll i vår värld. – När allt färre har personliga erfarenheter och minnen från Förintelsen vilar ett stort ansvar på oss att förvalta och föra kunskapen vidare. Detta ansvar blir särskilt angeläget nu – i en tid då demokratin i världen upplever sin största tillbakagång på decennier, sa landshövding Sten Tolgfors. David Lega är generalsekreterare för European Jewish Association. Han tryckte på vikten av att agera kraftfullt mot den antisemitism som finns i Göteborg idag. – Det kräver enighet, det kräver tydlighet, det kräver mod. Detta handlar inte bara om judar, detta handlar inte bara om romer. Antisemitism är alltid ett tecken på att demokratin prövas. När judar skickas ut från synagogan, när minoriteter ifrågasätts, när hat normaliseras – då är demokratin redan under angrepp, sa David Lega i sitt tal. Utställningar i foajén I foajén visades utställningen Z+46. Initiativtagaren Abedin Denaj var på plats och berättade att anledningen till att han skapat utställningen är att romers utsatthet under Förintelsen näst intill blivit bortglömd i historieskrivningen. Det har inte funnits med i svenska historieböcker. Livia Lewinsky är en av ungdomarna som porträtteras i den andra utställningen som visades i foajén: @stoltjude. – Jag tror att det viktigaste är att vi inte får glömma bort vad som har hänt. Vi får inte låta historien upprepa sig, och därför är det så viktigt att vi berättar och för historierna vidare. Nu var det 81 år sedan det hände, men det är lika aktuellt idag som det var då, sa hon när hon deltog i ett panelsamtal tillsammans med Abedin Denaj. När hon fick frågan om vad som kan ge henne hopp, blev svaret att unga kan bekämpa rasismen tillsammans. – Oavsett om du är rom, om du är muslim, om du är jude, så tror jag att vi kan göra det tillsammans på ett sätt som tidigare generationer inte har gjort, sa Livia Lewinsky. Landshövding Sten Tolgfors tal På länsresidenset finns ett rum som kallas Frankrummet. Rummet är uppkallat efter den österrikiska och judiska arkitekten och formgivaren Josef Frank. Rummet är i huvudsak inrett med möbler, textilier och föremål från Svenskt tenn – företaget där Josef Frank kom att verka efter sin flykt till Sverige. Det mesta av det som finns att beskåda i Frankrummet är designat av honom själv. Att residenset rymmer denna samling hänger samman med dåvarande landshövdingskan Emma Jacobsson, född Stiasny. Liksom Josef Frank föddes hon i Wien, i en judisk familj med nära kopplingar till stadens intellektuella liv. Familjen rörde sig i kretsar där namn som Sigmund Freud och Stefan Zweig figurerade. Emma Jacobsson och Josef Frank var barndomsvänner. Emma utbildade sig i Berlin där hon träffade den svenske filosofistudenten Malte Jacobsson. De gifte sig 1912 och flyttade till Sverige. När Malte Jacobsson 1934 utsågs till landshövding flyttade paret in i residenset på Södra Hamngatan. Vid denna tid ansvarade landshövdingeparen själva för inredning och inventarier. Emma vände sig då till sin barndomsvän Josef Frank, som några år tidigare hade tvingats lämna ett alltmer antisemitiskt Österrike – och det är detta vi fortfarande ser uttryckas i residenset. Josef Franks samarbete med Estrid Ericsson på Svenskt Tenn kom att sätta djupa spår i svensk form- och designhistoria. Trots att han var närmare 50 år när han kom till Sverige, räknas han idag som en av de mest betydelsefulla formgivarna i landet med inflytande långt utanför Sveriges gränser. Vad har då denna historia för relevans när vi samlas för att minnas Förintelsen? Den påminner oss om hur Sverige utvecklades genom att ta emot människor på flykt från nazismen – deras kunskap och skaparkraft och hur detta har bidragit till Sveriges utveckling inom kultur-, samhälls- och näringsliv. Men ger också perspektiv på vad världen förlorade genom det industriella mördandet under Förintelsen. För varje Josef Frank som överlevde och fick skapa vidare fanns otaliga röster som tystades. Liv som aldrig fick levas, kärlek som aldrig fick upplevas, drömmar som aldrig fick förverkligas, tankar som aldrig fick komma till uttryck, och verk som aldrig blev till. Barn som aldrig fick bli stora, föräldrar och far- och morföräldrar som bestals på sina barn och barnbarn. Generationer som aldrig fick födas. Varje barn, varje kvinna, varje man som dödades var och är en förlust för mänskligheten, vars återverkningar vi ännu lever med. Genom Förintelsen tog nazityskland medvetet, systematiskt och metodiskt miljoner människors liv. Genom Förintelsen berövades mänskligheten medmänniskor. Förintelsen omintetgjorde en möjlig framtid för hela mänskligheten. När miljontals människor förintas kan framtiden inte bli densamma. Och det var syftet. Men med Förintelsen togs inte bara människors liv. Den berövade världen framtida röster, idéer och möjligheter. Den hindrade människans och civilisationens utveckling. När vi minns Förintelsen är det ett sätt att vägra acceptera förlusten av alla de drömmar, ambitioner, känslor, relationer och kärlek som nazityskland ville förinta, men som genom minnet lever kvar. Miljontals människor kunde förintas, men minnet av dem kunde inte utplånas. Vi försöker tillsammans återskapa en framtid som annars hade gått människan förlorad. ******** Den 27 januari 1945 befriades förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Idag hedrar vi minnet av alla de människor som mördades under Förintelsen. Det finns alldeles för många historiska exempel på obegriplig mänsklig grymhet men Förintelsen är unik i sin systematiska, industriella och ideologiskt drivna utrotning. Sex miljoner judar mördades tillsammans med miljontals romer och polacker. Människor förföljdes och mördades också på grund av sin sexuella läggning, på grund av funktionsnedsättningar, politiska övertygelse eller religion. Dessa människor dödades inte för något de hade gjort utan på grund av vilka de var – vilken grupp de tillhörde. När allt färre har personliga erfarenheter och minnen från Förintelsen vilar ett stort ansvar på oss att förvalta och föra kunskapen vidare. Detta ansvar blir särskilt angeläget nu - i en tid då demokratin i världen upplever sin största tillbakagång på decennier. Forskning från Göteborgs universitet visar att världen nu befinner sig på ungefär samma demokratiska nivå som i slutet av 1980-talet. Demokratier försvinner sällan över en natt, men de urholkas steg för steg – genom begränsning av pressfrihet, försvagade institutioner och ett allt snävare utrymme för dem som inte passar in. Vi ser hur antisemitism, antiziganism, rasism och konspirationsteorier åter vinner mark – även i länder som länge betraktat sig själva som stabila demokratier. Historien lär oss att Förintelsen inte började med läger och massmord, utan med ord, lagar och likgiltighet. Den började med att grupper skiljdes ut från majoriteten. Att demisstänkliggjordes och stigmatiserades. Att de kollektivt försågs med negativa egenskaper. Att de särbehandlades. Det börjar alltid med en grupp, men det slutar aldrig med en grupp. Det är principgenombrottet som måste avvisas. Människor ska bedömas efter egna egenskaper och handlingar, för vad de gör. Inte efter grupptillhörighet, eller av andra indelade identiteter. ******** Årets manifestation Samling för demokrati är nummer 27 i ordningen – det är mycket viktigt att föra denna tradition vidare. Det är viktigt att minnas offren, för deras egen och för de anhörigas skull. Att aldrig glömma bidrar till att motverka historierevisionism, det vill säga förnekande eller förminskande av Förintelsen. Att vi kallar manifestationen för Samling för demokrati är ingen slump. Demokrati bygger på pluralism vilket är raka motsatsen till den likriktning och intolerans som kommer till uttryck inom nazismen samt i auktoritära och totalitära statsbildningar. Demokratier krigar i regel inte med varandra och demokratier respekterar och hedrar grundläggande mänskliga rättigheter i betydligt högre utsträckning än auktoritära stater. Att verka för demokrati är därför att verka för fred och mänsklig frihet. ******** Det finns obehagliga likheter mellan 1930-talets Europa och vår egen tid. Inte i form av identiska händelser, men i de politiska mönster som föregår dem: auktoritära strömningar som vinner mark, desinformation som undergräver tilliten till demokratiska institutioner, och en gradvis förskjutning av gränserna för vad som anses acceptabelt – juridiskt, politiskt och moraliskt. Om vi återknyter till berättelsen inledningsvis var Emma och Malte Jacobsson skarpa kritiker av nazismen och Sveriges passiva hållning under andra världskriget. I sin självbiografi beskriver Malte hur han uppsökte regeringsföreträdare, däribland Per Albin Hansson, för att protestera mot de tyska trupptransporter som tilläts passera genom landet, och som brukade stanna i Olskroken på nätterna. Han förberedde sig för det värsta och såg till att publicisten Torgny Segerstedt hade möjlighet att själv välja sitt öde vid en eventuell invasion genom att, inte helt enligt regelverket, ge honom vapenlicens. Emma och Malte Jacobsson hjälpte även hotade personer i Europa att ta sig till USA, vid något tillfälle bodde en judisk flykting från Buchenwald på residenset. Historien om Emma och Malte Jacobsson är stark, därför att deras skäl att känna hopplöshet troligen var större än våra. De levde i ett Europa där demokratier redan fallit, där förföljelsen var ett faktum och där utgången av kriget länge var oviss. Ändå såg de skäl till att göra motstånd och kämpa för det de trodde var rätt. Om de, under sådana omständigheter, fann skäl att handla, då har vi det också. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-27-att-minnas-ar-vart-ansvar---27e-aret-med-samling-for-demokrati.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-27-att-minnas-ar-vart-ansvar---27e-aret-med-samling-for-demokrati.htmlThu, 05 Feb 2026 16:31:49 +0100Klimatomställning avgörande för länets utveckling – ny strategi sätter prioriteringar Klimat- och energistrategin är framtagen på uppdrag av regeringen för att påskynda länets klimat- och energiomställning. Foto: Martin Fransson I dagarna fick länet en försenad julklapp; en ny klimat- och energistrategi. Klockan klämtar högre än någonsin – målåret 2030 närmar sig med stormsteg. Strategin välkomnas inte minst av kommuner med en nyckelroll, och ger vägledning och skjuts i klimatarbetet för länets alla aktörer. Det är bråttom att ställa om till en fossiloberoende region om länet ska klara utsläppsmålen år 2030 och behålla utvecklings- och konkurrenskraft. Länets kommuner är viktiga aktörer i omställningsarbetet och med den nya klimat- och energistrategin för 2026-2030 pekar Länsstyrelsen ut vägen framåt. – Med strategin bidrar vi med ännu mer kraft i kommunernas omställningsarbete. Vi vill med strategin visa på gemensam riktning och vad som ger störst effekt i arbetet för att uppnå målet om en fossiloberoende region senast 2030, säger Jörgen Peters, länsöverdirektör på Länsstyrelsen Västra Götaland. Strategin ska exempelvis bidra med vägval inför framtagande av översiktsplaner, energiplaner, klimathandlingsplaner och policys. Den ska även visa på områden inom vilka en kommun kan vidta åtgärder. Inte minst inom markanvändning. – Strategin ger oss bättre förutsättningar att prioritera det som ger störst effekt och motiverar tydligt varför åtgärderna behövs. Den kommer bli ett bra verktyg för oss. Jag vill också betona att det är bra att den kopplas samman med den regionala utvecklingsstrategin, vilket ger synergi och gemensam handlingskraft i det vidare arbetet, säger Cornelia Sörman, utvecklingsledare i Vänersborgs kommun och en av de kommuner som omfattas av strategin. Effekt även på övriga aktörer Västra Götaland är ett län med många stora industrier. Några av dem är raffinaderierna och företagen inom petrokemin, som tillhör de största utsläpparna av växthusgaser i landet. Förhoppningen är att strategin även ska stimulera länets övriga aktörer för att gemensamt uppnå målet om en fossiloberoende region. En stor del av landets framtida arbetstillfällen finns inom den västsvenska industrin, som redan har inlett sin resa mot att bli fossilfria. – Genom att förvekliga intentionerna i strategin blir Västra Götalands län mer konkurrenskraftigt och väl rustat i den omställning som redan är påbörjad. För att lyckas med omställningen behöver många aktörer arbeta tillsammans; och här behöver Länsstyrelsen hjälpa till och visa vägen och skapa arenor för samverkan, säger Nardono Nimpuno, chef för energi- och miljöenheten på Länsstyrelsen Västra Götaland. Stort fokus på markanvändning Västra Götaland är ett av landets viktigaste län för jordbruk och livsmedelsproduktion med stora arealer av högproduktiv åkermark. Länet har också ett stort och aktivt skogsbruk med stora arealer av skog. Av alla län i landet är Västra Götaland det län som har flest enskilda skogsägare. Nardono Nimpuno betonar att Länsstyrelsen lägger stort fokus på markanvändningssektorn i strategin: – Med sitt planmonopol och sitt eget markinnehav har kommunerna stora möjligheter att styra utvecklingen över vilken mark som exploateras och testa nya metoder för att öka kolinlagringen i landskapet. Det finns en stor potential att minska utsläppen och binda koldioxid inom jord- och skogsbruket. Klimat- och energistrategi 2026–2030 Klimat- och energistrategin är framtagen på uppdrag av regeringen för att påskynda länets klimat- och energiomställning. Detta för att uppnå målet om en fossiloberoende region senast år 2030. Strategin ska också bidra till Sveriges klimat- och energiomställning i överens­stämmelse med målsättningarna inom EU:s Fit for 55 och Parisavtalet. För att möjliggöra detta presenterar strategin fyra strategiska områden som särskilt viktiga: Industrins omställning, Transportsektorns omställning, Markanvändning, Resurshushållning och energieffektivisering. Klimat- och energistrategi - ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Länets utsläpp Många satsningar har inletts i Västra Götaland, men ännu minskar inte utsläppen i tillräckligt snabb takt. *Mellan 2022 och 2023 minska­de utsläppen i länet med drygt 100 000 ton till 9,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO²e), vilket motsvarade en minskning på endast 1,3 procent. Vad gäller de regionala klimatmålen i Västra Götaland bedömer forskare att den nuvarande minskningstakten av utsläpp är otillräcklig, och att det skulle krävas en minskning på näs­tan 19 procent per år för att nå Klimat 2030-målet. Mer behöver allt­så göras snabbt för att nå globala, nationella och regionala klimatmål. Regional årlig uppföljning av miljömålen 2025 (Sidan 16 om begränsad klimatpåverkan) Relaterad information Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland, Västra Götalandsregionen Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-27-klimatomstallning-avgorande-for-lanets-utveckling---ny-strategi-satter-prioriteringar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-27-klimatomstallning-avgorande-for-lanets-utveckling---ny-strategi-satter-prioriteringar.htmlMon, 26 Jan 2026 17:10:23 +0100Kammarrätten säger nej till licensjakt efter varg Kammarrätten meddelade idag att den inte ändrar Förvaltningsrättens dom, vilket innebär att det inte blir någon licensjakt på varg i Västra Götaland i år. ”För att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid en sänkning av referensvärdet till 170–270 vargar krävs enligt Naturvårdsverkets skrivelse även att ytterligare förvaltningsåtgärder är på plats.” skriver Kammarrätten i sin dom. Kammarrätten anser att det är uppenbart att gynnsam bevarandestatus förutsätter en klart högre nivå än den för minsta livskraftiga population. – Vi kommer nu att titta närmare på domen och ha en dialog med övriga län, men det står klart att det inte blir någon licensjakt i Västra Götaland i år, säger Eva Olsen, chef för Natur- och vattenavdelningen, Länsstyrelsen Västra Götaland. Länsstyrelsen kommer att fokusera på att fortsätta och att skala upp arbetet med förvaltningsåtgärder för varg, tillsammans med de övriga län som är berörda. – Regeringen har i höstas meddelat att vi kommer får medel för det, men det är ännu inte klart hur mycket som hamnar i vårt län, säger Eva Olsen. Relaterad information Licensjakt efter varg Bakgrund, Länsstyrelsen överklagar dom om stoppad licensjakt på varg, nyhet 19 december 2025 Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-26-kammarratten-sager-nej-till-licensjakt-efter-varg.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-26-kammarratten-sager-nej-till-licensjakt-efter-varg.htmlTue, 20 Jan 2026 07:00:00 +0100Ny broschyr ska stärka företagens roll i totalförsvaret Nu skickas broschyren Beredskap för företag – Om krisen eller kriget kommer, till 130 000 arbetsställen i Sverige. Broschyren ger företag råd om hur de kan förbereda sig för kriser och krig – och därmed bidra till att Sverige står starkt. Invånarna i Sverige har vid olika tillfällen tagit emot broschyren Om krisen eller kriget kommer. Den senaste versionen skickades ut november 2024. Snart skickas den första broschyren riktad mot företag ut. Beredskap för företag – Om krisen eller kriget kommer, distribueras till 130 000 arbetsställen, med fem eller fler anställda, i Sverige. Genom detta nås cirka 85 procent av alla arbetstagare i Sverige. Innehåller konkreta åtgärder Sveriges företag är en grundpelare i vår motståndskraft. När samhället utsätts för allvarliga händelser är det avgörande att företag fortsätter att fungera. Erfarenheter från både kriget i Ukraina och covid-19-pandemin visar att en av de viktigaste uppgifterna är att hålla verksamheten igång. Det gör att människor kan fortsätta gå till jobbet och att varor och tjänster når fram – något som stärker både samhället och försvarsviljan. Broschyren Beredskap för företag – om krisen eller kriget kommer innehåller konkreta åtgärder, inom åtta områden, som företag kan göra för att stärka sin egen och samhällets beredskap: Planera och öva för att kunna hantera konsekvenser av allvarliga kriser och krig. Identifiera vad er verksamhet är beroende av för att kunna fortsätta fungera och vad som kan stärka den, till exempel reservkraft, lagerhållning och alternativa rutiner. Analysera personalbehov: nyckelbefattningar, distansarbete, omfördelning och förstärkning. Skapa och öva en krisorganisation med tydliga roller och kontaktvägar. Arbeta systematiskt med cybersäkerhet: se över behörigheter och inloggningar, säkerhetskopiera regelbundet. Stärk psykologiskt försvar: utbilda i källkritik och hantering av desinformation. Utbilda och öva regelbundet – även enkla övningar ger effekt. Var beredd att tänka om och bidra till samhällets behov. Etablera samverkan med myndigheter och andra aktörer i förväg. Broschyren kan laddas ner digitalt via Myndigheten för civilt försvars webbsida, samt beställas i tryckta exemplar. Den finns översatt till engelska. Beredskap för företag: Om krisen eller kriget kommer, Myndigheten för civilt försvar Relaterad information Säkerhet och beredskap, Länsstyrelsen Västra Götaland Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-20-ny-broschyr-ska-starka-foretagens-roll-i-totalforsvaret.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-20-ny-broschyr-ska-starka-foretagens-roll-i-totalforsvaret.htmlFri, 16 Jan 2026 13:22:28 +0100Rödlistade arter och unik flora i nya naturreservat Det nya naturreservatet Lugnås gamla byäng i Mariestads kommun. Foto: Henrik Roos, Länsstyrelsen. Under 2025 bildade Länsstyrelsen Västra Götaland flera nya naturreservat för att skydda värdefull natur. Lugnås gamla byäng i Mariestads kommun och Bråtnäs naturreservat i norra Dalsland är två exempel där artrika marker och gammelskog nu får ett stärkt skydd. Naturreservatet Lugnås gamla byäng ligger i Mariestads kommun, sydväst om Lugnås kyrka uppe på Lugnåsberget. Reservatet är en del av det som en gång i tiden var ängsmark till Lugnås by. Idag är den gamla byängen täckt av skog som vuxit fram på naturlig väg och stått orörd under lång tid. – Här finns höga naturvärden som är knutna till den naturskogsartade miljön med ädellövlundar och barrblandskog. Den kalkrika, basiska marken skapar förutsättningar för en mängd växter, berättar Henrik Roos, biolog och naturvårdshandläggare, Länsstyrelsen Västra Götaland. Till exempel trivs krävande arter som vätteros, tandrot, kransrams, storrams, skogsbingel, vårärt, tvåblad, underviol, vispstarr, skogsstarr, lungört, stinksyska, bäckbräsma, springkorn, oxstarr med flera. Även fågellivet i området är rikt och man kan till exempel stöta på den relativt okända nötkråkan. – Nötkråkan häckar i områden med granskog och mycket hassel, säger Henrik Roos och fortsätter: Det finns ganska lite gran i reservatet, men gott om hassel, så nötkråkan kommer hit för att leta mat. Sitt bo har den troligen i någon närliggande granskog. För besökare finns en stig som löper genom naturreservatet. Gammelskog bevaras i Dalsland Bråtnäs naturreservat är ett skyddat skogsområde i norra Dalsland, nära gränsen till Värmland. Här bevaras 43 hektar gammelskog – en skog som har fått utvecklas fritt under lång tid. – Många av träden är gamla och det finns gott om död ved i form av liggande och stående stammar. Just detta är en viktig förutsättning för ett rikt växt- och djurliv, berättar Marja Wahlberg, naturvårdshandläggare, Länsstyrelsen Västra Götaland. I området har flera rödlistade arter påträffats, bland annat liten kandelabersvamp. Det är en mycket ovanlig art som är klassad som akut hotad (CR) i den svenska rödlistan från 2020. Bråtnäs gränsar i väster till Kölvikens naturreservat och tillsammans bildar det ett större sammanhängande naturområde. Här finns inga anlagda vandringsleder. Flera nya naturreservat På Länsstyrelsens besöksmålssida kan du läsa mer om några av de naturreservat som bildades eller utökades under 2025: Bråtnäs | Länsstyrelsen Västra Götaland Lugnås gamla byäng | Länsstyrelsen Västra Götaland Amundsrud | Länsstyrelsen Västra Götaland Nord-Långö och Hällsöarna | Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsens arbete med skyddad natur I varje län finns särskilda områden och typer av natur som prioriteras för skydd. Om ett område är särskilt värdefullt kan Länsstyrelsen föreslå att marken ska skyddas. Tillsammans med Västkuststiftelsen ansvarar Länsstyrelsen Västra Götaland också för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Skyddad natur | Länsstyrelsen Västra Götaland Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-16-rodlistade-arter-och-unik-flora-i-nya-naturreservat.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-16-rodlistade-arter-och-unik-flora-i-nya-naturreservat.htmlMon, 19 Jan 2026 15:31:54 +0100Högst tre lodjur får fällas i Västra Götaland i årets licensjakt Länsstyrelsen Västra Götaland har beslutat om 2026 års licensjakt på lodjur. Tre jaktområden finns definierade i beslutet: ett i Färgelanda, ett söder om Borås och ett mellan Alingsås och Trollhättan. Högst ett djur per jaktområde får fällas. Jakten startar 1 mars och pågår till dess att Länsstyrelsen avlyser den, eller som längst till och med 31 mars. Övriga villkor som gäller för jakten framgår av Länsstyrelsens beslut. Huvudsyftet med licensjakten är att minska lodjursstammen, framför allt i områden där det förekommit angrepp på tamdjur. I Västra Götaland har lodjursstammen legat relativt konstant kring ett 60-tal lodjur de senaste åren. – Licensjakten syftar till att hålla länets lodjursstam fortsatt konstant och samtidigt bibehålla låga skadenivåer, säger Mia Bisther, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland. Beslutet har föregåtts av samverkan med övriga län som avser bedriva licensjakt efter lodjur i år. Länsstyrelsen bedömer att det beslutade jaktuttaget inte äventyrar lodjursstammens gynnsamma bevarandestatus. Landets lodjursstam fortsatt stabil Lodjursstammen i Skandinavien bedöms vara fortsatt stabil. Under inventeringsperioden 2024/25 dokumenterades det 234 familjegrupper i Sverige. Licensjakt är ett av verktygen i förvaltningen av de stora rovdjuren. Det är en metod som innebär man kan planera jaktområde, tidpunkt, antal djur som får fällas, samt andra villkor för jakten. Senast det var licensjakt på lodjur i Västra Götaland var 2024. Då fick sex djur fällas inom ett jaktområde som sträckte sig från Trollhättan till Tranemo. Relaterad information Länsstyrelsen Västra Götalands beslut, samt mer om licensjakt lodjur Lodjur, antal familjegrupper inom respektive förvaltningsområde, Naturvårdsverket Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-15-hogst-tre-lodjur-far-fallas-i-vastra-gotaland-i-arets-licensjakt.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-15-hogst-tre-lodjur-far-fallas-i-vastra-gotaland-i-arets-licensjakt.htmlThu, 15 Jan 2026 08:00:00 +0100Länsstyrelsen Västra Götaland får nytt tillsynsuppdrag inom cybersäkerhet Den 15 januari börjar den nya cybersäkerhetslagen att gälla. Länsstyrelsen Västra Götaland är en av de myndigheter som ansvarar för tillsyn av den nya lagen. Varför en ny cybersäkerhetslag? Den ökade digitaliseringen i samhället och ett allvarligare omvärldsläge ställer högre krav på säkerhet i verksamhetsutövares nätverks- och informationssystem. Målet med lagen är att uppnå en hög gemensam nivå på cybersäkerheten i samhället, och att harmonisera kraven för cybersäkerhet i EU:s medlemsländer. Skärpta krav på verksamhetsutövare Den nya lagen börjar gälla 15 januari 2026 och innebär skärpta krav på berörda verksamhetsutövare, jämfört med den tidigare lagstiftningen. Det blir exempelvis tydligare krav på riskanalyser och olika säkerhetsåtgärder. Dessutom tillkommer fler verksamhetsutövare när antalet sektorer ökar från 7 till 18 sektorer. Den som är verksamhetsutövare har i huvudsak följande uppgifter: Identifiera att man omfattas och anmäla sig. Införa lämpliga säkerhetsåtgärder och utbilda såväl ledning som personal. Rapportera in incidenter som medför eller kan medföra betydande störningar. Länsstyrelsens roll Enligt cybersäkerhetsförordningen är länsstyrelserna i Norrbotten, Västra Götaland, Skåne, Stockholm, Örebro och Östergötland tillsynsmyndigheter för vissa verksamhetsutövare. Följande sektorer omfattas av länsstyrelsernas tillsyn: avfallshantering forskning offentlig förvaltning, med undantag av länsstyrelserna tillverkning, produktion och distribution av kemikalier tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik tillverkning av elapparatur tillverkning av övriga maskiner. Berörda verksamheter kan läsa mer om cybersäkerhetslagen hos Myndigheten för civilt försvar: NIS2 för berörda verksamheter, Myndigheten för civilt försvar Anmälan Verksamhetsutövare som omfattas av cybersäkerhetslagen ska anmäla sig till Myndigheten för civilt försvar. Anmälan kan göras från 2 februari. Att anmäla en verksamhet enligt NIS2, Myndigheten för civilt försvar Om NIS 2-direktivet EU antog i december 2022 ett direktiv om åtgärder för att stärka cybersäkerhetsnivån inom unionen, det så kallade NIS 2-direktivet. Regeringen har beslutat om cybersäkerhetslagen för att genomföra direktivet i svensk rätt. Läs mer om NIS 2 på Myndigheten för civilt försvars webbplats. NIS2, Myndigheten för civilt försvar Tillsynsansvar Länsstyrelsen Norrbotten är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län. Länsstyrelsen Skåne är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Blekinge, Kronobergs och Skåne län. Länsstyrelsen Stockholm är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Gotland och Stockholms län. Länsstyrelsen Västra Götaland är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Hallands och Västra Götalands län. Länsstyrelsen i Örebro län är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län. Länsstyrelsen Östergötland är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-15-lansstyrelsen-vastra-gotaland-far-nytt-tillsynsuppdrag-inom-cybersakerhet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-15-lansstyrelsen-vastra-gotaland-far-nytt-tillsynsuppdrag-inom-cybersakerhet.htmlThu, 15 Jan 2026 08:48:44 +0100Varning för fortsatt kraftigt snöfall SMHI varnar för fortsatt snöfall under onsdag kväll och natten mot torsdag 8 januari. En orange varning för kraftiga snöbyar utfärdas för de västra delarna av länet. Håll dig uppdaterad på vad som gäller där du bor och rör dig. Uppdatering 7 januari klockan 16.15: Ytterligare snöfall väntas under onsdagskvällen och natten mot torsdag. SMHI utfärdar en gul varning för stora delar av Västra Götaland till och med torsdag förmiddag. En orange varning för kraftiga snöbyar utfärdas för de västra delarna av länet från onsdag kväll till torsdag morgon. Kraftigt snöfall kan lokalt leda till mycket begränsad framkomlighet på vägar, förseningar i kollektivtrafiken och inställda avgångar. Elavbrott och störningar i telenätet är sannolikt i områden med luftburna ledningar. Följ läget. På SMHI:s webbplats kan du följa väderläget. Var en smart vintertrafikant. Behöver du ge dig ut i trafiken, var ute i god tid och följ läget hos Trafikverket. Se över din hemberedskap. I vissa områden finns risk för elbortfall och påverkan på mobilnätet. Se över hur din beredskap för strömavbrott ser ut. Vad gör Länsstyrelsen? Länsstyrelsen håller i samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer för att säkerställa beredskap och stöd till samhällsviktiga funktioner. Samverkan sker på initiativ av Länsstyrelsen eller av annan samhällsaktör, utifrån behov. Läs mer om Länsstyrelsens uppdrag gällande krisberedskap: Krisberedskap, Länsstyrelsen Västra Götaland Här hittar du information SMHI Trafikverket Västtrafik Krisinformation.se - Trafik i vinterväder Sveriges Radio P4 Din kommuns webbplats Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-07-varning-for-fortsatt-kraftigt-snofall.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2026-01-07-varning-for-fortsatt-kraftigt-snofall.htmlFri, 09 Jan 2026 11:32:57 +0100Länsstyrelsen överklagar dom om stoppad licensjakt på varg Länsstyrelsen har idag överklagat Förvaltningsrättens dom om vinterns licensjakt på varg. – Vi hoppas att Kammarrätten beviljar prövningstillstånd och att vi kan få rättsläget klarlagt. Det är viktigt för hur vi ska arbeta framåt, att det blir tydligt, säger Eva Olsen, Länsstyrelsen Västra Götaland. Länsstyrelserna beslutade i november om vinterns licensjakt på varg, som skulle ha startat den 2 januari. Besluten överklagades, och den 15 december meddelade Förvaltningsrätten i Luleå att den upphäver länsstyrelsernas beslut. I och med det är jakten tills vidare stoppad. – Vi avvaktar nu besked från Kammarrätten, om den beviljar prövningstillstånd, innan vi kan säga något mer om huruvida det blir någon licensjakt i vinter och i så fall när den kan starta, säger Eva Olsen, chef för Natur- och vattenavdelningen, Länsstyrelsen Västra Götaland. Viktigt att få klarlagt hur vi ska arbeta framåt Förvaltningsrätten angav i sin dom som huvudskäl att länsstyrelserna inte tillräckligt väl visat att den planerade jakten inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. – Vi har lutat oss mot Naturvårdsverkets bedömning. De gjorde nyligen en ganska omfattande utredning av referensvärde och förvaltningsåtgärder för varg. Det är vanligtvis så vi arbetar, vi utgår från det som expertmyndigheterna säger, säger Eva Olsen. En viktig anledning till att Länsstyrelsen nu väljer att överklaga är att myndigheterna vill få detta klarlagt. Kan vi framöver utgå från det som den vägledande myndigheten anger? Länsstyrelsen lyfter även till Kammarrätten att vinterns licensjakt skulle minska vargstammen till 272, som lägst. Om referensvärdet på 170 individer är förenligt med art- och habitatsdirektivet, är en annan fråga. Länsstyrelsens yrkanden Länsstyrelsen yrkar att Kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom och fastställer Länsstyrelsens beslut. Samt att Kammarrätten, till dess målet avgörs slutligt, interimistiskt förordnar att licensjakt får bedrivas i enlighet med Länsstyrelsens beslut. Länk till dokumentet i sin helhet under Relaterad information. Relaterad information Länsstyrelsens överklagande av dom från Förvaltningsrätten i Luleå i mål nr 2182-25 om licensjakt efter varg Förvaltningsrätten i Luleå upphäver alla överklagade beslut om licensjakt efter varg 2026, nyhet 15 december, Förvaltningsrätten i Luleå Nyhet från 7 november, om Länsstyrelsens beslut om licensjakt varg 2026 Länsstyrelsens beslut och mer information om licensjakt efter varg Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-19-lansstyrelsen-overklagar-dom-om-stoppad-licensjakt-pa-varg.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-19-lansstyrelsen-overklagar-dom-om-stoppad-licensjakt-pa-varg.htmlThu, 18 Dec 2025 11:29:10 +0100Rätt miljöåtgärd på rätt plats, så att reglerförmågan i Gullspång kan behållas Kompensatoriska åtgärder kan vara en väg framåt i arbetet med att ta fram nya miljövillkor för några av länets största vattenkraftverk. Länsstyrelsen svarar nu på Mark- och miljödomstolens begäran om vilka kompletteringar som kan behövas för att domstolen ska kunna ta ställning till ansökan om miljöprövning för Gullspångs kraftverk. Det finns tekniska och rättsliga möjligheter att skydda miljön och samtidigt behålla Gullspångs kraftverks förmågor, skriver Länsstyrelsen till Mark- och miljödomstolen. Miljöåtgärder uppströms – möjlig väg framåt Det juridiska skyddet i Natura 2000-området vid Gullspångs kraftverk är starkt. Syftet är att skydda den unika gullspångslaxen och dess lekområden. Samtidigt är förmågorna i Gullspångs kraftverk är viktiga för länet. – En möjlig väg framåt skulle vara att kompensera med miljöåtgärder utanför Natura 2000-området. Den miljöpåverkan som kraftverket oundvikligen gör kan kompenseras, så att målen för gullspångslaxen och Natura 2000-området ändå uppnås, säger Johanna Wiberg, länsjurist, Länsstyrelsen Västra Götaland. Dialog för bästa utformning av åtgärder Vilka åtgärder som skulle kunna göras, och hur de bäst skulle kunna utformas för att påverka elproduktionen så lite som möjligt, är något som kraftverkens ägare och Länsstyrelsen sedan flera år haft en dialog om. – Länsstyrelsen ser fram mot att fortsätta den dialogen. Sedan är det Mark- och miljödomstolen som i slutändan har att döma av, och besluta vilka miljövillkor det blir, säger Johanna Wiberg. Omfattande arbete för domstolen att besluta miljövillkor Att besluta om nya miljövillkor för kraftverken är ett stort arbete som kommer att pågå under lång tid. Mark- och miljödomstolens process har bara startat. Vattenkraftsbolaget skickade in ansökan till domstolen i somras och nu har den bett Länsstyrelsen att yttra sig om ansökan behöver kompletteras. Länsstyrelsen bedömer att det i detta läge behövs en del kompletterande information när det gäller framför allt just Natura 2000-området och gullspångslaxen. Vattenkraften i Gullspångsälven prövas Mark- och miljödomstolen har bett Länsstyrelsen Västra Götaland att yttra sig över ansökan för de tre kraftverken Gullspång, Åtorp och Degerfors. Domstolen ska först besluta om bolaget behöver komplettera sin ansökan med ytterligare underlag. Gullspång, Åtorp och Degerfors är alla så kallade klass 1-kraftverk och av stor betydelse för elsystemet. I synnerhet reglerförmågan är viktig att behålla. Uppströms dessa finns många kraftverk som domstolen ska bedöma och ge nya miljövillkor. Först ut är de 15 nedersta. Med de nya miljövillkoren får vattenkraftsbolaget tillstånd till verksamhet i ytterligare 40 år. Relaterad information Miljöprövning av vattenkraft i Västra Götaland Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-18-ratt-miljoatgard-pa-ratt-plats-sa-att-reglerformagan-i-gullspang-kan-behallas.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-18-ratt-miljoatgard-pa-ratt-plats-sa-att-reglerformagan-i-gullspang-kan-behallas.htmlFri, 06 Mar 2026 16:24:59 +0100Tre år av utveckling i Västra Götaland Under sina tre år som landshövding har Sten Tolgfors tagit emot många besök i residenset. Bilden är tagen under jubileet 250 år av judiskt liv i Sverige som uppmärksammades under 2025. Foto: Anders Rudäng De senaste tre åren har Länsstyrelsen Västra Götaland tagit tydliga kliv mot att möta några av vår tids största samhällsutmaningar. Så här i slutet av året blickar vi tillbaka på den utveckling och de framsteg som gjorts inom den gröna omställningen, det civila försvaret och vår demokrati. Tillsammans med kommuner, regionen, organisationer och andra aktörer som Länsstyrelsen Västra Götaland samverkar med, är målet att bidra till och aktivt forma en positiv samhällsutveckling i länet. Samtidigt är de frågor som Länsstyrelsen arbetar med mer relevanta än någonsin, vilket medför ökade krav och förväntningar på de resultat som myndigheten levererar. – Vi har under hösten gjort en sammanfattning av vår utveckling, för att blicka framåt och för att ge en rapportering till regeringen och vårt insynsråd. Rapporten omfattar mina tre år i Västra Götalands län. Mitt mål är att vi ska vara en myndighet i samklang med länets utveckling, vilket jag tycker Länsstyrelsen är. Det har hänt mycket de här åren, samtidigt som att omvärldsläget förändrats markant, säger landshövding Sten Tolgfors. För att möta en omvärld i snabb förändring, med ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge, har Länsstyrelsen Västra Götaland haft ett särskilt fokus på frågor kopplade till civilt försvar, grön omställning och regional tillväxt och demokrati. Här lyfter vi exempel på det arbete som gjorts under de senaste tre åren, under ledning av landshövding Sten Tolgfors. Grön omställning och regional utveckling Västra Götaland är ett av Sveriges viktigaste industrilän. För att möjliggöra industrins omställning och fortsatt tillväxt har Länsstyrelsen haft ett tydligt fokus på tillgången till fossilfri el och fungerande infrastruktur. Exempel på insatser: Två stora havsbaserade vindkraftsparker har tillstyrkts, motsvarande cirka 17,5 TWh fossilfri el. Beslutsförslagen för parkerna Västvind och Vidar planeras att lämnas till regeringen under början av 2026. Genom en särskild solcellsgrupp som gör samlade bedömningar vill Länsstyrelsen Västra Götaland underlätta en hållbar utbyggnad av solceller. Från att tidigare ge många avslag har myndigheten gått mot mer riktad prövning, med fokus på att ge vägledning om vilka förutsättningar som krävs. Det har i sin tur lett till fler tillstånd. Länsstyrelsen Västra Götaland har länge arbetet med att effektivisera de delar av miljöprövningsprocessen som vi som myndighet ansvarar för. Det har lett till mer förutsebara och effektiva tillståndsprocesser. Länsstyrelsen har bidragit till att förhandla fram en lösning för en ny järnväg mellan Göteborg och Borås. På ett liknande sätt har Länsstyrelsen samlat aktörer i länet för att ta fram en avsiktsförklaring samt ett förslag till regeringen om behovet av en kapacitetsförstärkning av Västra stambanan. Länsstyrelsen Västra Götaland har också bidragit till att skapa flera nya samverkansarenor där näringsliv, myndigheter och akademi möts för att lösa målkonflikter och driva omställningen framåt. Demokrati – mer än ett värdeord Länsstyrelsen är en del av den demokratiska styrkedjan och har under perioden arbetat för att aktivt värna och stärka demokratin. Exempel på insatser: Länsstyrelsen har tagit fram en strategi – Jämställt Västra Götaland 2024-2027, som samlar länets aktörer kring 15 regionala mål för ökad jämställdhet. Strategin pekar ut en tydlig riktning för arbetet och tar bland annat upp frågor som hedersrelaterat våld och pojkars svaga skolresultat. Länsstyrelsen stärker det brottsförebyggande arbetet i länet genom att stödja kunskapsbaserade insatser och ökad samverkan mellan berörda aktörer på lokal och regional nivå, med målet att förebygga brott och öka tryggheten Länsstyrelsen arbetar för att stärka barns rättigheter i länet genom att öka kunskapen om barnkonventionen. Under 2025 har 50 barnrättsstrateger utbildats, som ett led i att ge barn bättre möjligheter till trygghet, inflytande och utveckling. Länsstyrelsen deltar årligen i Frihamnsdagarna, en öppen demokratisk mötesplats där olika perspektiv möts och många olika röster får komma till tals. Länsstyrelsen Västra Götalands arbete med demokratifrågor syftar till att göra demokratin levande, begriplig och relevant i människors vardag. Under 2026 har Länsstyrelsen dessutom den viktiga uppgiften att ansvara för att valet i Västra Götaland genomförs öppet och säkert. Civilt försvar och beredskap Länsstyrelsen Västra Götaland har det yttersta ansvaret för det civila försvaret i länet, och i takt med att omvärldsläget försämrats har det blivit en central fråga. En viktig insats som gjorts är att Länsstyrelsen Västra Götaland har inrättat en ny avdelning för civilt försvar och beredskap, vilket har stärkt både ledning och samordning i länet. Länsstyrelsens arbete med civilt försvar har bland annat resulterat i: En starkare regional samordning inom totalförsvaret i länet. Nationella och internationella utbyten och samarbeten, bland annat med Finland. Arbetet med myndighetens krigsorganisation har utvecklats. Snabb och effektiv samverkan vid skarpa händelser, som exempelvis skredet vid E6 i Stenungsund hösten 2023 och hanteringen av fartyget MV Ruby hösten 2024. Målet har varit att stärka länets förmåga att stå emot kriser och agera vid höjd beredskap. Möten och samarbeten för länets bästa Länsstyrelsen har sedan 2022 stärkt och fördjupat samverkan med centrala aktörer i Västra Götaland för att främja länets utveckling. Det har resulterat i en nära dialog med regionen, kommuner, näringsliv, akademin och inte minst kulturlivet, med fokus på gemensamma lösningar och utveckling för länets bästa. Länsstyrelsen samarbetar till exempel nära med Västra Götalandsregionen genom regelbundna möten mellan läns- och regionledning. Samarbetet styrs av en gemensam överenskommelse för åren 2023–2026. Kontakten med länets 49 kommuner har utvecklats. Landshövdingen har besökt alla kommuner, och länsöverdirektören träffar numera kommuncheferna regelbundet via länets fyra kommunalförbund. Länsstyrelsen Västra Götaland också varit en aktiv mötesplats, där statsbesök, internationella delegationer, möten med näringsliv och civilsamhälle har bidragit till att lyfta Västra Götaland i både ett nationellt och internationellt sammanhang. Framåtblick Framåt ska Länsstyrelsen Västra Götaland fortsätta utvecklas som en samlande och möjliggörande kraft i länet, med tydligt utvecklingsfokus och beredskap för snabba förändringar. Ett särskilt fokus ligger på uppdraget som beredskapsmyndighet, där arbetet med civilt försvar och krisberedskap stärks ytterligare. Även myndighetens brottsförebyggande arbete kommer bli allt viktigare. Tillsammans med samarbetspartners är målet att vara en samlande kraft, som bidrar till ett tryggt, hållbart och livskraftigt Västra Götaland – idag och i framtiden. Ta del av hela rapporten: Länsstyrelsen Västra Götaland – utveckling sedan 2022 och vägen framåt Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-17-tre-ar-av-utveckling-i-vastra-gotaland.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-17-tre-ar-av-utveckling-i-vastra-gotaland.htmlFri, 19 Dec 2025 15:57:15 +0100Var försiktig med julklappen – vissa produkter kräver tillstånd Inför julen vänder sig många till loppisar, auktionsfirmor eller nätet för att köpa något ovanligt och unikt. Men var försiktig – pälsar, hantverk i vackert trä, föremål gjorda av ben eller uppstoppade djur kan omfattas av strikta regler. För både köpare och säljare gäller det att ha koll på vilka produkter som kräver CITES-intyg, dispens eller annan dokumentation för att handeln ska vara laglig. En del djur och växter omfattas av CITES-konventionen (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora). Konventionen finns till för att reglera handeln med utrotningshotade djur och växter. Omfattas produkten du vill sälja eller köpa av CITES så behöver du kunna styrka laglig bakgrund för produkten. Det vill säga att det finns dokumentation som visar att produkten har skaffats på ett lagligt sätt. Du kan behöva ett CITES-intyg eller CITES-tillstånd från Jordbruksverket för att sälja eller köpa varan. Så både den som säljer och köper en vara måste alltså säkerställa detta – annars är köpet inte lagligt. På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om CITES. Hotade djur och produkter av hotade djur, CITES, Jordbruksverket Fridlysning Om produkten inte omfattas av CITES kan den ändå vara olaglig att handla med. Exempelvis så är alla fågelarter som lever vilt inom Europeiska unionens europeiska territorium samt djur och växter som har markeras med ”N” eller ”n” i artskyddsförordningen fridlysta. Det betyder att det inte är tillåtet enligt artskyddsförordningen att: förvara dem för försäljning bjuda ut dem till försäljning sälja dem köpa dem byta dem. Det finns dock undantag från förbudet och de räknas upp i paragraf 30 i artskyddsförordningen. Ett exempel är att om fågeln har dödats med stöd av jaktlagen. Om inget av undantagen i paragraf 30 är uppfyllda behöver du en dispens från Naturvårdsverket för att det ska vara tillåtet att sälja produkten. Artskyddsförordning (2007:845), Sveriges riksdag Vissa av de svenska arterna räknas också in som statens vilt. För dessa arter, om de har fällts eller hittats i Sverige, tillhör djuren alltså staten. Påträffar man ett dött djur av en sådan art eller dödar när djuret är fredat ska man anmäla det till polisen. För att lagligt få sälja ett sådant djur måste man först ha fått ett beslut från Naturvårdsverket om att staten överlåter äganderätten. Statens vilt, Naturvårdsverket Har du en verksamhet som yrkesmässigt bedriver handel med hotade arter så behöver du ansöka om tillstånd från länsstyrelsen. Sälja, visa, hantera vilda växter och djur Kontakta Länsstyrelsen vid osäkerhet Är du osäker om en produkt bör ha CITES-tillstånd eller en dispens från Naturvårdsverket så kontakta din länsstyrelse. Du kan som köpare också fråga säljaren om laglig bakgrund gällande objektet som du är intresserad av att köpa. Det är alltid bättre att avstå ett köp om du är osäker på laglig bakgrund. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-16-var-forsiktig-med-julklappen---vissa-produkter-kraver-tillstand.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-16-var-forsiktig-med-julklappen---vissa-produkter-kraver-tillstand.htmlFri, 27 Mar 2026 15:48:45 +0100Viskans förorenade sediment – så kan ansvaret fördelas Sedimenten nedströms Borås i ån Viskan är kraftigt förorenade av ämnen både från den historiska industrin i Borås och från brandövningar intill Guttasjön. Nu har Länsstyrelsen kartlagt alla källor till föroreningarna och tagit fram ett förslag på hur ansvaret för saneringen kan fördelas. Sedimenten i ån ligger högst på länets prioriteringslista över förorenade områden och sanering är nödvändig. – Det finns hundratals ton föroreningar i sedimenten i form av kvicksilver, koppar, zink, bly, kadmium, krom, dioxiner, PFAS, PAH, dieldrin och DDT och vi måste komma i gång med saneringsarbetet så fort som möjligt. Saneringen kommer bidra till att uppnå miljömålet giftfri miljö och uppfylla de miljökvalitetsnormer som gäller för Viskan. Sedan behöver kompletterande utredningar göras för att få tillräckligt med underlag, för att komma fram till vilka åtgärder som är mest lämpliga, säger Siv Hansson, handläggare på miljöavdelningen på Länsstyrelsen Västra Götaland. Utsläppskällor kartlagda Länsstyrelsen har kartlagt alla källor till föroreningarna och när utsläppen till Viskan skedde. 75–100 procent av ämnena dioxin, olja, zink och krom släpptes ut till Viskan före 1969. För ämnena DDT, dieldrin och kadmium har inga utsläpp från punktkällor skett efter 1969. – Utifrån analysrapporter från textilindustrierna och Gässlösa avloppsreningsverk har utsläppsmängderna beräknats för de verksamheter som varit i drift efter 1980. För övriga verksamheter har jag gått igenom ett antal historiska skrifter och myndighetsdokument. Därefter har en uppskattning av deras utsläpp kunnat göras utifrån senare kunskap om liknade verksamheters utsläpp, säger Siv Hansson, som också varit Naturvårdsverkets branschexpert för textilindustri tidigare. Ansvaret för sanering delas på flera Länsstyrelsen har beräknat ansvaret för de verksamhetsutövare som finns kvar. Beräkningen är baserad på utsläppen av elva olika ämnen direkt till Viskan, där förekomsten av alla elva ämnena motiverar åtgärder. Enligt Länsstyrelsens bedömning är verksamhetsutövarna endast ansvariga för utsläpp som skett från och med 1969. Saneringen kommer att kosta och behöver till största delen, 87 procent, finansieras av statliga bidrag, men även av delansvariga verksamhetsutövare. Finansieringen från de delansvariga verksamhetsutövarna måste vara klarlagd innan ansökan om statliga medel för bland annat kompletterande utredningar kan göras. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för de verksamheter som släppt ut föroreningar till Viskan i Borås tätort. Borås kommun är tillsynsmyndighet för utsläpp från Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds övningsplats. Båda myndigheterna arbetar med ansvarsutredningar inför beslut om vad de delansvariga ska bekosta. Synpunkter senast 16 mars Förslaget på ansvarsfördelning gäller de kraftigt förorenade sedimenten i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna i Viskan. Synpunkter på förslaget kan lämnas senast den 16 mars 2026. Utredningen kommer att ligga till grund för framtida förelägganden och bidragsansökningar till Naturvårdsverket. Länsstyrelsens förslag till ansvarsfördelning Aktör Beräknad andel av ansvaret i procent Borås Stad 9,8 Borås Energi och Miljö AB 3,1 Parker-Hannifin AB 0,09 Bong Sverige AB 0,06 Investmentaktiebolaget Latour 0,06 FOV Fodervävnader i Borås AB 0,02 Abba AB 0,16 Ansvar saknas (Statliga bidrag) 87 Varför behöver Viskans botten åtgärdas? Starkt förorenade sediment finns nedströms Borås, i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna. I sedimenten finns ansenliga föroreningsmängder av bland annat PAH, dioxiner, dieldrin, DDT, tungmetaller och olja. Undersökningar visar att sedimenten läcker föroreningar till Viskan och med hänsyn till ämnenas giftighet och svårnedbrytbarhet bedöms föroreningssituationen vara allvarlig. Föroreningarna är främst en risk för vattenlevande organismer, såsom fisk och deras predatorer. Men det kan även finnas risker för människor som äter mycket egenfångad fisk och som badar i områden med förorenade sediment. Att bada i områden med strömmande vatten eller på platser som saknar sediment är inte farligt. På grund av den pågående klimatförändringen så ökar risken för extrema flöden i Viskan. Det kan i sin tur innebära risk för ökad erosion och risk för att föroreningar transporteras till nya nedströms liggande delar av Viskan. Källa: Sanering av Viskan, Borås Stad Relaterad information Förorenade områden Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-15-viskans-fororenade-sediment---sa-kan--ansvaret-fordelas.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-15-viskans-fororenade-sediment---sa-kan--ansvaret-fordelas.htmlFri, 06 Mar 2026 16:19:09 +0100Analys: Plan för Säve flygplats ger tydliga vinster för totalförsvaret Den planerade inriktningen för Säve flygplats stärker Sveriges totalförsvar. Det visar en analys som Länsstyrelsen Västra Götaland har genomfört ur ett totalförsvarsperspektiv. Som högsta civila totalförsvarsmyndighet har Länsstyrelsen Västra Götaland det övergripande ansvaret för att se till att regeringens mål för det civila försvaret förverkligas i vårt län och Västra civilområdet. Dialogen om Säve flygplats framtid har förts under en längre tid och med olika perspektiv. I takt med att omvärldsläget försämrats har totalförsvarets behov blivit mer centralt. Med utgångspunkt i den nationella målsättningen och inriktningen för det civila försvaret samt markägarens Castellums plan för områdets utveckling, har Länsstyrelsen genomfört en nulägesanalys ur ett totalförsvarsperspektiv. Analysen kompletterar därmed Göteborgs Stads förstudie om planerna inför stadens beslut i frågan, och visar på flera potentiella vinster för totalförsvaret om utvecklingsplanerna blir verklighet. Flera vinster för totalförsvaret Länsstyrelsen bedömer att en utveckling i linje med Castellums planer stärker totalförsvaret på kort och lång sikt. Försvarsmakten har behov av nya och utökade ytor för att utveckla sin verksamhet, inte minst för att stärka skyddet av sjöfarten omkring Göteborg och längs Västkusten. Samtidigt ges samhällsviktig helikopterverksamhet med bas på Säve möjligheter att utvecklas vidare för att klara en ökad operativ verksamhet, vilket stärker förmågan i totalförsvaret. Områdets utveckling skulle också bidra till att främja försörjningsberedskap, redundans och motståndskraft genom den lager- och logistikkapacitet som tillförs. Länsstyrelsen Västra Götalands nulägesanalys syftar till att stödja den fortsatta dialogen om Säveområdets utveckling, och myndigheten kommer att verka för att nyttan för det militära och civila försvaret som utvecklingen bedöms kunna generera, säkerställs och är hållbar över tid. Länsstyrelsen Västra Götalands analys: Totalförsvarsperspektiv på Säve flygplats utveckling Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-12-analys-plan-for-save-flygplats-ger-tydliga-vinster-for-totalforsvaret.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-12-analys-plan-for-save-flygplats-ger-tydliga-vinster-for-totalforsvaret.htmlFri, 19 Dec 2025 15:58:05 +0100Positiv trend bruten – övergödning riskerar att öka Årets uppföljning av Västra Götalands miljömål visar att våra vatten fortsatt är övergödda och att utvecklingen planat ut för målet "Ingen övergödning". Gerda Roupe. Många insatser pågår redan som förbättrar miljön, men de räcker inte för att nå alla mål. Årets regionala miljömålsuppföljning visar att tre av länets femton miljömål bedöms kunna uppnås med nuvarande utveckling. Trendpilen för miljömålet Ingen övergödning har ändrats från positiv till neutral. – Länsstyrelsen ser framsteg inom flera områden, men också att arbetet mot övergödning måste intensifieras på många platser, särskilt längs kusten och i jordbruksområden där det finns näringsläckage. Det krävs ett långsiktigt arbete för att vända trenden uppåt igen, säger Gerda Roupe, chef för klimat- och miljömålfunktionen på Länsstyrelsen Västra Götaland. Insatser behöver förstärkas Länsstyrelserna har fått i uppdrag att beskriva behov av förändrad styrning för att öka möjligheterna att nå miljömålen till 2030. För målet Ingen övergödning lyfts vikten av resurser till miljöövervakning. För att kunna göra en tillförlitlig bedömning av miljötillståndet samt utvecklingen mot miljömålet krävs en välfungerande miljöövervakning. – De senaste årens miljöövervakning visar att fosforhalterna inte minskar i den takt som behövs, tvärtom ökar den i ganska många vattendrag. Sammantaget är trenden inte positiv, utan neutral. Insatserna behöver fortsätta och förstärkas för att våra vatten ska må bättre, säger Åsa Sandberg, vattenvårdshandläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland. Regional årlig uppföljning av miljömålen 2025 Västra Götaland Detta är övergödning Övergödning innebär att för mycket fosfor och kväve hamnar i sjöar, vattendrag och hav. Då ökar tillväxten hos växter, djur och alger. Många känner igen det från algblomningar på sommaren. Vi ser också att ekosystemen förändras, vissa arter missgynnas och andra gynnas. I vissa fall blir det också syrebrist vid botten. När allt det organiska materialet bryts ner går det åt syre och om syret inte räcker till kan bottnarna bli nästan livlösa. Blir det syrebrist i bottensedimentet i en mycket övergödd sjö eller havsvik kan näringsämnet fosfor frigöras och läcka tillbaka ut i vattnet. Det gör att problemen kan fortsätta även om utsläppen minskar. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-11-positiv-trend-bruten---overgodning-riskerar-att-oka.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-11-positiv-trend-bruten---overgodning-riskerar-att-oka.htmlWed, 10 Dec 2025 09:51:28 +0100Nytt metodstöd i rättighetsbaserat arbete Idag den 10 december, på internationella dagen för mänskliga rättigheter, lanserar länsstyrelserna det nya metodstödet ”Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken”. Materialet guidar offentliga verksamheter att arbeta systematiskt, långsiktigt och behovsbaserat för att alla invånare ska få sina rättigheter tillgodosedda på ett likvärdigt sätt. Metodstödet ska hjälpa kommuner, regioner och statliga myndigheter i deras arbete med att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten. Metodstödet är en lättillgänglig version med teoretisk grund, men kanske framför allt en steg-för-steg-modell för hur rättighetsperspektivet kan användas i praktiken. Innehållet bygger på FN:s centrala principer som utgör grunden för ett rättighetsbaserat arbete: icke-diskriminering, delaktighet och transparens. Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken, webbplatsen Mänskliga rättigheter i offentlig sektor Materialet har tagits fram inom länsstyrelsernas nationella uppdrag i mänskliga rättigheter. Mer om vårt uppdrag inom mänskliga rättigheter: Mänskliga rättigheter och demokrati Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-10-nytt-metodstod-i-rattighetsbaserat-arbete.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-10-nytt-metodstod-i-rattighetsbaserat-arbete.htmlThu, 11 Dec 2025 08:14:55 +0100Övning stärker beredskap för dricksvatten Margareta Wetterberg. Ordf. Röda korset Skövde, provar att hämta vatten ur en nödvattentank i Skövde. Foto: Mattias Nilsson Skövde kommun Vad händer om tillgången till vatten plötsligt minskar? Vem ska få vatten först och hur påverkas olika verksamheter? Under två dagar övar Länsstyrelsen tillsammans med kommuner och andra aktörer i Skaraborg, för att säkra att det finns tillgång till vatten även under kris och krig. Om vattnet blir förorenat eller om det uppstår brist kanske vi inte längre kan få vatten via ledningsnätet. Då behöver det distribueras på annat sätt, till exempel via så kallade nödvattentankar. Det kräver ett omfattande samarbete mellan olika aktörer – tankarna ska fyllas på och köras ut till förutbestämda platser och där ska personal finnas på plats för att informera och reglera uthämtning av vattnet. Och allt behöver hända i ett snabbt tempo. Länsstyrelsen höll ihop dagens dricksvattenövning i Skaraborg, och är också den som håller i samordning när kommuner och andra aktörer tillsammans ska hantera en samhällsstörning. Genom övningen tränar deltagarna på att säkerställa vattenförsörjningen vid höjd beredskap. – Det är väldigt viktigt att öva för att pröva hur det är att hantera nödvatten ute i fält, och hur det är att samverka på en strategisk nivå, säger Peter Lindgren, projektledare för övningen vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Övning stärker beredskapen Övningen genomförs tillsammans med Livsmedelsverket, frivilliga försvarsorganisationer, dricksvattenproducenten Skaraborgsvatten samt kommunerna Falköping, Skara och Skövde. Under övningens första dag deltog dessutom elever och pedagoger från skolor i de kommuner där övningen pågick. Även intresserade invånare fick prova på att hämta dricksvatten från en nödvattentank. – Vi övar på en rad olika saker tillsammans de här dagarna: samordning av leverans av nödvatten till de tre kommunerna, samarbetet med frivilliga försvarsorganisationer och samordning av kommunikation om läget. Dessutom övar dricksvattenproducenten Skaraborgsvatten parallellt på att fortsätta producera dricksvatten under störda förhållanden, säger Peter Lindgren. Övade tillsammans med frivilliga Vid en samhällsstörning som påverkar dricksvattnet är det kommunen som prioriterar hur invånare, företag och andra organisationer får del av nödvatten – något som inte är helt enkelt och som förändras beroende på andra kringgärdande faktorer, såsom om Sverige skulle befinna sig i höjd beredskap eller krig. Moa Ljung som jobbar på Park, fastighet och utemiljö på Skövde kommun var en av dem som deltog i övningen ute i fält. – Idag har vi fått lära oss mer om hur allting funkar i praktiken. Vi har också fått dela ut vatten och vi har svarat på en hel del frågor från allmänheten som undrat vad vi gör. Det är jättebra att öva för att se var svårigheterna ligger och hur vi kan göra bättre för att få fram vatten till allmänheten vid kris. Den här gången deltog också frivilliga försvarsorganisationer. Civila MC-resurser, CMR, från Frivilliga Motorcykelkåren, FMCK, agerade ordonnans åt dricksvattenproducenten Skaraborgsvatten. – Det var en välplanerad övning med intressanta uppgifterna relevanta för uppdraget. Det gör det mer genuint. Det har varit en mycket intressant och lärorik dag, sa David Hjelmström från Frivilliga Motorcykelkåren. – Engagemang från frivilliga är ovärderligt vid en större samhällsstörning – de bidrar med så mycket kunskap och handlingskraft, säger Peter Lindgren, Länsstyrelsen Västra Götaland. Det här behöver du själv tänka på Som privatperson har du ansvar för din egen beredskap. Om vattnet inte kommer ur kranen behöver du själv ta ansvar för att klara dig under en period. Förbered dig genom att tappa upp vatten i flaskor och dunkar. Räkna med att en vuxen behöver tre till fem liter vatten per dag för dryck, matlagning och hygien. Glöm inte husdjuren. Om nödvattenövning i Skaraborg Syftet med övningen är de övande aktörerna tillsammans ska stärka sin förmåga att upprätthålla vattenförsörjning också under störda förhållanden och under höjd beredskap. Övningen genomförs både som ”simuleringsövning” och i fält. Fältövningen med nödvattentankar genomförs i de tre kommunerna Falköping, Skara och Skövde den 9 december. Följande aktörer deltar i övningen: Dricksvattenproducenten Skaraborgsvatten Kommunerna Skara, Skövde, Falköping De frivilliga försvarsorganisationerna Frivilliga Automobilkåren (FAK), Bilkåren, Civilförsvarsförbundet, Frivilliga Motorcykelkåren (FMCK), Frivilliga Radioorganisationen (FRO), Insatsingenjörerna och Svenska Lottakåren (SLK) Röda Korset Skövde Livsmedelsverket med Vattenkatastrofgruppen VAKA Relaterad information Säkerhet och beredskap Beredskap inom vattenförsörjning, Livsmedelsverket Livsmedel och dricksvatten, Krisinformation.se Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-09-ovning-starker-beredskap-for-dricksvatten.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-09-ovning-starker-beredskap-for-dricksvatten.htmlWed, 10 Dec 2025 09:51:02 +0100Företagare får tycka till om länsstyrelsens service I början av december skickar länsstyrelserna ut en enkät riktad till företagare runtom i landet. Resultatet ska användas för att vidareutveckla myndigheternas service, bemötande och kommunikation. Service- och förtroendemätningen är en del av länsstyrelsernas uppdrag från regeringen att följa upp hur myndigheterna möter företagare. – Det här blir vår första enkät som omfattar två ärendegrupper på samtliga länsstyrelser i landet. Under 2026 kommer vi at t undersöka fler ärendegrupper och upp mot 10 000 företagare kommer att få enkäterna, säger Malin Bendz-Hellgren, som samordnar arbetet för alla länsstyrelser. Vem får enkäten? De första enkäterna skickas till företagare som de senaste månaderna haft ärenden inom följande områden: samråd enligt miljöbalken 12:6 (naturskyddsärenden) avverkningsanmälan av skog, rörande fornlämningar. Företagarna kan svara fram till slutet av januari. Under början av 2026 skickas nästa omgång ut, och enkäten skickas därefter löpande. Enkäten hjälper länsstyrelsen att förenkla för företag Resultaten kommer bland annat att användas i arbetet med att förenkla för företag – även det ett regeringsuppdrag som länsstyrelserna arbetar med. – Enkätsvaren ger oss ovärderlig information från landets företagare. Vi ska ta väl vara på deras synpunkter och utveckla verksamheterna så att länsstyrelserna ännu bättre kan bidra till att främja länens utveckling, fortsätter Malin. I Västra Götalands län är det Helen Wedel, verksamhetsutvecklare vid Avdelningen för verksamhetsstöd, som är kontaktperson för undersökningen. Relaterad information Förenkla för företag Länsstyrelsen stärker servicen till företag Kontakt Helen Wedel Verksamhetsutvecklare E-post till Helen Wedel Telefon 010-2245548http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-04-foretagare-far-tycka-till-om-lansstyrelsens-service.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-04-foretagare-far-tycka-till-om-lansstyrelsens-service.htmlFri, 27 Mar 2026 11:08:10 +0100Konst blir del av korallrev Konstnären Sara Erikssons tvådelade verk Lämning är inspirerat av Life Lophelia – ett projekt som handlar om att återskapa levande korallrev på västkusten. Nu blir verket en del av de artificiella reven på 85 meters djup. Ta del av verket och ett samtal med konstnären den 7 december på naturum Kosterhavet. Sara Ekholm Eriksson, Konstnär Vilka etiska och filosofiska frågor uppstår när vi skapar artificiella strukturer för att ersätta förlorade naturliga miljöer? Vad händer om en konstnär gör en skulptur för andra arter än människan, och hur kommer den att förändras och formas av koraller och andra marina arter? Det har konstnären Sara Ekholm Eriksson intresserat sig för. – Jag har följt och läst om projektet Life Lophelia och detta är en typ av konstprojekt jag verkligen brinner för, säger Sara Ekholm Eriksson, som har gjort konstverket för projektet Lämning. Består av två delar Sara Ekholm Erikssons projekt Lämning innebär att skapa två konstnärliga skulpturer: en som blir en del av de artificiella revens habitat på havsbotten på 85 meters djup utanför Väderöarna, och en som ställs ut i naturum Kosterhavet. – Detta är ett spännande konstprojekt som kommer gå att följa genom åren eftersom processen i havet kommer följas upp. Vi kommer att återbesöka strukturerna med undervattenskamera. På detta sätt kan vi se hur skulpturen och de artificiella reven utvecklas under decennier framåt, säger Mathilda Freij, föreståndare på naturum Kosterhavet. Vernissage på naturum Kosterhavet Lämning av Sara Ekholm Eriksson. Tid: söndag 7 december kl. 11.00 Plats: Naturum Kosterhavet, Ekenäs brygga, Sydkoster Program: Se konstverkets båda delar – det ena via en film från havsbotten och det andra på plats inne i naturum Kosterhavet. Skulptera ett eget rev i lera – workshop för barn och vuxna, under ledning av konstnär Sara Ekholm Eriksson. Ta del av ett samtal mellan konstnären, forskare och projektledare för Life Lophelia. Om Life Lophelia I projektet Life Lophelia återskapar Länsstyrelsen, tillsammans med Göteborgs universitet, levande korallrev på Västkusten i natura 2000 området Koster-Väderöfjorden. Nu står 163 artificiella revstrukturer på havsbotten på omkring 100 meters djup. Förhoppningen är att korallernas larver ska sätta sig på reven och börja växa till korallrev. Läs mer på projektets webbplats: LIFE Lophelia Konstprojektet har kommit till i samarbete med EU-projektet Life Lophelia som medfinansieras av EU-kommissionen, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götaland och Göteborgs universitet. Kontakt Sara Ekholm Eriksson Konstnär sara.eekholm@hotmail.com Mathilda Freij Naturumföreståndare, Kosterhavets nationalpark 010-224 51 48 mathilda.freij@lansstyrelsen.se Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-02-konst-blir-del-av-korallrev.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-02-konst-blir-del-av-korallrev.htmlFri, 06 Mar 2026 16:23:15 +0100Nytt stöd stärker arbetet med barn och unga i organiserad brottslighet En ny guide ska underlätta det lokala samarbetet mellan myndigheter och andra aktörer som ingår i Bob – en samverkan kring barn och unga i organiserad brottslighet. I guiden finns samlade erfarenheter, arbetssätt och praktiska verktyg som kan anpassas efter hur behoven ser ut på plats. – Vi har byggt upp ett bra regionalt samarbete. Guiden hjälper oss att stärka Bob-arbetet lokalt. Det är viktigt för att vi ska nå barn och unga som löper stor risk att rekryteras, säger Cajsa Acari, Samordnare brottsförebyggande arbete, Länsstyrelsen Västra Götaland. Guden har tagits fram av myndigheterna som ingår i Bob, som är ett samarbete som sker på nationell, regional och lokal nivå kring barn och unga i organiserad brottslighet. Bob-samverkan ska bygga vidare på det arbete som redan görs på området och ge extra stöd där det behövs. Målet är att färre barn och unga ska begå brott eller rekryteras till kriminella nätverk. Länsstyrelsen stöttar lokalt Länsstyrelserna har en viktig roll i Bob-arbetet. De leder och samordnar det regionala samarbetet med polis och andra aktörer. De ska också ge stöd till för dem som arbetar lokalt. Det kan handla om att sprida kunskap, ge metodstöd, hjälpa till att skapa fungerande samarbetsformer och erbjuda verktyg för kartläggning, analysera behov och följa upp insatser. Utifrån hur situationen ser ut på plats kan länsstyrelserna hjälpa kommuner och andra att upptäcka problem tidigt, utveckla effektiva arbetssätt och se till att rätt stöd når barn och unga i tid. – Den nya guiden ger oss ett värdefullt verktyg för att ytterligare utveckla och stärka den lokala Bob-samverkan över hela landet, säger Charlie Lundgren, nationell brottsförebyggande samordnare på länsstyrelserna. Stöd för att organisera arbetet lokalt Den lokala Bob-samverkan syftar till att bygga ett skyddande nät runt barn och unga som är brottsaktiva eller löper stor risk att rekryteras till kriminella nätverk. Guiden ger er stöd i att: organisera och fördela arbetet, ta fram och använda lokala lägesbilder, tydliggöra roller och ansvar, bygga upp effektiva mötesstrukturer, identifiera vilka frågor ni behöver hantera gemensamt. För yrkesverksamma på lokal nivå Samtliga myndigheter inom Bob-uppdraget står bakom guiden. Den riktar sig direkt till er som arbetar nära målgruppen, bland annat: kommunala brottsförebyggande samordnare lokalpoliser socialtjänst personal inom SiS och Kriminalvården personal inom LSS hälso- och sjukvård (särskilt BUP och habilitering). Ladda ner guiden Bob-guide – En guide för lokal Bob-samverkan, Brottsförebyggande rådet Om Bob – barn och unga i organiserad brottslighet Bob-samverkan bygger på ett regeringsuppdrag från 2023. Uppdraget omfattar Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse (SiS), Skolverket, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet (Brå) och länsstyrelserna. Arbetet bedrivs genom ett nationellt samverkansråd, sju regionala samverkansråd (där Länsstyrelserna har en samordnande roll) och lokala samverkansråd kopplade till Polismyndighetens lokalpolisområden. Syftet med Bob är att: minska antalet barn och unga som begår eller riskerar att begå brott inom organiserad brottslighet förstärka och effektivisera arbetet mot grov kriminalitet bland unga säkerställa ändamålsenliga åtgärder för barn och unga som är inblandade i kriminalitet identifiera och sprida framgångsfaktorer och metoder utveckla nya arbetssätt för målgruppen utgå från individens och målgruppens behov länka samman arbetet genom nationella, regionala och lokala samverkansstrukturer. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-02-nytt-stod-starker-arbetet-med-barn-och-unga-i-organiserad-brottslighet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-02-nytt-stod-starker-arbetet-med-barn-och-unga-i-organiserad-brottslighet.htmlWed, 10 Dec 2025 09:50:13 +0100Ny rapport: Digitala betaltjänster kan skapa hinder i vardagen Sverige har fortfarande brister i tillgången till grundläggande betaltjänster. Det skapar hinder i människors vardag och särskilt drabbade är äldre och personer med funktionsnedsättningar. Det framgår av rapporten ”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2025” som tagits fram av landets länsstyrelser. Problemen handlar till stor del om att kontantbaserade betaltjänster ersätts av digitala. Den digitala omställningen genomförs utan att erbjuda alternativ för de som befinner sig i livssituationer där digitala betaltjänster är svåra eller omöjliga att använda. Digitalisering en del av problemet Tillgänglighet är minst lika viktigt som tillgång. De digitala betaltjänsterna som finns idag är inte tillräckligt anpassade efter olika behov och många har inte kunskap, förmåga eller de ekonomiska resurser som krävs för att använda dem. Det finns även en oro för att bli lurad eller att göra fel. Det förekommer också att personer inte får tillgång till de tjänster som krävs, som exempelvis mobilt BankID. – Tillgänglighet handlar inte enbart om att betaltjänster finns inom rimligt avstånd utan också om hur de går att använda i praktiken. Att kunna betala för sina dagliga behov är en självklarhet för de flesta – men vad händer när det inte fungerar? säger Anna-Karin Drake på Länsstyrelsen i Dalarnas län, som är nationell samordnare för grundläggande betaltjänster. Sämre tillgång i norra Skaraborg Jämfört med tidigare år visar rapporten att tillgången till betaltjänster är relativt oförändrad i Västra Götalands län. Samtidigt syns lokala förändringar: Betaltjänstaktörer stänger sina kontor eller tar bort tjänster för att ta ut eller betala med kontanter. Detta drabbar alla i närområdet. Ofta sammanfaller områden med sämre tillgång till grundläggande betaltjänster med de områden som har hög andel äldre befolkning, till exempel i norra Skaraborg. – Vi ser att kontantanvändningen fortsätter att minska, samtidigt som många är beroende av kontanter i sin vardag. Därför behöver vi även i fortsättningen ha tillgång till både analoga och digitala tjänster för betalningar, så att alla kan ta del i samhället utifrån sina förutsättningar, säger Agneta Olsson, som är processledare på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Stödinsatser i länet Länsstyrelserna genomför stöd- och utvecklingsinsatser för att förbättra tillgången till betaltjänster på orter där marknaden inte fyller behovet. Under 2025 har Länsstyrelsen i Västra Götaland gjort flera aktiviteter för att öka den digitala delaktigheten, främst i Skaraborg. Målet inte uppnått Länsstyrelserna har sedan 2009 uppdraget att bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov. I regeringsuppdraget ingår även att bedöma tillgängligheten till tjänsterna för äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Länsstyrelsen i Dalarnas län samordnar länsstyrelsernas arbete med grundläggande betaltjänster och sammanställer en rapport varje år. – Här fyller länsstyrelsernas regionala kunskap och lokala kännedomen en viktig funktion. Sammantaget är problemen så pass omfattande runt om i landet att samhällets behov inte längre tillgodoses. Länsstyrelsernas gemensamma bedömning är åter igen att riksdagens mål inte är uppnått, säger Anna-Karin Drake. Läs hela rapporten Ta del av rapporten i sin helhet: Rapport: Bevakning av grundläggande betaltjänster 2025, Länsstyrelsen Dalarna Du kan läsa mer om grundläggande betaltjänster på vår webbplats: Grundläggande betaltjänster | Länsstyrelsen Västra Götaland Den 1 december lämnar länsstyrelserna årets rapport till Finansdepartementet. Om grundläggande betaltjänster Grundläggande betaltjänster är för att: sköta betalningsförmedling, exempelvis betala räkningar ta ut kontanter sätta in dagskassor på bankkonto för företag och föreningar. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-01-ny-rapport-digitala-betaltjanster-kan-skapa-hinder-i-vardagen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-12-01-ny-rapport-digitala-betaltjanster-kan-skapa-hinder-i-vardagen.htmlFri, 28 Nov 2025 10:31:02 +0100Ett år med lövplattmask – kan fortfarande stoppas Ett år efter att den invasiva lövplattmasken upptäckes i Sverige finns fortfarande chans att stoppa spridningen - men läget är oroande. I Västra Götaland har lövplattmask hittats hos ett stort antal växthandlare. – Det är av största vikt att vi alla hjälps åt i kampen mot lövplattmasken. Många växthandlare i länet återkopplar till oss på Länsstyrelsen och visar på ambitiöst arbete för att minska spridningen, men även kunder som köper och planterar växter behöver hjälpa till. Vi har fortfarande god chans att stoppa spridningen, säger Linda Karlsson, samordnare för landlevande invasiva främmande arter på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Lövplattmask Obama nungara, Länsstyrelsen Västra Götaland Flera fynd i länet Länsstyrelserna har samarbetat med Naturvårdsverket gällande bekämpning och vägledning sedan november 2024, då den första lövplattmasken på svensk mark upptäcktes i en offentlig plantering i Malmö. Sen dess har plattmasken hittats på flera plantskolor i landet. I Västra Götaland har fynd gjorts på växtmaterial hos ett stort antal växthandlare, både stora och små. – Allmänheten är också på tårna och det är många privatpersoner som hör av sig när de hittat maskar som de inte känner igen, säger Linda Karlsson. Har hittats i svenska växter I början hittades lövplattmasken endast i importerade växter, men fynd har nu gjorts i svenskproducerade. Den har också hittats under textilbäddar som växterna står på. Tidigare var spridningen begränsad till krukor, eller direkt under dem. Trots det är fynden i svenskt material relativt få och verkar höra samman med att det stått i närheten av sådant som är importerat eller på bäddar där det tidigare stått importerade växter. Någon generell spridning utanför plantskolorna har inte konstaterats. Undersöker investeringsstöd Bland företag i branschen är engagemanget stort och många gör omfattande insatser för att få stopp på lövplattmasken. – Det är viktigt att vi fortsätter stödja de företag som jobbar hårt med frågan. Arbete pågår på nationell nivå med att undersöka möjligheterna för någon form av investeringsstöd när det gäller utveckling av säkrare och mer långsiktiga saneringsmetoder, säger Cajza Eriksson som arbetar med invasiva främmande arter på Länsstyrelsen Skåne. Rekommendationer från Länsstyrelsen Västra Götaland Till plantskolor I första hand bör växter saneras genom värme eller kyla. Plantskolor bör se över sina växtsanitära rutiner och inte blanda egenodlat material med importerat material som inte blivit sanerat genom värme eller kyla. Eftersom barrotat material har minimal risk att drabbas kan det vara en idé öka handeln med barrotat material. Till privatpersoner Köp dina växter i första hand av en handlare som jobbar aktivt och transparent med att minimera risken för spridning av lövplattmask. Kontrollera växterna innan du planterar och följ rutinerna på vår webbsida om du gör fynd. Därför är lövplattmasken farlig Lövplattmasken lever på daggmaskar som är viktiga i våra ekosystem. Om daggmasken minskar ger det sämre skördar och kan helt ändra vilka arter som kan växa i naturen. Klassad av EU som invasiv främmande art I augusti 2025 togs lövplattmask med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Det innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, utbyta och sätta ut i naturen i hela EU. Medlemsländerna har 18 månader på sig att komma i gång med arbetet, så för svensk del bör vi räkna med ytterligare minst en säsong till med ett större inflöde. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-25-ett-ar-med-lovplattmask---kan-fortfarande-stoppas.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-25-ett-ar-med-lovplattmask---kan-fortfarande-stoppas.htmlTue, 02 Dec 2025 09:52:11 +0100Dykförbud införs vid korallrev – ingen påverkan på populära dykplatser Nu inför Länsstyrelsen dykförbud på sex platser i Koster-Väderöfjorden där restaurering av korallrev pågår. Förbudet gäller på djup större än 40 meter. – Vi fick in bra synpunkter från sportdykare och kunde anpassa så att populära dykplatser inte påverkas, säger Anita Tullrot, Länsstyrelsen. Rev av ögonkorall är sköra och kan lätt brytas sönder. I området råder sedan tidigare trålförbud, totalt fiskeförbud samt bottenskydd med ankringsförbud, för att skydda reven från mekanisk påverkan. Nu inför Länsstyrelsen även dykförbud vid reven, på djup större än 40 meter. Länsstyrelsen har minskat områdena jämfört med det förslag som gick på remiss, så att populära dykplatser för sportdykare inte omfattas av förbudet. – Vi fick in bra synpunkter på vår remiss och kunde anpassa områdena så att vanliga sportdykare, dykcenter och dykklubbar inte drabbas, säger Anita Tullrot. Endast teknisk dykning berörs Dykning på större djup än 40 meter kräver speciell kompetens och utrustning, så kallad teknisk dykning. Men även med erfarna, skickliga och kunniga dykare finns viss risk att reven oavsiktligt skadas. Idag finns inte så många tekniska dykare i Sverige, men det är inte osannolikt att reven i framtiden kan väcka intresse hos fler och kanske även utländska dykare, och att det blir ett mer populärt dykmål. – Nu har vi stärkt skyddet för de växande korallerna, och förhoppningen är att vi inom några år åter har levande korallrev i Kosterhavet, säger Anita Tullrot. Dykförbudet gäller från och med 19 december 2025. Länsstyrelsen kan i vissa fall ge dispens för att få dyka i områdena. Föreskrifter om dykförbudet Dykförbudet finns att läsa i två föreskrifter i Länsstyrelsens författningssamling: Länets författningssamling, Länsstyrelsen Västra Götaland 14FS 2025:31, Föreskrifter om dykförbud vid Säcken, Grisbådarna, Björns rev och Ullvillarna i Strömstads kommun 14FS 2025:32, Föreskrifter om dykförbud vid Spiran och Djuprännan i Tanums kommun Mer om ögonkorall Ögonkorall är en kallvattenkorall. Den bildar korallrev lika myllrande av liv som tropiska koraller – fast i kalla vatten på stora djup, ner till 3000 meter. I Sverige har den funnits på 75-115 meters djup. Den är akut hotad och minskar i hela Europa. I Sverige finns endast en spillra av de levande reven kvar. I Koster-Väderöfjorden återskapar vi nu, med hjälp av konstgjorda revstrukturer, ögonkorallrev på sex platser där det tidigare har funnits levande rev. Projekt LIFE Lophelia Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-24-dykforbud-infors-vid-korallrev---ingen-paverkan-pa-populara-dykplatser.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-24-dykforbud-infors-vid-korallrev---ingen-paverkan-pa-populara-dykplatser.htmlFri, 28 Nov 2025 10:30:22 +0100Kommuner får stöd gällande regler om lustgas Ordningsföreskrifter som beslutats av kommuner upphävs ibland av Länsstyrelsen. Det har till exempel hänt när det gäller regler om fyrverkerier eller lustgas. För att göra det enklare för kommuner att göra rätt har Länsstyrelsen Västa Götaland tagit fram information och konkreta tips. Kommuner kan besluta om lokala regler för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentliga platser, så kallade ordningsföreskrifter. Det kan till exempel handla om användande av fyrverkerier eller om hundar som ska hållas kopplade. Många kommuner har också infört regler gällande användande av lustgas på särskilda offentliga platser. Behöver uppfattas som en störning När en kommun tar fram nya ordningsföreskrifter ska det omgående anmälas till Länsstyrelsen för prövning. Ibland upphävs föreskrifterna av Länsstyrelsen, exempelvis på grund av att de är otydliga eller begränsar allmänhetens frihet. När det kommer till lokala föreskrifter som gäller lustgas eller pyrotekniska varor har det särskilt ofta upphävts av Länsstyrelsen, eftersom de bedömts strida mot ordningslagen. Ett förbud mot lustgas på vissa offentliga platser måste syfta till att komma till rätta med vad som kan uppfattas som en typ av störning – Ett grundläggande krav är att ordningsföreskrifterna är nödvändiga för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Vi har gjort bedömningen att det endast är bruk av lustgas i berusningssyfte som är ordningsstörande och kan regleras i lokala ordningsföreskrifter. Att sälja lustgas anses inte som ordningsstörande, säger Hazem Alromhen, länsjurist på Länsstyrelsen Västra Götaland. En ny lag som trädde i kraft den 1 juli i år begränsar dock både införsel, marknadsföring och försäljning av lustgas. Vad kan Länsstyrelsen hjälpa till med? För att underlätta för kommuner har Länsstyrelsen tagit fram en ny skrivelse med information om processen för ordningsföreskrifter men också konkreta tips och exempel. – Syftet har varit att sammanställa information som kan vara till nytta för kommuner. Vi hoppas att det kan vara ett stöd när de vill ta fram nya ordningsföreskrifter, säger Hazem Alromhen som är en av dem som har arbetat med skrivelsen. Information till kommuner gällande lokala ordningsföreskrifter enligt ordningslagen Innan en kommun beslutar om nya regler ska de bland annat ta in synpunkter från myndigheter och organ som kan komma att beröras av dem. Det har också hänt att kommuner skickar ordningsföreskrifter till Länsstyrelsen på remiss. – Vi kan svara på remissen, men eftersom det är Länsstyrelsen som granskar lokala ordningsföreskrifter kan vi inte vara remissinstans. Det finns däremot inget som hindrar att vi hänvisar till praxis som finns på området. Men det är också viktigt att kommunerna själva bevakar nya lagar och praxis som kanske ändrar hela processen, säger Hazem Alromhen. Om allmänna lokala ordningsföreskrifter En kommun kan besluta om ”Allmänna lokala ordningsföreskrifter" som kompletterar ordningslagen. Föreskrifterna kan variera mellan kommuner men de syftar generellt till att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. För den kommun som önskar mer information rörande utformningen av lokala föreskrifter finns ett cirkulär på Sveriges Kommuner och Regioners hemsida. Det innehåller både en generell mall för föreskrifter och kommentarer till underlaget, se länken nedan. CIRKULÄR 23:04, Sveriges kommuner och regioner Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-21-kommuner-far-stod-gallande-regler-om-lustgas.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-21-kommuner-far-stod-gallande-regler-om-lustgas.htmlMon, 24 Nov 2025 16:12:55 +0100Länsstyrelsen justerar beslut om licensjakt efter varg i Västra Götaland Länsstyrelsen slopar krav på GPS vid licensjakten efter varg i vinter i Västra Götaland. – Vi förstår att det kan upplevas som integritetskränkande. Vi har gjort en översyn av beslutet och bedömer att det saknas lagstöd för villkoret, säger Eva Olsen, Länsstyrelsen Västra Götaland. Den 7 november beslutade länsstyrelserna i mellersta och södra rovdjursförvaltningsområdena om vinterns licensjakt efter varg. I besluten angavs också villkor för hur jakten ska genomföras. Ett av villkoren var att jägare skulle ha med sig någon form av GPS-spårare. Detta för att kunna visa för länsstyrelsens personal hur de rört sig i jaktområdet inför att en varg fällts. – Vi har fått en hel del återkoppling på just det villkoret i beslutet. Därför gjorde vi en extra utredning av vilket lagstöd det finns. För Västra Götalands del har vi nu justerat villkoret om GPS, vilket innebär att det inte gäller här, säger Eva Olsen, avdelningschef på Natur- och vattenavdelningen. Förhindra otillåten jakt Avsikten med villkoret var att förhindra otillåten jakt från fordon. GPS är ett enkelt sätt att kontrollera att fordon inte har använts i jakten på ett sätt som inte är tillåtet. – Vi har sett att det förekom förra vintern i ett annat län, det finns en risk att denna problematik kan dyka upp även här. Samtidigt vill jag poängtera att det fungerade väldigt väl hos oss förra året, säger Eva Olsen. Andra möjligheter att arbeta med tillsyn Det är samtidigt viktigt att licensjakten genomförs i enlighet med reglerna och länsstyrelserna har tillsynsansvar. – Här får vi se över vilka andra möjligheter vi har att jobba med tillsyn, förebygga otillåten jakt och främja en god regelefterlevnad, säger Eva Olsen. I det nya beslutet för 2026 års licensjakt har villkoret om GPS-sändare har tagits bort, och i övrigt har ingenting ändrats jämfört med det ursprungliga beslutet från 7 november. Relaterad information Beslut och mer information licensjakt varg Licensjakt efter högst 6 vargar i Västra Götaland Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-19-lansstyrelsen-justerar-beslut-om-licensjakt-efter-varg-i-vastra-gotaland.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-19-lansstyrelsen-justerar-beslut-om-licensjakt-efter-varg-i-vastra-gotaland.htmlWed, 25 Mar 2026 15:21:29 +0100Västra Götaland uppmärksammar En vecka fri från våld Just nu pågår En vecka fri från våld, med olika aktiviteter i länets kommuner. – Att förebygga våld är ett arbete som behöver pågå året runt, men den här veckan är ett tillfälle att uppmärksamma frågan lite extra, säger Saga Antonsson, som arbetar med mäns våld mot kvinnor på Länsstyrelsen Västra Götaland. Under En vecka fri från våld riktar många aktörer runt om i Sverige fokus på mäns och killars våld mot flickor och kvinnor. Veckan ska uppmärksamma tidigt våldsförebyggande arbete och inspirera till lokala och regionala aktiviteter. Allt för att driva utvecklingen framåt. – Att skojbråka, använda ett kränkande språk eller att prata nedsättande om någon digitalt är alla exempel på saker som kan öka risken för att sedan använda mer våld. Men det går att förebygga våld med tidiga insatser, säger Saga Antonsson. Samtycke och respekt Det kan handla om att lyfta frågorna tidigt i samtal med barn och unga. Förutom trygga och respektfulla relationer hemma, är en del också att tidigt få lära sig om samtycke och respekt. För att nämna några saker. – Relationer ska vara lustfyllda och något båda parter mår bra av. För att ge goda förutsättningar för detta så behöver många aktörer jobba förebyggande och öka kunskapen om hur våld kan ta sig uttryck. Det kan vara allt ifrån kontroll över var du befinner dig, till skuldbeläggning, oönskade bilder eller att fråntas kontroll över sin egen ekonomi, säger Saga Antonsson. – Under En vecka fri från våld vill vi lyfta de många goda exempel på arbete som görs i Västra Götaland och betona att vi kan förebygga våld. Det blir bättre och mer kraftfullt när vi gör det tillsammans. Alla i samhället kan bidra. Aktiviteter i länet Aktiviteterna runt om i länets kommuner riktar sig till olika målgrupper med en bredd av olika teman. Till exempel arrangerar Mölndals stad en utställning om våld på Mölndals stadsmuseum. Kungälvs kommun erbjuder föreläsningen "Kärlek börjar aldrig med bråk – om våld i ungas relationer". I Alingsås kommun finns möjlighet att lyssna till poeten och författaren Faysa Idle. Kärlek börjar aldrig med bråk, Kungälvs kommun Fler aktiviteter finns samlade på Länsstyrelsen Västra Götalands webbplats. Där finns också informationsmaterial: En vecka fri från våld, Länsstyrelsen Västra Götaland Om En vecka fri från våld En vecka fri från våld äger rum i november varje år. Visionen är ett jämställt samhälle fritt från våld. Organisationerna Unizon och MÄN är initiativtagare till veckan och initiativet stöds av Sveriges Kommuner och Regioner, Jämställdhetsmyndigheten och länsstyrelserna. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-17-vastra-gotaland-uppmarksammar-en--vecka-fri-fran-vald.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-17-vastra-gotaland-uppmarksammar-en--vecka-fri-fran-vald.htmlTue, 09 Dec 2025 11:32:25 +0100”Nära hälften av avfallstransporterna har brister” Höstens tillsynsinsats gjordes på initiativ av Länsstyrelsen i samarbete med kommunala tillsynsmyndigheter och polisen. Foto: Anders Rudäng Detta kunde fastställas under den tillsynsinsats som pågått under september och oktober runt om i länet. Insatsen gjordes i samverkan mellan myndigheter för att stärka insatserna mot avfallsbrottslighet. – Avfallstransporter inom Sverige är en bransch som länge saknat tillräcklig tillsyn. Resultatet av insatserna visade att många av de kontrollerade transporterna har brister och att det finns en utbredd okunskap bland chaufförerna, säger Yusra Moshtat länsmiljöingenjör på Länsstyrelsen Västra Götaland och en av dem som tillsammans med sin kollega Jenny Järpler ledde insatsen från Länsstyrelsen. Samverkan mellan myndigheter som ger resultat Höstens tillsynsinsats gjordes på initiativ av Länsstyrelsen i samarbete med kommunala tillsynsmyndigheter och polisen. En form av samverkan som är här för att stanna. – En tillsynsinsats av detta slag är mycket lärorik och vi tar med oss massa tankar och lärdomar. Vi hoppas kunna samverka och vara behjälpliga under fler tillsynskampanjer för avfallstransporter framöver, sade Marcus Ljung, Trafikpolisen Vänersborg, som var en av de poliser som var på plats under den insats som gjordes i Mellerud, Orust och Trollhättan den 8 oktober. En av kommunerna som var med under insatsen var Ulricehamn. Miljöinspektör Helena Wallenberg sammanfattar hur kommunen upplevde det: – Detta var vår första tillsynsinsats och tillsammans med personal från Länsstyrelsen, Borås stad och lokalpolisen i Ulricehamn inspekterade vi drygt 70 lastbilar och större skåpbilar längs riksväg 40. Det viktigaste från dagen var att få vara en del av ett engagerat och professionellt team och uppleva hur bra samarbetet fungerar när alla är engagerade och stöttar varandra. Avfallstransporter måste ha tillstånd Transport av avfall i Sverige inom yrkesmässig verksamhet kräver att verksamhetsutövaren har tillstånd från eller gör en anmälan till Länsstyrelsen. Genom tillsyn av avfallstransporter kan tillsynsmyndigheterna upptäcka flera typer av felaktigheter som till exempel att aktörer saknar tillstånd för att transportera avfall, felaktigt klassat avfall, bristfälliga dokument, okända avfallskällor och platser där avfallet tippas illegalt. Stärkt arbete mot avfallsbrottslighet Länsstyrelsen arbetar för att stärka arbetet mot avfallsbrottslighet i länet. Inom ramen för arbetet utvecklar Länsstyrelsen stöd och vägledning till kommunerna avseende illegal hantering av avfall och främjar samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, regioner och andra relevanta aktörer i länet. När olika myndigheter samverkar blir det en kunskapsöverföring som kan stärka det brottsförebyggandet arbetet. Några resultat från höstens tillsynsinsats: Kommuner Antal kontrollerade avfallstransporter: 300 Antal transporter med brister: 133 (farligt avfall utan transportdokument, transporter av eget avfall utan anmälan, transportdokument inte komplett, farligt avfall utan transportdokument) Åtalsanmälningar: 40 Miljösanktion: 22 Förelägganden: 23 Förbud om att köra avfall: 8 Polisen Olovlig körning samt utfärdade flera böter för bland annat skatteförseelser, lastsäkring, diverse brott och underrättelsetips. 182 alkoholtestade förare, 55 lastsäkringskontroller, 35 böter för brister, 8 fordonsvägningar,3 tillsyn av transporter med farligt gods. Kontakt Yusra Moshtat Länsmiljöingenjör E-post till Yusra Moshtat Telefon 010-2244473http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-13-nara-halften-av-avfallstransporterna-har-brister.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-13-nara-halften-av-avfallstransporterna-har-brister.htmlFri, 19 Dec 2025 15:59:02 +0100Miljöprövningsdagen 2025: ”I Västra Götaland bara gör vi” Orden är Landshövding Sten Tolgfors, som i samtal med Västsvenska Handelskammarens VD Johan Trouvé öppnade årets Miljöprövningsdag hos Västsvenska Handelskammaren i Göteborg. Öppningen gjorde de genom ett samtal om den genomgripande gröna omställning som pågår i landet och länet och som i allra högsta grad genomsyrar tillståndsprocesserna som industrin och företagen står inför. – Alla pratar om Norrland men det är i Västra Götaland det händer med genomgripande och ekonomiskt avgörande omställning. Hela ekonomin är under förändring i alla led i värdekedjan och Länsstyrelsen ska vara en möjliggörare, om än en lag- och regelstyrd sådan, sade landshövdingen och betonade att Länsstyrelsen ska ta rollen som ”thought leader” som blickar utåt och framåt och är med och formar utvecklingen. Tillståndsprocesserna och miljöprövningen, menar han, är en kärna i detta. – Handelskammaren och Länsstyrelsen driver samma frågor för regional utveckling i Västra Götaland. En utveckling som är viktig för vår framtida tillväxt. Länsstyrelsen balanserar den regionala utvecklingen med tillståndsfrågorna på ett utmärkt sätt, sade Johan Trouvè. Anna Stöllman, Renova AB. Rätar ut frågetecken för företagen Förändringarna inom miljöprövningarna, nya regelverk, högt ställda klimatmål och omfattande industrisatsningar gör att prövningarna blir alltmer komplexa och betydelsefulla. För företagen väcker det givetvis många frågor. Dagen är till för att ställa frågor direkt till Länsstyrelsen och få chansen att prata och diskutera med varandra. En som tyckte att dagen fyllde sitt syfte var Anna Stöllman, Renova AB: - Det är en möjlighet att få det senaste inom miljöprövning presenterat direkt och kunna ställa sina frågor. Det är också ett utmärkt tillfälle att samverka med kollegor i branschen, sade hon. Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsen. Miljöprövningen under förändring – ny myndighet 1 juli 2027 Miljöprövningsdagen hölls för tredje året i rad och inbjudna till dagen var företag och konsulter som på olika sätt påverkas av miljöprövning och tillståndsprocesser. Handläggare och jurister på Länsstyrelsen berättade om miljöprövning i förändring och det mest aktuella inom området. Ulrika Samuelsson och Marika Lundmark, chef respektive nationell samordnare på länsstyrelsens miljöprövningsenhet berättade om samverkan mellan länsstyrelserna som gjorts de senaste åren för en mer effektiv och förutsebar miljöprövning. – Uppdraget behövdes verkligen eftersom ett gemensamt arbetssätt inom och mellan länen ger företagen en mer enad miljöprövning, sade Ulrika Samuelsson. Marika Lundmark, Länsstyrelsen. Marika gav ett axplock av det projektet åstadkommit genom gemensamma verktyg, metoder och plattformar: – Oavsett om prövningen görs i Mariestad, Ystad eller Haparanda ska processen vara likartad och bemötandet detsamma, sade Marika. Ulrika berättade också om den nya myndigheten som kommer starta 1 juli 2027. – Den nya myndigheten kommer till en början ta över miljöprövningsdelegationernas arbete medan samråden kommer ligga kvar på länsstyrelserna tills vidare, sade Ulrika Samuelsson. Fakta om miljöprövningsdelegationerna Miljöprövningsdelegationerna (MPD) är en självständig del av länsstyrelsen som fattar beslut i ärenden om tillstånd för miljöfarlig verksamhet. MPD finns vid tolv länsstyrelser i Sverige: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Dalarna, Uppsala, Stockholm, Örebro, Västra Götaland, Östergötland, Kalmar, Halland och Skåne. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-11-miljoprovningsdagen-2025-i-vastra-gotaland-bara-gor-vi.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-11-miljoprovningsdagen-2025-i-vastra-gotaland-bara-gor-vi.htmlMon, 24 Nov 2025 09:31:44 +0100Licensjakt efter högst 6 vargar i Västra Götaland Länsstyrelserna i mellersta rovdjursförvaltningsområdet har beslutat om licensjakt efter varg 2026. I Västra Götaland får högst 6 vargar fällas i vinterns jakt, som riktas mot reviret Klyftamon, mellan Götene och Skövde. Jaktområdet berör fyra kommuner, Götene, Mariestad, Skara och Skövde, och är noga utformat för att omfatta reviret Klyftamon. Enligt det senaste årets inventering finns ingen genetiskt viktig varg i området. Det är en av anledningarna till att jakten sker just här. Huvudsyftet med licensjakten är att minska tätheten av vargrevir och koncentrationen av varg där den är som störst. Detta för att minska negativ påverkan för människor och tamdjur i områden där vargreviren ligger tätt. Licensjakten startar 2 januari 2026 och pågår till dess att Länsstyrelsen avlyser jakten, eller som längst till och med 15 februari. Övriga villkor som gäller för jakten framgår av Länsstyrelsens beslut. Vargstammen i landet ska minska kontrollerat Den senaste inventeringen visar att det finns ungefär 355 vargar i Sverige. Enligt ett regeringsbeslut ska vargstammen minska, i ett första steg till 270 vargar vid licensjakten 2026. Det vill säga, att jaktuttaget i licensjakten 2026 beräknas så att vargstammens storlek blir 270. Minskningen av vargstammen ska ske stegvis och på ett kontrollerat sätt. Bevarandestatusen ska inte äventyras. Möjlighet till skyddsjakt ska bibehållas. För att uppnå det behöver vargförvaltningen anpassas. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en nationell förvaltningsplan med övergripande vägledning och riktlinjer för den regionala förvaltningen. Den kommer att bli viktig för länsstyrelsernas arbete. Licensjakt efter varg vintern 2026 – hela landet Totalt får 48 vargar fällas i landet, varav 36 i mellersta och 12 i södra rovdjursförvaltningsområdet*. Länsstyrelserna har efter samråd enats om jaktuttag i följande 9 revir: Tabellen visar vilka län som kommer att ha licensjakt efter varg vintern 2025-2026, antal vargar per län samt vilka revir som jakten kommer att fokusera på. Län Antal vargar Revir Västra Götaland 6 Klyftamon Örebro 18 Rombohöjden, Gällsjöhöjden, Tysslingen och Villingsberg Västmanland / Dalarna (delat) 6 Vargmossen Västmanland 6 Myggsjön Södermanland 12 Ulva och Ösjö *) Mellersta rovdjursförvaltningsområdet omfattar Gävleborgs, Dalarnas, Västmanlands, Örebros, Värmlands, Uppsalas, Västra Götalands och Stockholms län. Södra rovdjursförvaltningsområdet omfattar Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne och Hallands län. Relaterad information Beslut och mer information om Licensjakt varg Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-07-licensjakt-efter-hogst-6-vargar-i-vastra-gotaland.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-07-licensjakt-efter-hogst-6-vargar-i-vastra-gotaland.htmlTue, 16 Dec 2025 16:14:15 +0100Svensk-judiskt jubileum uppmärksammades på residenset Pontus Hjortén, dokumentärfilmare, Pia Lundqvist, författare till boken ”Plats i staden – Göteborgs judiska 1800-tal” och Arne Pineus. Foto: Anders Rudäng För 250 år sedan fick judar rätten att leva öppet i Sverige. Det banade väg för ett blomstrande judiskt liv, som har lämnat bestående avtryck i Sveriges och länets historia. Länsstyrelsen Västra Götaland uppmärksammade 250 årsjubileet med en kväll som bjöd på röster om judiskt liv – både förr och nu. – De flesta vet inte så mycket om judars historia i Sverige och på vilket sätt det judiska kulturarvet har bidragit till det svenska samhället. Det är viktigt att sätta ljus på det, inte minst kopplat till dagens samhällsklimat, säger Oliver Cannán från Judiska Ungdomsförbundet. År 1775 fick judar rätten att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen. Att judar äntligen kunde leva öppet banade väg för ett blomstrande offentligt judiskt liv, där traditioner och kultur kunde frodas och bidra till landets mångfald. Under veckan uppmärksammade landshövdingen och Länsstyrelsen Västra Götaland jubileet ”Judiskt liv i Sverige i 250 år” genom ett firande i residenset med inbjudna gäster från länet. – Den judiska invandringen till Göteborg och Borås har under olika epoker betytt mycket för vårt län och vårt land, sa landshövding Sten Tolgfors i sitt tal under kvällen. Judisk storvitsare bakom göteborgsvitsen I göteborgsområdet har judar bott och verkat sedan slutet av 1700-talet. Mycket av det Göteborg som vi känner idag, som till exempel konstmuseet och konserthuset, har blivit till tack vare judiska donationer. Även residenset i Göteborg har vissa kopplingar till judiskt liv. Emma Jacobsson som var gift med landshövding Malte Jacobsson, var judinna och ursprungligen från Wien. När hon flyttade in tog hon hjälp av sin barndomsvän Josef Frank i att inreda residenset, vilket det fortfarande finns spår av. Ett annat, lite annorlunda exempel är något så göteborgskt som ordvitsen. År 1859 startades Göteborgs-Posten av David Bonnier, en man med judisk härkomst. En av tidningens återkommande krönikörer var den judiske ”storvitsaren” Aron Jonasson. – Är det göteborgsvitsen som är judisk eller var det i själva verket den judiska vitsen som var göteborgsk? Reflekterade journalisten och författaren Kristian Wedel, som lotsade gästerna genom kvällens program. ”Ett sätt att visa att vi fortfarande är här” Samtidigt finns en mörk sida av den judiska historien som måste fortsätta att berättas. Antisemitism har varit en ständig följeslagare genom judars liv, och är det än idag. Oliver Cannán från Judiska Ungdomsförbundet, var sju år gammal när han för första gången utsattes för hat och kränkande behandling på grund av sin judiska tillhörighet. – Jag har haft upplevelser där folk har heilat till mig i skolan och jag har fått lappar med hakkors i mitt skåp. Innan dess hade jag aldrig reflekterat över att jag ansågs som annorlunda. Jag älskade att berätta om den judiska kulturen, för det var ett sätt att visa vem jag är, säger Oliver Cannán. Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, arbetar med frågor som handlar om motverkande av rasism och undervisar om Förintelsen. Under sommaren intervjuade han ett stort antal judiska ungdomar. Alla vittnade om känslan av att allt oftare ses som den andre, som främlingen. Många vågar inte längre berätta att de är judar. – Antisemitism ökar i hela Västvärlden, och har särskilt ökat i samband med den stegrade Israel-Palestinakonflikten. När jag får antisemitiska kommentarer kopplat till det brukar jag ställa en nyfiken fråga: ”På vilket sätt tycker du att judar som grupp ska hållas ansvariga?”, berättar han. Oliver Cannán ser att 250 års-jubileet är ett tillfälle att stärka kunskapen om judiskt liv och i förlängningen motverka antisemitism. – Det är också ett sätt att visa att vi fortfarande är här. Trots att vi har en historia av förföljelse. Dokumentärfilm med Göteborgiana Under dagen visades den historiska dokumentären Göteborg öppen stad. I filmen visas unika filmsnuttar från Göteborgsmiljöer i början av 1900-talet, tillsammans med berättelser om hur ett fåtal judiska familjer blev avgörande för Göteborgs och Sveriges utveckling. Filmen är regisserad av dokumentärfilmaren Pontus Hjorthén och skapad tillsammans med Arne Pineus, sonson till Conrad Pineus, en av grundarna av Göteborgs Stadsteater. – Jag fick idén när jag jobbade med att restaurera den gamla judiska begravningsplatsen i Göteborg tillsammans med Judiska församlingen. När jag såg alla gravar med kända judiska namn tänkte jag att det skulle kunna bli en film. Jag kontaktade Pontus eftersom jag vet att han gillar det här med Göteborgiana, säger Arne Pineus. Även i Borås pågår ett arbete med att dokumentera judiskt liv och historia, som ett sätt att uppmärksamma att Judiska föreningen i Borås fyller 80 år. Susanne Sznajderman-Rytz som är ordförande i Judiska föreningen i Borås, berättar att staden har en unik judisk historia. Den tog sin början år 1945 då ett stort antal judiska flyktningar som var överlevare efter Förintelsen kom till Borås. – De lyckades skapa föreningen och ett helt mikrokosmos av judiskt liv på plats där de inte hade något som helst att knyta an till. Med projektet vill vi visa vad vi barn fick uppleva och med vilken kraft människor kan ta sig an sitt eget liv, säger Susanne Sznajderman-Rytz. Judiskt liv i Sverige i 250 år År 2025 markerar 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige. Skolor, teatrar, museer, bibliotek, kulturhus, universitet, föreningar och många fler samlas för att under gemensamt paraply uppmärksamma jubileet. Regeringen ser jubileumsåret 2025 som ett särskilt tillfälle att uppmärksamma den judiska minoriteten, den judiska kulturen och det judiska kulturarvet i hela landet. Därför genomförs en satsning på att uppmärksamma 250-årsjubileet och flera myndigheter har fått i uppdrag att bidra till att uppmärksamma jubileumsåret. Webbplatsen Judiskt liv i Sverige 250 år Filmen "Göteborg, Öppen stad" finns att se på UR Play: Göteborg öppen stad, UR Play Om Sveriges fem nationella minoriteter Sverige har fem erkända nationella minoriteter: Judar, romer, samer (även urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. Länsstyrelsen har tillsammans med andra statliga myndigheter, kommuner och regioner i uppdrag att genomföra regeringens minoritetspolitik och ge nationella minoriteter möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Den nationella minoritetspolitiken har tre huvudområden som handlar om att främja språk och kultur, stärka minoriteternas inflytande och egenmakt samt motverka diskriminering. Läs mer om arbetet på Länsstyrelsens webbplats: Nationella minoriteter och minoritetsspråk Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-07-svensk-judiskt-jubileum-uppmarksammades-pa-residenset.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-07-svensk-judiskt-jubileum-uppmarksammades-pa-residenset.htmlWed, 17 Dec 2025 13:15:28 +0100Effektivare miljöprövning kan bli lärdomar för ny myndighet Länsstyrelsen har under flera år effektiviserat sin miljöprövning och fått beröm av företag i länet för detta. På uppdrag av regeringen delade Länsstyrelsen Västra Götaland sina erfarenheter under en kunskapsdag i Stockholm. – Vi är stolta över att ha bedrivit en genomgripande verksamhetsutveckling som effektiviserat miljöprövningsprocessen och klarar att ge tillstånd inom 8-9 månader. Det har stor betydelse för näringslivets förutsättningar och takten i den gröna omställningen. Vi hoppas att våra erfarenheter kan tas tillvara i arbetet med den nya prövningsmyndighet som planeras, sade landshövding Sten Tolgfors när han under måndagen inledde kunskapsdagen på World Trade Center i Stockholm. Beröm av civilministern Ett åttiotal personer var samlade, däribland representanter från näringslivet och landets 21 länsstyrelser. Civilminister Erik Slottner var på plats i Stockholm och representerade regeringen, som gett Länsstyrelsen och Tillväxtverket uppdraget att hålla i dagen. Regeringens syfte med dagen var att ge en kunskapshöjning som en av flera insatser för en effektivare och enhetligare miljöprövning. – Det offentliga Sverige ska vara serviceinriktad och bana väg för utveckling och tillväxt. Denna dag är ett viktigt led i detta arbete. Länsstyrelserna ska inte uppfattas som bromskloss utan som möjliggörare. Civilministern gav mycket beröm till länsstyrelserna. – Kritikerna är de som hörs mest. Det ger mer uppmärksamhet att kritisera, men jag tycker det är viktigt att i min roll berömma och lyfta fram den starka viljan hos länsstyrelserna att jobba tillväxtfrämjande. Länsstyrelsen vill vara en myndighet som banar vägen för utveckling och tillväxt och ha ett gott rykte bland medborgare och företag. Ni kopierar gärna goda exempel på hur man kan jobba bra, och det vill vi gärna se mer av, sa Erik Slottner. Att mycket få beslut som länsstyrelserna fattar överklagas lyfte han som bevis på länsstyrelsernas goda arbete. Ministern angav att under de senaste åren faller endast några promille av alla länsstyrelsernas beslut i högre instans. Erik Slottner såg utbildningsdagen som en av flera insatser regeringen har jobbat med för att förenkla och snabba på tillståndsprocesserna. Regeringen planerar också för att inrätta en ny myndighet för miljöprövning, som ska ansvara för hela miljötillståndsprocessen. En utvecklingsresa med fokus på möjligheter Västra Götaland är ett tungt industrilän och det görs många miljötillståndsprövningar. Länsstyrelsen Västra Götaland har länge arbetet med att effektivisera de delar av processen som vi som myndighet ansvarar för. Ett viktigt första steg var att säkerställa rätt organisatoriska förutsättningar och att prioritera resurser till verksamhetsutveckling. Monique Wannding, chef på Miljöavdelningen på Länsstyrelsen Västra Götaland, berättade om utvecklingsresan. – Genom en tillitsfull och tät dialog med företagen skapar vi förutsättningar för bättre tillståndsprocesser. Det är en framgångsfaktor. Att lägga mer kraft tidigt i processen har gjort att vi kortat den totala handläggningstiden och fått en mer förutsägbar process. En metod vi vill dela med oss av till den framtida miljöprövningsmyndigheten som regeringen planerar, sade Monique Wannding. Länsstyrelserna gemensamt Många gemensamma utmaningar finns och på senare år har viktiga initiativ tagits för att ensa prövningsprocesserna vid länsstyrelserna. Erfarenhetsutbyte, gemensamma verktyg och likartade tidplaner är några exempel på hur länsstyrelserna samverkat, Ulrika Samuelsson, chef för prövningsenheten på Länsstyrelsen i Västra Götaland, gav exempel på det länsstyrelsegemensamma utvecklingsarbetet: – Det är en styrka att vi alla 21 länsstyrelser kan ta lärdom av varandra och plocka det bästa och hela tiden förfina våra tillståndsprocesser. Vi har alla olika förutsättningar men samma strävan att effektivisera miljöprövningen och förenkla omställningen till fossiloberoende, sade Ulrika Samuelsson. Länsstyrelserna i Stockholm, Västerbotten och Halland visade goda exempel på tillämpning av verktyg och metoder som ensat processerna. Storskalig infångning av koldioxid inom energibolaget Stockholm Exergi är ett av dessa exempel som Sandra Wargclou, enhetschef på Länsstyrelsen Stockholm berättade om: – Vi har haft samrådsmöten och dialog under en ganska lång period och gett mycket guidning hela vägen, vilket har gjort att flertalet frågor varit utredda när ärendet kom till Mark- och miljödomstolen. Stockholm Exergi har förstått vikten av samrådet och att alla myndigheter ställt upp med sin tid. Näringslivet nöjda med miljöprövningen Volvo, Biorefinery Östrand och Green Power Sweden var på plats och representerade näringslivet. Hur nöjda är de med utvecklingen inom miljöprövningen? Björn Brovik, Miljöchef för Volvokoncernen var en av dem som gav vittnesmål från näringslivet: – Vi står inför flera stora etableringar och battericellsfabriken i Mariestad är en av dem. Länsstyrelsens lokalkännedom och de råd vi fick av Länsstyrelsen hjälpte oss att hitta rätt vid valet av plats. Vi är nöjda med tillståndsprocessen men välkomnar förbättringar så att förutsägbarheten blir så stor som möjligt. Green Power Sweden lyfte vikten av att länsstyrelserna är pragmatiska och samordnade så att tillståndsprövningen blir likvärdig över landet. Dagen modererades av länsöverdirektör Jörgen Peters. Landshövding Sten Tolgfors tillsammans med Cecilia Skingsley, Landshövding i Stockholm. Relaterad information Budgetpropositionen för 2026, Regeringskansliet "Förenklar oerhört för oss vid ansökan om miljötillstånd", Länsstyrelsen Västra Götaland Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-04-effektivare-miljoprovning-kan-bli-lardomar-for-ny-myndighet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-11-04-effektivare-miljoprovning-kan-bli-lardomar-for-ny-myndighet.htmlMon, 27 Oct 2025 11:00:28 +0100Ny kampanj ska hindra att barn rekryteras för sprängningar Kriminella utnyttjar ofta barn och unga för spräng- eller branddåd med livsfarliga följder. Polismyndigheten startar nu en kampanj i sociala medier för att öka kunskapen om riskerna och få unga att tacka nej till kriminella uppdrag. Länsstyrelsen i Västra Götaland stöttar arbetet genom att sprida budskapet och samverka med länets aktörer. Sprängningar i Sverige är ett allvarligt samhällsproblem. Till och med augusti i år har polisen registrerat 119 detonationer, jämfört med 76 under samma period i fjol. Kriminella nätverk rekryterar ofta barn och unga till farliga uppdrag. Flera har skadats svårt och ett dödsfall har inträffat vid hantering av sprängmedel och brandfarlig vätska. – Att hantera brandfarliga vätskor och sprängmedel kan vara dödligt eller orsaka allvarliga brännskador, hörselskador eller bortsprängda händer, säger Dan Windt, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter. Polisen lanserar därför en kampanj riktad till unga på plattformar där de finns. Budskapet är tydligt: Ta aldrig uppdrag från kriminella. Sprängmedel är livsfarliga. Polisen uppmanar också föräldrar och andra viktiga vuxna att känna igen varningstecken och agera tidigt. – Var närvarande i barnens liv – både fysiskt och digitalt. Ställ frågor och be om hjälp. Kontakta socialtjänsten om barnet kontaktas av kriminella. Larma polisen tidigt om du misstänker att barnet är på väg att begå brott, så kan vi tillsammans förhindra det, säger Dan Windt. Så bidrar Länsstyrelsen i Västra Götaland Vi sprider kampanjens budskap regionalt i våra kanaler. Frågan ryms även inom satsningen Bob - Barn och unga i organiserad brottslighet. Det är ett regeringsuppdrag där Länsstyrelsen arbetar tillsammans med andra myndigheter för att mer effektivt skydda barn från organiserad brottslighet. I samarbete med polisen, är Länsstyrelsen Västra Götaland ansvarig för arbetet i polisregion väst, som är Västra Götalands och Hallands län. Länsstyrelsen Västra Götaland ger även stöd till kommuner eller andra verksamheter som jobbar med avhoppare från organiserad brottslighet. Brottsförebyggande arbete, Länsstyrelsen Västra Götaland Om du hittar ett misstänkt farligt föremål Rör inte föremålet. Håll avstånd och varna andra. Ring 112 och invänta polis. Odetonerade handgranater har vid flera tillfällen hittats i bostadsområden och i närheten av förskolor. Sprängladdningar kan se ut på många olika sätt. Källa: Polismyndigheten Relaterad information Så rekryteras barn och unga in i kriminalitet, Polisen Så rekryterar kriminella dig som ung, Polisen Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-27-ny-kampanj-ska-hindra-att-barn-rekryteras-for-sprangningar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-27-ny-kampanj-ska-hindra-att-barn-rekryteras-for-sprangningar.htmlFri, 20 Feb 2026 14:12:45 +0100Samverkan med näringsliv ska stärka beredskapen i länet Företagen är en viktig del av Sveriges beredskap. En stor del av all samhällsviktig verksamhet bedrivs av privata aktörer. Den 24 oktober träffar chefer från företag i Västsverige representanter från Länsstyrelsen och Svenskt Näringsliv, för att diskutera beredskap och samverkan i ett första möte för Näringslivets beredskapsforum. – Många samhällskritiska funktioner hanteras av det privata näringslivet. Elproduktion, kommunikationer, IT-system, livsmedelsproduktion och försörjning är bara några exempel på detta. För att stärka samhällets motståndskraft krävs en nära samverkan mellan myndigheter och privata aktörer. Vi uppfattar att intresset från näringslivet för detta är mycket starkt, säger Sten Tolgfors, landshövding i Västra Götaland. Näringslivets beredskapsforum samlar ett femtontal chefer från västsvenska företag inom en rad olika sektorer, samt Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen och Svenskt Näringsliv. Andreas Arvidsson är försvarsdirektör på Länsstyrelsen och deltar från Länsstyrelsen tillsammans med landshövding Sten Tolgfors och länsöverdirektör Jörgen Peters. – Vi vill skapa närmare samverkan med företagen i länet. Som högsta civila totalförsvarsmyndighet och geografiskt områdesansvariga inom länet tycker vi att det är viktigt att de samhällsviktiga verksamheterna som näringslivet bedriver kan fortsätta även under allvarliga kriser och höjd beredskap, säger Andreas Arvidsson. Näringslivets beredskapsforum ska vara en plattform för att uttrycka behov och utmaningar i samband med beredskapsarbetet inom sitt område. – Målet är att skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan privat och offentlig sektor vid kriser och höjd beredskap, säger Andreas Arvidsson. Behöver fungera vid kris Ett starkt och stabilt näringsliv utgör den bästa förutsättningen för att staten ska kunna säkerställa Sveriges förmåga vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Då kan samhället fortsätta förse befolkningen med de varor och tjänster som behövs för vår överlevnad, det vill säga vår försörjningsberedskap. Det är även av högsta vikt att Sveriges ekonomi fortsätter att fungera även under kriser och höjd beredskap. Sverige är beroende av intäkter till staten för att finansiera försvar och samhälle vilket kräver fortsatt verksamhet bland svenska företag. – För att företagen ska kunna fortsätta sin vanliga verksamhet i så hög grad som möjligt under en kris eller höjd beredskap så är det viktigt att de arbetat med beredskapsinsatser i förväg. Att de genomfört risk- och sårbarhetsanalyser, kontinuitetshantering, personalplanering, krisorganisation, IT-säkerhet med mera, säger Andreas Arvidsson. En annan viktig roll är att ha beredskap för att ställa om sin produktion baserat på nya behov eller ökad efterfrågan beroende av aktuell krissituation. – Ett exempel på detta är det plötsligt ökade behovet av ansiktsvisir under Coronapandemin. Det är numera ovanligt och dyrt att hålla stora lager, men Västsverige är känt för stark innovation och modern teknik som medger snabba omställningar i produktionen, säger Andreas Arvidsson. Skapar förutsättningar i länet Förhoppningen med Näringslivets beredskapsforum är en samverkan som genom korta och tydliga kontaktvägar ska skapa bra förutsättningar för länet i händelse av kris eller höjd beredskap. – Det är en av de viktigaste anledningarna till att vi, tillsammans med Svensk Näringsliv, skapar strukturen kring Näringslivets beredskapsforum, säger Andreas Arvidsson. Näringslivets beredskapsforum Näringslivets beredskapsforum samlar chefsrepresentanter från västsvenska företag från sektorerna industri, livsmedel, bygg, el, transport, hälsa, vård och omsorg, finans, ordning och säkerhet, kemisk industri samt Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen och Svenskt Näringsliv. Målet är att skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan privat och offentlig sektor vid kriser och höjd beredskap. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-24-samverkan-med-naringsliv-ska-starka-beredskapen-i-lanet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-24-samverkan-med-naringsliv-ska-starka-beredskapen-i-lanet.htmlWed, 05 Nov 2025 12:54:13 +0100Tillsammans agerar vi för ett starkare Sverige Sveriges sex civilområdeschefer tillsammans med de ansvariga generaldirektörerna för Sveriges tolv beredskapssektorer, samt generaldirektören för Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, har skrivit under en gemensam inriktning för hur den faktiska ledningen inom civilt försvar ska utövas. Det är som Civilt beredskapsråd som myndighetscheferna för sektorsansvariga myndigheter, civilområdesansvariga länsstyrelser samt Myndigheten för psykologiskt försvar och Riksbanken under ledning av MSB tillsammans tagit fram inriktningen. Den beskriver den gemensamma synen på ledning och är en viktig del i utvecklingen mot ett samlat ledningssystem för totalförsvaret. Den civila ledningskedjan etableras utifrån det geografiska områdesansvaret på respektive nivå. Sten Tolgfors, Civilområdeschef – Det här är ett viktigt steg mot att tillsammans kunna agera proaktivt och handlingskraftigt här och nu men också ytterst i krig. Vid behov ska vi som civilområdesansvarig länsstyrelse kunna säkerställa inriktning och samordning inom Västra civilområdet inför och vid fredstida kriser, säger landshövding Sten Tolgfors, civilområdeschef. Gäller hela systemet Inriktningen innebär att de myndigheter som ingår i Sveriges civila beredskapssystem är överens om att stärka vårt gemensamma ansvar kring tolkning av nuvarande reglering kring roller och mandat. Ansvaret handlar också om hur detta sedan omsätts inom den civila beredskapsstrukturen. Det gemensamma underlaget förtydligar främst oklarheter i gällande reglering – det inskränker inte den grundläggande reglering som finns för myndigheters styrning och självständighet. Tillsammans stärker vi vår försvarsvilja, uthållighet och motståndskraft. Tillsammans försvarar vi vår säkerhet, frihet och demokrati. Ansvar och roller Civilt försvar och krisberedskap regleras i lagar och förordningar. Fördelningen av ansvar och roller bygger även på grundläggande principer. Vissa myndigheter är beredskapsmyndigheter och har mer ansvar än andra. Alla myndigheter har dock ett ansvar att minska sårbarheter och värna samhällets grundläggande skyddsvärden utifrån sitt verksamhetsansvar. När en samhällsstörning inträffar ska de som berörs av händelsen bidra till hanteringen utifrån sitt ansvarsområde. Detta förväntas även av företag och privatpersoner. Det är grunden för den civila beredskapen. En del myndigheter har ett särskilt ansvar för att inriktning och samordning uppnås inom ett geografiskt område och vissa ansvarar för att hålla samman och stödja arbetet sektorsvis. Lokal nivå (kommuner), Regional nivå (länsstyrelser), Högre regional nivå (länsstyrelser är indelade i sex civilområden där en länsstyrelse har ett utökat ansvar för civilt försvar och för samordning med det militära försvaret), Nationell nivå (regeringen, där myndigheter stödjer regeringen i hanteringen). MSB har en särskild roll att både hålla samman arbetet mellan olika sektorer och stödja regeringen när det inträffar kriser och andra allvarliga händelser. Källa: MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Det är riksdag och regering som leder det civila försvaret. Utifrån riksdag och regerings övergripande ledning samverkar statliga myndigheter (varav 67 är beredskapsmyndigheter), kommuner, regioner, företag och andra aktörer på olika nivåer. Illustration: MSB Från vänster: Anders Ahnlid, Kommerskollegium, Roberto Maiorana, Trafikverket, Björn Eriksson, Socialstyrelsen, Dan Sjöblom, Post- och telestyrelsen, Elisabet Backteman, Tillväxtverket, Lotta Finstorp, Civilområdeschef N landshövding (Norrbottens län), Christina Nordin, Livsmedelsverket, Mikael Frisell, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Magnus Hjort, Myndigheten för psykologiskt försvar, Cecilia Skingsley, Civilområdeschef Ö landshövding (Stockholm), Gunilla Svantorp, Civilområdeschef SÖ landshövding (Östergötland), Ola Melin, Civilområdeschef S vik. Landshövding (Skåne), Caroline Asserup, Energimyndigheten, Lena Rådström Baastad, Civilområdeschef M landshövding (Örebro), Nils Öberg. Saknas på bilden: Erik Thedéen, Riksbanken, Försäkringskassan, Katrin Westling Palm, Skatteverket, Petra Lund, Polismyndigheten, Malin Alpen, Finansinspektionen, Sten Tolgfors, Civilområdeschef V landshövding (Västra Götaland). Relaterad information Civilt beredskapsråd har tydliggjort den nationella ledningen inom civilt försvar, MSB Det svenska civila beredskapssystemet, MSB Civilt försvar, Länsstyrelsen Västra Götaland Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-21-tillsammans-agerar-vi-for-ett-starkare-sverige.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-21-tillsammans-agerar-vi-for-ett-starkare-sverige.htmlWed, 03 Dec 2025 15:04:21 +0100Västra Götalands-bor på kunglig middag Den 17 oktober gav Kungaparet Sverigemiddag på Kungl. Slottet för att uppmärksamma personer som gjort betydande insatser för Sverige lokalt, regionalt eller nationellt. Till årets middag tog landshövding Sten Tolgfors med sig Jan Malmgren, Stefanie Najafi och Christer Mattsson, som fick representera länet. En presentation av dem och deras insatser hittar du längre ner på sidan. Runt 200 gäster var inbjudna från alla Sveriges län, samt landets landshövdingar. Gästerna representerade kulturliv, näringsliv, hälso- och sjukvård, utbildning, idrott och föreningsliv. Sverigemiddag är en form av representationsmiddag som infördes med anledning av Kungens 40 år på tronen år 2013. Det är landshövdingen i respektive län som föreslår gäster till Sverigemiddagen som arrangeras vartannat år, men inbjudan kommer från kungen och drottningen. Landshövdingen höll tacktal Middagen ägde rum i salen som kallas Vita Havet på det Kungliga slottet. Landshövding Sten Tolgfors fick äran att sitta bredvid Drottningen. Landshövdingen hade även utsetts till att hålla i tacktalet, där han talade utifrån ledorden hopp, tillit och gemenskap. Ur landshövding Sten Tolgfors tal: "Vi lever i en tid då omvärlden präglas av stora utmaningar. Men vi i Sverige lever – även om också vi har utmaningar - fria, i välstånd och demokrati, vilket ger oss ägarskap inför framtiden. I insikt om utmaningar, kan vi se våra förutsättningar att värna och vårda vårt land. Ett steg är att lära känna landet – hela landet, dess människor, idéer och utvecklingskraft - vilket vi gjort här idag. Det är en kväll som inte slutar, utan vars innehåll, upplevelser och känsla vi bär med oss länge. Vi kan tillsammans vara trygga nog att ta oss an utmaningar, nyfikna nog att vilja möta det nya. Vårt skepp är gemensamt. Vi vårdar det tillsammans. Fartyget rymmer oss alla och behöver oss alla. " Landshövdingen avslutade talet med att utbringa en skål och tacka kungaparet på samtliga gästers vägnar. Västra Götalands representanter vid Sverigemiddag 2025 Jan Malmgren är VD för Läckö Slott sedan 2021 efter att ha varit förbundsdirektör i Skaraborgsregionens kommunalförbund. Han är även fotograf, med huvudsaklig inriktning på djur och natur och har tidigare varit yrkesfotograf med egen ateljé. Jan Malmgren är utbildad biolog med en doktorsexamen i ekologi. Stefanie Najafi är medgrundare av och vd för Sightic Analytics och utsågs 2023 till Årets Kvinnliga Entreprenör av Dagens Industri. Sightic Analytics har utvecklat en mjukvara som, genom en kort filmsekvens av ögonrörelser, kan avgöra om en person är drogpåverkad. Produkten är mycket eftertraktad, både nationellt och internationellt. Stefanie Najafi är utbildad polis och arbetade tidigare på Säpo. Christer Mattsson är docent i pedagogik och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han verkar både nationellt och internationellt med frågor som berör förebyggande av våldsbejakande extremism, motverkande av rasism samt undervisning om Förintelsen. Förutom att leda institutet forskar Christer Mattsson om radikaliseringsprocesser hos individer och grupper i högerextrema och nationalsocialistiska miljöer. Christer Mattsson har tilldelats ett stort antal priser och utmärkelser, däribland Anna Lindh-stipendiet (2010) och Martin Luther King-priset (2024). 2023-2026 är han gästprofessor vid NMBU i Oslo. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-17-vastra-gotalands-bor-pa-kunglig-middag.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-17-vastra-gotalands-bor-pa-kunglig-middag.htmlTue, 21 Oct 2025 15:08:40 +0200Fartygsvrak från andra världskriget blir fornlämningar Länsstyrelsen Västra Götaland har beslutat om fornlämningsförklaring av elva fartygsvrak längs västkusten. Samtliga fartyg bär på historien om andra världskrigets händelser i Norden. Tio av fartygsvraken tillhörde tyska Kriegsmarine. Det elfte är ett svenskt lastfartyg, Mode, som sprängdes av en mina. Fornlämningsförklaringen innebär skydd av fartygsvraken som kulturhistoriska värden. Besluten gör det också möjligt att tillgodose behovet av gravfrid. Behovet av skydd har uppmärksammats i och med en omfattande planläggning av Sveriges territorialhav och ekonomiska zon. Berättar om andra världskriget Fartygslämningarnas kulturhistoriska värde handlar om berättelsen om andra världskrigets skeenden i Norden och de omfattande spår av kriget som finns i Västerhavet. Några av fartygen berättar om den tyska överraskningsinvasionen av Norge i april 1940, då brittiska ubåtar sänkte flera trupptransportfartyg. Andra om en senare del av kriget, och de stora risker som det innebar att bedriva sjöfart inom Skagerrak och Kattegatt. Tyska staten positiv Den tyska staten är ägare av de fartyg som tillhörde Kriegsmarine. Tyskland har fått tillfälle att yttra sig och är positiva till beslutet om fornminnesförklaring. Vraken ligger inom allmänt vattenområde i Kattegatt och Skagerrak. I Öckerö, Tjörn, Orust och Lysekils kommuner samt inom Sveriges ekonomiska zon. Ta del av Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens beslut om fornlämningsförklaring av fartygslämningar inom Kattegatt-Skagerrak, har diarienummer 431-31715-2024 . Om du vill få beslutet skickat till dig kan du kontakta Länsstyrelsen Västra Götaland via e-post vastragotaland@lansstyrelsen.se eller telefon 010-224 40 00 . Friedenau Den 10 april år 1940 befann sig trupptransportfartyget Friedenau utanför den svenska västkusten. Hon var en del av den tyska invasionsflottan och på väg mot Oslo för att lasta av krigsmateriel och soldater. Vad man inte visste var att den engelska ubåten HMS Triton befann sig i området. När den kom tillräckligt nära konvojen avfyrade den sex torpeder, och dök sedan direkt. Förutom Friedenau träffades trupptransportfartyget Wigbert och eskortfartyget V1570, som också ingick i konvojen. En ångare, en torpedbåt och några andra fartyg ur invasionsflottan som låg i området började plocka upp överlevande. Det är oklart hur många som ingick i besättningen på var och en av de tre beskjuta fartygen. Totalt ska 161 man omkommit den dagen. Källa: Beslut om fornlämningsförklaring av fartygslämningar inom Kattegatt-Skagerrak, Länsstyrelsen Västra Götaland. Mode Det svenska lastfartyget Mode var på väg från Norge till Halmstad med en last av salpeter, när det sprängdes av en mina. Det var den 20 juli år 1944. Det sjönk snabbt men trots det kunde merparten av besättningen räddas. Befälhavaren, en lots och en eldare omkom. Mode är ett bra exempel på hur den svenska civila sjöfarten drabbades av minor under andra världskriget. Trots överhängande risk fortsatte den civila sjöfarten att bedriva transporter under pågående krig. Källa: Beslut om fornlämningsförklaring av fartygslämningar inom Kattegatt-Skagerrak, Länsstyrelsen Västra Götaland. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-15-fartygsvrak-fran-andra-varldskriget-blir-fornlamningar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-15-fartygsvrak-fran-andra-varldskriget-blir-fornlamningar.htmlMon, 13 Oct 2025 16:39:18 +0200Länsstyrelserna stärker servicen till företag Länsstyrelserna tar nu ytterligare steg för att förenkla för företag. Med ett särskilt regeringsuppdrag och extra resurser har arbetet stärkts det senaste året. Målet? Att du som företagare möts av än bättre service, tydlighet och förutsägbarhet – med samma höga nivå av rättssäkerhet. Tydlig information om processer och förväntad handläggningstid, liksom klarhet i hur kommunikationen sker. Det är några fokusområdena för att öka servicen för landets företagare som kommer i kontakt med länsstyrelserna. På så sätt skapas förutsättningar för en stabil utveckling av tillgänglighet, service och effektivitet i myndighetskontakterna. En stor andel av medarbetarna på landets 21 länsstyrelser deltar nu i utbildningsinsatser och workshops med temat Förenkla för företag. Inriktningen är att öka förståelsen för företagens villkor, och hur länsstyrelsernas arbete hänger ihop med både näringsliv och tillväxt. Arbetet bidrar till en mer effektiv dialog och utvecklade processer – utan att rättssäkerheten påverkas. – Helt grundläggande är att vi förstår företagens vardag och villkor, och vilken roll myndigheterna spelar för landets näringsliv och tillväxt. När vi på länsstyrelserna får ökad förståelse kan vi både ge tydligare besked och föra en bättre dialog. Det gör att våra processer kan bli mer effektiva och att servicen till företagen förbättras, säger Per Schöldberg, länsstyrelsernas processledare för uppdraget. Goda exempel i Västra Götaland Utvecklingsarbetet sker i nära dialog med företagens branschorganisationer, för att stärka samarbetet och använda den kunskap som redan finns. Utöver det nya regeringsuppdraget finns sedan tidigare ett regeringsuppdrag att främja näringslivsutvecklingen och tillväxten i länen: – På Länsstyrelsen Västra Götaland har vi samordnings- och utvecklingsarbete inom flera olika ärendekategorier, berättar Mikael Cullberg, som är ansvarig för utbildningsinsatsen i länet. Sedan några år tillbaka finns etablerade teamarbeten i samband med prövning av stora, samhällsviktiga etableringar. Det gör att alla perspektiv redan från början finns med i processen. Länsstyrelsen Västra Götaland har genomfört en rad förändringar i sitt arbetssätt för att vässa miljöprövningar, i syfte att främja den gröna omställningen. Något som landshövding Sten Tolgfors uppmärksammade regeringen på i en skrivelse i december 2024. Vässad miljöprövning hjälper grön omställning Att främja en robust livsmedelsproduktion står också högt på agendan. – Många av våra medarbetare har också deltagit i LRF:s regelsafari för att få insikt i de många regelverk som påverkar ett lantbruksföretag. Nu planerar vi för en uppföljning där vi hoppas på ännu fler deltagare både från Länsstyrelsen och LRF, berättar Mikael Cullberg. Tidningen Jordbiten, tema Samverkan och tillit Länsstyrelsen i Västra Götaland har arbetat aktivt med att främja utvecklingen för länets vattenbruk: – Insatserna har fokuserat på effektivisering i handläggningen av ansökningar för vattenbruk. Myndigheten har även satsat på att utveckla dialogen med branschföreträdare genom regelbundna möten, säger Mats Ivarsson, funktionschef på funktionen för fisk. Utbildningsinsatsen ”Förenkla för företag” återrapporteras till regeringen i februari varje år fram till 2027. Om uppdraget Förenkla för företag Regeringen har givit länsstyrelserna i uppdrag att genomföra kompetenshöjande insatser för att stärka myndighetskontakterna med företag. Länsstyrelserna ska också arbeta med förbättrade handläggningstider samt genomföra återkommande service- och förtroendemätningar. Uppdragen är en del av regeringens förenklingsagenda. Syftet är att utveckla service och bemötande i myndighetskontakter, utan att ge avkall på rättssäkerheten. Länsstyrelsen i Kronoberg är nationell samordnare för uppdragen. Förenkla för företag Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-13-lansstyrelserna-starker-servicen-till-foretag.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-13-lansstyrelserna-starker-servicen-till-foretag.htmlMon, 13 Oct 2025 10:30:23 +0200Ny upphandling av djurhem När Länsstyrelsen omhändertar djur har vi behov av bra samarbeten med djurhem som kan hämta och stalla upp djuren. Våra befintliga avtal med djurhem löper ut vid årsskiftet. Nu är det dags för ny upphandling. Upphandlingen gäller djurhem för katter, hundar och små sällskapsdjur. Kanske har du redan en sådan verksamhet, eller är intresserad av att starta en? Även transport av djuren omfattas av upphandlingen. Ett grundkrav är att du är godkänd djurtransportör. Stort behov av katthem Länsstyrelsen handlägger ofta kattärenden och har behov av fler djurhem för just dessa ärenden. Både stora och små verksamheter är välkomna. Lämna anbud i upphandlingen Vill du vara med och lämna anbud eller känner du någon som skulle kunna vara intresserad? Sista dagen att lämna in anbud är den 13 november 2025. Alla specifikationer om krav och önskemål finns i förfrågningsunderlaget. Du hittar det på Länsstyrelsens webbplats under rubriken Aktuella upphandlingar. Upphandlingar Har du frågor? Ställ frågor skriftligt i upphandlingsverktyget TendSign. Du får ett skriftligt svar på frågan i samma verktyg. Svaret är synligt för alla. TendSign i Tender-app För generella frågor kan du kontakta vår presstjänst. Vi vidarebefordrar vi din fråga till rätt handläggare. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-13-ny-upphandling-av-djurhem.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-13-ny-upphandling-av-djurhem.htmlMon, 27 Oct 2025 08:41:54 +0100Länsstyrelsen tillstyrker inte Energipark Vidar i nuvarande utformning Länsstyrelsen är i grunden positiv till den havsbaserade vindkraftsparken Vidar men tillstyrker den inte i sin nuvarande utformning utan anser att den behöver kompletteras innan slutlig ställning tas. Nuvarande utformning är, utifrån synbarhet, för omfattande i förhållande till riksintresset "Obruten kust", anser Länsstyrelsen. KonTiki Vind AB har ansökt till regeringen om tillstånd att bygga Energipark Vidar i norra Skagerrak, cirka 38 kilometer utanför Grebbestad. Ansökan omfattar upp till 91 vindkraftverk med en höjd om 370 meter och en produktion av vätgas. I Länsstyrelsens skrivelse redogör vi för att vi inte ser förutsättningar till ett bifall utifrån parkens nuvarande utformning. Påverkan på riksintresset ”Obruten kust” är för omfattande. Länsstyrelsen har gjort bedömningen utifrån hur synlig Energipark Vidar skulle bli utifrån avstånd till kust, höjd och hinderbelysning. Länsstyrelsen efterfrågar nu att bolaget ska se över utformningen på parken. – Vi är väl medvetna om Energipark Vidars stora potential för länets egen elproduktion i den gröna omställningen. Samtidigt har vi att ta hänsyn till den av riksintresse värdefulla kustlinjen. Det är därför viktigt att KonTiki Vind AB tar fram underlag kring andra utformningsförslag, säger Ulrika Samuelsson chef för Länsstyrelsens miljöprövningsenhet. Påverkan på havsbotten och yrkesfisket I den sydöstra delen av Vidar har undersökningar visat hårdbottenstukturer som är värda att skyddas. Länsstyrelsen ser därför ett behov av att begränsa en mindre yta av parken för att bevara naturvärdena. I den sydvästra delen finns ett riksintresse för yrkesfiske men Länsstyrelsen bedömer att villkor är tillräckliga för att kunna ge tillstånd. Fossilfri el viktig för industrins omställning Länsstyrelsen ser att tillgången till fossilfri el är en förutsättning för att den västsvenska industrin ska klara den gröna omställningen. Beräkningar visar att behovet av el för nuvarande och tillkommande industrier och transportsektorn kan fördubblas fram till 2030, och fortsätta öka fram till 2045. Här kan havsbaserad vindkraft vara en viktig energikälla. Slutligt beslutsförslag lämnas i vår. Skrivelsen är en del av beslutsprocessen kring tillståndsansökan för Energipark Vidar. Länsstyrelsen kommer till våren att lämna ett slutligt beslutsförslag till regeringen över ansökan. Havsbaserad vindkraft, Länsstyrelsens skrivelse om energipark Vidar Den orange ytan visar hela projektområdet för Energipark Vidar. Området ligger i norra Skagerrak, cirka 38 kilometer utanför Grebbestad, inom svensk ekonomisk zon. Tillståndsansökan för Vidar bereds av Länsstyrelsen Västra Götaland. Planerade vindkraftsparker till havs i länet Poseidon , planeras ligga cirka 2,5 mil utanför Kungälv och Orust. Vindkraftsparken och har fått tillstånd av regeringen. Mareld , planeras ligga cirka 4 mil utanför Lysekil. Länsstyrelsen har lämnat över ett beslutsförslag till regeringen. Västvind , planeras ligga cirka 1,6 mil utanför Öckerö och Kungälv. Länsstyrelsen planerar att lämna beslutsförslag till regeringen i mars 2026. Vidar , planeras ligga cirka 3,8 mil utanför Grebbestad. Länsstyrelsen planerar att lämna beslutsförslag till regeringen i mars 2026. Läs mer om de planerade vindkraftsparkerna på Länsstyrelsens webbplats: Havsbaserad vindkraft Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-10-lansstyrelsen-tillstyrker-inte-energipark-vidar-i-nuvarande-utformning.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-10-lansstyrelsen-tillstyrker-inte-energipark-vidar-i-nuvarande-utformning.htmlFri, 31 Oct 2025 13:06:45 +0100Intresset för att jaga och sälja vildsvin fortsätter öka På mindre än ett år har över 2000 jägare anmält sig till vildsvinsjägarregistret. Flest anmälningar har Västra Götaland med drygt 400 anmälda jägare. Det ökar möjligheten att mer vildsvinskött når från skog till bord. I november 2024 trädde den föreskrift i kraft, som gör det möjligt för jägare att sälja vildsvinskött direkt till konsument. Det krävs dock både viltundersökarutbildning och en särskild vildsvinsutbildning. Jägaren måste också registrera sig som vildsvinsjägare hos Länsstyrelsen. – Intresset för att delta i kurserna är stort. Det faktum att kurser ges både fysiskt och digitalt, gör det enkelt för jägare att gå utbildningen, säger Ulf Larsson, nationell projektledare för länsstyrelsernas uppdrag. Livsmedelsverket listar godkända utbildare på sin webbplats. Registrerade jägare får också kostnadsfria tester av fällda vildsvin för trikin och cesium. På så sätt kan konsumenterna känna sig trygga med att köttet är säkert att äta. Knyta samman jägare och konsument För att underlätta jakt, vildsvinsförvaltning och för konsumenter att handla vildsvinskött finns webbplatsen Vildsvinsportalen.se En annan möjlighet för jägare och konsumenter att handla med vildsvin erbjuds via landets många REKO-ringar. – Att fler anmäler sig till vildsvinsjägarregistret och går kursen ser vi som väldigt positivt. Men för att de nya reglerna ska få full effekt krävs nu att fler jägare hittar sina nya kunder. Det skulle inte bara ge fler middagsbord med svenskt vildsvinskött – utan också bidra till att hålla vildsvinsstammen i bättre balans, avslutar Ulf Larsson. Registrerade vildsvinsjägare per län Västra Götaland 406 Stockholm 312 Uppsala 186 Skåne 186 Östergötland 124 Jönköping 109 Södermanland 105 Halland 96 Örebro 93 Kalmar 90 Kronoberg 86 Västmanland 68 Värmland 62 Dalarna 39 Blekinge 39 Gävleborg 27 Västernorrland 3 Västerbotten 3 Jämtland 2 Norrbotten 1 Gotland 0 TOTALT 2037 Relaterad information Vildsvinsportalen, för både dig som är jägare och konsument Svinsmart företagarhandbok – Öka lönsamheten i din vilthantering Registrering av jägare för att sälja vildsvinskött Från skog till bord – vildsvinet tar plats på menyn, Länsstyrelsen Kronoberg Vässat företagande viktigt för med vildsvin på tallriken Bli svinsmart – saker du kanske inte visste om vildsvin Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-08-intresset-for-att-jaga-och-salja-vildsvin-fortsatter-oka.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-08-intresset-for-att-jaga-och-salja-vildsvin-fortsatter-oka.htmlTue, 24 Feb 2026 09:30:16 +0100Kunglig våning får nytt liv Länge stod de tomma och öde. Nu har rummen i den historiska våningen i residenset i Göteborg återställts till sin forna glans. Kulturministern som besökte residenset under onsdagen, invigde rummen som blir en levande plats för möten och samtal. – Det känns stort att få vara med och inviga dessa fantastiska rum. Det här är verkligen en del av vår kulturhistoria, sa kulturminister Parisa Liljestrand när hon klippte banden. Vi befinner oss i den tidigare kungliga våningen som stod klar år 1853 och ligger högst upp i residenset. Genom fönstren skymtar utsikten över Stora Hamnkanalen och Göta älv. Längs taket löper sirlig stuckatur och i några av rummen finns dekorerade kakelugnar. Kunde ha blivit kontor Under århundradena har rummen välkomnat många gäster och långväga besökare, men efterhand har de förlorat sin ursprungliga funktion. På senare år har de stått tomma och använts som möbelförvaring. I perioder har det till och med funnits planer på att göra om dem till moderna kontor, vilket troligtvis hade inneburit att kulturhistoriska värden gått förlorade. Länsstyrelsen ville gå en annan väg. Tillsammans med Statens fastighetsverk har ett arbete med att återställa rummen i gammal stil pågått under flera år. – Unika historiska miljöer ska inte stå tomma, eller kontoriseras. De ska utgöra miljö för länets sammanhållning och utveckling, sa landshövding Sten Tolgfors under invigningen. Tidstypisk inredning Stuckatur och takrosetter är ursprungliga, men eftersom det saknas äldre foton från rummen har Länsstyrelsen tillsammans med Statens fastighetsverk utgått från färger och inredning som var typiskt för 1850-talet. Inspiration kommer bland annat från Stjärnsunds slott och Nääs slott. Möbler och mattor är till största del återbruk, som hittats i husets vindar och källare. Takkronorna kommer från Göta hovrätt och konsten som pryder väggarna lånas av bland annat Göteborgs konstmuseum. De tre rummen har fått namnen Göteborgsrummet, Västergötland och Dalsland. De kommer nu att fylla en efterlängtad funktion i Länsstyrelsens verksamhet som mötes- och representationsrum. Redan denna dag agerade rummen arena för ett möte mellan kulturministern och kulturaktörer från länet. – I de här rummen har samtal och konversationer bidragit till att skapa staden Göteborg men också till att skapa förståelse mellan människor. Nu återställer vi de här rummen men jag tycker också att det är en fin länk till att återställa det goda samtalet. Det är något som verkligen behövs idag, sa kulturminister Parisa Liljestrand. Foto: Anders Rudäng Om residenset i Göteborg Residenset i Göteborg började byggas 1648 och stod klart 1650. Det är därmed ett av stadens äldsta hus. Under flera hundra år har residenset varit en viktig plats för att driva utvecklingen av både staden, länet och landet. Många viktiga möten och beslut som format Sverige har ägt rum på här. På 1600- och 1700-talet var krig och erövringar viktiga metoder för makthavarna att utveckla Sverige. Här planerade till exempel Karl XII sina krig mot Norge och Ryssland. Med tiden har drivkrafterna för samhällets utveckling förändrats. De viktiga frågor som numera diskuteras i residenset är framför allt kopplade till demokrati, regional utveckling, civilt försvar och annat som rör det hållbara samhället. Idag är residenset en levande mötesplats. I en unik historisk miljö för Länsstyrelsen samman olika aktörer för att främja samverkan och gemensamma lösningar. Residenset är ett hus där människor möts, tankar utbyts och idéer väcks. Residenset i Göteborg ägs av Statens fastighetsverk och är ett statligt byggnadsminne sedan 1935. Adressen är Södra Hamngatan 1. Residenset är förutom en mötesplats också bostad för landshövdingen i Västra Götaland län. Relaterad information Om Länsstyrelsen Västra Götaland Residenset i Göteborg, Statens fastighetsverk Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-06-kunglig-vaning-far-nytt-liv.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-06-kunglig-vaning-far-nytt-liv.htmlFri, 03 Oct 2025 09:11:15 +0200Snart dags för älgjakt i Västra Götaland På onsdag, den 8 oktober, startar älgjakten i södra Sverige. Länsstyrelsen har beslutat om tilldelning i licensområdena samt rekommendationer för årets jakt. Till dig som rör dig i skog och mark: klä dig färgglatt så du syns ordentligt, stör inte jakten och var uppmärksam i trafiken. Det finns ungefär 410 älgjaktområden i Västra Götaland och många av dem ingår i så kallade älgskötselområden, där jakten sker enligt treåriga skötselplaner. För de andra, som är licensområden, beslutar Länsstyrelsen årets tilldelning. – Vi utgår då från förvaltningsplaner, där bland annat senaste årens inventeringsresultat, skador på skogen, viltolyckor och rovdjursförekomst ingår. Det är också viktigt att anpassa tilldelningen efter lokala förutsättningar, säger Joakim Carlsson, vilthandläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland. Älgstammen är fortfarande liten men fler kalvar i år Målet med älgförvaltningen är en älgstam av hög kvalitet och i balans med foderresurserna. När älgstammen, som nu, är mindre, blir en god kvalitet särskilt viktig. – Med god kvalitet menar vi friska, vuxna älgar som kan reproducera sig. Tidigare har reproduktionen, det vill säga antal kalvar per hondjur, och även slaktvikterna på kalv minskat. Men i år har båda värdena ökat. Vi ligger dock fortfarande långt från målbilden, säger Joakim Carlsson. Du kan läsa mer om älgstammens utveckling hos SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Trenden har vänt för älgen – nu ökar stammen, Sveriges lantbruksuniversitet Länsstyrelsens rekommendationer för årets älgjakt I Länsstyrelsens rekommendationer för årets älgjakt finns flera punkter som syftar till att stärka älgstammens kvalitet: För att förbättra kvaliteten på älgstammen ska små, klena och unga älgar fällas i första hand. Äldre, stora och reproduktiva älgar ska sparas. Minst hälften av älgarna som fälls ska vara kalvar. För att uppnå detta rekommenderas strategin att en kalv måste fällas innan en vuxen får fällas och att man sedan tillämpar varannan kalv, varannan vuxen. Även andra strategier kan användas. Undvik restriktioner som begränsar kalvskyttet. Hela hjortviltsamhället behöver hamna i balans med foderresurserna. I områden med täta stammar av exempelvis dovhjort och rådjur, bör jakten därför även inriktas på att minska antalet mindre hjortdjur. Fällavgifter oförändrade Fällavgifterna för årets säsong är oförändrat 2 000 kronor för vuxet djur och 500 kronor för kalv. Alla älgar som fälls ska rapporteras inom 14 dagar. Jakten pågår till och med den 31 januari 2026 inom licensområden och älgskötselområden (den största delen av länet). På oregistrerad mark får man endast jaga älgkalv, och endast mellan den 8 och 12 oktober. Allemansrätten och älgjakt Allemansrätten ger rätt för alla att röra sig fritt i den svenska naturen, men du får inte störa jakten. Det är inte tillåtet att med flit hindra, försvåra och störa jakt eller fiske. Skyltar med texten ”Jakt pågår” eller "Jakt med hund” betyder att du ska vara uppmärksam på jakten och visa hänsyn till jägarna. För att synas bättre i skogen kan du ha på dig färgglada kläder eller en reflexväst. Ge dig till känna om du stöter på jägare i skogen, men undvik att störa jakten. Relaterad information Älgjakt Rapportera fälld älg i Älgdata Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-02-snart-dags-for-algjakt-i-vastra-gotaland.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-10-02-snart-dags-for-algjakt-i-vastra-gotaland.htmlWed, 24 Sep 2025 12:02:51 +0200”Ledarskap avgörande för den biologiska mångfalden” Landshövding Sten Tolgfors var tydlig när han idag öppnade konferensen Från Bryssel till Borås – en mötesplats där lokala, regionala och europeiska perspektiv möts, med biologisk mångfald och cirkularitet högst på agendan. – Vi står inför stora samhällsförändringar och har nu en möjlighet att göra verklig skillnad. Och i detta vill jag ingjuta hopp, framför allt till den unga generationen. Hur vi ledare agerar idag är avgörande för att bromsa klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald, sa Sten Tolgfors, som tillsammans med Madeleine Jonsson, ordförande i Västra Götalandsregionens miljö- och regionutvecklingsnämnd, och Ulf Olsson, ordförande i Boråsregionens kommunalförbund, inledde konferensen. Landshövdingen betonade att den gröna omställningen inte kan vänta och att ledare måste ta täten. Han gav sin syn på ledarskap: – Ledarskap måste kunna hantera de målkonflikter vi står inför och se möjligheter i stället för hinder. Ledarskapet måste ge ett sammanhang och skapa förankring hos var och en. Vi är alla del av den gröna omställningen, tillade Sten Tolgfors. Miljöfrågorna inte isolerade Konferensen är ett unikt samarrangemang mellan Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, i samarbete med Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets generaldirektör Johan Kuylenstierna lyfte i sitt anförande fram att årets tema speglar just den helhetssyn som krävs: – Biologisk mångfald och cirkulär ekonomi är avgörande både för miljön och för vår framtida välfärd, säkerhet och konkurrenskraft. Miljöfrågorna kan inte ses isolerat. De hänger ihop med ekonomi, hälsa, säkerhet och rättvisa. Därför behöver vi ett systemperspektiv där miljöhänsyn är en naturlig del av alla beslut, sa han. Johan Kuylenstierna underströk också kopplingen mellan miljö och beredskap. – En frisk miljö är en förutsättning för vår resiliens i en osäker värld. Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och resursbrist är säkerhetsutmaningar. Ekosystemen stärker vår motståndskraft mot kriser som rör mat, vatten eller energi. Naturvård handlar alltså inte bara om att skydda arter, utan också om att bygga ett robust samhälle, sa han. Tunga talare Förutom landshövdingen och generaldirektören för Naturvårdsverket medverkade flera framträdande talare, däribland Daniel Westlén, statssekreterare, Åsa Persson, ordförande för Klimatpolitiska rådet, Madeleine Jonsson, ordförande i Västra Götalandsregionens miljö- och regionutvecklingsnämnd, och Ulf Olsson, ordförande i Boråsregionens kommunalförbund. På länk deltog också Florian Flachenecker från EU-kommissionen. Läs mer om konferensen Från Bryssel till Borås: Från Bryssel till Borås, Västra Götalandsregionen Om miljömålen Länsstyrelsen samordnar det regionala miljömålsarbetet och det konkreta arbetet görs tillsammans med kommuner, Västra Götalandsregionen, näringslivet, civilsamhället och akademin. Miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål. I Västra Götaland arbetar vi med samtliga mål utom "Storslagen fjällmiljö". Dessutom har vi antagit regionala tilläggsmål som är specifika för vårt län. Miljömål Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-09-24-ledarskap-avgorande-for-den-biologiska-mangfalden.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-09-24-ledarskap-avgorande-for-den-biologiska-mangfalden.htmlMon, 22 Sep 2025 16:14:19 +0200Riksdagens talman och landshövdingen diskuterar demokrati i Åmål och Trollhättan På torsdag den 25 september besöker riksdagens talman Andreas Norlén Trollhättan och Åmål tillsammans med landshövding Sten Tolgfors. På programmet står bland annat att diskutera demokrati med gymnasieungdomar. – Vår demokrati visar sig inte bara på valdagen utan är med oss hela tiden i vardagen. Därför reser vi i talmanspresidiet runt i landet för att diskutera aktuella demokratifrågor. Vi vill bidra till samtal om demokratins betydelse och de utmaningar den står inför, säger talman Andreas Norlén. Nu har turen kommit till Västra Götalands län. Under dagen kommer talmannen och landshövdingen att besöka elever på samhällsprogrammet på både Karlbergsgymnasiet i Åmål och Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan för att prata om demokratifrågor. På Åmåls bibliotek presenterar talmannen riksdagens vandringsutställning ”Demokratin behöver dig!”. Utställningen visar på samspelet mellan folket och de folkvalda, arbetet i riksdagen och hur människor påverkas av riksdagens beslut i vardagen. Talmannen och landshövdingen träffar också företrädare från kommuner i Fyrbodal och gör ett besök på TTELAs redaktion i Trollhättan för samtal om media och demokrati. Dagen avslutas på residenset i Göteborg dit landshövdingen har bjudit in representanter från V-Dem-institutet, SOM-institutet och Göteborgs universitet och andra högskolor i länet. Temat för det mötet är högre utbildning och demokrati. Bakgrund Sveriges riksdag är hela Sveriges riksdag. För att framhäva det och som ett led i riksdagens arbete med att berätta om vår demokrati – i går, i dag och i morgon – reser talman Andreas Norlén och de vice talmännen Kenneth G Forslund (S), Julia Kronlid (SD) och Kerstin Lundgren (C) runt i Sverige med ambitionen att under mandatperioden besöka samtliga län. Besöken planeras och genomförs i samarbete mellan länsstyrelserna och riksdagen. Syftet med resorna är att sprida kunskap och skapa dialog om demokratifrågor. Relaterad information Talmannen besöker Västra Götalands län, riksdagen.se Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-09-22-riksdagens-talman-och-landshovdingen-diskuterar-demokrati-i-amal-och-trollhattan.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-09-22-riksdagens-talman-och-landshovdingen-diskuterar-demokrati-i-amal-och-trollhattan.htmlThu, 18 Sep 2025 07:00:00 +0200Krismat, skyddsrum och beredskapsdagar när Västra Götaland sätter fokus på totalförsvaret Du är en del av Sveriges totalförsvar. Med det budskapet genomför kommuner och andra aktörer i Västra Götaland aktiviteter för invånarna under vecka 39, då den årliga Beredskapsveckan går av stapeln. Allmänheten kan bland annat att få smaka på krismat i Lysekil, lyssna till en föreläsning om hemberedskap i Essunga och besöka ett skyddsrum i Partille. Beredskapsveckan arrangeras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), men det är kommuner, frivilligorganisationer, myndigheter och företag som genomför olika aktiviteter över hela landet. Årets tema är "Du är en del av Sveriges totalförsvar". Under veckan kommer vi på Länsstyrelsen att sprida budskapet i våra kanaler. Beredskapsveckan ska öka medvetenheten om olika risker och hur vi kan stärka beredskapen tillsammans inför kris och krig. – För Länsstyrelsen är det viktigt att delta i Beredskapsveckan eftersom omvärldsläget blir alltmer osäkert och oförutsägbart. Vi behöver alla ta ansvar för att stärka vår gemensamma beredskap så att vi kan stå starka tillsammans om något händer, säger Andreas Arvidsson, försvarsdirektör på Länsstyrelsen Västra Götaland. Viktigt med ökad kriskoll Krig i vår omvärld och extremväder som slår mot människor och miljö. Säkerhetsläget är allvarligt och vi behöver ha god kunskap om vad som kan hända och hur det kan påverka oss. – Vi kan inte ta vår frihet för given, utan behöver bygga en beredskap tillsammans inför de reella hot som finns mot vårt öppna samhälle och vår säkerhet. För Länsstyrelsen Västra Götaland är det viktigt att länets kommuner, övriga aktörer, invånare och civilsamhälle känner att de är en del i det arbetet, säger Andreas Arvidsson. Beredskap en kollektiv handling Ett sätt att bidra till beredskapen i kommunen och till Sveriges totalförsvar är att stärka sin egen hemberedskap, så att hushållet klarar grundläggande behov som mat, vatten, värme och kommunikation i minst en vecka. – Ju bättre förberedda vi är, desto bättre bidrar vi till hela Sveriges beredskap. Motståndskraft bygger vi tillsammans – varje dag och i vardagen, säger Anderas Arvidsson. Något av det som händer i länet Borås Lördagen 27 september: Träffa beredskaps- och frivilliga försvarsorganisationer. Plats: Södra torget, Borås Essunga, Grästorp och Vara Måndag 22 september: En föreläsning om att stärka sin hemberedskap, Konserthuset i Vara. Evenemanget är ett samarbete mellan kommunerna. Göteborg Onsdag 24 september: Beredskapsdag i Nordstan, mittemot ingången till Hemköp. Kungälv Skickar ut en lokal krisbroschyr till kommunens invånare. Lerum Lördag 27 september: Beredskapsdagen på Bagges torg i Lerum. Lysekil Tisdag 23 september: Smaka på krismat: Lysekils kommuns kostenhet bjuder på beredskapsmat på Lysekils stadsbibliotek. Hur klarar vi oss om en eller flera samhällsfunktioner sätts ur spel? Ställ dina frågor till Lysekils kommuns säkerhetsstrateg på Lysekils stadsbibliotek. Trollhättan Tisdag 23 september: Trollhättans Lottakår föreläser i kommunhuset under vinjetten ”Din del i totalförsvaret”. Läs mer om dessa och andra aktiviteter i länet Beredskapsveckan Du kan också titta in på din kommuns webbplats och se om de erbjuder aktiviteter under Beredskapsveckan (vecka 39). Relaterad information Säkerhet och beredskap Om Beredskapsveckan, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-09-18-krismat-skyddsrum-och-beredskapsdagar-nar-vastra-gotaland-satter-fokus-pa-totalforsvaret.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-09-18-krismat-skyddsrum-och-beredskapsdagar-nar-vastra-gotaland-satter-fokus-pa-totalforsvaret.htmlWed, 05 Nov 2025 11:47:27 +0100Beslut om skyddsjakt efter varg Länsstyrelsen har beslutat om skyddsjakt efter en varg. Jakten får utföras av jägare utsedda av Länsstyrelsen och inom ett begränsat område i kommunerna Skövde och Skara. Orsaken till skyddsjakten är att förhindra allvarlig skada på tamdjur. Sedan början på juli har tre angrepp mot får skett i området. DNA-analys visar att det är varg, och att det är samma individ vid åtminstone två av angreppen. Länsstyrelsen bedömer att risken för ytterligare angrepp är stor, trots att djurägare i området vidtagit förebyggande åtgärder. På kort sikt finns inga andra lämpliga åtgärder som kan förhindra fler angrepp. Skyddsjakten bedöms inte äventyra artens bevarandestatus, varken regionalt eller nationellt. Vid avvägning mellan de motstående intressena att förhindra allvarlig skada och att skydda vargstammen beslutar därför Länsstyrelsen att ge tillstånd till skyddsjakt. Skyddsjakten får som längst bedrivas till och med den 30 september. Övriga villkor framgår av beslutet. Beslutet, som har diarienummer 37367-2025, finns att läsa på Länsstyrelsens webbplats: Skyddsjakt Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-09-16-beslut-om-skyddsjakt-efter-varg.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-09-16-beslut-om-skyddsjakt-efter-varg.htmlFri, 17 Oct 2025 16:22:24 +0200Inför hummerpremiären – bomullstråd och koll på områden med fiskeförbud Måndag den 22 september klockan 07.00 går startskottet för årets hummerfiske. För att minska risken för så kallat spökfiske ska hummertinor och andra burar ha rymningshål stängda med bomullstråd. Det är många som fiskar hummer längs västkusten och tyvärr förloras en hel del av tinorna varje år. Det är då som bomullstråden spelar en avgörande roll. – Om en bur blir kvar i havet kommer tråden inom några månader att ha brutits ned och buren kommer då inte längre att vara en dödsfälla för hummer, andra skaldjur eller fisk. Det är en enkel och mycket effektiv åtgärd, säger Therese Jansson, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Västra Götaland. På Havs- och vattenmyndighetens webbplats finns det beskrivet hur man på olika sätt kan lösa detta tekniskt. Här hittar du också bra råd om burar, linor och utplacering för att minska risken att du förlorar en hummerbur till havs. Hummerfiske, regler, fiske och handel, Havs- och vattenmyndigheten Inför hummerpremiären råder redskapsförbud längs Bohuskusten Veckan före hummerpremiären råder så kallat redskapsförbud längs Bohuskusten. Förbudet innebär att inga fiskeredskap får vara i havet. Undantaget är: fiske med sillgarn och makrillgarn, fiske med bur efter havskräfta på större djup än 30 meter, samt yrkesfiske med bur efter krabbtaska på ett större djup än 30 meter. Håll koll på områden med fiskeförbud Det finns flera fredade områden längs kusten, där det råder totalt fiskeförbud, inklusive förbud mot hummerfiske. Några finns runt Kosteröarna, utanför Göteborg och i 8 fjordar-området. Håll koll på dessa! Karta över fredade områdena finns i Länsstyrelsens broschyr Fiskeregler i havet. Exakta koordinater på fiskeförbudsområdena finns hos Havs- och vattenmyndigheten i föreskriften FIFS 2004:36. För fredningsområdena i Koster-Väderöfjorden i bilaga 8, sid 175 och övriga fredningsområdesgränser finns i bilaga 5. Broschyren Fiskeregler i havet Märk redskap, ingen sump efter januari och inga rombärande honor Vi påminner också om att märka sina redskap ordentligt och om att man inte får hålla hummern i sump längre än till 31 januari. En rombärande hummer ska omedelbart släppas tillbaka i havet, sumpad eller ej. – Om en hummer utvecklat yttre rom under tiden som den är i sumpen ska den genast återutsättas, alltså släppas tillbaka i havet. Det här var lite otydligt i regelverket tidigare, så det är bra att det nu är helt tydligt vad som gäller. Rombärande hummer ska alltid återutsättas, säger Lars Molander, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Västra Götaland. Fritidsfiskare får fiska till och med 30 november och yrkesfiskare till och med 31 december. Fritidsfiskare får använda högst sex hummertinor samtidigt. Om du ser brott mot fiskerilagstiftningen, kontakta: Kustbevakningen: 0776-70 70 00 Polisen: 114 14 Länsstyrelsen: 010-224 40 00 Relaterad information Fiske, Länsstyrelsen Västra Götaland Hummerfiske, regler, fiske och handel, Havs- och vattenmyndigheten Broschyren Fiskeregler i havet Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-09-15-infor-hummerpremiaren---bomullstrad-och-koll-pa-omraden-med-fiskeforbud.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-09-15-infor-hummerpremiaren---bomullstrad-och-koll-pa-omraden-med-fiskeforbud.htmlMon, 29 Dec 2025 16:02:30 +0100Kalkningen av länets sjöar och vattendrag nere på en lägstanivå Såhär års pågår den viktiga kalkningen av länets sjöar och vattendrag, men mängden kalk som pengarna räcker till fortsätter att minska. En tredjedel av de vatten i länet som är i behov av kalkning blir nu utan. – I år har vi plockat bort ytterligare 47 av länets sjöar och vattendrag från kalkningsprogrammet, säger Malin Frisell, kalkningssamordnare på Länsstyrelsen Västra Götaland. Kalkningsprogrammet kom till på 1980-talet, som ett effektivt sätt att motverka den försurning som orsakats genom förbränning av fossila bränslen. Även om utsläppen har minskat finns på många håll en så kallad försurningsskuld i marken, och det är därför kalkningen fortfarande behövs. – På flera ställen har mark och vatten återhämtat sig och vi har kunnat avsluta kalkningen där. Men 724 av länets sjöar och vattendrag behöver fortfarande kalkning, säger Malin Frisell. En tredjedel av vattnen måste strykas från programmet Även om kalkningen är en förhållandevis billig miljöinsats räcker inte pengarna till alla. Under de senaste åren har Länsstyrelsen därför behövt prioritera bort 188 sjöar och vattendrag från kalkningsprogrammet och i år tas alltså ytterligare 47 vatten bort. Det är en totalt en tredjedel av de vatten i länet som Länsstyrelsen bedömer skulle behöva kalkas. – Länsstyrelsen prioriterar vatten med flodpärlmussla, flodkräfta, lax och havsöring. Men i år har vi varit tvungna att avsluta kalkning även i några av områdena som har havsöring, och i vissa områden där flodpärlmussla och flodkräfta kan påverkas, säger Malin Frisell. När kalkningsanslaget minskar märks konsekvenserna hos länets kommuner, som är de som genomför kalkningen. Anna Tauson är kommunekolog i Lilla Edets kommun: – Vi konstaterar redan en betydande nedgång i pH vid Stendammens åtgärdsområde, som kalkats sedan 80-talet men nu inte längre får någon kalk. Vi ser med oro på utvecklingen, det kan få både biologiska och ekonomiska konsekvenser för vår kommun. Här finns ett av Sveriges bästa laxfisken, många laxförande vattendrag och även ett fint bestånd av flodpärlmussla. Vattenkemin avgörande för andra miljöinsatser Kalkningen är en av de viktigaste miljöåtgärderna för länets sjöar och vattendrag. Den är en grundläggande förutsättning för att andra insatser som görs för vattenmiljön ska lyckas. – Andra värdefulla satsningar för miljön, som till exempel att restaurera vattendrag och ta bort vandringshinder, får sämre eller ingen effekt när vattenkemin försämras, säger Malin Frisell. De största konsekvenserna av utebliven kalkning Halten av oorganiskt aluminium i vattendragen ökar när pH-värdet sjunker. Aluminiumet är mycket giftigt för djur med gälar. Mörtens reproduktion uteblir. Mört är en viktig art för sjöars ekosystem. Flera andra fiskarter som till exempel öring, får svårare att klara sig, bestånden minskar. Bottenlevande arter som är känsliga för försurning, som till exempel snäckor, sländlarver och många andra insekter slås ut. Fritidsfisket påverkas när fiskbestånden att fiska ifrån minskar. Fiskevårdsföreningar, vars primära inkomst är avgifter från fiskekort, kan påverkas negativt. Fakta kalkningsprogrammet 724 sjöar och vattendrag i Västra Götaland skulle behöva ingå i kalkningsprogrammet. 188 av dem har inte kalkats under senaste åren, på grund av att kalkningsanslaget inte räcker till alla. Ytterligare 47 av dem prioriteras bort i år. Kalkningsanslaget till Västra Götaland, tkr. Havs- och vattenmyndigheten fördelar kalkningsanslaget till landets länsstyrelser varje år. Tabellen visar Västra Götalands del (tkr) under åren 2022-2025. Anslaget har minskat i samtliga län under denna period. År Tilldelning Extraanslag Totalt att nyttja till kalkning 2022 24 676 3 574 28 251 2023 24 676 2 326 27 002 2024 22 955 2 363 25 317 2025 23 242 0 23 242 Relaterad information Kalkning av försurade vatten Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-09-09-kalkningen-av-lanets-sjoar-och-vattendrag-nere-pa-en-lagstaniva.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-09-09-kalkningen-av-lanets-sjoar-och-vattendrag-nere-pa-en-lagstaniva.htmlThu, 11 Sep 2025 08:28:30 +0200230 personer övade krig i skärgården Den största svenska totalförsvarsövningen med fokus på sjöfart i modern tid genomfördes i veckan på Donsö i Göteborgs skärgård. 230 personer övade och nästan sjuttio organisationer, inklusive Länsstyrelsen, var med. Övningen var en del av Donsö Shipping Meet, en mässa som arrangeras vartannat år och som den här gången lockade 3 200 deltagare. Flera myndigheter, bland andra Trafikverket, Sjöfartsverket och Trafikverket medverkade. Från näringslivet var branschorganisationer, rederier, lastägare, hamnar, varv, mäklare och försäkringsbolag med. Som högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet var Länsstyrelsen väl representerade av civilområdeschef och landshövding Sten Tolgfors, försvarsdirektör Andreas Arvidsson och länsöverdirektör Jörgen Peters. Sten Tolgfors deltog i ett panelsamtal om hur sjöfarten, stater och försvar i en tid av konflikter, cyberhot och sköra leveranskedjor måste samarbeta för att stärka försörjningssäkerheten och skydda den globala handeln. I samtalet deltog även marinchef Johan Norlén och Carl-Johan Hagman, vd för den japanska rederikoncernen NYK. – Att hålla de strategiska, globala handelsflödena igång – även under kris och krig − är en avgörande fråga. Det spelar inte någon roll var i världen en incident sker, den får ändå lokal påverkan. Det understryker vikten av samverkan mellan marinen, handelsflottan och olika myndigheter, säger Sten Tolgfors. Landshövding Sten Tolgfors (tredje från vänster) deltog i ett panelsamtal tillsammans med marinchef Johan Norlén (andra från vänster) och Carl-Johan Hagman, vd för den japanska rederikoncernen NYK. Foto: Josef Bengtsson En fartygssimulator användes vid övningen. Foto: Alexander Ellingsen Sjötransporter måste fungera i både fred och krig Nittio procent av Sveriges import och export kommer sjövägen och därför är det viktigt att öva på att transporter till, från och inom Sverige alltid fungerar – i fredstida kriser, höjd beredskap och krig. 230 personer från nästan sjuttio organisationer, inklusive ett antal medarbetare från Länsstyrelsen, deltog i övningen. Utöver de övande hade trettio statister anlitats för att agera passagerare i en gisslansituation. Länsstyrelsens försvarsdirektör Andreas Arvidsson höll ett föredrag på temat sjöfart och civilt försvar. Foto: Anders Rudäng – Sjöfarten är en avgörande del i totalförsvaret. I krigstid har Länsstyrelsen mandatet att prioritera lokala resurser. Att se till så att Göteborgs Hamn och de omkringliggande logistiksystemen fungerar, kommer i ett sådant läge att vara högsta fokus, säger Andreas Arvidsson, försvarsdirektör. I samband med Donsö Shipping Meet höll han ett föredrag om sjöfartens roll i det civila försvaret. Länsstyrelsen Västra Götaland är den högsta civila totalförsvarsmyndigheten i länet och ska i länet och civilområdet (Västra Götaland och Halland), planera och samordna civilt försvar och krisberedskap. Det civila och militära försvaret samordnas med Försvarsmakten. Relaterad information Länsstyrelsens arbete med säkerhet och beredskap Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-09-04-230-personer-ovade-krig-i-skargarden.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-09-04-230-personer-ovade-krig-i-skargarden.htmlFri, 29 Aug 2025 13:33:12 +0200Länsstyrelserna föreslår nya miniminivåer för varg Som en följd av regeringens beslut att minska referensvärdet för varg i Sverige föreslår länsstyrelserna nya miniminivåer på 124 respektive 46 i Mellersta respektive Södra förvaltningsområdet. Som en följd av regeringens beslut att minska referensvärdet för varg i Sverige (lägstanivån) behöver miniminivåerna i landets rovdjursförvaltningsområden justeras. De 16 länsstyrelser som berörs har i samverkan tagit fram förslagen att ny miniminivå i Mellersta ska vara 124 och i Södra 46 vargar. Länsstyrelserna är också eniga om vikten av den regionala förvaltningen av vargstammen. Summan av miniminivåerna i förvaltningsområdena får inte understiga det svenska referensvärdet, som regeringen nyligen beslutat till 170. Det är Naturvårdsverket som fastställer miniminivåerna och de ligger sedan till grund för länsstyrelsernas beslut om licensjakt. Fakta miniminivå Miniminivån är det lägsta antal vargar som ska finnas i rovdjursförvaltningsområdet. Populationen behöver vara större än minimivärdet för att en aktiv förvaltning ska vara möjlig. Sverige är uppdelat på tre förvaltningsområden; det södra, det mellersta och det norra förvaltningsområdet. Västra Götalands län ingår i Mellersta förvaltningsområdet. De nuvarande miniminivåerna är 225 individer för mellersta och 75 för södra förvaltningsområdet, totalt 300. I Norra rovdjursförvaltningsområdet sätts miniminivå noll för varg, av hänsyn till rennäringen. Relaterad information Miniminivåer för rovdjursarter regionalt, Naturvårdsverket Licensjakt efter stora rovdjur, Länsstyrelsen Västra Götaland Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-08-29-lansstyrelserna-foreslar-nya-miniminivaer-for-varg.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-08-29-lansstyrelserna-foreslar-nya-miniminivaer-for-varg.htmlWed, 27 Aug 2025 12:14:08 +0200Länsstyrelsen på Frihamnsdagarna: ”Ett tufft samtalsklimat gör oss tystare” Länsstyrelsen deltar på Frihamnsdagarna som en del i uppdraget att stärka vår demokrati. Bland annat deltar landshövdingen i ett panelsamtal om det demokratiska samtalet. Länsstyrelsen Västra Götaland har ett brett demokratiuppdrag. – Det är ett av våra huvuduppdrag. Vi är demokratins back office, som regional valmyndighet. Vi räknar röster. Det kan synas tekniskt, men det är det yttersta tecknet på principen en människa, en röst. Utan förtroende för rösträkningen finns inte förtroendet för demokrati, så detta är bland det viktigaste vi gör, säger landshövding Sten Tolgfors. Utöver att vara regional valmyndighet arbetar Länsstyrelsen med uppdrag inom integration, jämställdhet, folkhälsa, minoritetsfrågor, med flera. Att finnas på Frihamnsdagarna – liksom att anordna minnesdagen för förintelsens offer eller seminarier tillsammans med Hasselbladsstiftelsen, för att nämna några till exempel – är ett led i att Länsstyrelsen vill skapa arenor om samtal om demokrati, historia, konst, vetenskap. – Demokratin bygger på fria samtal. Och fria samtal förutsätter demokrati. Egentligen är därför uttrycket ”det demokratiska samtalet” lite paradoxalt, för de båda orden förutsätter varandra, säger landshövding Sten Tolgfors. Polariserat samtalsklimat Globalt sett är demokratin på tillbakagång. Sverige är en stark demokrati, men även här finns trenden att demokratin försvagas, med ett något vikande valdeltagande och grupper där valdeltagandet sticker ut som mycket lågt. Rätten att delta i demokratin, att rösta, är densamma för alla medborgare, men möjligheterna att i praktiken delta i demokratin är begränsade för alltför många, konstaterar Sten Tolgfors. Minoriteters bristande känsla av att bli lyssnade på är en bidragande orsak, menar han, och betonar att en väl fungerande demokrati lyssnar på och lämnar utrymme för minoriteters behov. Ännu en orsak är ett allt tuffare samtalsklimat, som i värsta fall inte bara är polariserat, utan präglas av falska rykten och till och med desinformation spridd av främmande makt, i syfte att skada oss. I samtal hittar vi lösningar – I en demokrati måste det alltid vara mer som förenar än som särskiljer eller splittrar oss. Samtal pågår överallt, hela tiden i samhället och det är i dessa ständiga samtal, där vi söker det som förenar snarare än det som inte förenar oss, som vi hittar lösningarna på våra samhällsproblem, säger Sten Tolgfors. Demokratin har försvagats som ett resultat av själva samtalet har försvagats, menar han. – Vi ser en aggressiv tonalitet där människor inte drivs av passionen att lösa samhällsproblem. Det som driver debatten är i stället känslan att motståndaren har fel, snarare än att jag själv har rätt lösning. Engagemanget drivs av ilska, inte av att vinna stöd för lösningar, säger Sten Tolgfors, och fortsätter: – Många unga upplever att världen skakar och vi får signalen att rätten att rösta inte används. Lagar, regler, institutioner är inte försvagade, utan det är själva samtalet, samhörighet och gemensamheten som försvagats på grund av ett tufft, polariserat samtalsklimat. Det får allvarliga konsekvenser när nyanser försvinner och det gör att grupper i samhället tystnar. Man vågar inte uttrycka sig, trots att vi har en lagstadgad yttrandefrihet. Ytterst blir detta ett hot mot Sveriges säkerhet. – Ju starkare samhället är i sig självt, desto mer höjer det ribban för angrepp. Sammanhållning kring demokratin som system är oerhört viktigt för vårt lands trygghet. Vill du höra mer om vikten av samtal som förenar, snarare än sliter isär? Kom till Länsstyrelsens monter på Frihamnsdagarna som går av stapeln 28-30 augusti i Frihamnen i Göteborg. Länsstyrelsen på Frihamnsdagarna 28-30 augusti Frihamnsdagarna är en demokratisk mötesplats i Västra Götaland där olika perspektiv får mötas och där många röster får höras. Frihamnsdagarna äger rum den 28–30 augusti på Bananpiren, Frihamnen i Göteborg. Att besöka Frihamnsdagarna är kostnadsfritt. Länsstyrelsen Västra Götaland deltar även i år som partner. Vi finns på plats med en monter i utställningsområdet och bidrar med flera programpunkter i scenprogrammet. Du hittar Länsstyrelsens monter till höger om Frigga-scenen inne på utställningsområdet. Mer om Länsstyrelsens program och deltagande på Frihamnsdagarna: Gå från ord till handling tillsammans med Länsstyrelsen på Frihamnsdagarna Relaterad information Länsstyrelsens uppdrag Frihamnsdagarnas webbplats Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-08-27-lansstyrelsen-pa-frihamnsdagarna-ett-tufft-samtalsklimat-gor-oss-tystare.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-08-27-lansstyrelsen-pa-frihamnsdagarna-ett-tufft-samtalsklimat-gor-oss-tystare.htmlFri, 29 Aug 2025 16:13:20 +0200Ändrade länkar till Länsstyrelsens kartor Använder du dig av kartor, karttjänster, webbGIS och annan geografisk information från Länsstyrelsen kan det vara bra att veta att vi bygger om våra tekniska system. Om du använder karttjänsterna i din egen GIS-miljö kommer du att behöva byta adress. Länsstyrelsen har ett stort antal karttjänster, och ännu fler interaktiva kartor, så kallade webbGIS eller kartvisare. Till följd av en större uppdatering av våra tekniska system kommer de gamla länkarna att sluta fungera från och med 19 september 2025. För de flesta användare märks detta endast genom att våra kartvisare får ett nytt utseende. Karttjänster i din GIS-miljö? För dig som använder länsstyrelsernas karttjänster i din egen GIS-miljö kommer du att behöva byta adresser för att de ska fortsätta att fungera. De tjänster som är aktuella för Länsstyrelsen Västra Götaland är: LstO Strandskydd (WMS) LstO Ytavrinning och Lågpunkter (WMS) För länsstyrelsegemensamma nationella karttjänster kan du kan söka fram rätt adress i vår geodatakatalog. Länsstyrelsernas geodatakatalog (sökning som visar karttjänster) Mer information Vi samlar all information om uppdateringen på vår webb gis.lansstyrelsen.se . Där publicerar vi också driftinformation. GIS på länsstyrelserna, gis.lansstyrelsen.se Kartvisare, karttjänst, webbGIS – vad är vad? Kartvisare är interaktiva kartor som du kan se, zooma och på olika vis använda, via en webbläsare. Många kartvisare innehåller flera informationslager som du kan tända och släcka. I vissa kartvisare kan du använda verktyg för att exempelvis söka, mäta, rita och skriva ut. Kartvisare kallas ibland webbGIS eller interaktiv karta. En karttjänst levererar data och funktioner som sedan kan visas i olika kartvisare eller speciella GIS-program. Kartvisare och karttjänster används ofta av såväl allmänhet som yrkesverksamma inom olika områden, till exempel stadsplanering, miljöanalys, skogsbruk och sjöfart. Relaterad information GIS på Länsstyrelserna Kontakt GIS-samordnare i Västra Götaland E-post till GIS-samordnarehttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-08-12-andrade-lankar-till-lansstyrelsens-kartor.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-08-12-andrade-lankar-till-lansstyrelsens-kartor.htmlTue, 23 Dec 2025 09:02:55 +0100Vad vet du om bostadsmarknaden i Västra Götalands län? Visste du att Mölndal är den kommun i länet som har jämnast fördelning av bostäder med olika upplåtelseformer? Av alla bostäder i Mölndal är en tredjedel hyresrätter, en tredjedel bostadsrätter och en tredjedel äganderätter, vilket ger den jämnaste fördelningen av alla kommuner i länet. Om detta och mycket annat kan du läsa om i Länsstyrelsens årliga regionala bostadsmarknadsanalys. I rapporten om läget på länets bostadsmarknad redovisas bland annat statistik över färdigställda och påbörjade bostäder, hur folkmängden förändrats, hur kommunerna bedömer att bostadsmarknadsläget är för olika hushållsgrupper och vilka faktorer som kan begränsa bostadsbyggandet. Ojämlikhet på bostadsmarknaden Rapporten visar också på en bostadsojämlikhet som riskerar att påverka människors liv negativt. Att inte ha en långsiktig bostad är en situation som är bekant för många och därför är det viktigt att aktörerna på bostadsmarknaden arbetar för att förebygga vräkningar och motverka hemlöshet. – I Socialstyrelsens senaste hemlöshetskartläggning från 2023 var det minst 5 000 personer som var hemlösa i Västra Götalands län. Betydligt fler än så har en bostadssituation som inte är tillfredsställande, till exempel hushåll som är trångbodda, har en ansträngd boendeekonomi eller tvingas att flytta ofta. Så även om det byggts många nya bostäder i länet de senaste 8–10 åren, så finns det stora utmaningar kvar inom bostadsförsörjningsarbetet, säger Christian Jönsson Hammenfors, bostadsstrateg på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Länsstyrelsens regionanalys redovisar också hur kommunerna arbetar med sitt bostadsförsörjningsansvar och hur vi på Länsstyrelsen arbetar med råd och stöd till kommunerna. Den regionala bostadsmarknadsanalysen vänder sig framför allt till dig som arbetar med bostadsförsörjning, bostadsbyggande, hemlöshets- och vräkningsförebyggande arbete eller liknande. Om bostadsmarknadsanalysen Länsstyrelsen har flera uppdrag inom hållbar samhällsplanering och ett av dem är arbetet med bostadsförsörjning. I den årliga bostadsmarknadsanalysen beskriver vi läget på länets bostadsmarknad och hur kommunerna, Länsstyrelsen och andra regionala aktörer arbetar med bostadsförsörjning. I årets bostadsmarknadsanalys redovisas också två uppdrag: dels ett regleringsbrevsuppdrag kring hur kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen kan bidra till att främja ett ökat bostadsbyggande och om det finns behov av kompetenshöjande insatser i arbetet med att ta fram riktlinjer. Dels Länsstyrelsens arbete med uppdragen inom den nationella hemlöshetsstrategin. Den regionala bostadsmarknadsanalysen vänder sig till alla som vill följa hur bostadsmarknaden och bostadsförsörjningen utvecklas i Västra Götaland. Analysen utgår bland annat från Boverkets bostadsmarknadsenkät. Läs årets regionala bostadsmarknadsanalys i sin helhet: Regional bostadsmarknadsanalys 2025, Västra Götalands län Relaterad information Bostadsförsörjning Kontakt Christian Jönsson Hammenfors Bostadsstrateg E-post till Christian Jönsson Hammenfors Telefon 010-2244644http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-08-06-vad-vet-du-om-bostadsmarknaden-i-vastra-gotalands-lan.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-08-06-vad-vet-du-om-bostadsmarknaden-i-vastra-gotalands-lan.htmlFri, 12 Sep 2025 13:36:10 +0200Eventuell farhåga avskrivs, om kvicksilver i skaldjur Koster–Väderöfjorden Resultat från provtagning av skaldjur från tre områden i Koster-Väderöfjorden visade, som väntat, inga förhöjda halter av kvicksilver. Analysen gjordes för säkerhets skull, eftersom det i samband med ett korallrevsprojekt under en tidsperiod uppmättes förhöjda kvicksilverhalter i nedfallande sediment. Analyserna har gjorts på krabba, räka och havskräfta, totalt 21 prover fördelat på tre platser; Säcken, Ullvillarna samt Väderöfjorden, och gäller halten kvicksilver, Hg. – Vi bedömde att risken var liten för att fisk och skaldjur hade påverkats, men eftersom vi gärna ville kunna svara tydligt på frågor om det skickade vi in dessa prover på räk-, kräft- och krabbkött för analys, säger Anders Tysklind, chef för Kosterhavets nationalpark, Länsstyrelsen Västra Götaland. Nu har provsvaren kommit och som ansvarig myndighet för livsmedelssäkerhet har också Livsmedelsverket fått ta del av dem. De har kunnat konstatera att provsvaren ligger väl under de gränsvärde som finns satt för kvicksilver och inte ger någon anledning att ge några rekommendationer kring konsumtion. Fångades upp av sedimentfällor i korallrevsprojekt De förhöjda halterna i sedimenten upptäcktes av forskarna i EU Life-projektet Life Lophelia, som är ett restaureringsprojekt för kallvattenkorallen ögonkorall. För att hitta lämplig plats att sänka ned de konstgjorda betongreven, med så bra förhållanden som möjligt för ögonkorall att etablera sig, ville man veta hur mycket partiklar som sedimenterar på olika platser i Koster-Väderöfjorden. Därför sattes så kallade sedimentationsfällor ut: stora trattar som fångar upp nedfallande partiklar. Vid analys av sedimentnedfallet i dem, av bland annat kvicksilver, konstaterades förhöjda halter under en avgränsad tidsperiod. Frågan vad detta berodde på kvarstår. – Här hoppas Länsstyrelsen att uppföljningar kan fortsätta för att ta reda på källan till detta. Vi ser fram mot fortsatt dialog med bland annat Havs-och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket under hösten. Även norska Miljödirektoratet är informerade, säger Anders Tysklind. Dialog med myndigheter och nationalparksstyrena i Norge och Sverige När de förhöjda halterna upptäcktes sommaren 2024 informerade Länsstyrelsen Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, som i sin tur kontaktade norska Miljödirektoratet. Saken polisanmäldes, men förundersökningen lades ned efter en tid. Frågan om kvicksilvret har även diskuterats när Länsstyrelsen haft gemensamma möten med nationalparksstyrena i Ytre Hvaler och Ferder tillsammans med Kosterhavsdelegationen. – Vi vill alla ha svar på vad källan är till kvicksilvret, om det kanske finns att spåra i historiska industriutsläpp. Nu kan vi i alla fall svara på hur det ligger till med skaldjur i Kosterhavet, och känns bra att få det bekräftat, säger Anders Tysklind. Mer information Diagram mätvärden Diagrammet visar att samtliga prover ligger väl under gränsvärdet och i nivå med en referensmätning från 2014. Kontakt Anders Tysklind , Chef för Kosterhavets nationalpark, Länsstyrelsen Västra Götaland Tfn: 0703-65 66 63 anders.tysklind@lansstyrelsen.se Livsmedelsverkets presskontakt Tfn: 018-17 53 40 Relaterad information Kosterhavets nationalpark Korallrevsprojektet Life Lophelia Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-08-05-eventuell-farhaga-avskrivs-om-kvicksilver-i-skaldjur-koster-vaderofjorden.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-08-05-eventuell-farhaga-avskrivs-om-kvicksilver-i-skaldjur-koster-vaderofjorden.htmlTue, 05 Aug 2025 14:07:16 +0200Västsvenska ljunghedar ska återskapas Nu satsas en kvarts miljard kronor på att återskapa ljunghedar i Sydsverige. I västra Götaland görs insatser på 12 platser. Ljunghedarna är en av våra mest hotade naturtyper. I dessa miljöer finns många arter som är hotade, som till exempel sandödla, alkonblåvinge, kattfot, ljungögontröst, slåttergubbe, kattfot och silversandbi. Stora delar av de vidsträckta ljunghedarna i södra Sverige försvann på 1800-talet till följd av förändringar i jordbruket. Nu ska några av dem återskapas i ett projekt som ska pågå i åtta år. – Restaureringar tar tid och kräver ofta många olika åtgärder, som att röja, utföra naturvårdsbränningar, stängsla och att ta in betesdjur. För att återställa ljunghedsområden måste vi jobba långsiktigt, säger Peter Post, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland. Projektet heter HeathLIFE och kommer att pågå i åtta år. Det finansieras till 60 procent av EU som går in med 23 miljoner euro. 30 procent finansieras av Naturvårdsverket och återstående medel står de deltagande aktörerna för. Västkuststiftelsen förvaltar merparten av de områden i Västra Götaland som omfattas av projektet och har också varit medsökande. – Det här är en fantastisk möjlighet att återställa några av Bohusläns mest värdefulla ljunghedar. Dessa landskap är inte bara kulturhistoriskt viktiga – de är också hem för många hotade arter som är helt beroende av öppna hedmarker. Genom det här projektet kan vi återskapa livsmiljöer som nästan gått förlorade, säger Mattias Lindholm, naturvårdschef, Västkuststiftelsen. Här restaureras ljunghedar i Västra Götaland På 12 platser i Västra Götaland kommer ljunghedar att återskapas inom projektet HeathLIFE: Björshuvudet Bua hed Härön Klåverön Otterön Stora överön Sydkoster Tofta Trossö-Kalvö-Lindö Vrångö Vättlefjäll Änggårdsbergen Ljunghedar är hotade naturtyper Ljunghedar är ett av Västeuropas äldsta kulturlandskap och har historiskt haft stor betydelse samt bred utbredning längs Europas västkust och på svensk utmark. Under en period på 100–150 år, från 1800-talet och framåt, har 99,5 procent av Sveriges ljunghedar försvunnit. Detta har skett genom igenplantering med barrskog, uppodling eller spontan igenväxning. Den snabba förlusten av ljunghedar, i kombination med brist på rätt skötsel av de kvarvarande arealerna, har lett till att många av hedmarkernas rödlistade arter idag endast finns kvar i små och ofta isolerade populationer. För att bevara dessa naturtyper och arter på lång sikt krävs att de ljunghedar som fortfarande finns sköts på ett ändamålsenligt sätt. Tabellen visar utvecklingen av ljunghedar i några län under de senaste knappt 200 åren. Källa: Naturvårdsverket, Åtgärdsprogram för ljunghed 2022-2026 Projektpartners Fem länsstyrelser deltar i projektet HeathLIFE: Länsstyrelsen i Västra Götaland, Halland, Skåne, Kronoberg och Östergötlands län. Dessutom deltar Västkuststiftelsen, Stiftelsen skånska landskap och Varbergs kommun, liksom Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, som kommer att forska på projektet. Projektet leds av Länsstyrelsen Skåne. Relaterad information Åtgärdsprogram för ljunghed, Naturvårdsverket Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-28-vastsvenska-ljunghedar-ska-aterskapas.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-28-vastsvenska-ljunghedar-ska-aterskapas.htmlMon, 25 Aug 2025 11:29:02 +0200Ändrat arbetssätt kring vattenbruk får positivt betyg från branschen Kortare handläggningstider, samkörda ansökningsprocesser, längre löptider för odlingstillstånd, det är saker som branschen har noterat. Men den viktigaste skillnaden är bättre dialog och att känna sig lyssnad till. För ett par år sedan bestämde Länsstyrelsen Västra Götaland att satsa extra på de uppdrag vi har med vattenbruk. Vi ville bli bättre på att hjälpa företagen genom tillståndsprocesser och bidragsansökningar och få en bättre dialog med branschen. När branschföreningen Svenskt vattenbruk och sjömat, SVOS, tog initiativ till dialogsamtal blev det startskottet för ett nytt arbetssätt på myndigheten. Men har det gjort någon skillnad? Ingela Skärström, som är avgående ordförande i SVOS, fick frågan om hon märkt någon förändring, och vad branschen har för förväntningar på Länsstyrelsen framåt. Tydliga beslut och genomtänkta argument – Jag tycker att ni har gjort en mycket positiv resa genom det här. Och Länsstyrelsen i Halland har tagit rygg på Västra Götaland på ett föredömligt sätt, säger hon. Vad är det som har gjort skillnad, tycker du? – Attityden hos myndigheten, att ni också ser nyttorna med vattenbruk och att ni vill stötta den positiva utvecklingen för näringen. Dialogen vi har idag, där vi känner oss mer lyssnade till. Besluten vi får är tydliga, trevligt skrivna och argumenten är genomtänkta. Även när vi inte får tillstånd, så är det skrivet på ett helt annat sätt nu. Det gör stor skillnad. Att samköra ansökningsprocesser underlättar – En annan sak som är oerhört viktig är att vi nu har tillstånd som löper på tio år, i stället för sex eller tre, som det kunde vara förut. Och att vi kan samköra ansökningsprocessen för strandskyddsdispens och odlingstillstånd, så att det inte blir olika löptider för dem, säger Ingela Skärström. Länsstyrelsen har dels uppdraget att främja vattenbruket – som spelar roll för bland annat livsmedelsförsörjning, regional utveckling och flera miljömål – och är samtidigt kontrollmyndighet och ska se till att vattenbruk sköts och anläggs på ett bra sätt och i enlighet med olika regelverk. – Våra medlemmar är såklart intresserade av att göra rätt och att bättra sig om man får veta att man gjort något fel. Men då måste man ju få veta hur man ska göra i stället. Tidigare kunde det vara svårt att få svar om det, ni var främst en kontrollmyndighet. Nu har det blivit mycket bättre, menar hon. Inte enkelt – men stort kliv framåt senaste åren Dialogsamtalen som vattenbruksföretagarna och Länsstyrelsen numera har fyra gånger per år har gjort stor skillnad. Här har olika praktiska frågor kunnat redas ut på ett bra sätt. Som hur man ska göra rätt med ansökningar, vad som gäller för vattenbruk i Natura 2000-områden, metoder för bottenfilmning eller odlingar som inte är i bruk. – Det har inte varit en enkel process, men senaste åren har samtalen tagit ett ordentligt kliv framåt. Nu är det tydligt vad Länsstyrelsen vill, att ni jobbar med kontroll men också med främjande och med dialog. Samverkan myndigheter emellan kring vattenbruksfrågor Vattenbruksföretagare behöver ha kontakt med många myndigheter. Bland andra Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten, Transportstyrelsen och kommunen. Ingela Skärström såg behovet av samverkan, och tog tillsammans med Göteborgs universitets centrum för vattenbruksforskning, Swemarc, initiativet till ett mötesforum. – Här kan alla höra varandra och vilka frågor branschen har till de olika myndigheterna. Till exempel hur vi kan ersätta systemet med bankgarantier, om fristatus från sjukdomar för ostron, om uppdraget med livsmedelsberedskap. Hon nämner hur Länsstyrelsen numera stöttar och driver på för bättre samverkan mellan myndigheterna kring vattenbrukets frågor, och att det gör skillnad. Tydlighet om kommande regeländringar önskas I sommar kommer förändrade regler kring strandskydd och nästa år blir det ändringar kring odlingstillstånd. Kommunerna ska också ta över en del uppgifter kring vattenbruket, och Länsstyrelsen ska i stället tillsynsvägleda kommunerna i det. Vad har vattenbruksbranschen för förväntningar på Länsstyrelsen framåt? – Vi önskar oss tydlighet, hur myndigheterna kommer att hantera övergången så att vi kan förhålla oss och planera verksamheten. I och med regeländringarna uppstår en massa frågor för vattenbruket det kommande året. Här behövs information. – Och handläggningstiden för olika ärenden – även om den har blivit mycket bättre, men det skulle vara bra om den var ännu kortare. Vi hoppas också att Länsstyrelsen kan bidra till att kommunerna får ett större intresse för vattenbruk. Det är olika på olika kommuner idag. Och så fortsatt den positiva dialogen! Ingela Skärström Varit en del av SVOS i fem år och ordförande de senaste tre. Lämnar nu över ordförandeskapet till Jakob Ahlstedt, från Warbergs Tångbruk. Ska i höst ta fram en handbok om musselodling, tillsammans med Orust kommun och SVOS. Hoppas att även matfiskodlarna kommer i fokus framöver. Relaterad information Vattenbruk i Västra Götaland Svenskt vattenbruk och sjömat, SVOS Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-23-andrat-arbetssatt-kring-vattenbruk-far-positivt-betyg-fran-branschen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-23-andrat-arbetssatt-kring-vattenbruk-far-positivt-betyg-fran-branschen.htmlTue, 22 Jul 2025 16:19:52 +0200Skyddsjakt på rådjur i Trädgårdsföreningen Att Länsstyrelsen beslutar om skyddsjakt på rådjur är inget ovanligt. Men att rådjur måste skjutas i en park mitt i Göteborg hör inte till vanligheterna. För några dagar sedan beslutade Länsstyrelsen om skyddsjakt på två rådjur i Trädgårdsföreningen mitt i Göteborg. Tidigt på måndagsmorgonen sköts båda djuren av Skogssällskapet som ansvarar för skyddsjakt på Göteborgs Stads uppdrag. Anledningen till att Länsstyrelsen beviljade skyddsjakt var att det finns en värdefull samling av rosor i Trädgårdsföreningen som rådjuren har skadat och riskerade att skada ännu mer. Trädgårdsföreningen hade på olika sätt försökt att hålla rådjuren borta från rosorna utan att lyckas. Att skrämma bort rådjuren från Trädgårdsföreningen är ingen bra lösning, eftersom rådjur mitt i Göteborg kan orsaka trafikolyckor. Wictor Winsnäs, viltförvaltare på Skogssällskapet, berättar att de här djuren redan hade uppmärksammats ute i trafiken några gånger. – Nu var de i en park där det rör sig väldigt många människor och de mådde väldigt dåligt. Att skjuta djur på en sådan här plats händer ytterst sällan och är en sista utväg, säger han. Det har vid några tidigare tillfällen varit skyddsjakt på rådjur i Botaniska trädgården i Göteborg men inte tidigare i Trädgårdsföreningen. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-14-skyddsjakt-pa-radjur-i-tradgardsforeningen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-14-skyddsjakt-pa-radjur-i-tradgardsforeningen.htmlMon, 21 Jul 2025 15:36:09 +0200Lövplattmasken Obama nungara på EU-listan över invasiva arter I juni fattade EU-kommissionen beslut om nya invasiva arter. Bland annat kommer lövplattmasken Obama nungara och parkslide läggas till i listan över invasiva arter som samtliga EU-länder måste bekämpa. Vid midsommar beslutade EU:s medlemsländer att lägga ytterligare 26 arter till förteckningen över invasiva främmande arter, bland andra lövplattmask och parkslide. Förbuden för arterna kommer träda i kraft efter sommaren, undantaget mink och nordamerikansk bäver som kommer att få en övergångsperiod på två år. Arter på EU-förteckningen måste hanteras av samtliga EU-länder. När det gäller lövplattmask kommer det att underlätta Sveriges arbete att förhindra att den etablerar sig här. När odlingar i hela EU behöver göra åtgärder för att stoppa spridningen minskar risken att vi får in lövplattmask via importerat växtmaterial. Även parkslide kommer att regleras Även parkslide tas in på listan. Liksom lövplattmasken är det en stor utmaning och kommer att kräva mycket resurser. Parkslide är en ökänd växt som redan har stor spridning i Sverige. Den är seglivad, sprider sig lätt och är mycket svår att bekämpa. Naturvårdsverket kommer att utreda och ta fram så kallade hanteringsprogram, som fungerar som riktlinjer för den långsiktiga hanteringen. Eftersom den redan har stor spridning kommer det inte bli krav på att den ska utrotas i Sverige. För dig som är fastighetsägare kommer det dock bli förbjudet att sprida, sälja och transportera arten. Rätt hantering är centralt för att undvika att arten sprids. Länsstyrelsen hänvisar till Naturvårdsverkets guide för bekämpning av parkslide. Läs den noga innan du påbörjar eventuell bekämpning Bekämpning av parkslide, Naturvårdsverket Fler nya arter på listan Utöver parkslide och lövplattmask kommer ytterligare 24 arter in på EU:s lista. Flera är redan etablerade i svensk natur, andra finns ännu inte i Sverige men riskerar att komma hit. Bland de nya finns mink, sikahjort, sidfyrling (en vattenväxt) och väderål. Idag innehåller förteckningen 88 arter. I och med beslutet i juni kommer den snart att utökas till 114. Samtliga nya arter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Delat ansvar för invasiva främmande arter Arbetet med invasiva främmande arter involverar flera aktörer. Kommunerna, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är några av dem. Länsstyrelsen samordnar länets åtgärder mot de invasiva främmande arterna som finns listade i EU-förordningen. Det innebär att vi beslutar om åtgärder och ansvarar för att åtgärderna genomförs. Vi ansvarar också för att återställa ekosystem som har skadats av bekämpningsåtgärder och genomför tillsyn så att förbuden i EU-förordningen följs. Invasiva främmande arter Relaterad information Invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Invasiva främmande arter, Havs- och vattenmyndigheten Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-07-lovplattmasken-obama-nungara-pa-eu-listan-over-invasiva-arter.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-07-lovplattmasken-obama-nungara-pa-eu-listan-over-invasiva-arter.htmlFri, 19 Dec 2025 15:59:38 +0100Naturreservat vid Kosterhavet utökas Hällsöarna, som gränsar till Kosterhavets nationalpark, har nu blivit naturreservat. Det innebär att det sammanhängande skyddade området blivit större och att fler unika marina miljöer skyddas. - Det nya reservatet är ett område som hänger ihop med nationalparken och som har undervattensmiljöer lika värdefulla, säger Maria Kilnäs på Länsstyrelsens naturavdelning. Nord-Långö och Hällsöarnas naturreservat ligger i skärgården nordväst om Strömstad och består av de tre öarna Nord-Långö, Nord-Hällsö och Syd-Hällsö samt omgivande hav. I området finns marina miljöer med höga naturvärden. Här finns branta klippväggar som sluttar ner mot den djupa Kosterrännan och det så kallade Hällsöflaket, där flera olika arter av sjöpennor trivs tillsammans med stora musslor och olika grävande djur. - Det är unika miljöer, med bland annat många olika arter av sjöpennor, fastsittande djur och fiskar som annars är sällsynta i svenska vatten. Här finns också gott om havskräftor och på de vågexponerade klippbottnarna finns bälten av stora brunalger, säger Maria Kilnäs. Blommande torrängar De tre öarna består till stor del av kala klippor, med stråk av vegetation däremellan. På de öppna torrängarna trivs en speciell sorts flora, som längre in i skärgården försvinner när markerna växer igen och det blir fuktigare. Fjärilar trivs på torrängarna där det finns mycket blommor. Öarna har också betydelse för olika arter av häckande kustfåglar. Kosterhavets nationalpark är förvaltare av det nya naturreservatet och har redan börjat se över stigarna som går runt Nord-Långö och ner till flera av de många badvikar som finns på västra delen av ön. Besöksanläggningen Alaska kommer inte längre att ingå i naturreservatet, men kommer även i fortsättningen att vara en naturlig entré till naturreservatet. På Länsstyrelsens besöksmålssida om naturreservatet kan du läsa mer och även få tips om friluftsmöjligheter i området: Nord-Långö och Hällsöarna Relaterad information Skyddad natur Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-04-naturreservat-vid-kosterhavet-utokas.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-04-naturreservat-vid-kosterhavet-utokas.htmlSat, 07 Feb 2026 18:21:11 +0100Hur upprätthåller vi samhället i krig? Höga chefer från norr till söder övade i Göteborg Foto: Anders Rudäng Vilka beslut måste fattas när det är krig? Vad innebär Sveriges medlemskap i Nato för den civila delen av vårt totalförsvar? Hur prioriterar vi drivmedel och säkrar samhällsviktiga varor? Det var frågor som landets högsta chefer inom civilt försvar fick diskutera vid en övning i Göteborg. Under en heldag i slutet av maj övade sjuttio av Sveriges högsta chefer inom det civila försvaret på att få samhället att fungera under krig eller krigsfara. På plats var landshövdingar, civilområdeschefer, kanslichefer för civilområdeskanslierna, länsråd och försvarsdirektörer, från norr till söder. – Vi fick fördjupa oss i strategiskt viktiga flöden, försörjningslinjer och beroenden. Det var värdefullt att få diskutera hur vi kan komma att prioritera och skydda tillgången till viktiga varor och drivmedel i en krigssituation, säger Andreas Arvidsson, försvarsdirektör vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Att viktiga flöden fortsätter fungera vid krigsfara eller krig är avgörande, inte bara för Sverige utan för hela Norden. – Västsverige har en avgörande betydelse som strategiskt nav i Sverige och Norden. Här finns flera viktiga hamnar, inte minst Göteborgs hamn – Skandinaviens största hamn, med ett stort flöde av varor till och från Sverige. Flera av Sveriges raffinaderier är placerade i Västra Götaland. Västsverige är en viktig hub och inkörsport för att ta emot och förmedla både civilt och militärt stöd inom Nato. Det är också tydligt hur vi i vårt län är beroende av fungerande flöden av transporter, energi och kompetens utifrån, säger Sten Tolgfors, landshövding i Västra Götaland och civilområdeschef för Västra civilområdet, som stod värd för mötet. Göteborgs hamn och Preems raffinaderi i Göteborg För att sätta övningen i sitt sammanhang fick deltagarna öva på plats i Göteborgs hamn, som står för en femtedel av Sveriges handel med utlandet. Utsikten över hamnen hjälpte till att rama in diskussionerna och öka förståelsen för komplexiteten i hamnens infrastruktur. Övningen inleddes med att Jens Larsson, head of public affairs på Göteborgs hamn AB, höll en kort föredragning. Deltagarna fick diskutera sin roll som de högsta cheferna inom Sveriges civila försvar. Frågorna kretsade kring prioritering av transporter och försörjningskedjor. – En av våra viktigaste uppgifter som chefer på en civilområdesansvarig länsstyrelse är att fatta beslut om vilken inriktning arbetet ska ha. Vid övningen fick vi chefer resonera om hur vi på bästa sätt fattar de besluten tillsammans, både inom och mellan Sveriges sex civilområden, säger Kristina Sundholm, kanslichef för Västra civilområdet vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Med samma tanke genomfördes en del av övningen på Preem, Göteborgs stora oljeraffinaderi, som står för hälften av allt drivmedel som säljs i Sverige. Besöket gjorde det tydligt vilken betydelse raffinaderierna och hela drivmedelskedjan har för svensk beredskap. Det behövs tydlighet och finansiering för att skapa den robusthet som samhället och omvärldsläget kräver, inte minst som Natomedlem. Cheferna övade på att tillsammans säkerställa att drivmedel används på rätt sätt när Sverige är i en utsatt situation. De diskuterade också att beredskapshöjningen måste gå hand i hand med grön omställning, till exempel genom biodrivmedel och elektrifiering av fordonsflottan. Övningen en del av Strategiskt ledningsforum Övningen som hölls ingick som en del i det årliga mötet Strategiskt ledningsforum. I år stod Västra civilområdet, som består av Länsstyrelsen Halland och Länsstyrelsen Västra Götaland, värd för mötet. Under mötet var alla landshövdingar och civilområdeschefer, försvarsdirektörer, civilområdeskanslichefer och länsråd samlade i Göteborg, tillsammans med ledningsrepresentanter från flera andra beredskapsmyndigheter, såsom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Trafikverket, Svenska kraftnät och Försvarsmakten. Mötet hölls undre två dagar i slutet av maj. En av de två dagarna ägnades åt att öva, där några övningsmoment genomfördes i fält i Göteborgs hamn och på Preem oljeraffinaderi i Göteborg. Höjd beredskap Regeringen kan besluta om höjd beredskap om det exempelvis utbryter krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i övrigt i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet. Höjd beredskap ger regeringen större handlingsfrihet att agera och fatta olika beslut. Källa: msb.se Relaterad information Civilt försvar Sveriges sex civilområden Vad är Nato? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Höjd beredskap, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-03-hur-uppratthaller-vi-samhallet-i-krig-hoga-chefer-fran-norr-till-soder-ovade-i-goteborg.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-03-hur-uppratthaller-vi-samhallet-i-krig-hoga-chefer-fran-norr-till-soder-ovade-i-goteborg.htmlWed, 02 Jul 2025 11:14:27 +0200Nya regler för strandskydd – vad betyder det för Västra Götaland Den 1 juli trädde nya regler för strandskyddet i kraft. I Västra Götaland blir förändringen inte så stor, eftersom vi redan tidigare haft generösa undantag för små sjöar och smala vattendrag. John Dagobert är landskapsarkitekt på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Han förklarar varför ändringarna inte blir så stora i länet: – I Västra Götaland har vi sedan tidigare så kallade generella undantagsbeslut som är mer långtgående än de nya undantagen, så här blir inte någon större skillnad. De gamla undantagsbestämmelserna gäller fortsatt, säger han. Den totala ytan strandskydd kommer ändå att minska något i länet. I framför allt gamla Skaraborgs län tappar en del småsjöar sitt strandskydd och särskilt i gamla Göteborgs och Bohus län berörs flera vattendrag. Men den nya lagstiftningen ger samtidigt Länsstyrelsen möjlighet att återinföra strandskydd vid en sådan liten sjö eller smalt vattendrag om det ”är av särskild betydelse”. – Det är ett nytt begrepp i lagstiftningen och det syftar på till exempel värdefulla fiskpopulationer eller att området är särskilt viktigt för allemansrättsliga syften. Och detta gäller alltså endast sådana vatten som förlorat sitt skydd genom lagändringen, säger John Dagobert. Vattenbruk får undantag En större skillnad är kanske då att de nya reglerna inkluderar vattenbruk i samma undantag som de övriga areella näringarna. Vattenbruksföretag får nu, precis som jord- och skogsbruk, fiske eller renskötsel, bygga inom strandskyddet, under förutsättning att det behövs för verksamheten. – Det här är kanske den förändring som är störst för Västra Götalands län, eftersom vi har ett förhållandevis stort antal vattenbruk här, inte minst längs kusten, säger John Dagobert. Samtidigt sänks kravet på hur mycket inkomst företagen behöver generera. Översyn över länets strandskydd pågår Länsstyrelsen jobbar just nu med att se över vilka vatten som tappar sitt strandskydd och om något av dem är av sådan ”särskild betydelse” att strandskyddet behöver återinföras. – Vi hoppas vara färdiga framåt höstkanten och att då kunna uppdatera den kartbaserade informationen vi har på webben, Informationskartan, som många använder. Där ser man länets alla sjöar med strandskydd. För vattendragen finns inte något digitalt sätt att mäta bredden, så för dessa kommer det att ta mer tid att få kartskiktet klart, säger John Dagobert. För den som med stöd av de nya reglerna vill bygga intill ett smalt vattendrag kan det vara bra att veta att det är upp till fastighetsägaren att avgöra om strandskydd gäller på platsen eller inte. Då behöver man veta vad som är medelvattenstånd och mäta vattendragets bredd vinkelrätt mot stranden. – Är man osäker kan man alltid vända sig till sin kommun med en ansökan om dispens. Om platsen inte omfattas av strandskydd kan då kommunen helt enkelt avvisa ansökan, säger John Dagobert. De nya reglerna i korthet Strandskyddet vid små sjöar och vattendrag tas bort. Sjöar mindre än en hektar och längs vattendrag där dessa, vid normalt vattenstånd, är smalare än två meter. Strandskyddet vid dammar anlagda efter 1975 tas bort. Helt och hållet skapade av människan, inte så kallade modifierade vatten. Vattenbruk tas med i de areella näringarna och undantaget för dessa justeras. Från krav på ”ett betydande tillskott till försörjningen” till ”bedrivs som förvärvsverksamhet”. Lättare för vissa verksamheter att få dispens. Syftet är att stimulera småskalig turism. Nya regler för hur kommuner ska hantera strandskydd när de ersätter gamla detaljplaner med nya. Kan ge enklare hantering av vissa planprocesser och underlätta bostadsbyggande. Relaterad information Mer om strandskydd, Länsstyrelsen Informationskartan Västra Götaland, webbGIS Frågor och svar om nya strandskyddsregler, Naturvårdsverket Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-02-nya-regler-for-strandskydd---vad-betyder-det-for-vastra-gotaland.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-02-nya-regler-for-strandskydd---vad-betyder-det-for-vastra-gotaland.htmlFri, 12 Sep 2025 13:41:28 +0200Beslut om skyddsjakt efter varg Länsstyrelsen har idag, den 1 juli 2025, beslutat om skyddsjakt efter en varg. Jakten får utföras av jägare utsedda av länsstyrelsen och får som längst bedrivas till och med den 15 juli. Jakten får bedrivas inom ett begränsat område som berör kommunerna Borås, Ulricehamn och Herrljunga. Orsaken till skyddsjakten är att förhindra allvarlig skada på tamdjur. I slutet av juni konstaterade Länsstyrelsen två olika angrepp inom det som nu är jaktområdet. Skadorna på fåren är av karaktären att varg ligger närmast till hands som skadegörare. Resultat från DNA-analysen förväntas inom en vecka. Länsstyrelsen bedömer att risken för ytterligare angrepp är stor, samt att det på kort sikt inte finns andra lämpliga åtgärder för att förhindra det. Skyddsjakten bedöms inte äventyra artens bevarandestatus, varken regionalt eller nationellt. Vid avvägning mellan de motstående intressena att förhindra allvarlig skada och att skydda vargstammen beslutar Länsstyrelsen därför att ge tillstånd till skyddsjakt. Villkoren för skyddsjakten framgår av beslutet. Beslutet om skyddsjakt efter varg, med diarienummer218-29574-25 finns att läsa på Länsstyrelsens webbplats: Skyddsjakt Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-01-beslut-om-skyddsjakt-efter-varg.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-01-beslut-om-skyddsjakt-efter-varg.htmlTue, 01 Jul 2025 09:14:08 +0200Länsstyrelsernas seminarier i Almedalen Under årets Almedalsvecka arrangerade länsstyrelserna gemensamt tre panelsamtal. Samtalen handlade om ”De sju viktigaste åtgärderna för att få effekt i det civila försvaret”, ”Mat eller el – vem har rätt till marken?” samt ”Vad krävs för att stoppa miljöbrottslingarna?”. Här kan du ta del av dem. De sju viktigaste åtgärderna för att få effekt i det civila försvaret Det civila försvaret är inte längre en fråga för framtiden – det är här och nu arbetet måste ske. Hur får vi reservkraft till trygghetspunkter, frystorkad mat i lager, fungerande transporter och robust elförsörjning – innan en kris slår till? Håller vi tillräckligt tempo i uppbyggnaden av det civila försvaret? Vad kan vi lära av Ukraina – och hur får vi fler att vilja bidra? Medverkande: Charlotte Petri Gornitzka, landshövding i Gotlands län samt särskild utredare och nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret. Mikael Granholm, generaldirektör, Försvarsmakten Mikael Frisell, generaldirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Anneli Hultén, landshövding i Skåne län, med erfarenheter från Ukrainas civilförsvar på plats Mat eller el – vem har rätt till marken? Sverige ska bli bättre på att klara sig självt – både när det gäller livsmedel och grön energi. Men i takt med att totalförsvaret rustas upp uppstår nya konflikter om hur vår mest värdefulla resurs ska användas: marken. Ska vi prioritera åkermark för livsmedelsproduktion eller solcellsparker för elförsörjning? Går det att kombinera – eller måste vi välja? Medverkande: Marita Ljung, landshövding i Jämtlands län Christina Nordin, generaldirektör, Livsmedelsverket Patrik Strömer, näringspolitisk expert, Livsmedelsföretagen Madeleine van der Veer, verksamhetsledare, Nätverket för solparker Palle Borgström, förbundsordförande, Lantbrukarnas riksförbund Vad krävs för att stoppa miljöbrottslingarna? De kriminella aktörerna inom avfallshantering blir allt skickligare – men hur rustade är myndigheterna, kommunerna och branschen att stå emot? Seminariet tar upp den växande organiserade brottsligheten inom avfallshantering, nya lagförslag och vad de kan innebära i praktiken och kommunernas och länsstyrelsernas roller – och deras begränsningar. Hur kan upphandlingar, tillsyn och samverkan bli effektiva verktyg mot brott? Medverkande: Ellen Einebrant, vd, Återvinningsindustrierna Jesper Saltebro, reporter, Aktuell Hållbarhet Lotta Finstorp, landshövding i Norrbottens län Kontakt Erik Bergman Stabsenhetschef vid Länsstyrelsen Västmanland och samordnare av länsstyrelsernas deltagande i Almedalen E-post till Erik Bergman Telefon 010-224 92 19http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-01-lansstyrelsernas-seminarier-i-almedalen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-07-01-lansstyrelsernas-seminarier-i-almedalen.htmlMon, 30 Jun 2025 09:48:42 +0200Länsstyrelsen beslutar om utökad jakt efter dovhjort De senaste åren har viltskador från dovhjort på jordbruksgrödor ökat kraftigt i länet. Vissa delar är särskilt drabbade. Därför blir det nu tillåtet att jaga dovhjort även under sommarhalvåret i vissa kommuner. Den utökade jakten gäller i kommunerna Alingsås, Essunga, Grästorp, Götene, Trollhättan och Vårgårda och under perioden april till och med september. Syftet är att minska beståndet och även minska problemen att dovhjortarna äter upp grödor. Christine Godeau är vilthandläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland: – Normal jakttid på dovhjort är under dygnets ljusa timmar under oktober till februari men behovet av att förebygga skador på grödor är som störst nattetid under växtsäsongen. Vi behöver också minska dovhjortstammen eftersom den orsakar stora problem för lantbrukare koncentrerat till det här området, säger hon. Det finns också en ökad risk för trafikolyckor. Statistik från de senaste åren visar att det sker dubbelt så många trafikolyckor med dovhjort jämfört med vildsvin här. Viktigt att rapportera in fällda djur – för en bättre förvaltning Tidigare fanns ett beslut om generell skyddsjakt på dovhjort i det här området, men eftersom endast cirka 200 fällda djur per år rapporterades in förlängde inte Länsstyrelsen beslutet när det löpte ut i februari. Det visade sig dock att behovet var större än så. – Under våren har Länsstyrelsen beviljat fler än 90 ansökningar om skyddsjakt efter fler än 1 300 dovhjortar och den absoluta merparten från just det här området, säger Christine Godeau. Hon hoppas att det ska vara tydligt för alla att inrapportering är ett villkor i beslutet om utökad jakt. Så att förutsättningarna för en välgrundad viltförvaltning kan stärkas. – Det är viktigt att fällda djur rapporteras in till Länsstyrelsen. Utan det saknar vi underlag för att fatta den här typen av beslut, säger Christine Godeau. Kloka synpunkter från Jägareförbundet och LRF Inför beslutet om utökad jakt hämtade Länsstyrelsen in synpunkter från bland andra LRF och Sveriges Jägareförbund. – De kom med bra yttranden som vi har vägt in i beslutet. LRF såg till exempel att även Götene kommun skulle ingå, och de tryckte även på vikten av att fällda djur rapporteras in. Jägareförbundet var också positiva, men framförde att jakttiden inte skulle överlappa med ordinarie jakttid. Det har vi också tagit till oss, för att skapa ökad tydlighet för jägare och fokusera jakten till allmän jakttid, säger Christine Godeau. Dovhjort är högt värderat vilt för jägare. Arten är också en resurs i livsmedelsförsörjningen, och en delikatess som är uppskattad av många. Den utökade jakten gäller under fyra år: 2025 till och med 2028. En förutsättning för att få skjuta är att dovhjortarna vistas på ett fält med gröda. Fullständiga villkor framgår i beslutet. Relaterad information Skyddsjakt och utökad jakt på dovhjort Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-06-27-lansstyrelsen-beslutar-om-utokad-jakt-efter-dovhjort.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-06-27-lansstyrelsen-beslutar-om-utokad-jakt-efter-dovhjort.htmlThu, 26 Jun 2025 08:00:00 +0200Länsstyrelsen och Swedac planerar att dela kontor i Borås Från 2027 kan Länsstyrelsen komma att dela kontor med Swedac i Borås. Syftet är att minska kostnaderna för tomma lokaler genom att anpassa kontorsytorna till hur verksamheten bedrivs idag. Länsstyrelsen Västra Götaland har kontor på sex orter i länet: Göteborg, Mariestad, Vänersborg, Borås, Uddevalla och Skara samt två naturum: ett på Koster och ett vid Hornborgasjön. Enligt ett regeringsbeslut ska huvudorterna vara Göteborg, Mariestad och Vänersborg. Länsstyrelsen anpassar lokalerna till de behov som verksamheten har och arbetar med att successivt minska kontorsytorna. – Alltmer av kontakterna med invånare och näringsliv sker digitalt. Samtidigt tar de flesta av våra medarbetare tillvara möjligheten att arbeta på distans en del av arbetstiden. För att slippa tomma kontorsytor som ger onödiga kostnader skapar vi olika lösningar för olika orter, säger service- och utvecklingschef Sanja Pihl. Utreder möjlighet att dela kontor I Borås utreds nu möjligheten att Länsstyrelsen från 2027 inte hyr egna lokaler utan i stället delar kontor med den statliga myndigheten Swedac. – Det är lyckosamt att Länsstyrelsens och Swedacs behov möts. Det är viktigt för Länsstyrelsen att ha närvaro i olika delar av länet, och det är också viktigt att vi använder skattemedlen på ett klokt sätt. Om vi som två statliga myndigheter flyttar ihop i Borås kan det bli en positiv förändring för oss båda, säger länsöverdirektör Jörgen Peters. I lokalerna på Österlånggatan i centrala Borås, skulle Länsstyrelsen och Swedac ha separata kontorsytor men dela gemensamma funktioner såsom mötesrum och personalutrymmen. – Vi ser fram emot att välkomna Länsstyrelsen till våra lokaler. Det ger goda möjligheter till ökad samverkan i vardagen och bidrar samtidigt till en mer hållbar och effektiv statsförvaltning, säger Håkan Pettersson, ställföreträdande generaldirektör Swedac. För invånare och näringsliv som har kontakt med Länsstyrelsen Västra Götaland via Boråskontoret skulle de nya lokalerna inte innebära några förändringar. Oavsett lokal kommer det gå att ta kontakt med Länsstyrelsens medarbetare och boka tid för möten på samma sätt som nu. Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-06-26-lansstyrelsen-och-swedac-planerar-att-dela-kontor-i-boras.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-06-26-lansstyrelsen-och-swedac-planerar-att-dela-kontor-i-boras.htmlMon, 23 Jun 2025 08:08:21 +0200Polisen varnar för gängrekrytering i sommar genom kampanj i sociala medier Under sommarlovet minskar vuxennärvaron i många ungas liv, samtidigt som kriminella gäng aktivt söker efter barn och unga att rekrytera. Som en del av det brottsförebyggande uppdraget (Bob) lyfter polisen frågan genom en nationell kampanj i sociala medier. Kampanjen rullar nu under juni fram till början av juli och riktar sig både till barn och unga samt till vuxna i deras närhet. Innehållet består av verklighetsnära berättelser, varningssignaler och konkreta råd. Målet är att förebygga gängrekrytering och visa att det finns stöd att få. – Det är viktigt att detta uppmärksammas, särskilt nu när vi går in i sommarlovstider för barn och unga. Vuxennärvaron minskar då för många och därför är det nödvändigt att höja medvetenheten och att vara uppmärksam på förändrade beteenden hos den unga personen, säger Cajsa Arcari, brottsförebyggande samordnare vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Polisens kampanjbudskap sprids där unga finns på TikTok, Snapchat, Roblox, Youtube, Facebook och Instagram genom filmer, bildinlägg, affischer och en informationsfilm där områdespoliser berättar hur rekryteringen går till. Även budskap till vuxna Till vuxna lyfter polisen vikten av att ställa frågor, vara uppmärksam på förändrat beteende och våga be om hjälp. Guiden Gängsnacket är ett konkret verktyg för att skapa trygg dialog med unga och kan användas av både vårdnadshavare och andra vuxna. Samarbete för att skydda unga från kriminella gäng, polisen Gängsnacket - En guide för föräldrar och andra viktiga vuxna Bob – barn och unga i organiserad brottslighet Bob bygger på ett uppdrag som regeringen i slutet av år 2023 gav till Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Skolverket, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet och länsstyrelserna. I maj gav regeringen länsstyrelserna och sju andra myndigheter förnyat uppdrag med att fortsätta utveckla stödet till arbetet med barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott med koppling till organiserad brottslighet. Länsstyrelserna fortsätter leda det regionala arbetet med att stötta kommuner och andra lokala aktörer. Arbetet bedrivs genom ett nationellt samverkansråd, sju regionala samverkansråd och lokala samverkansråd som är kopplade till Polismyndighetens lokalpolisområden. På nationell och regional nivå sker arbetet på strategisk nivå, medan de lokala samverkansråden fokuserar på insatser riktade mot enskilda barn och unga. Syftet med Bob-strukturen är att förstärka och effektivisera arbetet med att motverka att barn och unga hamnar i grov kriminalitet säkerställa effektiva och ändamålsenliga åtgärder för barn och unga som är inblandade i grov kriminalitet identifiera framgångsfaktorer och metoder samt sprida kunskap om dessa identifiera nya arbetssätt med målgruppen barn och unga utgå från individens eller målgruppens behov länka samman arbetet med målgruppen genom samverkansråd på nationell, regional och lokal nivå. Relaterad information Brottsförebyggande arbete Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-06-23-polisen-varnar-for-gangrekrytering-i-sommar-genom-kampanj-i-sociala-medier.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-06-23-polisen-varnar-for-gangrekrytering-i-sommar-genom-kampanj-i-sociala-medier.htmlMon, 21 Jul 2025 16:02:48 +0200Gemensam tillsynsinsats ska förebygga grov avfallsbrottslighet i Västra Götaland Avfallsbrott är det tredje vanligaste brottet i landet. I dag kom domarna mot personerna som är inblandade i det så kallade Think Pink-målet. Vad gör då Länsstyrelsen för att förebygga miljöskandaler som Think Pink? Länsstyrelsen driver arbetet mot avfallsbrottslighet i länet och samarbetar med kommuner, myndigheter och andra aktörer för att förebygga denna form av brottslighet. – Under hösten genomför vi en gemensam tillsynsinsats med polisen och Arbetsmiljöverket riktad mot avfallstransporter, för att upptäcka illegal hantering av avfall, säger länsmiljöingenjör Yusra Moshtat, som jobbar mot avfallsbrott på Länsstyrelsen Västra Götaland. Avfallstransporter i Sverige är en bransch som saknar tillräcklig tillsyn, vilket sannolikt möjliggör viss illegal verksamhet. Tillsynsinsatsen ska höja kunskapen hos tillsynsmyndigheter och ge dem verktyg för att bedriva mer tillsyn över nationella avfallstransporter. – Vi vill också öka kunskapen om regelverket för nationella avfallstransporter hos avfallsföretagen, och främja samverkan mellan kommuner och andra myndigheter som är berörda, säger Yusra Moshtat. Så många som tjugo kommuner kommer att vara med i tillsynsinsatsen. Illegal avfallshantering i fokus i nationell strategi Illegal avfallshantering är ett växande problem i Sverige. Den är ofta kopplad till annan typ av brottslighet, exempelvis ekonomisk brottslighet, arbetsmiljöbrott, svart arbetskraft och smugglingsbrott. Drivkraften hos förövarna är framför allt stora ekonomiska vinster, låg risk för upptäckt och låga straff. I den nationella strategin för miljöbalkstillsyn är illegal avfallshantering ett utpekat fokusområde. Ett av målen i strategin är att minska antalet otillåtna avfallstransporter. Genom kontroller kan man till exempel upptäcka aktörer utan tillstånd att transportera avfall eller tidigare okända källor till avfall. Kontrollerna kan också avslöja brister hos både avsändare och mottagare av avfall, felaktiga klassningar av avfall och platser där avfallet eventuellt tippas illegalt. Samverkan mellan myndigheter Kommunerna har tillsyn över nationella avfallstransporter, men de flesta kommuner saknar resurser, kunskap och samverkan med andra myndigheter för att kunna bedriva denna tillsyn. Att berörda myndigheter samverkar är avgörande för att tillsynen av avfallstransporter ska bli effektiv. Här kan du läsa om vilken roll respektive myndighet har. Kommunen är tillsynsmyndighet för nationella transporter av avfall, när de genomförs inom kommunens gränser. Kommunerna spelar en central roll i arbetet mot avfallsbrottslighet eftersom det oftast är kommunens tillsynsobjekt som berörs. Länsstyrelsen stärker sedan 2022 arbetet mot avfallsbrottslighet. Ett av målen är att delta i och samordna tillsynskampanjer i länet samt utveckla stöd och vägledning till kommunerna i frågor som rör illegal hantering av avfall. Länsstyrelsens roll är också att främja samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, regioner och andra relevanta aktörer i länet. Trafikpolisen och lokalpolisen kan bidra i arbetet mot avfallsbrottslighet genom utökad samverkan med tillsynsmyndigheterna vid exempelvis kontroller av tunga transporter, förar- och fordonskontroller. En konkret åtgärd för att utveckla samverkan är att genomföra gemensamma insatser inom tillsyn av avfallstransporter. Transportbranschen är en identifierad riskbransch för Arbetsmiljöverkets verksamhet. Avfallstransportörer kan i vissa fall vara möjliggörare till illegal avfallshantering. Läs om Länsstyrelsens uppdrag att arbeta mot avfallsbrottslighet: Avfallsbrottslighet Relaterad information Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-06-17-gemensam-tillsynsinsats-ska-forebygga-grov-avfallsbrottslighet-i-vastra-gotaland.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-06-17-gemensam-tillsynsinsats-ska-forebygga-grov-avfallsbrottslighet-i-vastra-gotaland.htmlMon, 14 Jul 2025 16:18:33 +0200Beslut om skyddsjakt efter varg Länsstyrelsen har idag, den 11 juni , beslutat om skyddsjakt efter en varg. Jakten får utföras av jägare utsedda av länsstyrelsen och får som längst bedrivas till och med den 25 juni. Jakten får bedrivas inom ett begränsat område som berör kommunerna Götene, Skövde och Skara. Orsaken till skyddsjakten är att förhindra allvarlig skada på tamdjur. Nyligen dödades en kviga av varg i området. Länsstyrelsen bedömer att risken för ytterligare angrepp är stor, samt att det på kort sikt inte finns andra lämpliga åtgärder för att förhindra det. Skyddsjakten bedöms inte äventyra artens gynnsamma bevarandestatus. Vid avvägning mellan de motstående intressena att förhindra allvarlig skada och att skydda vargstammen beslutar Länsstyrelsen därför att ge tillstånd till skyddsjakt. Villkoren för skyddsjakten framgår av beslutet. Relaterad information Skyddsjakt Beslut Dnr 22513-2025 Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-06-11-beslut-om-skyddsjakt-efter-varg.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vastra-gotaland/2025-06-11-beslut-om-skyddsjakt-efter-varg.html