Detta RSS-flöde innehåller nyheter från Länsstyrelsen.se för länet som RSS är hämtat från.https://www.lansstyrelsen.se/3.710ed317161746d8052c6af.htmlsvTue, 01 Sep 2026 10:16:37 +0200Nu får barn säga sitt i arbetet mot rekrytering till kriminalitet – Barn har kunskap om sin vardag som vi vuxna inte kan ersätta med våra egna antaganden. Om vi vill förebygga att barn dras in i kriminalitet behöver vi förstå de situationer de faktiskt möter och vad de själva upplever skapar trygghet, säger Ida Rosengren, nationell samordnare för det brottsförebyggande föräldraskapsstödet på länsstyrelsen. Hur ser barn som växer upp i utsatta områden själva på trygghet, kriminalitet och risken att rekryteras? Nu kommer en ny rapport som är unik på så sätt att den utgår från barnens egna röster om vad i föräldraskapet som kan förebygga brott. I rapporten beskriver barnen sina egna erfarenheter av att växa upp i utsatta områden och vilket stöd de behöver från föräldrar och samhället. Studien visar en komplex vardag. Barnen beskriver stark gemenskap och tillhörighet i sina bostadsområden, samtidigt som de berättar om våld, kriminalitet, rekryteringsförsök och en ständig beredskap inför att något kan hända. Inte hårdare tag Barnen efterfrågar inte i första hand hårdare kontroll. De lyfter i stället betydelsen av nära relationer, närvarande vuxna, respektfull kommunikation, rimliga gränser och konkret vägledning om hur de kan agera vid exempelvis grupptryck, rekryteringsförsök och påverkan i digitala miljöer. – Det handlar alltså inte bara om att lyssna på barns röster. Tillsammans med barnen har vi utforskat vad ett brottsförebyggande föräldraskap faktiskt består av. Vi har omsatt deras erfarenheter i sex forskningsbaserade rekommendationer för hur länsstyrelser, kommuner, regioner och civilsamhället kan stärka det tidiga och förebyggande arbetet. Studien bidrar därmed med ett perspektiv som hittills varit svagt utvecklat inom det traditionella brottsförebyggande arbetet: dels barn som aktiva kunskapsbärare, dels föräldrar som en central brottsförebyggande resurs, säger Ida Rosengren. Rapporten landar också i strategiska rekommendationer för hur kommuner, regioner och andra aktörer kan utveckla det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. En central slutsats är att barns perspektiv behöver integreras systematiskt i planering, genomförande och uppföljning av insatser. Rekordstort intresse för lanseringen Studien har tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen, BRIS och Malmö universitet och publiceras 1 september. I samband med den digitala livesändningen där rapporten presenteras är intresset rekordstort. Antalet föranmälda stiger hela tiden, vilket tyder på att rapporten är efterfrågad av dem som på olika sätt arbetar med de här frågorna, som politiker och tjänstepersoner med flera. Ett gemensamt arbete mellan tre organisationer Rapporten har tagits fram i samverkan mellan länsstyrelserna, Bris och Malmö universitet, som har bidragit med olika kompetenser i arbetet. Barnens medverkan har genomförts med Bris barnrättsbaserade metod Expertgrupp Barn. Totalt har 29 barn deltagit i sex expertgrupper vid skolor i Linköping, Norrköping och Botkyrka. Barnen har också fått möjlighet att återkoppla på den preliminära analysen och påverka hur deras erfarenheter har tolkats och presenterats. Malmö universitet har genom universitetslektor Eva-Lotta Nilsson deltagit i genomförandet och ansvarat för dokumentation, analys och rapportskrivning. Länsstyrelsen har initierat arbetet inom ramen för regeringsuppdraget att utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt brottsförebyggande föräldraskapsstöd i utsatta områden. Samarbetet har gjort det möjligt att förena ett barnrättsperspektiv, forskning och det praktiska brottsförebyggande arbetet. Den 1 september presenterar länsstyrelserna, Bris och Malmö universitet rapportens slutsatser och rekommendationer vid en gemensam digital livesändning. Anmälan till livesändning Rapporten Barns upplevelse av föräldraskap och samhällsstöd Pressbild: Ida Rosengren Kontakt Länsstyrelsen: Namn: Ida Rosengren Titel: Nationell samordnare Mail: ida.rosengren@lansstyrelsen.se Telefon: 010-224 10 88 Kontakt Bris: Namn: Olivia Axelson Titel: Pressekreterare I Bris Mail: olivia.axelson@bris.se Telefon: 076-101 33 11 Kontakt Malmö universitet: Namn: Eva-Lotta Nilsson Titel: Universitetslektor, Institutionen för kriminologi, Malmö universitet Mail: eva-lotta.nilsson@mau.se Telefon: 040-665 76 86 Kontakt Charlie Lundgren Handläggare E-post till Charlie Lundgren Telefon 010-2254533http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-09-01-nu-far-barn-saga-sitt-i-arbetet-mot-rekrytering-till-kriminalitet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-09-01-nu-far-barn-saga-sitt-i-arbetet-mot-rekrytering-till-kriminalitet.htmlMon, 31 Aug 2026 14:01:57 +0200Studieresa för gemensam utveckling av Västerbottens vandringsleder Under två dagar gör ett 20-tal ledförvaltare från Västerbotten en studieresa till flera intressanta platser i och utanför länet. Deltagarna kommer från kommuner, föreningar, destinationer och företag. – Vi kommer att få ta del av konkreta exempel på hur olika organisationer jobbar med sina vandringsleder. Bland annat när det gäller skyltning, upplevelser, service och förvaltning. Syftet är att se, lära och samordna oss, berättar Mikael Pettersson, friluftslivssamordnare på Länsstyrelsen Västerbotten. Mer om studieresan Tid: onsdag 2 september–torsdag 3 september Plats: Gruppen besöker vandringsleder i Bjurholm, Nordmaling och Örnsköldsvik. Program och mer information Media är välkomna att besöka gruppen under resan. Studieresan arrangeras av projektet Regional samverkan för vandringsleder i Västerbottens län, där alla länets kommuner deltar tillsammans med Region Västerbotten Turism, besöksnäringsorganisationer och föreningar. Kontakt Mikael Pettersson E-post till Mikael Pettersson 070-285 57 79 Relaterad information Regional samverkan för vandringsleder i Västerbottens län Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-31-studieresa-for-gemensam-utveckling-av-vasterbottens-vandringsleder.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-31-studieresa-for-gemensam-utveckling-av-vasterbottens-vandringsleder.htmlWed, 26 Aug 2026 15:37:07 +0200Ny handlingsplan för elektrifiering – ”Vi måste själva få ut effekt och inte bara stötta övriga landet” Nu är Länsstyrelsen Västerbottens regionala handlingsplan för elektrifiering färdig. Den visar på många möjligheter för länet, men landshövding Helene Hellmark Knutsson pekar också på att Västerbotten inte bara ska producera och lagra el för andra. Sveriges elbehov väntas fördubblas fram till 2045. I Västerbotten finns goda förutsättningar för att fasa ut betydande delar av fossilberoendet med hjälp av storskalig elektrifiering. Länet kan också bidra till hela Sveriges omställning, men det får inte ske på bekostnad av de som bor här, säger landshövding Helene Hellmark Knutsson med anledning av att Länsstyrelsen Västerbottens handlingsplan för elektrifiering nu är färdigställd: – Västerbottens stora värden i form av lokala näringar, naturmiljöer och möjlighet till traditionell livsföring ska värnas. Elektrifieringen måste ske på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt som bidrar till lokal och regional nytta. Landets 21 länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att ta fram regionala handlingsplaner för elektrifiering. Handlingsplanerna ska möjliggöra industrins och transportsektorns omställning, stärka energiberedskapen och säkra framtida investeringar. I Västerbotten är handlingsplanen en fördjupad komplettering av Länsstyrelsens Energi- och klimatstrategi. En viktig del i omställningen är elektrifiering, som alltså innebär en övergång från teknik som drivs av fossila bränslen till teknik som drivs av elektricitet. I Västerbotten finns en stark industrisektor. Här finns också en förnybar energiproduktion som driver en industriell utveckling mot storskalig produktion av vätgas, alternativa flyg- och sjöfartsbränslen som eSAF och e-metanol, samt batterier till elfordon. Utvecklingen stöds av länets universitet och andra innovativa miljöer, samt av kommuner och energibolag. Länet producerar idag mer än tre gånger så mycket förnybar el än vad som används i länet. Dessutom finns här tillståndsgivna - men ännu inte byggda - vindkraftsparker som möter den efterfrågade utvecklingen i den nationella strategin för hållbar vindkraftsutbyggnad som Energimyndigheten och Naturvårdsverket presenterade 2021. Att vindkraftsverken inte byggs, trots tillstånden, beror enligt vindkraftsföretagen själva på bland annat bristen på långsiktiga politiska ramverk. Det skapar osäkerhet kring lönsamheten. Samtidigt kan inte Västerbottens elproduktion tas tillvara fullt ut för den lokala elektrifieringen. Elnäten är nämligen inte konstruerade för lokala och regionala uttag. Den så kallade Åseleparadoxen illustrerar en situation med hög elproduktion, men med få eller inga uttagspunkter för kommuner och företag. Kapacitetsbegränsningarna bromsar alltså investeringar och näringslivsutveckling i länet, samtidigt som elen skickas vidare. För Västerbotten är därför nätutbyggnad, effektivare kapacitetsutnyttjande och flexibilitetslösningar nödvändiga åtgärder för att möjliggöra anslutning av nya verksamheter och höjda effektuttag. – Situationen måste åtgärdas. Vi ska stödja Sverige på bästa sätt, men länet ska inte bara producera och lagra för att försörja andra delar av landet. Våra kommuner måste själva få ut effekt när de behöver det. Det handlar både om tillväxt och resiliens, säger Helene Hellmark Knutsson. Handlingsplan för elektrifiering är framtagen av Länsstyrelsen Västerbotten i brett samarbete med Region Västerbotten, företag, kommuner och organisationer. I planen lyfts tre övergripande insatsområden fram för Länsstyrelsens framåtsyftande arbete, nämligen samverkan, kunskapshöjning och stöd för proaktiv planering. Många av de utmaningar som identifierats kan inte lösas av en enskild aktör. – Vi hoppas att planen synliggör de behov som finns och bidrar till den kraftsamling som behövs för att genomföra den storskaliga elektrifiering av samhället som vi står inför, säger landshövding Helene Hellmark Knutsson. Handlingsplan för elektrifiering - Västerbottens län Energi- och klimatstrategi för Västerbotten Kontakt Jenny Enevold Handläggare E-post till Jenny Enevold Telefon 010-2254319http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-26-ny-handlingsplan-for-elektrifiering---vi-maste-sjalva-fa-ut-effekt-och-inte-bara-stotta-ovriga-landet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-26-ny-handlingsplan-for-elektrifiering---vi-maste-sjalva-fa-ut-effekt-och-inte-bara-stotta-ovriga-landet.htmlWed, 26 Aug 2026 08:00:00 +0200Vattnet i fokus på familjedag i Gumbodahamn Länsstyrelsen bjuder in till en familjedag vid havet i Gumboda gästhamn med naturen och vattnet i fokus. Den 30 augusti mellan 10.00–14.00 anordnar Länsstyrelsen Västerbotten en dag vid kusten med lärorika och roliga aktiviteter för hela familjen. Under dagen kan stora som små lära sig om djur och natur – från jordbruksmarker, ner genom vattendrag och ut i havet. Genom olika aktiviteter hoppas vi att besökarna ska få mer kunskap om vattenmiljöerna, lantbruket, naturmiljöerna och djurarterna i mellanbygdsområdet, och hur allting hör ihop. Temat för dagen är "Friskt vatten från källa till hav, nu och för framtida generationer". – Målet med den här familjedagen är att lära, upptäcka, samtala och inspireras – men också för att hitta vägar till samverkan och konkreta åtgärder för bättre vattenkvalitet. Vatten angår oss alla. Genom kunskap, engagemang och samarbete kan vi göra skillnad tillsammans, säger Jenny Viklund på Länsstyrelsen Västerbotten, projektkoordinator för MASSIW. Media är välkomna att delta under dagen. Program och mer information Arrangör är Interreg-Aurora-projekten MASSIW och HIDDEN samt LOVA. Relaterad information Länsstyrelsens projekt och samarbeten Kontakt Jenny Viklund Åtgärdssamordnare E-post till Jenny Viklund Telefon 010-2254372 Anniina Saarinen E-post till Anniina Saarinen Telefon 010-2254419http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-26-vattnet-i-fokus-pa-familjedag-i-gumbodahamn.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-26-vattnet-i-fokus-pa-familjedag-i-gumbodahamn.htmlMon, 31 Aug 2026 13:12:52 +0200Information till media om björnjakten 2026 Intresset för björnjakten är stort. Länsstyrelsens rovdjurshandläggare finns tillgängliga för att svara på frågor om jakten under kontorstid, men vi har tyvärr inte möjlighet att direktrapportera om tid och plats för fällda björnar. Följ jakten och få uppgift om återstående kvot Ring jakttelefonen 010-225 41 15 och välj menyval 1. En telefonsvarare meddelar antal fällda djur. Vänligen använd inte menyval 2. Det går till person i beredskap som tar emot samtal om fällda björnar. Den personen behöver vara tillgänglig för jägare som vill rapportera in fälld björn. Numret används även för kommunikation mellan besiktningspersoner, polis och handläggare under jaktens gång. Följ var och när björnar fällts via Rovbase Via webbsidan Rovbase kan du följa var och när björnar fällts under jakten. Oftast läggs fällda björnar in inom 24 timmar. Fällda björnar 2026 i Rovbase På Rovbase finns även möjlighet att snabbt sammanställa statistik över döda rovdjur, regionalt samt nationellt. Statistik i Rovbase Frågor om jakten Vill du komma i kontakt med någon av oss som jobbar med björnjakten hänvisar vi till växeln under ordinarie kontorstid, måndag–fredag 8–16.30. 010-225 40 00 Relaterad information Licensjakt på björn i Västerbotten 2026 Pressmeddelande: Så många björnar får fällas i Västerbotten 2026 Kontakt Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-20-information-till-media-om-bjornjakten-2026.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-20-information-till-media-om-bjornjakten-2026.htmlThu, 20 Aug 2026 09:06:26 +0200En fossilfri ficka gjorde handelsträdgården mer cirkulär Hällnäs handelsträdgård ville bli bättre på att använda resurser som redan fanns. Men lösningen skulle vara fossilfri. Resultatet blev en unik desinficeringsficka som tar bort svamp och ogräs från växtsubstratet. I växthusen hos Hällnäs Handelsträdgård grönskar det med råge. Här produceras kryddor, sallad och blommor året runt. Men företagets VD Björn Isaksson tyckte att produktionen kunde bli ännu mer cirkulär och fossilfri. I stället för att importera material till växtsubstrat, ville Björn använda mer restprodukter. Han sökte därför stöd från Klimatklivet. – Vi sökte medel för att vi ville använda de resurser som vi hade inom företaget. Vi hade eget material från växterna som vi klippte och som vi återanvände, men de innehöll frön och i vissa fall även svampar, säger Björn Isaksson. Det här behövde fixas till. Åtgärden gick ut på att investera i en så kallad desinficeringsficka, där jorden ångas tills den är fri från ogräsfrön och svamp. Det heta vattnet som används för att skapa ångan kommer från en flispanna. Därmed behövs ingen olja eller diesel i hanteringen. Ansökan beviljades med 815 500 kronor, vilket utgör 70 procent av investeringskostnaden. Idag står desinficeringsfickan bakom växthusen, inbyggd i en till synes opretentiös röd byggnad. Själva fickan består av en isolerad torvficka med dubbelmantlad botten, en temperaturstyrd transportskruv och ett hydraulaggregat. Via ett rullande band landar den renade komposten i en hög, redo att återanvändas. – Nå, ångad jord – det doftar gott, tycker jag, säger Björn Isaksson och skopar njutningsfullt upp några nävar mörk mull. Vad har fickan betytt för er verksamhet? – Det stärker ju vår ekologiska profil. Den har också betytt mycket ekonomiskt, eftersom vi slipper de långa transporterna som vi har haft på substratet. Därmed har vi kunnat sänka våra kostnader radikalt. Hällnäs Handelsträdgård har även sökt stöd från Klimatklivet för att bygga en lokal biokolproduktionsanläggning för att ersätta torv och stenullsmatta med biokol. Den som vill söka stöd ska inte vara rädda för att söka flera gånger och inte heller för att pröva något nytt, är Björn Isakssons tips. – Vi är jätteglada att stödet finns, för då törs man ge sig in på sådana saker som man annars inte skulle våga ge sig in på. Man kan tänka fritt och testa nya idéer som man har. Vi ska ju framåt och då behövs innovation. Klimatklivet är ett väldigt viktigt verktyg för att vi ska våga ta steget. Kontakt Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-19-en-fossilfri-ficka-gjorde-handelstradgarden-mer-cirkular.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-19-en-fossilfri-ficka-gjorde-handelstradgarden-mer-cirkular.htmlWed, 19 Aug 2026 13:04:26 +0200Skanska bytte dieseldrift mot el med egen innovation Skanska Industrial Solutions ville ersätta dieselgeneratorn vid stenkrossen i Svartberget med el, men det fanns ingen färdig teknik för det. Då sökte företaget stöd från Klimatklivet och tog fram en egen lösning. ”Det kommer aldrig att gå”, sade somliga branschföreträdare. Men Skanska Industrial Solutions lyssnade inte så noga på det örat. De ville göra verklighet av en djärv idé, nämligen att ersätta dieselgeneratorn vid stenkrossen i bergtäkten Svartberget med fast el och koppla på en eldriven mobil stenkross. Det var bara det att tekniken inte fanns. Den fick de ta fram själva – med stöd från Klimatklivet. –Det är oprövad teknik, det är oprövade arbetssätt, i en bransch som sett med skepsis på den här lösningen. Men vår ambition är att vi ska kunna skala upp det här och vi hoppas och tror att det ska kunna få en branschpåverkan, säger Peder Olsson, teknikspecialist på Skanska. Det var i september 2023 som Skanska Industrial Solutions lämnade in sin ansökan om klimatinvesteringsstöd till Klimatklivet. Idén gick ut på att konvertera mobila stenkrossar till fast elström och därmed slippa dieseldrift med höga koldioxidutsläpp. För att göra det behövde företaget dra fram fast el till krosslinan där stenen krossas, bygga en eldriven mobil vagn och även installera transformatorer. Ansökan beviljades med 2,7 miljoner kronor – cirka hälften av den totala kostnaden. Idag står den eldrivna stenkrossen ”Elin” på plats vid Svartberget i Djäkneböle utanför Umeå. Längs marken till krossen löper långa röda kablar från en transformatorstation, där högspänningen har transformerats till lågspänning. Peder Olsson visar tillsammans med kollegan Jonas Andersson, projektledare för elektrifiering, stolt upp resultatet av företagets uppfinningsrikedom. –Det är ju lite bökigt med att ha med sig en fast kabel - det behöver vara säkerhet runt den och den skärmar av en del av arbetsytan. Men fördelarna är att vi får en tystare arbetsmiljö och vi beräknar att minska våra utsläpp med 300 ton koldioxid per år, säger Peder Olsson. Han ser även en annan fördel med att ha bytt från dieseldrift till el. Verksamheten kan få en mer förutsägbar energikostnad. –Vi ser ju hur det ser ut idag ute i världen, där priset för våra fossila bränslen rör sig både upp och ner i ganska stor utsträckning. Så vi blir både mer förutsägbara och miljövänligare. Kontakt Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-19-skanska-bytte-dieseldrift-mot-el-med-egen-innovation.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-19-skanska-bytte-dieseldrift-mot-el-med-egen-innovation.htmlTue, 18 Aug 2026 10:42:04 +0200Ny myndighet för miljöprövning – lokalkontor etableras i Umeå Den 1 juli 2027 startar en ny nationell myndighet för miljöprövning. Uppgifter som idag hanteras av miljöprövningsverksamheterna vid länsstyrelserna kommer flyttas till den nya myndigheten som lokaliseras till Stockholm. Den nya myndigheten kommer att etablera lokalkontor i Umeå och i Göteborg. Detta efter beslut av den särskilda organisationsutredaren Annelie Roswall Ljunggren. – Umeå har erfarenhet av att lösa komplexa problem i dialog med minoriteter och markägare. Nyckelkompetens och erfarenhet finns redan på plats, bland annat som en följd av att regeringen tidigare och under lång tid tilldelat flera regeringsuppdrag inom detta område till Länsstyrelsen Västerbotten, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Vilka uppgifter tar den nya myndigheten över? Konsekvenserna kommer främst beröra de tolv länsstyrelser som har en miljöprövningsdelegation, däribland Länsstyrelsen Västerbotten. Den nya myndigheten kommer att ta över delar av prövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet. Uppgifter som blir kvar hos länsstyrelserna Uppgifter som blir kvar hos länsstyrelserna är till exempel samråd inför tillståndsansökningar rollen som remissinstans i A-prövningar till mark- och miljödomstolarna rollen som remissinstans i B-ärenden till Miljöprövningsmyndigheten. En A-prövning är en formell tillståndsprövning enligt miljöbalken för A-verksamheter, vilket är de industri- och anläggningstyper i Sverige som har störst påverkan på miljö och hälsa. Prövningen görs av en mark- och miljödomstol, till skillnad från tillståndspliktiga verksamheter av mindre omfattning (B-verksamheter) som fram tills den nya myndigheten startar sin verksamhet nästa halvårsskifte prövas av Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Alla pågående ärenden kommer att överföras till den nya myndigheten den 1 juli 2027. Verksamhetsövergång Utredningen har beslutat att det finns grund för verksamhetsövergång för de personer som lägger mer än 50 procent av sin arbetstid på MPD-ärenden och arbetar vid Prövningsgruppen inom Miljöenheten vid Länsstyrelsen i Västerbotten. En dialog med berörda medarbetare har inletts. Arbetsgivaren genomför en träff med de fackliga representanterna på onsdag den 19 augusti. Kontakt Magnus Langendoen Enhetschef Miljöenheten E-post till Magnus Langendoen Telefon 010-2254388 Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-18-ny-myndighet-for-miljoprovning---lokalkontor-etableras-i-umea.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-18-ny-myndighet-for-miljoprovning---lokalkontor-etableras-i-umea.htmlThu, 13 Aug 2026 13:14:12 +0200H.K.H Prins Carl Philip besöker Skellefteå och Västerbotten den 27 augusti H.K.H. Prins Carl Philip besöker Skellefteå torsdag den 27 augusti. Under kvällen närvarar Prinsen vid prisceremonin för Utmärkt Svensk Form i Sara kulturhus, där han delar ut priserna till årets mottagare. På programmet står också flera verksamhetsbesök. H.K.H Prins Carl Philip inleder dagen i Skellefteå med ett besök hos Svedjan Ost. Därefter väntar en visit vid konst- och kunskapsparken Wasteland i Skellefteå. Klimatomställningen är temat för programpunkten Wasteland. På kvällen närvarar H.K.H Prins Carl Philip vid prisutdelningen Utmärkt Svensk Form, svensk forms mest prestigefyllda utmärkelse. Den delas årligen ut till produkter, material och miljöer som visar prov på framstående formgivning och som bidrar till att utveckla och synliggöra svensk design, både nationellt och internationellt. Ett särskilt mediaprogram med tider och annan praktisk information gällande programmet har skickats ut till redaktionerna. Kontakt Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-13-h.k.h-prins-carl-philip-besoker-skelleftea-och-vasterbotten-den-27-augusti.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-13-h.k.h-prins-carl-philip-besoker-skelleftea-och-vasterbotten-den-27-augusti.htmlWed, 12 Aug 2026 10:49:33 +0200Kvarkenregionens utveckling i fokus på Vasa Future Festival Under fem dagar, mellan den 10 och 15 augusti, pågår Vasa Future Festival i Vasa. Drygt 200 personer, ministrar, ambassadörer, och beslutsfattare inom näringslivet och offentlig sektor, medverkar och samlas kring viktiga framtidsfrågor för Kvarkenregionen. Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson medverkar under torsdagen den 13 augusti i seminariet Kvarkenregionens framtid – hur får vi en än mer integrerad gränsregion? Seminariets tema är Norden imorgon – tillväxt trots globala spänningar. Fokus ligger på hur Norden kan säkra tillväxt, handel och robusthet genom samarbete i en tid av ökade globala spänningar. Säkerhetsläget i kombination med klimatförändringarnas effekter i Arktisområdet bidrar till att behovet av att utveckla samarbetet över gränserna i Kvarkenregionen ökat. – När Sverige, Norge och Finland knyts tätare ihop kortas avstånd, arbetsmarknader växer och mer robusta försörjningskedjor byggs i en gles men strategisk central region, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Landshövdingen avslutar seminariet på torsdag eftermiddag med ett tal och en sammanfattning. Kontakt Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-12-kvarkenregionens-utveckling-i-fokus-pa-vasa-future-festival.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-08-12-kvarkenregionens-utveckling-i-fokus-pa-vasa-future-festival.htmlThu, 02 Jul 2026 15:26:12 +0200Länsstyrelsernas panelsamtal i Almedalen Under Almedalsveckan arrangerade länsstyrelserna tre panelsamtal. De handlade om demokrati, företagande och hållbar tillväxt samt Sveriges totalförsvar. Samtliga panelsamtal spelades in och finns att ta del av här. Hur skapar Sverige bättre förutsättningar för investeringar, företagande och hållbar tillväxt i en tid av stora samhällsförändringar? Företrädare från näringsliv, politik och offentlig sektor diskuterade tillväxt, konkurrenskraft och de avvägningar som krävs för att utveckla Sverige. I samtalet medverkade Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen Maria Wetterstrand, samhällsdebattör och senior rådgivare på Miltton Halldora von Koenigsegg, COO på Koenigsegg Automotive och ordförande för Företagarna Carin Jämtin, landshövding i Västernorrlands län. Hur påverkas demokratin när sociala medier, AI och informationspåverkan förändrar människors sätt att ta del av information och fatta beslut? Ledande företrädare från journalistik, myndigheter, plattformar och beteendevetenskap diskuterade tillit, påverkan och demokratisk motståndskraft. I samtalet medverkade Anne Lagercrantz, vd för SVT Anders Thornberg, landshövding i Hallands län och tidigare rikspolischef samt chef för Säkerhetspolisen Janne Elvelid, ansvarig för samhällsfrågor på Meta psykologen och beteendevetaren Peder Lingdén. Vad kan Sveriges totalförsvar faktiskt leverera när det ställs på prov? Några av landets mest centrala företrädare för civilt och militärt försvar samlades för att diskutera totalförsvarets utveckling i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. I samtalet medverkade överbefälhavare Michael Claesson minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin Myndigheten för civilt försvars generaldirektör Mikael Frisell Lotta Finstorp, landshövding i Norrbottens län. Kontakt Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-07-02-lansstyrelsernas-panelsamtal-i-almedalen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-07-02-lansstyrelsernas-panelsamtal-i-almedalen.htmlMon, 03 Aug 2026 15:39:15 +0200Statens roll för utvecklingen i hela landet betonas i aktuell utredning Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling, SVESAM-utredningen, överlämnade måndag den 29 juni sitt slutbetänkande till landsbygdsminister Peter Kullgren. Utredningen betonar att staten behöver ta ett mer samlat ansvar för utvecklingen i hela landet och att styrningen behöver bli tydligare för att få genomslag. Utredningens uppdrag har varit att lämna förslag på hur den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygds­politiken ska utformas. I utredningens uppdrag har också legat att analy­sera om det finns behov av att förändra statliga myndigheters, inklusive länsstyrel­sernas, och regionernas ansvar och uppgifter inom den regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken. Staten behöver ta ett mer samlat ansvar Utredningen betonar att staten behöver ta ett mer samlat ansvar för utvecklingen i hela landet och att styrningen behöver bli tydligare för att få genomslag. Samtidigt lyfts behovet av ökad samverkan mellan olika samhällsnivåer för att bättre ta tillvara resurser och kompetens. - Länsstyrelsen i Västerbotten välkomnar utredningens förslag. Den är genomarbetad och tar ett helhetsgrepp om frågor som rör regional utvecklingspolitik och landsbygdspolitik, säger länsråd Lars Lustig. Utredningen föreslår bland annat att slå samman regional utvecklingspolitik och landsbygdspolitik till en gemensam politik, tydligare ansvar och roller samt styrning av statliga myndigheter, stärkt samverkan mellan stat, regioner och kommuner samt tydligare prioriteringar inom bland annat kompetensförsörjning, infrastruktur och näringslivsutveckling. Länsstyrelserna kan samordna och komplettera regionernas och andra myndigheters uppgifter inom den regionala utvecklingspolitiken –Vi välkomnar särskilt utredningens resonemang om att staten behöver ta ett mer aktivt och samordnat ansvar för hela landets utveckling och att länsstyrelserna har en viktig roll att spela i framtidens sammanhållna utvecklingspolitik. Dels beroende på att länsstyrelserna har många uppgifter som berör utvecklingsfrågor, och dels på att bredden i länsstyrelserna uppgifter sammantaget kan bidra till politikens måluppfyllelse. På detta sätt kan länsstyrelserna bättre än i dag komplettera regionernas och andra myndigheters uppgifter inom den regionala utvecklingspolitiken, säger Lars Lustig. Fakta Svesam-utredningen tillsattes av regeringen den 11 april 2024. Särskild utredare har varit Martin Olauzon, till vardags enhetschef vid Tillväxtverkets landsbygdsenhet. Kontakt Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237 Lars Lustig Länsråd E-post till Lars Lustig Telefon 010-2254302http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-30-statens-roll-for-utvecklingen-i-hela-landet-betonas-i-aktuell-utredning.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-30-statens-roll-for-utvecklingen-i-hela-landet-betonas-i-aktuell-utredning.htmlWed, 24 Jun 2026 10:06:55 +020012 700 älgar får fällas under årets licensjakt på älg Länsstyrelsen Västerbotten har fattat beslut om 2026 års licensjakt på älg. Målsättningen är att 12 700 älgar ska fällas i länet under jaktperioden. Syftet är att minska älgstammen så att de önskade täthetsnivåerna kan uppnås. De senaste inventeringarna och beräkningarna av älgstammens storlek visar att älgstammen fortsatt växa. Resultatet visar också att tidigare beslut och genomförd jakt sannolikt bidragit till att begränsa ökningen. - Vi fortsätter därför arbetet med att nå och balansera på beslutade täthetsnivåer för älgstammens storlek. Det i sin tur syftar till att få genomslag för de målsättningar som finns för skogsskadornas omfattning, mängden trafikolyckor men även negativ påverkan på den biologiska mångfalden, säger Erik Lindberg, viltförvaltare vid Länsstyrelsen Västerbotten. Älgstam i balans Bedömningen är att Västerbotten har en älgstam i balans med betesresurserna om stammen består av 20 000 älgar när jakten är avslutad. - Men för att nå alla mål kommer det däremot att krävas flera insatser än att bara minska antalet älgar. Utöver mål om antal finns också ett mål som säger att älgstammen ska hålla en hög kvalité. Älgstammens kvalité påverkas till exempel också av fördelningen mellan tjurar och hondjur, andelen äldre och produktiva djur, samt produktionen av kalv med höga kalvvikter, berättar Erik Lindberg. Älgstammens kvalité Länsstyrelsen framhåller betydelsen av att beakta älgstammens kvalité parallellt med att stammen minskar. Betydelsen av perspektivet på kvalité ökar när antalet djur blir färre. Länsstyrelserna i norra Sverige har därför, tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund och Storskogsbruket inlett ett arbete för att arbeta med älgstammens kvalitet. Satsningen görs för att få mer kunskap om älgstammen i norra Sverige och för att öka engagemanget för älgförvaltningen, exempelvis genom inrapportering av den data som behövs. Rapportera in fakta om fällda älgar Länets samtliga jaktlag uppmanas att rapportera in älgobservationer samt fällda älgars ålder och vikt till Länsstyrelsen. Dessa data är viktiga bidrag till det underlag som ligger till grund för älgförvaltningen. - Utöver detta så är tilldelningen i år delvis kvoterad med avseende på tilldelningen av vuxna handjur och hondjur. Detta görs för att säkerställa att vi inte får en skev könskvot, då det är vanligt att i synnerhet stora tjurar fälls i större utsträckning, säger Erik Lindberg. Tider för älgjakt i Västerbotten 2026–2027 Älgskötselområden och Licensområden: 1 september -25 september 2026 10 oktober 2026 - 31 januari 2027, alla djur Kalvjaktsområden, hela länet: 1 september - 5 september 2026 (fem dagar) (ej registrerad mark) Fällavgifter för älg Vuxen älg 450 kronor Kalv 150 kronor Kontakt Erik Lindberg E-post till Erik Lindberg Telefon 010-2254441 Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-24-12-700-algar-far-fallas-under-arets-licensjakt-pa-alg.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-24-12-700-algar-far-fallas-under-arets-licensjakt-pa-alg.htmlMon, 22 Jun 2026 15:01:32 +0200Landshövding Helene Hellmark Knutsson deltar i Almedalsveckan Uppbyggnaden av det totalförsvaret, infrastruktur och ökad matproduktion är några av de områden som står i fokus under landshövdingens deltagande i Almedalsveckan i gotländska Visby den kommande veckan. I flera olika sammanhang arbetar landshövdingen och Länsstyrelsen med att lyfta fram Västerbottens tillgångar som en strategisk resurs för Sverige. Det gäller bland annat inom några av de områden som står i fokus under Almedalsveckan. Uppbyggnaden av totalförsvaret – Länsstyrelsens bidrag till ett robust samhälle Länsstyrelsens uppgift är att bygga starka lägesbilder, initiera och genomföra uthållig samverkan, samt att visa motståndskraft genom strategisk kommunikation. Totalförsvaret består av både det civila och militära försvaret. Både sektorerna behöver resurssättas och utvecklas parallellt och tillsammans. Ett robust Sverige bidrar till NATOS kapacitet. I Norra Sverige är ett av flera viktiga fokus att fortsätta bygga ett robust Norden tillsammans med Finland, Norge och Sverige och bygga vidare på de strukturer vi byggt upp sedan 2016. Förbindelsen över Kvarken och väg E-12 Ett mer utvecklat E-12 stråk som knyter ihop Finland, Norge, och Sverige kan stärka både Sveriges och Europas motståndskraft. Krig i Europa i kombination med klimatförändringarnas alltmer synliga konsekvenser har ritat om kartan och ändrat förutsättningarna för handel. En ökad investeringstakt och ett mer regelbundet underhåll av väg E12 är vad som krävs för att förverkliga idén om E12 som nordisk säkerhets- och försörjningskorridor fullt ut. E12 måste behandlas som en gemensam nordisk säkerhetsfråga. Ökad matproduktion i norra Sverige Det oroliga omvärldsläget innebär ett nytt fokus på inhemsk matproduktion. Samtidigt öppnar det förändrade klimatet nya möjligheter för odling och produktion av livsmedel i norra Sverige. I norra Sverige finns förutsättningarna, innovationskraften och entreprenörskapet. Det finns stor potential att öka både produktionen och förädlingen av livsmedel i vår del av landet. - För att lyckas behövs kunskap, fortsatta investeringar, och fördjupad samverkan. Vi har också mycket att lära av Finland som kommit långt i synen på hela Finland som en resurs för odling och förädling, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Kontakt Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-22-landshovding-helene-hellmark-knutsson-deltar-i-almedalsveckan.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-22-landshovding-helene-hellmark-knutsson-deltar-i-almedalsveckan.htmlThu, 18 Jun 2026 10:19:05 +0200Invigning av Kullenkojan i Stöttingfjällets naturreservat Lördag den 13 juni invigdes Kullenkojan i strålande solsken. Ett hundratal besökare vandrade från Alsbergets topp ner till kojan för att delta i firandet. – Vi är glada att kunna bjuda in till en invigning ute i naturen. Att göra skyddade områden mer tillgängliga genom vandringsleder, stugor och andra besöksanläggningar är en viktig del av vårt arbete, sa Björn Jonsson, naturvårdsdirektör på Länsstyrelsen Västerbotten. Guidning, fika och folkmusik Volgsjöpolskorna spelade folkmusik och Vinlidens hembygdsförening stod för det hembakade fikat. Besökare kunde lära sig mer om timring, ängens blommor och områdets historia vid guidestationer. Invigningsceremonin utfördes av ättlingar till de som tidigare bott på platsen. Mer information Kullenkojan färdigställdes 2025 och ligger naturskönt på en slåtteräng i Stöttingfjällets naturreservat, Vilhelmina kommun. Kojan står öppen för besökare att nyttja utan kostnad. På berget finns även en ny vandringsled och ett nytt utsiktstorn. Stöttingfjällets naturreservat Kullenkojan, Naturkartan Kontakt Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-17-invigning-av-kullenkojan-i-stottingfjallets-naturreservat.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-17-invigning-av-kullenkojan-i-stottingfjallets-naturreservat.htmlFri, 12 Jun 2026 12:53:56 +0200Nominera till priset för ungt ideellt engagemang och Rättighetspriset Känner du till en ungdomsorganisation som arbetar för att stärka ungas delaktighet, inflytande och engagemang i demokratin? Eller en aktör som gjort insatser inom integration och mänskliga rättigheter? Nominera innan 30 september. Nu är det dags att nominera till Västerbottens rättighetspris och det nyinstiftade priset för ungt ideellt engagemang. Sista dagen för att nominera till priserna är 30 september . Länsstyrelsen Västerbottens pris för ungt ideellt engagemang Priset för ungt ideellt engagemang delas för första gången ut av länsstyrelserna under 2026 och syftar till att lyfta fram och sprida goda exempel på unga och ungdomsorganisationer som genom sitt ideella engagemang gör skillnad i länet. Årets tema är demokratifrämjande insatser – det vill säga aktiviteter och arbetssätt som stärker ungas rätt till delaktighet, inflytande och meningsfullt deltagande i demokratiska processer. Priset består av ett diplom, en prisceremoni och en prissumma på 5 000–20 000 kronor. Läs mer och nominera till priset för ungt ideellt engagemang Västerbottens rättighetspris Västerbottens Rättighetspris delas ut för andra gången av Länsstyrelsen Västerbotten. Priset uppmärksammar aktörer som — med engagemang, uthållighet och ett tydligt rättighetsperspektiv — har bidragit till ett län där alla invånare har möjlighet att leva ett gott liv, fria från diskriminering och ojämlikhet. Priset består av ett diplom, en prisceremoni och möjlighet att delta på Mänskliga Rättighetsdagarna (MR‑dagarna) 2027. Läs mer och nominera till Västerbottens rättighetspris Prisutdelning Prisutdelning för priserna äger rum under en ceremoni på länsresidenset den 18 november. Utmärkelserna delas ut av Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbottens län. Kontakt Elisabeth Björkman Handläggare E-post till Elisabeth Björkman Telefon 010-2254486 Rebecka Örnbjär Strateg mänskliga rättigheter och barnrätt E-post till Rebecka Örnbjär Telefon 010-2254333http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-12-nominera-till-priset-for-ungt-ideellt-engagemang-och-rattighetspriset.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-12-nominera-till-priset-for-ungt-ideellt-engagemang-och-rattighetspriset.htmlThu, 11 Jun 2026 08:22:16 +0200Länsstyrelserna stärker kommunernas brottsförebyggande arbete En ny redovisning till regeringen visar att länsstyrelserna och Brottsförebyggande rådet hjälper fler kommuner att arbeta systematiskt och följa lagen. Samtidigt efterfrågar länsstyrelserna mer stabila resurser för att klara uppdraget långsiktigt. I slutet av mars 2026 lämnade länsstyrelserna en redovisning till Justitiedepartementet. Rapporten beskriver hur det regionala stödet utvecklats mellan mars 2025 och mars 2026. Under perioden fokuserade länsstyrelserna på att omvandla lagstiftning till praktisk handling genom samverkan och behovsanpassat stöd. Länsstyrelserna har under året även stärkt sin kompetens genom mentorskap och interna nätverk. – Vi spelar en avgörande roll som samordnande aktör. Genom att omsätta nationella strategier till lokal nytta gör vi det brottsförebyggande arbetet mer effektivt och hållbart i hela landet, säger nationell samordnare, Rickard Silva, nationell brottsförebyggande samordnare för länsstyrelserna. Resurser avgör framgången Redovisningen visar att länsstyrelsernas insatser ger konkreta resultat och ökar länens motståndskraft. Trots framgångarna finns också utmaningar. Framför allt mindre kommuner har ofta begränsade resurser och saknar den organisation som krävs för ett effektivt arbete. Länsstyrelserna betonar därför att arbetet kräver långsiktighet, stabil finansiering och tydliga uppdrag för att de goda resultaten ska bestå. Framtida behov av samordning Framåt ser länsstyrelserna ett stort behov av att stärka samordningen av de nationella myndigheternas insatser. I dag arbetar dessa ofta parallellt gentemot kommunerna, vilket innebär dubbla kontaktytor. Det finns potential för ett mer sammanhållet arbetssätt. Rapporten lyfter fram länsstyrelsen som den naturliga aktören att hålla ihop arbetet regionalt. Myndigheterna planerar nu att utveckla stödet ytterligare inom kritiska områden som kriminell ekonomi, digital brottslighet och insatser för barn och unga i kriminalitet. Genom en tydligare ansvarsfördelning och långsiktiga förutsättningar kan det brottsförebyggande arbetet stärkas i hela landet. Delredovisning: Länsstyrelsernas uppdrag att fortsätta utveckla det regionala stödet i det brottsförebyggande arbetet Kontakt Rickard Silva Samordnare brottsförebyggande arbetet E-post till Rickard Silva Telefon 010-2244287 Ulrika Viklund Samordnare brottsförebyggande arbete E-post till Ulrika Viklund Telefon 0611-349021http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-11-lansstyrelserna-starker-kommunernas-brottsforebyggande-arbete.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-11-lansstyrelserna-starker-kommunernas-brottsforebyggande-arbete.htmlWed, 02 Sep 2026 10:25:53 +0200Så många björnar får fällas i Västerbotten 2026 Länsstyrelsen Västerbotten har fattat beslut om att 100 björnar får fällas vid höstens licensjakt. Som tidigare år delas länet in i två stora jaktområden. Licensjakten börjar den 21 augusti och pågår till och med den 15 oktober, om inte alla 100 björnar fällts dessförinnan. Fortsatt hög tilldelning för att minska björnstammen Tilldelningen på 100 björnar är densamma som förra året. Trettio björnar får fällas i jaktområdet väster om väg E45 och 70 björnar får fällas öster om vägen. – Precis som fjolårets höga tilldelning syftar årets jakt till att fortsätta leda björnstammen ned mot Västerbottens förvaltningsmål, säger Michael Schneider, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen Västerbotten. Resultaten från den senaste björnspillningsinsamlingen visade att det fanns strax över 500 björnar i Västerbotten hösten 2024. År 2021 beslutade viltförvaltingsdelegationen att målet för björnstammen ska vara 350 björnar i länet, bland annat för att hantera oro för björnar och på grund av de skador som björnar orsakar rennäringen. Eftersom vilda populationer kan fluktuera i relativt hög omfattning tillåts en stam mellan 280 och 420 björnar. Få problem med björnar Trots att det finns fler björnar i länet än planerat är problemen få. Det är framför allt i renarnas kalvningsland som de orsakar skada. – Björnar som rör sig bland nyfödda renkalvar kan orsaka skador, men med hjälp av licensjakt och riktade skyddsjakter håller vi antalet björnar i kalvningsområden på en låg nivå, säger enhetschef Björn Jonsson. Hundar vid åteljakt Precis som de senaste åren är det tillåtet att släppa hund på spår av björn vid åtlar. Om jägare använder automatiska åtelkameror ska skyltar med information om kameraövervakningen sättas upp. Utplacering av åtelmaterial får ske från 15 juli, men först efter att åteln har anmälts till Länsstyrelsen och blivit godkänd. Anmälan ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast den 14 juli. Mer om licensjakten 2026, björninventering och rovdjursförvaltning Övervakning av brunbjörnen i Sverige, Naturhistoriska Riksmuseet Rovdjur och rovdjursförvaltning i Västerbotten Det fullständiga beslutet för licensjakten på björn i Västerbottens län 2026 Om björnens biologi och ekologi, Skandinaviska Björnprojektet Kontakt Michael Schneider E-post till Michael Schneider Telefon 010-2254450 Björn Jonsson E-post till Björn Jonsson Telefon 010-2254433http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-10-sa-manga-bjornar-far-fallas-i-vasterbotten-2026.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-10-sa-manga-bjornar-far-fallas-i-vasterbotten-2026.htmlMon, 08 Jun 2026 08:00:00 +0200Fyra branscher löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt Den uppdaterade Nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism pekar ut fyra branscher som löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt. En av dessa är bokförings- och redovisningsbranschen, som omfattas av Länsstyrelsens penningtvättstillsyn. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland är tre av 17 organisationer som ingår i Samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som i dag har publicerat en uppdaterad nationell riskbedömning. Högre risknivå Risknivån bedöms generellt som högre på grund av att hotet från organiserad brottslighet har ökat, samt att brottsligheten blivit alltmer integrerad i den legala samhällsstrukturen. Fyra branscher löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt och dessa är bank- och finansieringsrörelse, betalningsinstitut, bokförings- och redovisningstjänster samt fastighetsmäklare. Bokförings- och redovisningsbranschen omfattas av länsstyrelsernas penningtvättstillsyn. Flera faktorer att uppmärksamma – De sektorer som omfattas av länsstyrelsernas penningtvättstillsyn är viktiga för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Bokförings- och redovisningsbranschen är störst av dessa sektorer. Den uppdaterade riskbedömningen lyfter flera riskfaktorer som dessa branscher behöver vara särskilt uppmärksamma på för att minska risken att deras tjänster utnyttjas av kriminella, säger Jesper Jacobsson, rättschef på Länsstyrelsen Skåne. Allvarliga hot mot samhället Den kriminella ekonomin omsätter årligen minst 352 miljarder kronor, enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. För att kunna använda brottsvinster i den legala ekonomin är kriminella aktörer beroende av penningtvätt, ofta via företag och företagskonton. – Penningtvätt och finansiering av terrorism är allvarliga hot mot samhället som kräver gemensamt ansvarstagande. Genom ökad kunskap om riskerna och stärkt samverkan mellan myndigheter och privata aktörer kan resurser och åtgärder riktas dit de gör störst nytta. Kunskap om riskerna är grunden för effektiva åtgärder, säger Annie Frohm från Polismyndigheten, ordförande i Samordningsfunktionen. Här kan du ta del av rapporten I Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism ingår: Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen Skåne, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Västra Götaland, Polismyndigheten, Revisorsinspektionen, Skatteverket, Spelinspektionen, Sveriges advokatsamfund, Säkerhetspolisen, Tullverket samt Åklagarmyndigheten. Kontakt Carina Cutlip Enhetschef E-post till Carina Cutlip Telefon 010-2231781http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-08-fyra-branscher-loper-storst-risk-att-utnyttjas-for-penningtvatt.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-08-fyra-branscher-loper-storst-risk-att-utnyttjas-for-penningtvatt.htmlThu, 04 Jun 2026 09:00:00 +0200Bob gör skillnad för barn och unga som riskerar att dras in i grov brottslighet Rekryteringen av barn och unga till kriminella miljöer fortsätter och allt fler yngre utnyttjas att begå våldsbrott. Fler aktörer samverkar i samhället för snabbare insatser mot unga i riskzon. Trots att uppdraget nu slutredovisats fortsätter arbetet för att utveckla stödet till fler kommuner. Under de senaste två åren har myndigheter och andra aktörer utvecklat samarbetet genom Bob (barn och unga i organiserad brottslighet), en samverkansstruktur där bland annat skola, socialtjänst, polis, kriminalvård och länsstyrelsen ingår. Tillsammans arbetar de för att tidigt upptäcka och stötta barn och unga som antingen redan är etablerade i eller riskerar att dras in i organiserad brottslighet. Samverkansstrukturen finns nu i stora delar av landet och har stärkts på lokal nivå. Det gör att fler aktörer kan agera tidigare, mer samordnat och med barnets bästa i fokus. Agerar tidigt och snabbt utifrån barn och ungas behov Många barn och unga som riskerar att rekryteras lever i utsatta situationer – otrygga uppväxtförhållanden, psykisk ohälsa eller kriminalitet i familjen. Därför behöver skola, socialtjänst, polis och andra aktörer samarbeta för att se hela barnets situation och ge rätt stöd i tid. Genom att skapa gemensamma lägesbilder och dela mer information med varandra, kan olika aktörer agera mer samordnat och effektivt runt enskilda barn och unga. – Styrkan i Bob är den obrutna kedjan från nationell till lokal nivå. Samtidigt är förmågan att prioritera utifrån unika geografiska förutsättningar helt avgörande för att vi ska kunna skydda våra unga, säger landshövding Anders Thornberg i Hallands län. Fortsatt utveckling för arbetet inom Bob-uppdraget Nu har regeringen förlängt uppdraget till december 2026. Arbetet med Bob fortsätter att utvecklas och kan nå fler kommuner i landet. Utvecklingen handlar bland annat om att säkerställa en ändamålsenlig samverkan mellan berörda aktörer, stärka kartläggningen av målgruppen barn och unga med riskfaktorer och att integrera den i gemensamma lägesbilder. Ny lagstiftning ger skola, socialtjänst och polis bättre möjligheter att dela information för att förebygga kriminalitet. Den behöver användas i större utsträckning i det förebyggande arbetet. Samtidigt är det viktigt att involvera fler aktörer, som hälso- och sjukvård, kriminalvård, civilsamhälle och näringsliv samt att fortsätta utveckla insatser mot rekryteringen i sociala medier. – Länsstyrelserna sprider Bob-arbetets resultat över hela landet. Att vi delar med oss av framgångsrika arbetssätt är helt avgörande för att kunna skydda våra unga mot den organiserade brottsligheten, säger länsråd Ann Holmlid på Länsstyrelsen Östergötland. Exempel på samverkan Bob i Halmstad: gemensamt mindset och snabba insatser Bob-samverkan i Halmstad gör det möjligt att snabbt fånga upp barn och unga i riskzon genom ett nära samarbete mellan polis, skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvården. Insatser kan snabbt sättas in eftersom alla fått förståelse för varandras uppdrag och delar lägesbilder. Ett exempel där samverkan gjort skillnad är i skolan. Från att ha haft utmaningar med kriminalitet som kom in i klassrummen, kunde lugnet återställas med olika insatser som ett nytt trygghetsteam. Det som ger framgång är att bygga goda relationer, skapa snabba kontaktvägar och våga testa nya arbetssätt, menar Stina Ljungdahl som är kommunpolis i Halmstad. – Vi jobbar som ett Bob-lag med målet att skydda barnen mot organiserad brottslighet. Vårt gemensamma mindset är ”inte sen, inte någon annan utan nu och vi tillsammans”. Det ger effekt och ökar tilliten till att samhället agerar snabbt när det behövs, säger hon. Bob i Karlstad: nära samverkan med korta kontaktvägar I Karlstads Bob-råd samlas chefer från skola och socialtjänst, brottsförebyggande samordnare och andra nyckelfunktioner från lokalpolisområdets fem kommuner. Även Länsstyrelsen, barn- och ungdomspsykiatrin, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten deltar i arbetet. En avgörande framgångsfaktor är att få ökad kunskap om de olika verksamheterna och att skapa korta kontaktvägar, menar kommunpolisen Ida Hasselroth. Ett särskilt telefonnummer används när en aktör i kommunen snabbt behöver råd och stöd i frågor som rör barn och unga. En viktig styrka i arbetet är också att samla flera kommuner i ett gemensamt forum. Deltagarna delar lägesbilder och utbyter erfarenheter- både goda exempel och utmaningar- för att tillsammans hitta lösningar. - Vår nära samverkan och de korta kontaktvägarna har bland annat bidragit till att förhindra en planerad skolskjutning och till att hantera ett ärende där en ungdom gömde ett vapen hemma hos sig, säger Ida Hasselroth. Slutredovisning av tidigare uppdrag I april 2025 gav regeringen i uppdrag åt de åtta myndigheterna inom Bob att fortsätta utveckla stödet. Det uppdraget redovisades i april 2026. Uppdrag att fortsätta utveckla stödet till arbetet med barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott med koppling till organiserad brottslighet, Länsstyrelsen Västerbotten Så bidrar de olika myndigheterna i Bob Polismyndigheten leder den lokala samordningen och bidrar med metoder för att identifiera unga i riskzon. Åklagarmyndigheten bidrar med expertis kring rättsprocessen och aktuell lagstiftning. Skolverket bidrar med kunskap och stöd om skolans roll som skyddsfaktor i det brottsförebyggande arbetet, och om hur skolan kan stärka elevers trygghet, närvaro och möjlighet att fullfölja sin utbildning. Socialstyrelsen stöttar socialtjänst och hälso- och sjukvård i hela det brottsförebyggande arbetet med barn och unga, med kunskapsbaserade arbetssätt och insatser med stöd i forskning. Statens institutionsstyrelse (SiS) fokuserar på att skapa trygga övergångar och hållbar utslussning för de unga som är placerade. Kriminalvården kan möjliggöra för insatser från andra aktörer då ett barn är häktat samt samplanera insatser och åtgärder för barn som dömts till ett straff. Brottsförebyggande rådet (Brå) tar fram och utvecklar kunskap om brott och brottsförebyggande arbete samt ger stöd till aktörer inom Bob-samverkan. Länsstyrelserna leder det regionala arbetet och fungerar som länken mellan nationella strategier och lokala behov. Relaterad information Bob-guide, Brottsförebyggande rådet Bob-samverkan i Halmstad, Polismyndigheten Kontakt Charlie Lundgren Handläggare E-post till Charlie Lundgren Telefon 010-2254533http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-04-bob-gor-skillnad-for-barn-och-unga-som-riskerar-att-dras-in-i-grov-brottslighet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-04-bob-gor-skillnad-for-barn-och-unga-som-riskerar-att-dras-in-i-grov-brottslighet.htmlThu, 16 Jul 2026 10:43:05 +0200Tillfälligt förbud mot att stanna och parkera på del av Vildmarksvägen i Stekenjokk Mellan 6 juni och 15 juli är det förbjudet att stanna och parkera efter en cirka fem kilometer lång sträcka av Vildmarksvägen. Länsstyrelsens förbud syftar till att trafiken ska flyta bättre och att flyttande och kalvande renar ska få lugn och ro. Klicka för större kartbild. Det finns två öppna parkeringar, Stekenjokk- och Tjåkkolaparkeringen, där det går bra att stanna. Sträckan är väl skyltad med information om vad som gäller. Efter den 15 juli har snömängden minskat och trafiken förväntas vara lugnare. Då har också de flesta renarna passerat genom området och kalvningsperioden är över. Polis- och utryckningsfordon, fordon för väghållning, fordon i samband med renskötsel och fordon behöriga för tillträde till Stekenjokk gruvområde är undantagna från förbudet. Relaterad information Trafikverkets information om Vildmarksvägen Kontakt Michael Haglund Länsjurist E-post till Michael Haglund Telefon 010-2254299http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-03-tillfalligt-forbud-mot-att-stanna-och-parkera-pa-del-av-vildmarksvagen-i-stekenjokk.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-03-tillfalligt-forbud-mot-att-stanna-och-parkera-pa-del-av-vildmarksvagen-i-stekenjokk.htmlMon, 01 Jun 2026 13:00:00 +0200Länsstyrelserna tar över skyddsrumskontroller Länsstyrelserna har fått i uppdrag att förbereda sig för att från och med 1 januari 2027 ta över ansvaret för att kontrollera skyddsrum. Fram till dess ansvarar Myndigheten för civilt försvar för kontrollerna. Syftet med förändringen är bland annat att kontrollverksamheten ska intensifieras och befolkningsskyddet på så sätt stärkas. Under 2026 har länsstyrelserna fått i uppdrag av regeringen att planera och förbereda övertagandet i samverkan med Myndigheten för civilt försvar. Senast den 4 december 2026 ska uppdraget redovisas till Regeringskansliet. Redovisningen ska innehålla en redogörelse av hur varje länsstyrelse planerar att uppfylla sitt ansvar att kontrollera skyddsrum. Länsstyrelsen i Stockholms län samordnar uppdraget. – Regeringen är tydlig med att man vill att kontrollverksamheten ska öka i takt och det tillförs också mer resurser för detta framöver, säger Mikael Jeppson, försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Stockholms län. Att rusta upp landets skyddsrum är en av de åtgärder som försvarsberedningen pekat på som ger störst förmågehöjande effekt på kort sikt. Ny lag om skyddsrum från och med den 1 juni Idag den 1 juni träder en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen i kraft som innebär nya krav på kommuner och fastighetsägare. Bland annat ska ägare till byggnader eller anläggningar med skyddsrum bli skyldiga att genomföra förenklade kontroller efter föreläggande från ansvarig myndighet. Även regleringen om underhåll och förbättringsåtgärder i skyddsrum förtydligas. Mer information om lagändringarna: Ny lag om skyddsrum träder i kraft – nya krav på kommuner och fastighetsägare, Myndigheten för civilt försvar Skyddsrum i Sverige I Sverige finns cirka 64 000 skyddsrum som fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare ska kunna ställa i ordning inom 48 timmar vid höjd beredskap. I Västerbottens län finns skyddsrum främst i centralorterna i Lycksele, Skellefteå, Storuman, Umeå, Vindeln och Vännäs kommun. Översikt över skyddsrum och skyddade utrymmen, Myndigheten för civilt försvar Kontakt Magnus Hansson Beredskapsdirektör E-post till Magnus Hansson Telefon 010-2254303 Roy Zacharias Handläggare inom lagen om skydd mot olyckor, Länsstyrelsen i Stockholms län roy.zacharias@lansstyrelsen.se Telefon 010-223 13 71 Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-01-lansstyrelserna-tar-over-skyddsrumskontroller.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-01-lansstyrelserna-tar-over-skyddsrumskontroller.htmlMon, 01 Jun 2026 09:50:22 +0200Flytt av flodpärlmusslor framgångsrik – starkt hotade arten har föryngrat sig I en insats för att hjälpa den starkt hotade flodpärlmusslan har det gjorts försök att återetablera den genom att flytta levande musslor. Det visade sig vara en framgångsrik metod. Nu har flodpärlmusslan lyckats reproducera sig igen i två vattendrag där den nästan helt försvunnit tidigare. Mellan 2008–2010 gjordes tre försök att flytta vuxna musslor från befintliga populationer av den rödlistade flodpärlmusslan för att etablera arten där den tidigare levt. När man nu följt upp försöken i projektet Grip on Life visar det sig att flodpärlmusslan har lyckats reproducera sig i två av de tre vattendrag där musselflyttarna genomfördes och musslorna har anpassat sig till sina nya hem. Flodpärlmusslan kan sprida sig av egen förmåga om rätt förutsättningar finns, men det kan ta väldigt lång tid. – Den mänskliga påverkan på vattendrag och flodpärlmusslans livsmiljöer genom till exempel flottningen har haft en negativ effekt på flodpärlmusslan över tid. Det är väldigt goda nyheter att vi kan se föryngring i bestånden i uppföljningen av den flytt som gjordes för drygt 15 år sedan, säger Malin Holmgren, miljöövervakningshandläggare på Länsstyrelsen Västerbotten. Svag föryngring Flodpärlmusslan kan bli upp till 280 år gammal – ett av jordens mest långlivade djur. Trots att många vattenmiljöer i Västerbotten blivit negativt påverkade finns det fortfarande en del livskraftiga populationer kvar i länet, men i mer än hälften av vattendragen där arten förekommer är föryngringen svag eller saknas helt. Att försöken med de flyttade musslorna visat sig vara framgångsrika är mycket goda nyheter för artens överlevnad. Det visar dessutom att det restaureringsarbete som gjorts i vattendrag i länet, med åtgärdade vandringshinder och återställning av miljöer som bland annat flottledsrensats, har varit lyckat för vattenlevande arter. I de lyckade försöken har man tittat på möjliga framgångsfaktorer för att flodpärlmusslan ska kunna återetablera och föröka sig. Det är av stor vikt att musslorna sätts ut i ett restaurerat vattendrag med rätt levnadsförutsättningar, både för flodpärlmusslan och mussellarvernas värdfisk – öringar och lax. Några exempel på framgångsfaktorer för att musslan ska kunna föröka sig är: god vattenkemi höga tätheter av lax eller öring samt en naturlig, variationsrik vattenmiljö utan vandringshinder. Vuxna flodpärlmusslor i Paubäcken. Arkivbild. Flyttmetoden mer effektiv I dagsläget används två andra metoder i försök att främja flodpärlmusslans etablering och reproduktion, varav en av dem är manuell infektering av öring. Då fångas värdfiskar in som sedan sammanförs med musslans larver i en ”soppa”, där larverna fäster i värdfiskens gälar. Denna metod är dock betydligt kostsammare och kräver specialistkompetens. En musselflytt är mindre tidskrävande och i en flytt finns musslorna också kvar på längre sikt och kan reproducera sig på egen hand under många års tid. – ”Flyttmetoden” är ett bra komplement till metoden med infektering av värdfisk eftersom fler har möjlighet att genomföra den. Men för att utfallet ska bli framgångsrikt så krävs ett helhetsperspektiv då vattenmiljön är komplex och vi behöver förstå varför musslorna försvunnit från vattendragen, säger Tommy Vennman, biträdande enhetschef på miljöanalysenheten på Länsstyrelsen Västerbotten och fortsätter: – Resultaten visar också hur viktigt det är att restaurera påverkade vattendrag, med målet att återställa vattendragen till sina naturliga tillstånd. Det skapar i sin tur förutsättningar för bättre livsmiljöer för alla arter i vattenmiljön. Flodpärlmusslan tecken på friskt vattendrag Flodpärlmusslan är fridlyst sedan 1994 och klassas som starkt hotad i Sverige. Arten är också listad i EU:s Art- och habitatdirektiv och på IUCN:s globala rödlista. – Vi har ett ansvar att se till att bevara arten och därför är det viktigt med framtida naturvårdande insatser för flodpärlmusslan och andra vattenlevande arter. Just flodpärlmusslan är ett tydligt tecken på friska vattendrag om där finns välmående bestånd med bra föryngring, säger Tommy Vennman. Återintroduktion av flodpärlmussla – erfarenheter från tre vattendrag i Västerbottens län Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet Grip on Life, ett nationellt projekt som pågår under 2021–2026 där Länsstyrelsen Västerbotten är en av projektets partners. Resultaten i flodpärlmusselrapporten är en av flera naturvårdsinsatser som sammanställts i projektet. Samtliga rapporter och publikationer i Grip on Life Relaterad information Rapport: Återintroduktion av flodpärlmussla Kontakt Tommy Vennman E-post till Tommy Vennman Telefon 010-2254366 Malin Holmgren Miljöhandläggare E-post till Malin Holmgren Telefon 010-2254362 Elin Bäckström Miljöhandläggare E-post till Elin Bäckström Telefon 010-2254232 Tobias Eriksson Projektledare E-post till Tobias Eriksson Telefon 010-2254371http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-01-flytt-av-flodparlmusslor-framgangsrik---starkt-hotade-arten-har-foryngrat-sig.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-06-01-flytt-av-flodparlmusslor-framgangsrik---starkt-hotade-arten-har-foryngrat-sig.htmlFri, 29 May 2026 15:32:08 +0200Gemensamma insatser för demokratisk integration i Västerbotten De senaste åren har antalet flyktingar som kommer till Sverige sjunkit kraftigt. Fokus har skiftat från mottagande till integration. Med det kommande valet diskuterade migrationsrådet hur medborgarskap påverkar valdeltagandet. Aldrig tidigare har så många utrikesfödda fått rösta i ett svenskt riksdagsval som till hösten. Vid tidigare val har valdeltagandet varit lägre hos personer som är utrikesfödda eller har utrikesfödda föräldrar. Migrationsrådet, som leds av Länsstyrelsen och samlar utvalda representanter för länets femton kommunledningar, regionen, statliga myndigheter, näringslivet och det civila samhället, arbetar gemensamt för en väl fungerande integration i Västerbotten. Den här gången diskuterade de bland annat demokratisk integration och valdeltagande. Färre nyanlända till Västerbotten Migrationsverket föreslog den 29 april att 2 400 nyanlända ska anvisas till kommuner i landet under 2027, jämfört med 8 200 året innan. – Det här är även första året på en mycket lång tid det inte längre finns boenden för asylsökande i länet. Detta beror både på Migrationsverkets omorganisation och på minskat antal asylsökande, säger Lilian Sahlin integrationsstrateg vid Länsstyrelsen Västerbotten. Framåt präglas området av stora förändringar inom migration och integration, både nationellt och på EU-nivå. Det innebär ett skifte mot ett lägre mottagande men också förändrade villkor med tydligare fokus på individens ansvar och ökade krav i integrationsprocessen. Det ställer ökade krav på samverkan, gemensam planering och långsiktiga arbetssätt i det regionala integrationsarbetet. Integrationspolitiska målen i fokus I maj samlades migrationsrådet i Västerbotten fysiskt för första gången sedan innan pandemin, med god uppslutning från länets femton kommuner, Region Västerbotten, statliga myndigheter, näringslivet och civilsamhället. Träffen hade ett tydligt fokus på de integrationspolitiska målen som antogs 2024 samt det nya uppdrag som länsstyrelserna fick i regleringsbrevet 2026. Arbetet med att omsätta de integrationspolitiska målen i ett regionalt sammanhang i Västerbotten är under uppbyggnad och kombinerar kortsiktiga insatser med ett mer långsiktigt utvecklingsarbete. – Vi behöver göra det här arbetet tillsammans, och det finns ett engagemang ute i länet för att ta sig an uppgiften. Ett strategiskt regionalt arbete bör ta sin utgångspunkt i att skapa samsyn, riktning och helhet, samtidigt som den ger utrymme för lokala variationer, säger Lars Lustig, länsråd, som deltog under träffen. Utvecklingen framåt Under träffen fick deltagarna resonera kring hur det regionala strategiska integrationsarbetet kan utvecklas. Flera återkommande teman framkom i gruppernas inspel. Samverkan är en avgörande förutsättning för att lyckas. Kommuner, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv är viktiga parter i arbetet. Behov av att bygga mer sammanhållna insatser, där exempelvis språk, utbildning, arbete och social inkludering hänger ihop. Arbete och språkutveckling framhölls som centrala delar i integrationsprocessen. Förebyggande arbete och social sammanhållning. Det kan bland annat vara tidiga insatser för unga, men också att nå personer som står långt från arbete och utbildning. Mötesplatser, föreningsliv, kultur och idrott lyftes som viktiga arenor för delaktighet och gemenskap. Kontakt Lilian Sahlin Handläggare E-post till Lilian Sahlin Telefon 010-2254510http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-29-gemensamma-insatser-for-demokratisk-integration-i-vasterbotten.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-29-gemensamma-insatser-for-demokratisk-integration-i-vasterbotten.htmlThu, 11 Jun 2026 15:24:48 +0200Totalförsvar och livsmedelsförsörjning i fokus när länsstyrelserna samlades i Linköping För sjätte året i rad samlades ledningspersoner från landets länsstyrelser för att stärka samverkan kring totalförsvarsfrågor. Under årets träff låg särskilt fokus på Sveriges livsmedelsförsörjning i kris och krig. Sydöstra civilområdet stod värd för mötet som i år ägde rum i Linköping. ­– Dagarna gav en viktig påminnelse om hur vi alla hänger ihop. Det är tillsammans som vi skapar ett mer robust och motståndskraftigt Sverige, säger Gunilla Svantorp, landshövding i Östergötland och civilområdeschef för Sydöstra civilområdet. Tema: ledning och samverkan En nyckel för att upprätthålla samhället i kris och krig är gemensam förståelse för beredskapssystemets alla delar och hur alla som verkar i det kan samarbeta på bästa sätt. Därför var Försvarsmakten och Myndigheten för Civilt Försvar inbjudna för att berätta om civil-militär samverkan och det civila försvaret på nationell, högre regional och regional nivå. Myndigheten för totalförsvarsanalys berättade om slutredovisningen av regeringsuppdraget om att följa upp och utvärdera myndigheternas implementering av den nya strukturen för civilt försvar och samhällets krisberedskap. Presentationen belyste forumets tema och gav ingångsvärden till fördjupande diskussioner om civilområdesansvariga länsstyrelsers och länsstyrelsernas roll i ledningen och samordningen av totalförsvaret. – Vi fortsätter diskutera utmaningar och framgångsfaktorer för den högre regionala och regionala nivån. Genom att stärka vår gemensamma förmåga säkerställer vi att vi är rustade för framtiden, säger Gunilla. Livsmedelsförsörjning ur länsstyrelsens perspektiv För att rama in ämnet livsmedelsförsörjning under kris och höjd beredskap var Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) inbjudna för att ge sina inspel. Tillsammans diskuterades hur Sveriges livsmedelsförsörjning påverkas av omvärlden, men även av länsstyrelsens andra uppdrag inom exempelvis djurhållning och dricksvatten. – Vi har ökat vår kunskap och förståelser för olika roller inom planering för livsmedelsförsörjning vid kris och höjd beredskap. Inom livsmedelsförsörjningen finns många beroendeförhållanden, risker och sårbarheter som måste diskuteras tillsammans, säger Catrin Molander, kanslichef för Sydöstra civilområdet vid Länsstyrelsen Östergötland. Strategiskt ledningsforum Strategiskt ledningsforum är ett årligt möte som samlar höga chefer inom länsstyrelserna för att diskutera civilt försvar. I år stod Sydöstra civilområdet, som består av Länsstyrelserna i Östergötland, Jönköping och Kalmar län, värd för mötet. Under mötet var alla landshövdingar och civilområdeschefer, försvarsdirektörer, civilområdeskanslichefer och länsråd samlade i Linköping. Deltog gjorde även ledningsrepresentanter från andra myndigheter och beredskapsmyndigheter: Försvarsmakten, Myndigheten civilt försvar, Myndigheten för totalförsvarsanalys samt Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Relaterad information Civilt försvar Sveriges sex civilområden Kontakt Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-27-totalforsvar-och-livsmedelsforsorjning-i-fokus-nar-lansstyrelserna-samlades-i-linkoping.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-27-totalforsvar-och-livsmedelsforsorjning-i-fokus-nar-lansstyrelserna-samlades-i-linkoping.htmlTue, 26 May 2026 09:21:35 +0200Stora Tuvan öppet för besökare igen Länsstyrelsen har beslutat att upphäva det tillfälliga beträdnadsförbudet på Stora Tuvan. Tidigare i vår stängdes en del av ön för besökare eftersom den hotade vitryggiga hackspetten häckade i området. Fågelparet har nu valt bohål och platsen där de slutför häckningen ligger utanför ön. Därför kan området öppnas tidigare än planerat. Enligt tidigare beslut skulle det vara stängt till den 15 juni för att ge fåglarna lugn och ro. Det ordinarie fågelskyddsområdets bestämmelser gäller fortfarande. – Nu hoppas vi på en framgångsrik häckning för vitryggsparet. 2026 ser ut att bli ett bra år, sakta men säkert ökar antalet häckande par i länet, berättar Åsa Stenman, Länsstyrelsen Västerbotten. Skyltar finns uppsatta i området med information om vad som gäller. Rödmarkerat område visar det ordinarie fågleskyddsområdet på Stora Tuvan som fortsatt gäller. Rampen och gömslet går bra att besöka under tiden för beträdnadsförbudet. Klicka för större bild. Film om lövskogsrestaureringen på Stora Tuvan Artfakta - Vitryggig hackspett Naturreservatet Umeälvens delta Kontakt Åsa Stenman Naturvårdshandläggare E-post till Åsa Stenman Telefon 010-2254471http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-26-stora-tuvan-oppet-for-besokare-igen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-26-stora-tuvan-oppet-for-besokare-igen.htmlWed, 20 May 2026 08:30:00 +0200Länsstyrelsens fältarbeten i länet i sommar I sommar hittar du flera av Länsstyrelsens verksamheter ute i fält. Det handlar bland annat om inventering av olika arter, provtagningar samt projekt för att återställa vattenmiljöer. Här presenterar vi ett axplock! Varje sommar och en bit in på hösten har Länsstyrelsen många anställda ute i skog och mark för olika sorters fältarbeten. Det rör sig om inventering av olika växter och djurarter, restaureringar och underhållsarbete, återställning av naturmiljöer till provtagningar och olika undersökningar. Insatserna fungerar bland annat som underlag för miljöövervakning och vattenförvaltning, samt för att beskriva miljötillståndet och för att följa arters och naturmiljöers förändringar över tid. Spänd förväntan inför smågnagarövervakningen – fjolåret blev sorkår En av de många fältaktiviteter som genomförs är den årliga smågnagarövervakningen som en del i miljöövervakningen. Vecka 26 och 34 inventeras smågnagare i Ammarnäsfjällen för att följa förändringar i miljö, natur, och klimat. Tillgången på smågnagare är livsviktig för de många rovdjur som har smågnagare som stor del av födan. En sammanställning av 2025 års smågnagarövervakning visar att fjolåret var ett så kallat sorkår. Smågnagarpopulationerna går i cykler med toppår och bottenår, där tillgången till sork och fjällämmel kan variera kraftigt från år till år. De senaste två säsongerna visade en uppåtgående trend i Ammarnäsområdet ifjol med ett bra sorkår där bland annat skogssork, gråsiding och åkersork noterades. Den välbekanta och temperamentsfulla fjällämmeln fortsätter vara en mer ovanlig syn – bara en handfull fjällämlar har noterats de senaste åren. En mer försynt gnagare som däremot påträffades i 2025 års inventering var skogslämmeln, en skogslevande art som inte noterats i området sedan 2016. Inte längre självklar cyklicitet Storleken på gnagarpopulationen i Ammarnäsområdet har sedan mätningarnas start 1995 följt ett cykliskt mönster med jämna intervall mellan toppår och bottenår, men mönstret är inte längre lika framträdande. Tätheterna vid toppår är inte heller lika hög som tidigare. – Oregelbundenheten gör att det är svårt att förutspå om 2026 blir ett år med än högre tätheter än 2025, eller om vi står inför ett bottenår med riktigt låga tätheter, så det är med spänd förväntan vi genomför årets smågnagarinventering, säger Elin Bäckström, miljöövervakare med ansvar för smågnagarövervakningen. Eftersom smågnagare är huvudföda för en rad olika rovdjur har de en stor inverkan på den biologiska mångfalden i fjällvärlden. – Om kommande säsong blir ett topp- eller bottenår för gnagarna kan få stora konsekvenser för rovdjurspopulationerna i området. Förhoppningen är att det blir ett till år med förhållandevis många smågnagare, men det återstår att se, säger Elin Bäckström. Smågnagarövervakningen bidrar till uppföljningen av miljömålen Storslagen fjällmiljö, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar samt Giftfri miljö. Nedan listas ett urval av länsstyrelsens många fältaktiviteter som kommer pågå under sommaren och hösten: Miljöövervakning och kalkeffektuppföljning Utterinventering Årliga inventeringar bedrivs under augusti-oktober där fyra inventeringsplatser per tio kvadratkilometer ruta besöks. Under årets inventering görs återbesök på de 420 punkter som inventerats 2021 och är framslumpade i hela Västerbotten. Varje inventeringspunkt är en bro eller trumma över vattendrag där själva övergången kontrolleras, samt cirka 50 meter uppströms och nedströms på båda sidor av vattendraget. Under inventeringens gång söker man spillning och spår efter utter och mink. Under inventeringen noteras förekomst av utter, mink och andra djur såsom bisamråtta, bäver, vattensork och hermelin/vessla. Dessutom samlas data om utterns val av föda. Syftet med inventeringen är att följa utbredning och populationsdynamiken av utter och mink. Kontaktperson: Darius Strasevicius darius.strasevicius@lansstyrelsen.se Fladdermusinventering Inventering av fladdermöss ingår i ett övervakningsprogram för att fastställa vilka arter som finns i länet, deras utbredning och utveckling i länet. Inventeringar sker genom ultraljudinspelning av fladdermössen och inventeringar på natten. Fladdermusinventeringen pågår under juni-september runt om hela Västerbotten. Kontaktperson: Elin Bäckström elin.backstrom@lansstyrelsen.se Smågnagarinventering Under veckorna 26 och 34 genomförs fångstinventeringar av smågnagare, sorkar, lämlar och näbbmöss i Ammarnäs. Fångsterna sker längs med fem fångstlinjer. Smågnagare är en viktig del i näringsväven eftersom de utgör basföda för rovviltet. De har därför en stor betydelse för fjällens ugglor, rovfåglar, och rovdäggdjur och biologiska mångfald. Smågnagarövervakningen utgör är en viktig indikator för att upptäcka eventuella förändringar av miljön. Kontaktperson: Elin Bäckström elin.backstrom@lansstyrelsen.se Smågnagarinventering i Ammarnäsfjällen. Inventering av häckande fåglar Under juni och juli inventeras häckande fåglar i hela länet. Detta ingår i de nationella inventeringarna inom Svenska Fågeltaxering som har en standardrutt på fyra kvadratkilometer. Inventeringen är en kombinerad punkt- och linjeinventering där alla fåglar som syns, hörs eller noteras. Inventeringen sker under de tidiga morgontimmarna med start klockan 04.00 när de flesta fåglarna sjunger. I år planeras inventering av minst femton standardrutter. Kontaktperson: Darius Strasevicius darius.strasevicius@lansstyrelsen.se Inventering av häckande kustfåglar Längs Västerbottens kust och skärgårdar inventeras häckande kustfåglar under juni och juli. Inventeringarna ingår i de regionala (32 rutter) och nationella (15 rutter) programmen för långsiktig övervakning av kustmiljön. Fåglar inventeras genom att räkna antalet individer av varje fågelart på vatten och land inom en ruta på två kvadratkilometer. Inventeringen omfattar sjöfåglar och ett fåtal andra fågelarter som är förknippade med havsmiljö. Under inventeringen bedöms häckningsstatusen för varje art. I år sker även inventering av storskarv under samma period. Syftet med skarvinventering är att se förändringar i antal och kartlägga deras häckningsförsök i Västerbotten. Kontaktperson: Darius Strasevicius darius.strasevicius@lansstyrelsen.se Inventering av häckande kustfåglar. Insektövervakning Sedan 2025 deltar Länsstyrelsen i det internationella projektet ”Insects of the North” som finansieras av EU-programmet Interreg Aurora med projektpartners i Sverige och Finland. Syftet är att ta fram en metod för övervakning av flygande insekter. I Västerbotten används tio Malaisefällor i varierade miljöer, från kust till fjäll. En extra insats kommer göras i bevakningen av blodsugande insekter. För att kunna fånga in dessa insektstyper kommer det användas tre myggfångare som töms regelbundet. Med hjälp av dessa är det möjligt att identifiera vilka perioder det är högst aktivitet av myggor och knott av varje art. Allt insektsmaterial analyseras med hjälp av DNA-analys. Insekterna är ofta är mycket svåra att identifiera, men tack vare de nya DNA-analyserna effektiviteras identifieringen av flera arter. Kontaktperson: Darius Strasevicius darius.strasevicius@lansstyrelsen.se Inventering av flodpärlmusslor Den starkt hotade flodpärlmusslan finns i ett 80-tal vattendrag i länet och inventeras årligen inom Länsstyrelsens regionala miljöövervakning. Syftet är att fastställa populationernas status och dess trendutveckling, samt att beskriva livsmiljöerna och deras förändring över tid. Samt påvisa eventuell påverkan som kan utgöra ett hot mot flodpärlmusslan och dess fortsatta överlevnad och kartlägga nya förekomster. Under åren 2024–2027 genomförs musselinventeringen i GESIV-projektet, samt inom miljöövervakningen. Delprogrammet ger också underlag till biologisk uppföljning av genomförda åtgärder som exempelvis kalkning av försurade vattenmiljöer, biotopåterställning av påverkade vattendrag och borttagande av vandringshinder. Kontaktperson: Malin Holmgren malin.holmgren@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen inventerar flodpärlmusslor under sommaren. Vattenkemiprovtagning Provtagning av vattenkemi sker kontinuerligt hela året i ett flertal vattendrag såsom Ånäset, Sävarån och Hörnån. Detta görs som en del i regionala och nationella miljöövervakningsprogram samt för fördjupade studier av vissa utvalda vattendrag. Som en uppföljning på kalkningsinsatser så sker också en intensiv provtagning i kalkade vatten i Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Skellefteå, Dorotea, Vilhelmina samt Åsele kommuner under högflödesperioden. Inom miljöövervakningen provtas även ett litet antal utvalda sjöar vid fyra tillfällen under året. Kontaktpersoner: Mats Norberg mats.norberg@lansstyrelsen.se Malin Holmgren malin.holmgren@lansstyrelsen.se Bottenfaunaprovtagning Fältarbete med bottenfaunaprovtagning genomförs från och med mitten av maj och pågår fram till mitten av juni. Kalkade vattendrag "sparkas" enligt metod M42 som en del i kalkeffektuppföljningen. En del lokaler tillhör miljöövervakningsprogrammet samtidigt som de är referens till kalkeffektuppföljningen. Totalt provtas ungefär 60 lokaler. Kontaktperson: Malin Holmgren malin.holmgren@lansstyrelsen.se Elfiske Elfisket startar andra veckan i juli och pågår till början av september. Målet är att hinna elfiska samtliga 220 lokaler, det vill säga specifika platser i vattendrag. De flesta lokaler ingår i kalkeffektuppföljningen och, liksom med bottenfaunaprovtagningen, tillhör en del lokaler miljöövervakningsprogrammet samtidigt som de är referens till kalkeffektuppföljningen. Kontaktperson: Mats Norberg mats.norberg@lansstyrelsen.se Elfiske. Nätfiske Nätprovfiske bedrivs inom ramen av miljöövervakningsprogrammet och kalkeffektuppföljning med samma metodik. Nät läggs ut på samma platser och samma riktning som tidigare år. Antal nät som läggs ut är beräknat på sjöns yta och djup och ska spridas jämt mellan olika djupintervaller. Fisk mäts och vägs, samt skickas till analys för tungmetaller och miljögifter om sjön som också ingår i miljögiftövervakningsprogrammet. Miljöövervakningssjöar provfiskas vart tredje år medan kalkade sjöar provfiskas med cirka tio års intervall. Kontaktperson: Magnus Lindberg magnus.lindberg@lansstyrelsen.se Vattenvård och projekt Restaurering av vattendrag i Kultsjödalen I Kultsjödalen genomförs restaurering av flottledspåverkade delar av Marsån, Stalonbäcken, Dainabäcken och Gäddbäcken. Restaureringen ska förbättra livsmiljön och reproduktionsförmågan hos musslan och dess värdfisk öringen. I sommar kommer manuell restaurering göras i Stalonbäcken och Gäddbäcken. Elfisken kommer genomföras i flera bäckar där åtgärder har gjorts tidigare för att följa upp effekten av åtgärderna. Som tidigare år kommer det också göras stödåtgärder för flodpärlmusslan i Stalonbäcken och Dainabäcken. Kontaktperson: Magnus Lindberg magnus.lindberg@lansstyrelsen.se Restaurering i Öreälvens avrinningsområde Länsstyrelserna i Västerbotten, Jämtland och Västernorrland genomför mellan år 2021–2027 EU-projektet Ecostreams for LIFE. I Västerbotten utförs restaureringsåtgärder i Öreälven med flera biflöden från Storforsen ovanför Örträsk och nedströms ut till kusten. I år sker arbetet i Ecostreams i Öreälvens huvudfåra. Åtgärderna kommer att utföras med hjälp av två grävmaskiner. Grävmaskiner med specialanpassade gripgallerskopor används för att öppna upp avstängda områden som torrlagts genom flottledsrensningar samt för att återföra stenar, block och grusmassor till vattendraget som tidigare schaktats eller lagts upp på land för att underlätta timmertransporten. Sten och grusmaterial kommer även flyttas med verktyg för hand. Under årets fältsäsong arbetar vi även med att skapa fria vandringsvägar och det är planerat att riva två dammar och åtgärda fem vägtrummor inom Öreälvens avrinningsområde. Kontaktperson: Johanna Hägglund johanna.hagglund@lansstyrelsen.se Restaurering av vattendrag sker bland annat med grävmaskin. Restaurering av Rusbäcken och Buviksbäcken Flottledspåverkade Rusbäcken och Buviksbäcken, nära Kattisavan i Lycksele kommun, kommer restaureras. Tre vandringshindrande flottledsdammar kommer också rivas ut i Buviksbäcken. Målet är att återskapa de naturliga livsmiljöer som fanns i vattendragen innan påverkan från flottningen för att långsiktigt stärka beståndet av öring och gynna den starkt hotade flodpärlmusslan. Åtgärderna bidrar även till en mer naturlig hydrologi i vattendragen. Även inventering av flodpärlmussla, kartering av kvarvarande flottledslämningar samt elfisken kommer genomföras i vattendragen. I år kommer en grävmaskin användas för maskinell restaurering av Buviksbäcken. Kontaktperson: Jonathan Nordin jonathan.nordin@lansstyrelsen.se Åtgärdande av dammar och vandringshinder Länsstyrelsen kommer under årets fältsäsong åtgärda åtta vandringshindrande dammar. Dessa ingår i projekten Ecostreams for LIFE, Herrelösa dammar i värdefulla vatten, samt det nystartade projektet Herrelösa dammar i Lycksabäcken . Åtgärderna påbörjas 15 juni och fortsätter till slutet av september. Inventering av dammar kommer också ske i Kågeälven, Byskeälven, Åbyälven och Gideåälvens avrinningsområden. Kontaktperson: Oscar Lundgren (dammar) oscar.lundgren@lansstyrelsen.se Utrivning av vandringshindrande dammar. Restaurering av Bockträskbäcken Länsstyrelsen kommer under sommaren och hösten påbörja restaureringen av Bockträskbäcken som flyter genom Sorsele och Malå kommuner. Restaureringen ska förbättra livsmiljöerna för främst öring, men även gynna andra vattenlevande organismer. Kontaktperson: Mattias Sundqvist mattias.sundqvist@lansstyrelsen.se Åtgärdskartering av vattendrag inom projektlistan, LOVA och GESIV I sommar kommer en stor insats att ske inom åtgärdskartering av vattendrag. Inom Malåns avrinningsområde karteras följande bäckar: Malån Gräsbäcken/Kaffebäcken Inom Öreälvens avrinningsområde karteras: Sörbäcken Vårträskbäcken Bredträskbäcken Ottervattsbäcken Inom Malgomajs avrinningsområde karteras: Sandsjöbäcken Sågbäcken Inom Byskeälvens avrinningsområde karteras: Sälgträskbäcken Kontaktperson: Hilda Brynjarsdotter hilda.brynjarsdotter@lansstyrelsen.se Karta över fältarbeten i Västerbotten. Klicka på bilden för att öppna kartan i helskärmsläge. Karta över fältarbeten i Västerbotten Kontakt Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-20-lansstyrelsens-faltarbeten-i-lanet-i-sommar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-20-lansstyrelsens-faltarbeten-i-lanet-i-sommar.htmlMon, 18 May 2026 17:05:09 +0200Låt länsstyrelserna fortsätta som avgiftsfri prövningsinstans Regeringen föreslår en kortare instanskedja för mark- och miljöärenden. Fel väg att gå, skriver samtliga landshövdingar i ett gemensamt yttrande till Klimat- och näringslivsdepartementet. Länsstyrelserna avstyrker förslagen om att slopa länsstyrelsen i instansordningen för överklagade ärenden enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Förslagen om kortare instanskedja påverkar endast de ärenden som överklagas från kommunerna till länsstyrelserna. Om förslaget skulle bli verklighet innebär det varken kortare handläggningstider eller effektivare myndighetsutövning. I stället finns en risk att rättssäkerheten hotas och att regionala aspekter inte beaktas, skriver landshövdingarna i yttrandet över betänkandet En kortare instanskedja för mark- och miljöärenden (SOU 2025:122). Länsstyrelserna redovisar istället tre alternativa förslag för att uppnå regeringens mål med den planerade reformen: låta länsstyrelserna kvarstå som avgiftsfri prövningsinstans, införa en avgift för överklagande till domstol, samt begränsa dipsensgrunderna för prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen. Om länsstyrelserna fortsätter att vara en avgiftsfri prövningsinstans bevaras den statliga närheten och tillgängligheten i hela landet och för alla invånare. – Vi hanterar, minskar, eller undviker målkonflikter genom att kombinera kunskap och kompetens med en förmåga till dialog. På så sätt bidrar vi till att skapa tillväxt och hållbara samhällen, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Kontakt Per Lundström Länsjurist E-post till Per Lundström Telefon 010-2254341http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-18-lat-lansstyrelserna-fortsatta-som-avgiftsfri-provningsinstans.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-18-lat-lansstyrelserna-fortsatta-som-avgiftsfri-provningsinstans.htmlFri, 08 May 2026 14:41:22 +0200Länsstyrelserna tar ett gemensamt grepp om arbetsmiljön i arkeologibranschen Efter vittnesmål om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i arkeologibranschen har Sveriges länsstyrelser tagit fram en gemensam webbutbildning. Målet är att stärka arbetet för jämställdhet och bidra till tryggare arbetsplatser inom arkeologin. Utbildningen “Gräv där du står – för tryggare arbetsplatser inom arkeologi” riktar sig till alla som arbetar inom branschen – från fältarkeologer och säsongsanställda till projektledare och chefer, men också till dem som studerar till arkeologer på universitet och högskolor. – Arkeologibranschens arbetsplatser ska vara trygga för alla. Med utbildningen vill vi ge kunskap och verktyg för att förebygga trakasserier och kränkande beteenden, säger Heidi Vassi, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Kronoberg. Metoo-uppropet synliggjorde problem Bakgrunden till utbildningen är vittnesmål som kom fram i samband med metoo-uppropet #utgrävningpågår, där arkeologer berättade om missförhållanden med sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i branschen. – Arkeologibranschen har historiskt sett varit en mansdominerad värld med förebilder från upptäcktsresanden och skattletare, vilket även gäller globalt. En särskild utsatthet finns idag när arkeologer, verksamma i fältarbete, förflyttar sig mellan olika projekt och periodvis både bor och arbetar tillsammans. Det här kräver att man arbetar med att upprätthålla en god och trygg arbetsmiljö, säger Heidi Vassi. Heidi Vassi och Roger Edenmo föreläser om den nya webbutbildningen. Mot en trygg och hållbar arbetsmiljö Den webbaserade utbildningen har tagits fram i samverkan mellan länsstyrelserna och flera aktörer i branschen, bland annat Riksantikvarieämbetet, branschorganisationerna M-ark och SUBO samt Arkeologiska samfundet. – Som beställare av arkeologiska undersökningar har länsstyrelserna också ett ansvar att bidra till en god arbetsmiljö i branschen. Utbildningen är ett sätt att ta det ansvaret, säger Roger Edenmo, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Uppsala. Länsstyrelserna har även ett bredare uppdrag att stödja arbetet för jämställdhet i länen. Arbetet utgår från det nationella jämställdhetspolitiska målet – att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utbildningen är ett sätt att omsätta det uppdraget i praktiken inom arkeologibranschen. – Webbutbildningen består av inspelade scenarier, föreläsningar och reflektionsfrågor. Den tar bland annat upp oönskade beteenden, diskriminering och hur arbetsgivare kan arbeta förebyggande för en bättre arbetsmiljö, säger Roger Edenmo. Utbildningen har nyligen lanserats och målet är att satsningen ska bidra till en mer hållbar och jämställd arkeologibransch. Inplanerade utbildningstillfällen 2026 10 och 11 november, riktar sig till alla. 24 och 25 november, riktar sig till chefer och arbetsledare. Kontakta Heidi Vassi, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Kronoberg, eller Roger Edenmo, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Uppsala, om du är intresserad av att anmäla dig. Kontakt Heidi Vassi Länsantikvarie E-post till Heidi Vassi Telefon 010-2237488 Roger Edenmo Enhetschef, Länsantikvarie E-post till Roger Edenmo Telefon 010-2233410http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-08-lansstyrelserna-tar-ett-gemensamt-grepp-om-arbetsmiljon-i-arkeologibranschen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-08-lansstyrelserna-tar-ett-gemensamt-grepp-om-arbetsmiljon-i-arkeologibranschen.htmlWed, 06 May 2026 10:58:23 +0200Tillsyn av kustfisket i Västerbotten Under maj påbörjar Länsstyrelsen och länets kustkommuner tillsyn av fisket efter kusten. Syftet är att följa upp att bestämmelser och regler följs. Tillsynen gäller alla typer av fiske, både fritidsfiske och yrkesfiske. Hela länets kuststräcka kommer att kontrolleras. Störst fokus ligger på älvarnas fredningsområden, det vill säga områden kring älvmynningarna som har särskilda regler för att skydda fisken. Ett annat fokusområde är grundområden som är grundare än tre meter, för de områdena finns också speciella regler. Insatsen sträcker sig från maj till oktober och genomförs av Länsstyrelsen i samverkan med Skellefteå och Robertsfors kommuner. Till sin hjälp har kommunerna fisketillsynspersoner som representerar fiskerättsägare. Finansieringen sker bland annat genom anslag från Havs- och vattenmyndigheten. Vad innebär fisketillsyn? I Sverige är fritidsfisket en viktig del av vårt nyttjande av naturresurser. För vissa fiskbestånd finns regler som är till för att skydda och bevara bestånden. En förutsättning för att reglerna ska vara effektiva är att de respekteras. Därför behövs fisketillsyn, dels för att följa upp om reglerna följs, dels för att sprida information om gällande regler och deras syfte. En fisketillsynsperson får göra undersökningar som behövs för kontroll, till exempel undersöka fångad fisk och fiskeredskap. Tillsynspersonen får ta fisk, redskap och annan egendom i beslag inför utredning av olagligt fiske. Relaterad information Fiske vid Västerbottens kust, en sammanställning av fiskeregler Kontakt Johan Fahlman Handläggare E-post till Johan Fahlman Telefon 010-2254568http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-06-tillsyn-av-kustfisket-i-vasterbotten.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-06-tillsyn-av-kustfisket-i-vasterbotten.htmlWed, 06 May 2026 10:47:34 +0200Naturvärden vid älvmynningar undersöks med håvning, snorkling och drönare I sommar undersöker projektet HIDDEN naturvärden i estuarier, marina områden där älvar rinner ut i havet. Syftet är att ta fram ny kunskap om de unika miljöerna. Under perioden maj–juni är länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten ute och kartlägger gäddans lek- och uppväxtmiljöer vid flera estuarier efter Norrlandskusten. Nykläckta gäddyngel inventeras med hjälp av håvning och vattenväxtligheten i lekmiljöerna kartläggs med drönare. Under augusti–september genomför vi kartering av undervattensväxter genom snorkling och drönarflygning. – Vi vet fortfarande lite om det marina livet där älvar mynnar ut i havet. Kunskapsbristen gör det svårt att skydda och förvalta områdena på rätt sätt. Därför kartlägger vi nu flera platser i Västerbotten och Norrbotten, säger Anniina Saarinen, som koordinerar projektet i Västerbotten. Om du ser Länsstyrelsens personal ute på jobb efter kusten, kom gärna fram och ställ dina frågor. Nykläckta gäddyngel håvas som en del i att kartlägga gäddans lekområden och ynglens habitatkrav i estuarierna. Mer om projektet Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten samarbetar i det nya EU-finansierade projektet HIDDEN. Projektet pågår 2026–2028. Nytt projekt undersöker naturvärden där älv möter hav Kontakt Anniina Saarinen E-post till Anniina Saarinen Telefon 010-2254419 Linnea Bergdahl Handläggare E-post till Linnea Bergdahl Telefon 010-2255557http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-06-naturvarden-vid-alvmynningar-undersoks-med-havning-snorkling-och-dronare.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-06-naturvarden-vid-alvmynningar-undersoks-med-havning-snorkling-och-dronare.htmlMon, 11 May 2026 15:46:33 +0200Upplev orkidéer och andra vårblommor i naturreservaten I maj och juni har du chansen att uppleva ovanliga blommor som norna, guckusko och blåsippa i länets naturreservat. Buskväxten tibast är tidigt ute med näpna rosa blommor på bar kvist. Blåsippor växer bara i de södra delarna av länet, där de har börjat dyka upp på allt fler platser. Orkidén norna brukar slå ut ungefär samtidigt som häggen. Nornan är sällsynt och finns nästan bara i norra Sverige, med flest förekomster i Västerbotten. Guckuskon blommar en bit in i juni och är en riktig sevärdhet med sina stora blommor i gult och brunlila. Här blommar det Dorotea Månsberget . Guckusko och norna samt flera andra orkidéarter. I de öppna gamla fäbodmarkerna och i den gamla timmervältan trivs en mängd blommor såsom Sveriges nordligaste sötvedel och smörbollar. Lycksele Kittelforsheden . Norna och tibast. Reservatet har tack vare det rörliga markvattnet en mycket rik flora. Fin naturskog med imponerande stora granar. Storbacken . Norr om sluttningen finns både guckusko och norna. Berggrunden är basisk vilket tillsammans med ett ytligt och rörligt markvatten gör att området har en spännande flora. Nornan är liten och kan vara svår att hitta, så titta noga om du är ute och spanar efter den. Skellefteå Brännberget . Vägen till Brännberget är i dåligt skick så kör försiktigt. Både guckusko och norna växer längs stigen. Blylodmyran . I norra delen av Blylodmyran växer guckusko längs stigarna. Kalkstenstjärn . Den ovanliga finnrosen blommar i slutet på juni, följ den markerade stigen genom naturreservatet som passerar växtplatsen. Israelsmyran . Norna, guckusko och flera andra kalkgynnade växter. Storuman Luspen . Norna. Ett litet reservat där du hittar fina exempel på hur inlandsisen påverkat landskapet i form av kalspolade berghällar, jättegrytor och isräfflor. Umeå Ersmarksberget . Natura 2000-område med nornor, blåsippor och tibast. Viktig information till dig som besöker Ersmarksberget Kontrollera att det inte pågår skjutövningar i området. Information finns vid bommen. Du kan även söka fram Umeå övnings- och skjutfält via Försvarsmaktens hemsida. Där finns dokument där du kan se om området är avlyst eller inte de närmsta veckorna. Parkering måste ske på sådant sätt att det inte hindrar andra fordon från att kunna passera på vägen. Bommen får inte blockeras av parkerande fordon. Se även upp för byggtrafik och följ skyltningen om du korsar byggområdet för Norrbottniabanan. Om du kommer med bil kan du i dagsläget köra till Ersmarksberget enligt röd markering. Observera att det inte är tillåtet att köra ända fram till bommen. Stora Orrberget . Blåsippa i den i västra delen av naturreservatet. Vindeln Rödåborg . En av landets nordligaste växtplatser för blåsippor. Överrödå . Blåsippor och tibast. Fin skog som påminner om södra Sveriges granskogar. Vännäs Orrböle . Norna och guckusko. En av Västerbottens främsta floralokaler. Parkering finns vid reservatsentrén och en stig tar dig in i området. På ett ställe växer guckusko precis på stigen . Blåsippa var tidigare en mycket ovanlig art i Västerbotten. Nu växer den på fler och fler platser i länets södra delar. När blommar det? Det varierar från år till år. I de kustnära områdena blommar det tidigare än det gör inåt landet. Nornan brukar blomma från slutet på maj till början på juni. En bra tumregel är att det brukar ske mellan blomningen för sälg och blåbär. Guckosko blommar oftast från slutet av juni. Plocka inte blommorna Blåsippor och alla orkidéarter i Sverige är fridlysta och får inte plockas. Relaterad information Hitta naturreservaten i Naturkartan Kontakt Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-05-upplev-orkideer-och-andra-varblommor-i-naturreservaten.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-05-upplev-orkideer-och-andra-varblommor-i-naturreservaten.htmlTue, 05 May 2026 16:53:55 +0200Lycksabäckens dammar åtgärdas – vandringshinder tas bort Nu startar ett nytt vattenvårdsprojekt för att riva ut samtliga åtta dammar i Lycksabäcken, även kallad Lycksbäcken, i Lycksele kommun. Åtgärderna kommer innebära att 2,3 mil vattendrag öppnas upp från vandringshinder. Idag finns cirka 1500 dammar i Västerbotten. En tredjedel av dessa utgör vandringshinder för vattenlevande djur. Som en del i arbetet med att restaurera vattendrag utifrån ett avrinningsområdesperspektiv så ska åtta dammar i Lycksabäcken, även kallad Lycksbäcken, åtgärdas och rivas ut. I sommar påbörjas arbetet med att åtgärda Övre Gattjaurdammen och Övre Långtjärndammen. Där kommer dammarnas utskov behållas då de anses ha ett högt kulturvärde och används flitigt som broövergångar av allmänheten. Dammarnas uppdämmande delar kommer tas bort och ersättas av naturliga blockforsar. – Lycksabäcken är speciellt intressant eftersom den har många dammar i ett och samma vattendrag. När vi är rivit ut dessa åtta dammar kommer det innebära att vi öppnat upp 2,3 mil sammanhängande, vandringsfri sträcka. Lycksabäcken är sedan tidigare delvis restaurerat av Lycksele kommun, vilket kommer ge en synergieffekt när nästa steg blir att åtgärda de vandringshindrande dammarna, säger Oscar Lundgren, projektledare på Länsstyrelsen Västerbotten. Målet: fritt för vandring och reproduktion Åtgärdandet av vandringshindrande dammar skapar konnektivitet, det vill säga ett fritt flytande vattendrag där vattenlevande arter kan vandra och reproducera sig. Det bidrar till arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv samt EU:s ramdirektiv för vatten där målet är att alla vatten ska uppnå god vattenekologisk status och att ingen försämring av vattenkvaliteten ska ske. Utrivning av dammar bidrar också till att uppfylla artikel 9 i EU:s naturrestaureringsförordning (NRF) som trädde i kraft 2024. Utrivningen av dammarna i Lycksabäcken kommer pågå mellan 2026–2028. Stödet till projektet kommer från havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet och finansieras delvis av pengar från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden. Relaterad information Utrivning av herrelösa dammar Kontakt Oscar Lundgren Projektassistent E-post till Oscar Lundgren Telefon 010-2254294http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-05-lycksabackens-dammar-atgardas---vandringshinder-tas-bort.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-05-lycksabackens-dammar-atgardas---vandringshinder-tas-bort.htmlTue, 05 May 2026 13:22:53 +0200Västerbottens landshövding firade Kung Carl XVI Gustaf 80 år Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson firade och uppmärksammade, tillsammans med övriga landshövdingar i Sverige, Kung Carl XVI Gustafs 80-årsdag på valborgsmässoafton. Landshövdingarna deltog i det stora firandet där Kungafamiljen och 450 gäster samlades under landskapsfanorna i Rikssalen på Kungliga slottet. Istället för individuella presenter valde landshövdingarna att överlämna en gemensam gåva till kungen - ett konsthantverk i form av en Sverigekarta med länen utmarkerade. Konstnären som skapat Sverigekartan heter Anneli Hansson Henne. Kontakt Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237 Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-04-vasterbottens-landshovding-firade-kung-carl-xvi-gustaf-80-ar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-05-04-vasterbottens-landshovding-firade-kung-carl-xvi-gustaf-80-ar.htmlThu, 30 Apr 2026 12:03:28 +0200Projektmedel för att stärka jordbruksföretagens konkurrenskraft Länsstyrelsen utlyser 700 000 kr till projekt riktade till jordbruksföretag för kompetensutvecklande åtgärder inom stärkt konkurrenskraft och förbättrad djurvälfärd. Insatserna ska leda till mer lönsamma jordbruksföretag i Västerbottens län. För att stärka konkurrenskraften hos länets jordbruksföretag utlyser Länsstyrelsen totalt 700 000 kronor för projektinsaster som ska verka för en hållbar ekonomisk, miljömässig och social utveckling av landsbygden i Västerbotten. Medlen ska finansiera kompetenshöjande insatser riktade till jordbruksföretag inom ett eller flera av nedanstående områden: arbetsmiljö, betydelsen av mångfald och jämställdhet för ökad kompetensförsörjning och attraktionskraft inom yrket, digitalisering och ny teknik, djurvälfärd och smittskydd, företagsutveckling, klimatanpassning, nya odlings- och uppfödningssystem, produktionsfrågor inom olika driftsgrenar, riskhantering, byggnation av stall, viltskador, vattenförsörjning till djurhållning, vattenhushållning, vilket omfattar att säkerställa rätt mängd vatten vid rätt tillfälle för grödans tillväxt, markens bärighet för maskiner och begränsad miljöpåverkan, eller regelverket för samfällda markavvattningsanläggningar. Medel kan sökas av företag, organisationer, myndigheter, kommuner, regioner och föreningar för att anordna aktiviteter riktade till jordbruksföretag. Privatpersoner kan inte söka medel. Sista ansökningsdag 1 juni 2026. Läs mer om villkoren för utlysningen: Kompetensutveckling | Länsstyrelsen Västerbotten Utlysningen ligger inom stöd till kompetensutveckling i den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik 2023–2027. Välkommen med din ansökan! Kontakt Robert Cajander Samordnare för strategisk plan E-post till Robert Cajanderhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-30-projektmedel-for-att-starka-jordbruksforetagens-konkurrenskraft.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-30-projektmedel-for-att-starka-jordbruksforetagens-konkurrenskraft.htmlThu, 30 Apr 2026 11:10:16 +0200Renarnas kalvningstid börjar snart – håll koll på regler för skoterkörning Nu är de flesta renarna flyttade till fjällen och under april–maj är det kalvningstid. Renarna är då extra känsliga för störningar, redan på stora avstånd från människor. Från den 5 maj gäller majförbudet, men eftersom många hjordar betar intill eller delvis följer skoterleder stänger Länsstyrelsen vissa av de statliga lederna tidigare. Vad innebär majförbudet? Från och med den 5 maj varje år stängs all statlig mark ovan odlingsgränsen för skotertrafik. Ortsbor tillåts normalt köra på statliga skoterleder så länge snöföre råder. I nuläget är det redan barmark på vissa skoterleder och barmarkskörning är förbjuden, även på led. Majförbudet gäller inte isen på sjöar där staten endast äger del av vattenområdet, till exempel Över-Uman, och inte heller isen på sjöarna Ransarn, Virisen, Överstjuktan och Stora Tjulträsket. Isarna är dock mycket svaga på sina ställen och många bäckar är öppna. Ta det försiktigt och visa hänsyn på skid- eller skoterturen. Mer om majförbudet och tillfälliga förbud att köra skoter Kontakt Marion Stofkoper Naturvårdshandläggare E-post till Marion Stofkoper Telefon 010-2254584http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-30-renarnas-kalvningstid-borjar-snart---hall-koll-pa-regler-for-skoterkorning.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-30-renarnas-kalvningstid-borjar-snart---hall-koll-pa-regler-for-skoterkorning.htmlThu, 30 Apr 2026 10:32:13 +0200Skarp kritik mot förslag om att lägga ner flyglinje mellan Östersund och Umeå Det är fel att föreslå en nedläggning i ett läge då Sverige behöver prioritera tillväxt och regional utveckling och samtidigt bygga upp ett robust samhälle där vårdens behov av fungerande transporter ökat. Det skriver Länsstyrelsen Västerbotten i sitt yttrande över Trafikverkets utredning om behov av flygtrafik inför kommande flygavtal. Vi upplever att staten signalerar att man vill utveckla norra Sverige och på så sätt stärka kompetensförsörjning, utbildning, och beredskap. Att i det läget dra ner på tillgång till flyg och tågtrafik ger fel signaler och slår undan benen på de företag, myndigheter, och organisationer som satsar eller överväger att etablera eller utveckla sin verksamhet i vår del av landet , säger landshövding Helene Hellmark Knutsson. Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande att inga förutsättningar har ändrats sedan 1980-talet då linjen Östersund-Umeå kom till. Då som nu saknas alternativa sjuktransporter. Linjen skiljer sig från andra upphandlade flyglinjer då regeringen för mer än tio år sedan beslutat att den av sjukvårdspolitiska skäl ska vara ett fast uppdrag i Trafikverkets instruktion. Länsstyrelsen framhåller också att förändringen skulle drabba vården på flera olika sätt. Umeå Universitet har ett regleringsbrevsuppdrag att anordna decentraliserad läkarutbildning vilket innebär att man bedriver utbildning till läkare även i Östersund. Den decentraliserade utbildningen underlättar rekrytering av läkare till olika orter i norra Sverige och bidrar därmed till en tillgänglig och högklassig vård i norra Sverige. Förslaget kommer dessutom i vid en tidpunkt då Sverige behöver utveckla beredskapsförmågan. Allmän trafikplikt och upphandling av flyglinjer är ett effektivt verktyg för att bygga ett robust nätverk av flygplatser och knyta samman landet ur ett beredskapsperspektiv. Sverige behöver utveckla alternativa hubbar till Arlanda och öst - västliga flygförbindelser för att bygga redundans, resiliens och robusthet i det svenska flygsystemet , säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Kontakt Mikael Bergström Handläggare E-post till Mikael Bergström Telefon 010-2254475 Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-30-skarp-kritik-mot-forslag-om-att-lagga-ner-flyglinje-mellan-ostersund-och-umea.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-30-skarp-kritik-mot-forslag-om-att-lagga-ner-flyglinje-mellan-ostersund-och-umea.htmlThu, 30 Apr 2026 10:22:19 +0200Stärkt lönsamhet, konkurrenskraft och ökad livsmedelsproduktion i norra Sverige Regeringen har utsett en särskild utredare som ska analysera förutsättningarna för och lämna förslag på åtgärder för att stärka lönsamheten, konkurrenskraften och robustheten i livsmedelsproduktionen i norra Sverige. Vi ser mycket positivt på initiativet. I norra Sverige finns förutsättningarna, innovationskraften och entreprenörskapet. Det finns stor potential att öka både produktionen och förädlingen av livsmedel i vår del av landet , säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Regeringen skrivet i kommittédirektivet att syftet med utredningen är att bättre tillvarata produktionsresurserna och förbättra förutsättningarna för ökad livsmedelsproduktion i norra Sverige. Förslagen ska utgöra ett underlag för regeringen i arbetet med att öka den svenska livsmedelsproduktionen och säkerställa en robust livsmedelsproduktion i hela landet. För att lyckas behövs kunskap, fortsatta investeringar, och fördjupad samverkan. Vi har också mycket att lära av Finland som kommit långt i synen på hela Finland som en resurs för odling och förädling , säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Fokus i uppdraget är de fyra nordligaste länen. Utredaren ska göra jämförelser med Finland och Norge. Rennäringen ingår också i uppdraget. Landshövdingarna i de fyra nordligaste länen kontaktade våren 2025 Jordbruksverket och Landsbygdsdepartementet för att lyfta det akuta behovet av satsningar på jordbruket i norr. En ökad livsmedelsproduktion i norr är en förutsättning för vår livsmedelsberedskap och för ett robust Västerbotten. I norr finns en stor potential som inte tas till vara. Vi producerade mer mat förut, vi kan producera mer igen , säger Helene Hellmark Knutsson. Kontakt Kajsa Berggren Enhetschef E-post till Kajsa Berggren Telefon 010-2254463 Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-30-starkt-lonsamhet-konkurrenskraft-och-okad-livsmedelsproduktion-i-norra-sverige.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-30-starkt-lonsamhet-konkurrenskraft-och-okad-livsmedelsproduktion-i-norra-sverige.htmlTue, 28 Apr 2026 14:42:54 +0200Norrbotniabanan prioriterad i regeringens infrastrukturplan Regeringens infrastrukturplan innehåller 14,5 miljarder kronor som ska användas för att bygga järnvägen mellan Skellefteå och Luleå. Under tisdagen den 28 april presenterade regeringen infrastrukturplanen för åren 2026–2035. Planen innehåller 14,5 miljarder kronor, pengar som ska användas för att fortsätta arbetet norrut från Skellefteå till Luleå och binda samman de båda kuststäderna. – Nu knyts Norra Norrlands växande kuststäder äntligen ihop. Det är viktigt för kompetensförsörjningen, godstrafiken och inte minst för robusthet i transportsystemet i Norra Sverige. Förhoppningsvis kan byggstart ske parallellt med att sträckan Dåva–Skellefteå byggs klart så vi får full kapacitet så snart som möjligt, säger Helen Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Norrbotniabanan bidrar till ökad kapacitet och robusthet i det nationella järnvägsnätet. När Norrbotniabanan är färdigställd kan gods- och persontrafik ledas om via alternativa stråk, vilket är mycket viktigt både för försörjningsberedskap och klimatomställning. Någon exakt tidpunkt för när hela Norrbotniabanan ska tas i drift är inte beslutad. Byggnationen sker i etapper. Kontakt Mikael Bergström Handläggare E-post till Mikael Bergström Telefon 010-2254475 Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-28-norrbotniabanan-prioriterad-i-regeringens-infrastrukturplan.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-28-norrbotniabanan-prioriterad-i-regeringens-infrastrukturplan.htmlMon, 27 Apr 2026 11:52:39 +0200Energifrågor i fokus när landshövding Helene Hellmark Knutsson medverkar i NATO-möte i Bryssel Robusta energisystem har hamnat i fokus som en följd av det försämrade omvärldsläget. Som ett inslag i utvecklingsarbetet för hållbar energiförsörjning medverkar landshövding Helene Hellmark Knutsson tillsammans med ett antal medarbetare från Länsstyrelsen Västerbotten vid ett NATO-möte i Bryssel 27–28 april på temat energifrågor. I samband med vistelsen i Bryssel kommer delegationen att genomföra samtal med den svenska Natodelegationen samt de fyra nordligaste länens EU-kontor i Bryssel, North Sweden European Office. Dagarna i Bryssel syftar till att visa upp allt som Sverige har att erbjuda kopplat till robustare energisystem, till exempel inhemsk bränsleproduktion. Syftet är också att inhämta den senaste kunskapen och de nya perspektiv som Nato bidrar med. Det blir alltmer påtagligt hur viktigt det är att bygga robusta energisystem för framtiden. Med oro i omvärlden, kriser och krig har betydelsen ökat och det som tidigare gjordes på 10–15 år måste nu påskyndas , säger Helene Hellmark Knutson, landshövding i Västerbotten. För att växla upp och utveckla energiarbetet i Västerbotten har Länsstyrelsen Västerbotten och Region Västerbotten skapat samverkansplattformen FREIA, Framtidens Robusta Energisystem i Västerbotten. Inom ramen för FREIA samarbetar lokala, regionala och nationella aktörer som är viktiga för energiarbetet i Västerbotten. FREIA söker, som ett led i det regionala utvecklingsarbetet, ny kunskap och nya samarbeten. Medarbetare från Region Västerbotten, Umeå Energi, och Skellefteå kraft medverkar också på delegationsresan. Vi behöver samverka över både läns-, myndighets- och branschgränser, för att kunna bygga ett motståndskraftigt samhälle , säger Helene Hellmark Knutsson landshövding i Västerbotten. Kontakt Tina Holmlund Klimat- och energisamordnare E-post till Tina Holmlund Telefon 010-2254515 Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-27-energifragor-i-fokus-nar-landshovding-helene-hellmark-knutsson-medverkar-i-nato-mote-i-bryssel.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-27-energifragor-i-fokus-nar-landshovding-helene-hellmark-knutsson-medverkar-i-nato-mote-i-bryssel.htmlMon, 27 Apr 2026 08:30:00 +0200Gynnsamt med kalkning för länets fiskebestånd Att kalka vattendrag har visat sig ge positiva effekter på fiskbestånd. Det visar resultat från över 6 600 provfisken i kalkade vattendrag. Resultat som nyligen analyserats visar att andelen lokaler, det vill säga specifika sträckor i vattendrag där man gör årliga provfisken, som har god eller hög status för fisk har ökat med närmare 30 procent sedan kalkningen påbörjades. Det visar också att kalkningen är en viktig åtgärd för att uppnå miljömålet Levande sjöar och vattendrag. – Miljön i våra vattendrag är kraftigt påverkad av en rad faktorer, utöver försurning. Mot den bakgrunden är utvecklingen för fiskbestånden i kalkade vattendrag anmärkningsvärt positiva. Våra resultat visar att kalkning är en effektiv metod för att åtgärda försurningseffekter på fisk i vattendrag, säger Johan Ahlström, kalkningsansvarig på Länsstyrelsen Västerbotten. I Västerbotten kalkas drygt 800 km vattendrag och runt 100 sjöar. Kalkningen är koncentrerad till länets östra del där nedfallet av försurande svavel varit störst. Tillsammans med berörda kommuner bedriver Länsstyrelsen Västerbotten en omfattande uppföljning av effekterna på djurlivet. Målsättning att avsluta kalkningen Försurning sker när svavel som frigörs i samband med förbränning av kol och olja försurar nederbörden. Utsläppen var tidigare enorma då många europeiska länder främst producerade el i kraftverk som drevs via förbränning av kol. Luftföroreningarna kan spridas hundratals mil i atmosfären, vilket innebar att även Västerbotten drabbades av den försurade nederbörden. Utsläppen av försurande svavel har minskat enormt mycket sedan kulmen i slutet av 1970-talet. – Vi vill naturligtvis kunna avsluta kalkningen så fort som möjligt, säger Johan Ahlström vid Länsstyrelsen Västerbotten. Så har också skett, men då framför allt i länets västra del. Det finns datamodeller som antyder att kalkningen skulle kunna avslutas i ytterligare vatten, men de modellerna tar inte hänsyn till alla faktorer som påverkar vattnens surhet, såsom ökningen av sura humusämnen som kommer från kringliggande marker. Den ökningen har delvis motverkat de positiva effekterna av minskade svavelutsläpp, säger Johan Ahlström och fortsätter: – När Länsstyrelsen bedömer behovet av fortsatt kalkning behöver vi i första hand beakta hur surt vattnet skulle bli när kalkeffekten avklingat. Om pH sjunker under de nivåer som är kritiska för respektive arts överlevnad riskerar de positiva effekterna som uppnåtts att gå förlorade. Därför är det mycket viktigt att vi kalkar vatten där det faktiskt behövs, något som resultaten visar tydligt. Figuren visar hur den ekologiska statusen för fiskbestånden utvecklats i kalkade vattendrag och bygger på drygt 6 600 provfisken. Antalet vattendrag med dålig status har tydligt minskat fram till idag. Varför genomförs kalkning av vatten? Målet med alla miljöåtgärder i vatten är att uppnå minst så kallad "god ekologisk status". Det innebär att djur- och växtliv inte ska uppvisa allvarliga störningar som är orsakade av mänsklig aktivitet. Vid bedömning av ekologisk status för fisk jämförs resultaten med vad som kan förväntas utifrån den provfiskade lokalens naturgivna förutsättningar. Om resultatet är sämre än förväntat blir statusen inte god. Ofta beror det på att nyckelarter som öring och lax är få eller saknar föryngring. Relaterad information Kalkning av försurade vatten Kontakt Johan Ahlström E-post till Johan Ahlström Telefon 010-2254348http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-27-gynnsamt-med-kalkning-for-lanets-fiskebestand.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-27-gynnsamt-med-kalkning-for-lanets-fiskebestand.htmlFri, 24 Apr 2026 14:33:04 +0200Länsstyrelsens webbplats för nyanlända prisas för klarspråk Under fredagen tilldelades Länsstyrelsen Västra Götaland Klarspråkskristallen 2026, för sitt arbete med tydligt och begripligt språk på webbplatsen Informationsverige.se. Priset delas ut av Språkrådet på Institutet för språk och folkminnen. Den länsstyrelsegemensamma webbplatsen Informationsverige.se är en guide till det svenska samhället för asylsökande och nyanlända, och drivs och utvecklas av enheten för integrationsfrågor på Länsstyrelsen Västra Götaland. Hela webbredaktionen var på plats i Stockholm och tog emot Klarspråkskristallen – ett pris som delas ut på Språkrådsdagen av Språkrådet på Institutet för språk och folkminnen (Isof), till en myndighet, region eller kommun. Utmärkelsen uppmärksammar goda resultat i arbetet för begripliga texter och uppmuntrar till fortsatta språkvårdsinsatser. – Det är väldigt hedrande och vi känner oss jättestolta. Vi har arbetat med att utveckla vårt klarspråksarbete under lång tid och det känns kul att arbetet uppmärksammas, säger Frida Holmqvist, utvecklare, Länsstyrelsen Västra Götaland. – Det känns jättekul. Vi lägger mycket krut på att samverka med vår målgrupp för att ta reda på vad de behöver. Det är en så viktig del för att kunna skriva texter som når fram, Matilda Pohl, webbredaktör och språkvårdare, Länsstyrelsen Västra Götaland. Foto: Institutet för språk och folkminnen (Isof) Klarspråk i framkant Vinnaren utses av en extern jury och i år var temat ”klarspråk i framkant”. Juryns motivering: ”Guiden är ett exempel på hur systematiskt och nyskapande klarspråksarbete kan bidra till integration och samhällsnytta. Redaktionen använder klarspråk i en vidare bemärkelse, där elva olika språk, bild och ljud samverkar för att göra det svenska samhället begripligt. Webbplatsen är resultatet av ett samarbete med andra samhällsaktörer där alla har haft användarnas intressen och behov i fokus.” Om Informationsverige.se Informationsverige.se är länsstyrelsernas webbplats med information på elva språk för asylsökande och personer som nyligen fått uppehållstillstånd. På webbplatsen finns språkappen Hej svenska och samhällsorienteringsmaterialet Om Sverige. Att utveckla och förvalta Informationsverige.se är ett uppdrag som Länsstyrelsen har fått av regeringen. Webbplatsen har funnits sedan 2009 och används till exempel i kommunernas samhällsorienteringskurser och SFI-kurser. Webbplatsen hittar du här: Informationsverige.se Relaterad information Klarspråkskristallen, Institutet för språk och folkminnen Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-24-lansstyrelsens-webbplats-for-nyanlanda-prisas-for-klarsprak.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-24-lansstyrelsens-webbplats-for-nyanlanda-prisas-for-klarsprak.htmlMon, 20 Apr 2026 11:49:15 +0200PFAS provresultat för 2024 och 2025 är klara Länsstyrelsen Västerbotten gör en stor insats för att öka kunskapen om PFAS-föroreningar i länet. Nu är resultatet för 2024 och 2025 års provtagning klar. Resultatet visar att nästan alla provplatser i mer eller mindre utsträckning är förorenade med PFAS. Däremot behöver inte alla provplatser åtgärdas. Länsstyrelsen vill öka kunskap om vilka branscher som kan ha ökad föroreningsrisk Länsstyrelserna har ett regeringsuppdrag att kartlägga PFAS-föroreningar i sina län. Målet är att lokalisera var i länen PFAS finns och öka kunskapen om vilka branscher som kan innebära ökad risk för föroreningar. En stor del av provtagningen har skett på brandstationer och brandövningsplatser då det redan finns kunskap om att PFAS var ett vanligt ämne i brandskum. Men för att få mer kunskap om andra branscher genomfördes även provtagning på bland annat ett garveri, gummitillverkare, skjutbana, ytbehandlingsföretag, deponier och en skidbacke. Hittills har 33 platser i Västerbotten provtagits och under 2026 ska provtagning ske på ytterligare 20 platser. Vid provtagning tas jordprov, grundvattenprov och vid behov tas även ytvattenprov. Resultaten från provtagningen Resultatet från 2024 och 2025 års provtagning visade i princip att alla platser i mer eller mindre utsträckning är förorenade med PFAS. Resultatet var väntat då PFAS är ett ämne som har används inom många olika branscher. Men att föroreningar har hittats behöver inte alltid innebära en risk som behöver åtgärdas. – Provtagningarna ger oss viktig kunskap om förekomst av PFAS och vilka branscher som behöver prioriteras. Nu kan vi arbeta vidare med de mest förorenade platserna som kan innebära risk för människors hälsa och miljö, säger Arvid Lundberg, miljöhandläggare på Länsstyrelsen Västerbotten, som jobbar med att lokalisera PFAS-föroreningar i länet. Endast ett fåtal personer berörs av förhöjda halter kopplade till dricksvattenbrunnar, de har blivit meddelande. Kommunerna är tillsynsmyndighet Kommunerna är tillsynsmyndighet för de flesta provtagna platserna. Nästa steg är att sätta en riskklassning på provresultaten sedan är det upp kommunerna att avgöra vilka områden som bör undersökas vidare och genomföra eventuella åtgärder. Ett exempel på en åtgärd för att rena dricksvatten är att använda aktivt kol för att få bort vissa PFAS-ämnen. PFAS kan påverka hälsan PFAS är ett samlingsnamn för en grupp kemikalier, för ett fåtal av dessa kemikalier finns det belägg för att ämnena är skadliga för hälsan. På grund av att det är ett ämne som har används inom många olika branscher återfinns det på många platser i naturen. På vår hemsida kan du läsa mer om vad PFAS innebär och hur det kan påverka till exempel dricksvatten och livsmedel. Områden förorenade med PFAS | Länsstyrelsen Västerbotten Vad är PFAS? PFAS är ett samlingsnamn för en grupp svårnedbrytbara kemikalier som inte finns naturligt i naturen utan är framtaget av människan. PFAS används inom många områden eftersom det bland annat är vattenavstötande och fettavstötande vilket många branscher har sett fördelar med. Men eftersom det är ett ämne som är svårnedbrytbart återfinns det på många platser i naturen i form av föroreningar. Det finns fyra riskklasser: Riskklass 1 – mycket stor risk Riskklass 2 – stor risk Riskklass 3 – måttlig risk Riskklass 4 – liten risk Bedömningen av riskklass avgörs av föroreningens farlighet, hur mycket förorening som finns, spridningsrisk och om det finns dricksvatten, skyddad natur eller annat i närheten som är viktigt att skydda. Det är i första hand områden i riskklass 1 och 2 som prioriteras för vidare utredningar och åtgärder. Tillsynsmyndigheten kan även göra lokala prioriteringar. Information om riskklassning, Naturvårdsverket Har du frågor? Kontakta Länsstyrelsen eller din kommun. Kontakt Arvid Lundberg Miljöhandläggare E-post till Arvid Lundberg Telefon 010-2254403http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-20-pfas-provresultat-for-2024-och-2025-ar-klara.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-20-pfas-provresultat-for-2024-och-2025-ar-klara.htmlSat, 18 Apr 2026 09:33:18 +0200Inlandsbanan rustas upp för ett stärkt totalförsvar Regeringen har aviserat en satsning på infrastruktur som har stor betydelse för försvaret av Sverige. Länsstyrelsen Västerbotten välkomnar regeringens besked att Inlandsbanan ska rustas upp. Inlandsbanan spelar en viktig roll för att avlasta övriga järnvägsnätet vid störning, den bidrar till redundans då den möjliggör omledning av trafiken vid behov. Järnvägssystemet till och från norra Sverige är sårbart det har vi inte minst sett vid de avbrott som varit på Norra Stambanan. Vi behöver bygga ett mer resilient transportsystem och här spelar Inlandsbanan en viktig roll vilket regeringen nu markerar. Inlandsbanan har också en viktig roll i totalförsvaret , säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Förslaget på satsningen återfinns i regeringens vårändringsbudget. Kontakt Mikael Bergström Handläggare E-post till Mikael Bergström Telefon 010-2254475 Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-18-inlandsbanan-rustas-upp-for-ett-starkt-totalforsvar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-18-inlandsbanan-rustas-upp-for-ett-starkt-totalforsvar.htmlMon, 20 Apr 2026 10:40:09 +0200Företag nöjda med länsstyrelsens service men efterfrågar bättre information om handläggningstider En ny nationell mätning visar att företag som haft kontakt med länsstyrelsen är nöjda med länsstyrelsernas service, bemötande och kompetens. Samtidigt efterfrågar företagen bättre information om handläggningstider och vad som förväntas av dem. Länsstyrelserna har ett samlat NKI (Nöjd Kund Index) på 73 av 100 möjliga, vilket visar att företagen överlag är nöjda med vår service. Bemötande och kompetens är de områden som företagen är mest nöjda med. Det tyder på att länsstyrelsernas medarbetare upplevs som kunniga och professionella i sina kundmöten. Resultatet pekar också på att handläggningstid och tydlighet om tidsåtgång är två områden som företagarna tycker att länsstyrelserna behöver förbättra. Nöjd Kund Index (NKI) är ett sammanvägt betyg av tre frågor gällande helhetsintryck av hur ärendet hanterats, hur väl förväntningar uppfylldes och hur nära det var en ideal hantering av ärendet. Det är första gången på flera år som landets 21 länsstyrelser gemensamt gjort en mätning av hur företag upplever kontakten med myndigheterna. Två ärendetyper har studerats i den första mätningen, för 2026 har ytterligare tre ärendetyper att läggas till. Undersökningen bygger på en gemensam metod att mäta förtroende och kundnöjdhet hos företag som har haft ärenden hos länsstyrelserna. Syftet är att kunna använda resultaten för att utveckla verksamheterna. Enkäten skickades till 1165 företag, och av dem har 537 svarat. Studien genomfördes 2025 från juli till och med december av undersökningsföretaget Origo Group. – Vi är tacksamma för alla svar vi har fått från företagen. Med den här undersökningen har vi lagt grunden för att kunna följa utvecklingen över tid. Det blir ett värdefullt verktyg för oss att förenkla för företag och därmed bidra till länets och Sveriges tillväxt, säger Jenny Bergkvist, ledningskordinator på Länsstyrelsen Västerbotten och samordnare för undersökningen i länet. Arbetet med service- och förtroendemätningen görs inom ramen för regeringsuppdraget Förenkla för företag. Västerbottens företagare – nöjdare än snittet När man bryter ner det nationella resultatet per län blir det snarare indikativt än exakt. I Västerbottens län har 35 företag svarat på enkäten. Resultatet visar att Västerbotten har ett högre NKI än det nationella, 83 av 100, och det som sticker ut som områden med förbättringspotential är information på webben och tydlighet om tidsåtgången. – Det är värdefulla svar som vi tar del av med stort intresse. Vi är glada över att ha fått en så god respons och att så många tillfrågade är nöjda med stora delar av vårt arbete. Vi ska fortsätta att göra och vårda det vi gör bra och förbättra oss på de områden som betyder mest för våra företagare, säger Joacim Jacobsson, biträdande enhetschef på miljöenheten, Länsstyrelsen Västerbotten. Länsstyrelsernas service- och förtroendemätning Genomförs gemensamt av Sveriges 21 länsstyrelser och mäter service, förtroende och nöjdhet hos företag. Den första mätningen omfattar avslutade ärenden inom 12:6-samråd (påverkan på naturmiljö) och samråd skogsbruk (avverkningsärenden) från perioden 11 juli till och med december 2025. Sammanlagt har 537 av 1165 tillfrågade företag svarat på enkäten (46 procent). I Västerbotten har 35 företagare svarat på enkäten (49 procent). Mätningarna genomförs löpande. Under 2026 omfattas fem ärendetyper; 12:6-samråd enligt miljöbalken Samråd skogsbruk, avverkningsärenden Tillstånd verksamhet med djur Anmälan vattenverksamhet Projekt- och investeringsstöd, ansökan Kontakt Jenny Bergkvist Ledningsstöd E-post till Jenny Bergkvist Telefon 010-2254473 Joacim Jacobsson Biträdande enhetschef E-post till Joacim Jacobsson Telefon 010-2254382http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-17-foretag-nojda-med-lansstyrelsens-service-men-efterfragar-battre-information-om-handlaggningstider.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-17-foretag-nojda-med-lansstyrelsens-service-men-efterfragar-battre-information-om-handlaggningstider.htmlFri, 17 Apr 2026 10:00:00 +0200Uppstart för Mer Matinnovation i Västerbotten Ett nytt projekt är i gång med fokus på innovation inom livsmedelsbranschen. Visionen är att skapa en arena för livsmedelsföretag och andra aktörer som underlättar utvecklingen av innovationer. Som ett första steg tar projektet fram mål och färdplaner för fem värdekedjor. Arbetet inleddes med en workshop där fem värdekedjor valdes ut för vidare analys. Livsmedelsproduktionen behöver öka i hela Sverige för att skapa ett robustare samhälle. Innovation är ett sätt för att skapa mer lönsamhet i företag och på så sätt öka konkurrenskraften i Sverige. Projektet Mer Matinnovation vill uppnå det genom att göra det enklare för livsmedelsföretag att utveckla innovationer och göra det enklare för olika aktörer att hitta varandra. Genom att utveckla nya lösningar som skapar värde för hela livsmedelsystemet i Västerbotten är målet att öka produktionen av livsmedel och stärka företagens anpassningsförmåga till klimatförändringar och andra omvärldsfaktorer. Värdekedjor från fem olika områden Under en prioriteringsworkshop tillsammans med tjänstepersoner som arbetar nära livsmedelsnäringen delade deltagarna med sig av möjliga värdekedjor inom flera livsmedelsområden, där det finns en förhoppning att insatser kan göra betydande skillnad inom 1–2 år. Förslagen var många – allt från möjligheterna kring framväxande branscher som äppeldrycker, vikten av potatisvärdekedjan för beredskapen i länet till önskemål om närodlade baljväxter eller hur man kan ta reda på mer från djur, fiskar och skogens skafferi. Utifrån deltagarnas inspel har det gjorts prioriteringar vilka fem värdekedjor som projektet ska arbeta vidare med. Nästa steg i processen är att bjuda in fler aktörer inom de utvalda värdekedjorna till workshops. Där kommer fokus att ligga på att ta fram färdplaner och identifiera innovationsmöjligheter som kan skapa värde inom respektive värdekedja. – Dessa workshops planeras att genomföras tidigast i slutet av våren och fortsätter under hösten. Vi hoppas att länets aktörer vill vara med i arbetet för att skapa fler innovationer inom livsmedelsbranschen, säger Anna Molander, projektledare för Mer Matinnovation. Anna Molander, projektledare för Mer Matinnovation. Mer Matinnovation – En plattform för att öka innovationen inom livsmedelssystemet i Västerbotten En viktig nyckelfunktion för innovation är att det finns kontaktvägar mellan olika aktörer i innovationskedjan. Därför skapar projektet en digital arena där företag, akademi, intresseorganisationer och myndigheter kan mötas kring ökad forskning, utveckling och innovation i livsmedelskedjan. Hur den kommer se ut är ännu inte klar men förhoppningen är att det ska bli lättare för aktörer från olika delar ur livsmedelskedjan att hitta varandra, dela idéer och utveckla nya lösningar som ger ökad produktion, konkurrenskraft och lönsamhet. Arbetar du inom livsmedelsbranschen och vill vara med och skapa mer matinnovation i länet? Kontakta projektledaren Anna Molander för mer information om projektet. Om projektet Namn: Mer Matinnovation – Innovationsplattform för livsmedelskedjan i norr Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden Övre Norrland, Regionala tillväxtmedel Västerbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Skellefteå kommun och Umeå kommun. Projektpartners: RISE, Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten Projektperiod: 2025-09-01 – 2028-02-29 Projektledare: Anna Molander, RISE Mer om projektet: Våra projekt, Matkompassen Kontakt Anna Molander Projektledare Research Institutes of Sweden (RISE) E-post till Anna Molander Maja Väringstam Projektkommunikatör Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Maja Väringstam Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-17-uppstart-for-mer-matinnovation-i-vasterbotten.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-17-uppstart-for-mer-matinnovation-i-vasterbotten.htmlTue, 14 Apr 2026 20:58:35 +0200Ska du investera i laddinfrastruktur? Nu finns nya möjligheter att söka stöd! Nu finns det nya möjligheter att söka investeringsstöd för laddinfrastruktur. Bland de pågående utlysningarna hittar du både laddning till personbilar och tunga transporter. Det finns även nya möjligheter att få stöd till laddning för gästparkeringar och verksamhetsfordon. Här får du en samlad bild av de olika investeringsstöden. Klimatklivets utlysning för publik laddinfrastruktur 13-30 april Mellan 13–30 april är Klimatklivets utlysning för publik laddinfrastruktur öppen. Utlysningen gäller så kallad normalladdning för personbilar med en effekt mellan 10 och 50 kW. Med fler normalladdare kan fler ladda sin bil nära bostaden, och över natten, även om man saknar egen parkering. Ett annat exempel kan hämtas från Kalix där kommunen installerat laddare kombinerat med motorvärmare på parkeringar vid olika samlingsplatser. Det är tyvärr inte möjligt att lämna anbud för snabbladdning i denna utlysning. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att behovet av snabbladdare för närvarande är täckt och att de behöver vänta till det finns fler laddningsbara bilar i trafiken. Icke-publik laddning till personbilar Ladda bilen är Naturvårdsverkets stöd till icke-publik laddning för personbilar. Tidigare var det endast avsett för laddning till boende och anställda men har i år utökats till att omfatta även verksamhetsfordon och gästparkeringar. Det innebär att du kan få investeringsstöd till laddning för exempelvis budbilar, taxibilar eller fordon i hemtjänsten. Gästparkeringar kan i sin tur avse exempelvis parkeringar vid hotell eller handelsplatser. Ansökningar om stöd från Ladda bilen omfattas inte av någon speciell utlysningsperiod utan är öppet hela tiden. Laddning för tunga transporter Vad gäller laddning för tunga för tunga transporter är det Energimyndigheten som ansvarar för investeringsstödet. Just nu pågår en utlysning för laddning i samband med lastning och lossning. Utlysningen stänger den 5 maj och riktar sig mot exempelvis lager, hamnar, godsmottagningar eller återvinningscentraler där laddning då kan ske i samband med naturliga stopp. Laddstationen behöver då vara tillgänglig för andra transportörer än stödmottagaren. Webbinarium för eldrivna tunga och lätta transporter Vill du fördjupa dig? Den 20 april 13.00 bjuder Energimyndigheten och Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten in till ett digitalt möte där vi samlar företag och branschaktörer för att fördjupa oss i utvecklingen av laddinfrastruktur för både tunga och lätta transporter. Fokus ligger på nuläget i länen, snabbladdningens roll, samt hur laddning kan planeras på rätt plats och till rätt kostnad för att stödja en effektiv omställning. Under eftermiddagen medverkar representanter från Energimyndigheten, Länsstyrelserna, Robert Granström (SPGA) och Magnus Wikman (Wibax), som delar insikter om omvärldstrender, praktiska erfarenheter och goda exempel från verksamheter som redan kommit långt. Webbinarie för eldrivna tunga och lätta transporter samt laddinfrastruktur i norra Sverige Relaterad information Klimatinvesteringsstöd Laddinfrastruktur, Naturvårdsverket Kontakt Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-14-ska-du-investera-i-laddinfrastruktur-nu-finns-nya-mojligheter-att-soka-stod.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-14-ska-du-investera-i-laddinfrastruktur-nu-finns-nya-mojligheter-att-soka-stod.htmlThu, 09 Apr 2026 16:14:07 +0200Ett stärkt nordiskt beredskapssamarbete High North Cooperation (HNC) har publicerat sin årsrapport för 2025. Rapporten sammanfattar ett aktivt år för civilt beredskapssamarbete mellan regionala myndigheter i de nordligaste regionerna i Norge, Sverige och Finland. Beredskapsnätverket etablerades 2016 och de tre länderna växlar ordförandeskap. År 2025 ansvarade Statsförvaltaren i Nordland för att sammankalla till gemensamma möten och säkerställa vidareutveckling av samarbetet i HNC. Nätverket möts regelbundet, både digitalt och fysiskt, och samlar både beredskapspersonal och kommunikatörer från de tre länderna. Ett av de viktigaste resultaten under 2025 är att High North Civil Preparedness Forum (HNCPF) godkändes som ett Interreg Aurora-projekt. Genom detta treåriga projekt kommer länderna att stärka det nordiska beredskapssamarbetet inom områden som internationella samverkanskurser och nätverk, gemensamma riskbedömningar, värdlandsstöd och hantering av informationspåverkan. Sverige leder två av arbetspaketen i projektet, i nternationella samverkanskurser och nätverk samt hantering av utländsk informationspåverkan. Bland annat anordnas en årligen återkommande internationell samarverkanskurs (ICC) med fokus på ett av Natos sju civila baskrav. Under 2026 är det Länsstyrelsen Norrbotten som har ordförandeskapet. Relaterad information Årsrapport för High North Cooperation 2025 - High North - Regionalt civilt beredskapssamarbete (Engelska) High North Civil Preparedness forum (HNCPF) Kontakt Magnus Hansson Beredskapsdirektör E-post till Magnus Hansson Telefon 010-2254303 Linda Hällgren Handläggare samhällsskydd och beredskap E-post till Linda Hällgren Telefon 010-2254549http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-09-ett-starkt-nordiskt-beredskapssamarbete.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-09-ett-starkt-nordiskt-beredskapssamarbete.htmlFri, 10 Apr 2026 08:54:00 +0200Vilhelmina och Dorotea kommun påverkade av it-incident Så följer du uppdateringar om läget från Vilhelmina och Dorotea kommun. Uppdaterad 2026-04-10 kl. 09.00 Vilhelmina kommuns webbplats är återställd. Vilhelmina kommuns webbplats Uppdaterad 2026-04-09 kl. 16.10 Åsele kommun Åsele kommun är endast påverkad i begränsad omfattning. Åsele kommuns webbplats Publicerad 2026-04-09 kl. 12.10 Vilhelmina kommun Vilhelmina kommuns webbplats och e-tjänster går inte att nyttja just nu. Vilhelmina kommun uppdaterar om läget på Facebook, Instagram, kommunens SMS-tjänst och kan nås via kommunens växel 0940-140 00 . Vilhelmina kommuns Facebooksida Dorotea kommun Dorotea kommun uppdaterar om läget via sin webbplats, sociala medier och kan nås via kommunens växel 0942-140 00 . Dorotea kommuns webbplats Dorotea kommuns Facebooksida Kontakt Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-09-vilhelmina-och-dorotea-kommun-paverkade-av-it-incident.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-09-vilhelmina-och-dorotea-kommun-paverkade-av-it-incident.htmlWed, 01 Apr 2026 08:00:00 +0200Nya digitala kurser om fåglar och biologisk mångfald Länsstyrelsernas populära utbildning naturkunnig.se lanserar nu fyra nya kursmoment om fåglar, dessutom i en helt ny design. Intresset för att lära sig mer om den svenska naturen fortsätter att växa. Sedan lanseringen av naturkunnig.se har närmare 6 500 deltagare registrerat sig. I år blir det extra spännande med en helt ny design och fyra nya kursmoment om fåglar – perfekt för både nybörjare och erfarna naturobservatörer. Vi vill inspirera fler att upptäcka och förstå den biologiska mångfalden runt oss. Genom att lära sig mer om fåglar och andra arter kan deltagarna bli en viktig del av arbetet för att bevara och dokumentera vår natur, säger Nicklas Jansson, projektledare och biolog vid Länsstyrelsen Östergötland. Hjälp länsstyrelserna att inventera! Utbildningen syftar till att öka kunskapen om växter och djur, men också att få fler att aktivt delta i naturinventeringar. Genom att rapportera observationer bidrar deltagarna med viktig information som används av Länsstyrelserna och andra aktörer för att skydda och bevara den svenska naturen. Ju fler som engagerar sig, desto bättre kan vi följa upp och skydda våra arter. Det här är ett enkelt sätt att göra skillnad, säger Nicklas Jansson. Så här deltar du Utbildningen är kostnadsfri och öppen för alla. Besök naturkunnig.se för att registrera dig och börja lära dig mer om fåglar och biologisk mångfald redan idag: Den digitala utbildningen Naturkunnig Relaterad information Webbplatsen naturkunnig.se Kontakt Nicklas Jansson Handläggare arter och landskap E-post till Nicklas Jansson Telefon 010-2235390http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-01-nya-digitala-kurser-om-faglar-och-biologisk-mangfald.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-04-01-nya-digitala-kurser-om-faglar-och-biologisk-mangfald.htmlThu, 26 Mar 2026 10:07:22 +0100Ska du ut på fjällederna i påsk? Våren är tidig och på flera håll i Västerbottensfjällen är det lite snö för årstiden. Renarna flyttas också mot kalvningslanden just nu. Håll dig informerad om vad som gäller, med kunskap minskar risken för skador och störning. Länsstyrelsen ansvarar för de statliga skid- och skoterlederna i fjällen. Vi uppmanar till att ta det försiktigt och anpassa hastigheten. Hör dig för om de lokala förutsättningarna innan du ger dig ut. Vid skoterkörning, var uppmärksam på: Uppstickande stenar och vegetation. Öppna vattendrag och kallkällor. Svaga isar på vissa sjöar, tänk på att förhållandena kan ändras snabbt. Kom ihåg att: I regleringsområden i fjällområdet får du avvika max 50 meter från leden för att runda hinder. Enligt terrängkörningslagen är det förbjudet att köra motorfordon på barmark i terräng. Visa hänsyn mot renar, vilda djur och andra människor I Västerbotten finns ett bra nätverk av skoterleder, på dem kör du säkrast och stör minst. Inför turen, ta reda på var du får köra. På vissa platser är skoterkörning förbjuden eller bara tillåten på allmänna skoterleder. En del områden i fjällen kan stängas tillfälligt för att säkra lugn och ro för renar och vilda djur. Kör hänsynsfullt och ta det lugnt vid möten. Lämna företräde för skidåkare, gående och hundspann. Sänk hastigheten och håll avstånd vid möten och i bebyggt område. Accelerera först efter att du passerat med god marginal. Skoterlederna i Västerbotten underhålls av såväl ideella krafter som kommuner och Länsstyrelsen. Bidra gärna med en slant till skoterklubbarnas insatser för ett fortsatt underhåll och fina leder. Relaterad information Skoterwebben – Länsstyrelsens karttjänst med regleringsområden och tillfälliga förbud i Västerbotten Snöskoter – regler och tillfälliga avstängningar Nyhet: Tidig renflytt – visa hänsyn vid skoterkörning Fjällsäkerhetsrådet Naturvårdsverkets lavinprognoser Issäkerhet hos Svenska Livräddningssällskapet Kontakt Marion Stofkoper Naturvårdshandläggare E-post till Marion Stofkoper Telefon 010-2254584 Anton Larsson E-post till Anton Larsson Telefon 010-2254470http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-26-ska-du-ut-pa-fjallederna-i-pask.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-26-ska-du-ut-pa-fjallederna-i-pask.htmlTue, 24 Mar 2026 10:33:49 +0100Här kan du skåda fågel i Västerbotten Sångsvanar. Ta del av flyttfåglarnas skådespel när de anländer i tusental på våren. Här listar vi platser för fågelskådning i skyddad natur. I flera av områdena finns fågeltorn och plattformar. Generellt är sjöar och deltalandskap mer lättillgängliga för fågelskådning. För kustområden rekommenderas tubkikare och mer erfarenhet. Platser för fågelskådning Nordmaling Kronören . Ett naturskönt område för fågelskådning vid havet. Långroudden är en bra plats för att spana på sträckande sjöfåglar. I vikarna brukar det vara gott om rastande sjöfågel. Örefjärden-Snöanskärgården . Järnäs udde är en utmärkt plats för att se sträckande fågel, bland annat sjöfåglar, lommar och rovfåglar. Norsjö Vajsjön . Bara en kilometer från samhället Norsjö ligger Vajsjön. Det rika fågellivet är unikt för en sjö så långt norrut och in i landet. Bästa tiden för ett besök är under vårens högvatten från islossning tills det sjunker undan i början av juni. Från fågeltornet har du bra utsikt över sjön. Skellefteå Innerviksfjärdarna . Vid de grunda fjärdarna vid Skellefteälvens utlopp finns goda möjligheter att skåda fågel. Fågeltorn finns vid södra Innerviksfjärden och vid Åvikskärret. Från Öberget har du en centralt belägen naturlig utsiktspunkt. Ostträsket . Norra Västerbottens främsta rastplats för sädgäss och tranor under våren. Dagtid kan hundratals gäss beta på åkrarna väster om sjön, för att till natten ta sin tillflykt till den närbelägna sjöisen. Från fågeltornet kan du spana ut över sjön. Bästa tiden för fågelskådning vid Ostträsket är oftast kring 1 maj. Gärdefjärden . En viktig rastplats för fåglar under vår- och höstflyttningen. Det finns flera fågelskådningsanläggningar i reservatet: fågeltorn, gömsle och plattform, alla med utsikt över fjärden. I tidigt öppna vakar rastar hundratals sångsvanar, simänder och dykänder. På åkrarna intill sjön betar ofta många gäss och tranor. Ljungpipare, brushane, rödbena och storspov rastar eller häckar i reservatet och brun kärrhök och fiskgjuse ses regelbundet. Bjuröklubb . Fyrplatsen erbjuder mycket bra sträckfågelskådning. Främst under april passerar stora mängder rovfåglar, tranor, svanar, gäss och småfåglar på sin väg norrut. Bra dagar kan 10 000-tals till 100 000-tals tättingar (småfåglar) passera vid fyren. Bäst läge för tättingar är mulet väder och svaga nordvindar. För rovfåglar och tranor är det bäst med soligt väder och svaga sydvästvindar. Från början av maj flyttas skådningsfokus till udden Grundskatan. Här kan det passera flera tusen lommar, sjöorrar, alfåglar och andra sjöfåglar. Sorsele Ammarnäsdeltat, Vindelfjällen, nära Ammarnäs samhälle. Rastområde för många av fjällens våtmarksfåglar, inklusive den akut hotade fjällgåsen som rastar i deltat under månadsskiftet maj-juni. Ett fågeltorn finns. För att inte störa fåglarna, håll stort avstånd och gå inte på raningarna från mitten av maj och under tiden då fåglar rastar där. Fågeltornet i Lessejaure fågelskyddsområde . Våtmarksområde med rikt fågelliv av vadare och änder så som svartsnäppa, stjärtand och dvärgbeckasin. Storuman Skarvsjömyrarna . Rikt fågelliv av vadare och änder. Exempelvis dvärgbeckasin, svartsnäppa och myrsnäppa. Det finns en spångad stig till Mejvansjön där det kan finnas många rastande arter tidigt på säsongen. Vid sjön finns en eldplats. Umeå Umeälvens delta . En av norra Europas viktigaste rastplatser för våtmarksfåglar. I april kan du se svanar, gäss och tranor. I maj kommer mängder med änder och vadare. Sträckande fåglar kan du spana på från Bergön, där finns även chans att se rovfågel. På flera platser i Umeälvens delta finns fågeltorn och andra anläggningar för fågelskådning. Rastande fåglar kan du bland annat se från plattformar och torn vid S Berga, Degernäsbäcken, Stora Tuvan, Holmen och Villanäs. På Stora Tuvan finns även många arter knutna till gamla lövskogar så som hackspettar, grönsångare, härmsångare och stjärtmes. Södra Degernässlätten-Sundet . Under mars och april pumpas vatten ut på åkrarna för att ge flyttande fåglar bra mat- och rastplatser. Här kan du se rastande svanar, tranor, gäss och rovfåglar. Vid reservatets huvudentré i norr finns en bilparkering vid "limpan" , en lång kulle som ger bra utsikt över området. I södra delen av reservatet finns två plattformar. En med utsikt över Västerfjärden och en med utsikt över Sundshålet. Efter den 15 maj går det att promenera in till Skärberget mitt på Degernässlätten. Här kan du se flera olika sjöfåglar, vadare och dvärgmåsar. Storavan . En liten restaurerad fågelsjö vid Stöcke och en bra plats för nybörjare och för familjeskådning med barn. Väster och söder om sjön finns plattformar för skådning. Här finns möjlighet att se fåglarna på närmare håll än på många andra platser kring Umeå. Holmöarna . För den mer erfarne fågelskådaren. Här kan du se både havsfåglar och sträckande fåglar. Bra platser för skådning är Lillhällan (udden vid Byvikens hamn), Bergudden, Trappudden, Rössgrundet, Holmögadd och Stora Fjäderägg. På Stora Fjäderägg finns en bemannad fågelstation. Vännäs Brånsjön . Från mitten av april till mitten av maj är Brånsjön full av rastande flyttfåglar. Många fåglar häckar också vid Brånsjön under försommaren. Från fågeltornen har du bra utsikt över sjön. Tips till dig som är nyfiken på fågelskådning Se var det finns fåglar just nu på Artportalen . Under "Dagens fynd", klicka på ett område i kartan för att se inrapporterade arter. Ta med fågelboken ut. Det finns även flera appar som hjälper dig att identifiera fågelarter. Om du vill träna på läten hittar du ljudinspelningar av många fågelarter på Artfakta . Sök på en art för att hitta ljuden. Håll koll på beträdnadsförbud I flera av naturreservaten får du inte får gå in i hela eller delar av området efter 1 april. Men reservaten är fortfarande tillgängliga för fågelskådning då stigar och anläggningar hålls öppna även under tiden för beträdnadsförbudet. Fågelskyddsområden i Västerbotten Kontakt Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-24-har-kan-du-skada-fagel-i-vasterbotten.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-24-har-kan-du-skada-fagel-i-vasterbotten.htmlMon, 23 Mar 2026 16:40:53 +0100De 4K samlade 75 kvinnliga företagare i Lycksele Hur bygger vi företag som känns – och syns? 75 kvinnliga företagare som alla tillhör nätverket De 4K samlades i Lycksele i fredags. De 4K består av 250 aktiva kvinnor som äger, driver och utvecklar företag runt om i Västerbotten. På nätverksträffen fick företagarna tid för dialog, reflektion och erfarenhetsutbyte. Två företagare delade sin kunskap inom företagande: Caroline Klinker, bakom butiken Ett hus blir ett hem, delade med sig av sina erfarenheter av hur miljö, känsla och identitet skapar värde. Donna Richmond, porträtt- och varumärkesfotograf, gav sina konkreta insikter i hur man bygger ett professionellt visuellt uttryck. – Företag som känns och syns byggs av människor som vågar vara tydliga med vilka de är. När fler kvinnor utvecklar sina idéer, stärker sina varumärken och tar plats i näringslivet växer både företagen och Västerbotten, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Två företagare om De 4K Vi ställde några frågor till två företagare som deltog under nätverksträffen. Åsa Hägglund Larsson, Body Å Brain, Skellefteå Åsa Hägglund Larsson startade företaget Body Å Brain 2020, samma år som De 4K startade. Företaget är ett konsult- och utvecklingsföretag som jobbar med hälsa, arbetsmiljö och företagsutveckling. Varför gick du med i nätverket? – För att träffa andra företagande kvinnor och bygga upp ett kontaktnätverk. Det var ett bra sätt att få stöd och råd speciellt när man är ny företagare. Det var också en rätt turbulent tid att starta företag mitt under Covid-19 följt av lågkonjuktur, så där har det också varit skönt att få stöd av andra kvinnor som driver företag och går igenom samma tider. Varför ska man vara med i nätverket? – För att knyta nya kontakter och få viktig och bra kunskap från träffarna exempelvis att få lära sig mer om försäljning och marknadsföring. Åsa Hägglund Larsson, Body Å Brain Katarina Sundin, Katarina Sundin AB, Umeå För Katarina Sundin som driver Katarina Sundin AB är det första gången hon deltar i nätverket. Hon är projektledare inom industrin där hon erbjuder konsulttjänster inom projektledning och utveckling. Just nu arbetar hon med att införa självkörande truckar inom fordonsindustrin. Hur fick du veta om nätverket, och vad tycker du hittills? – Jag deltar första gången idag. Jag blev tipsad på två håll, av Företagarna och av bekanta. Det är kul med så många olika företag samlade på ett ställe. Det känns som en bra mötesplats och kul att prata om företagande oavsett vilken bransch man själv tillhör. Katarina Sundin, Katarina Sundin AB. De 4K – kompetens, kapital, kontakter och kunder Nätverket De 4K, som bildades för 5 år sedan på initiativ av landshövding Helene Hellmark Knutsson, har nu vuxit till att omfatta närmare 250 medlemmar från hela Västerbotten och en rad olika branscher. De 4K bedrivs i samarbete mellan Länsstyrelsen Västerbotten, Sparbanksstiftelsen Norrlands Riskkapitalstiftelse och Almi. – Genom att göra det vi är bra på, lyfta varandra och våga ta in kapital när det behövs, skapar vi ett livskraftigt, värdeskapande och robust näringsliv i Västerbotten. Samarbete är nyckeln. När vi stöttar varandra bygger vi något starkt – inte bara för idag, utan för generationer framåt. Vi är så mycket mer än vi tror, säger Helene Hellmark Knutsson. Donna Richmond, Maria Olofsson, Frida Anundsson, Caroline Klinker och Helene Hellmark Knutsson. Donna och Caroline var två av kvällens talare. Kontakt Kontakta Länsstyrelsen Västerbotten för att veta mer om De 4K. E-post till De 4K Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-23-de-4k-samlade-75-kvinnliga-foretagare-i-lycksele.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-23-de-4k-samlade-75-kvinnliga-foretagare-i-lycksele.htmlWed, 18 Mar 2026 09:56:21 +0100Tidig renflytt – visa hänsyn vid skoterkörning På grund av det milda vädret och dåligt vinterbete har länets samebyar börjat flytta renarna mot fjällen. De första grupperna med renar är på väg mot Västerbottensfjällen. Nästa vecka väntas de första besluten om tillfälliga förbud mot skoterkörning i områden med renar. Norra Gardfjället och Gebnafjället brukar vara först ut att stängas. Länsstyrelsen strävar efter att hålla skoterleder öppna i förbudsområdena. På så sätt finns fortsatt möjlighet till skoterkörning, samtidigt som renarna kan få lugn och ro. Håll dig uppdaterad – planera påskens skoterturer Se aktuella tillfälliga förbud i karttjänsten Skoterwebben Prenumerera på nya tillfälliga förbud via e-post Visa hänsyn som skoterförare Ta reda på om det finns begränsningar för skotertrafik innan du ger dig ut. Följ markerade skoterleder så långt som möjligt. På dem kör du säkrast och stör minst. Om du ser eller möter renar eller vilda djur, stanna och välj en annan väg om möjligt. Varför tillfälliga skoterförbud? Länsstyrelsen och kommunerna kan med kort varsel tillfälligt förbjuda skotertrafik inom vissa områden i fjällen. Ofta är det på grund av rennäringens och de vilda djurens behov av ostördhet. Så här års har renarna ett energiunderskott och behöver spara på krafterna och få ro att beta under flytten och inför kalvningen i april-maj. Rennäringslagen säger att det är förbjudet att skrämma, störa eller driva bort renar. Det är ditt ansvar som skoterförare att hålla dig informerad om vad som gäller. Kontakt Marion Stofkoper Naturvårdshandläggare E-post till Marion Stofkoper Telefon 010-2254584http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-18-tidig-renflytt---visa-hansyn-vid-skoterkorning.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-18-tidig-renflytt---visa-hansyn-vid-skoterkorning.htmlWed, 18 Mar 2026 09:00:00 +0100Nytt stödmaterial stärker strålskyddet för samhällsviktig personal Två nya broschyrer ska bidra till stärkt strålskydd för dem som arbetar i samhällsviktig verksamhet vid en radiologisk nödsituation, till exempel efter en kärnkraftsolycka. Både kommuner, regioner och företag i landet är berörda. De nya broschyrerna riktar sig till verksamheter som normalt sett inte hanterar joniserande strålning. Det gäller bland annat hälso- och sjukvård, ambulans, polis, hemtjänst samt personal inom transport, infrastruktur, fastighetsskötsel och VA-verksamhet. Syftet med broschyrerna är att öka kunskapen hos arbetsgivare och arbetstagare. Materialet ger vägledning kring arbetsmiljöansvar, rättigheter för arbetstagare och hur man praktiskt skyddar sig mot strålning. – Länsstyrelsen är skyldig att ge stöd till aktörer i länet med anställda som kan behöva arbeta efter en händelse med utsläpp, där skyddsåtgärder gäller för allmänheten. I broschyrerna finns stöd för det arbetet, säger Magnus Hansson som är beredskapsdirektör på Länsstyrelsen i Västerbottens län. Digitala broschyrer för utskrift Broschyrerna finns i digital form och kan skrivas ut. De har tagits fram av Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med länsstyrelserna i Halland, Kalmar, Uppsala och Västerbotten samt Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB). Arbetsgivare ansvarar för att arbetstagare som kan komma att arbeta vid en radiologisk nödsituation har ett fullgott strålskydd. Under våren 2026 håller myndigheterna en serie digitala seminarier för olika berörda målgrupper, med information och stöd om personalstrålskydd. – Vi rekommenderar att arbetsgivare informerar anställda om personalstrålskyddd och det här informationsmaterialet. Genom att säkerställa att berörda vet var informationen finns är vi mer förberedda om radioaktivt nedfall skulle påverka vårt län, säger Maria Muribi som är beredskapshandläggare på Länsstyrelsen i Västerbottens län. Personalstrålskydd vid en radiologisk nödsituation – för arbetsgivare, Strålsäkerhetsmyndigheten Personalstrålskydd vid en radiologisk nödsituation – för arbetstagare, Strålsäkerhetsmyndigheten Därför har broschyrerna tagits fram I Sverige har vi tre kärnkraftverk, flera andra kärntekniska anläggningar samt radioaktiva transporter av kärnbränsle och kärnavfall på land och till sjöss. Även händelser utomlands kan påverka oss i Sverige. Vi behöver ha en beredskap för radiologiska nödsituationer i fredstid, höjd beredskap och krig. Om vi skulle få en nödsituation där personal inom samhällsviktig verksamhet behöver arbeta i områden med radioaktivt nedfall, är det viktigt att man som arbetsgivare har kunskap om personalstrålskydd. Arbetsgivare behöver ha en planering för hur man skyddar sin personal från akuta strålskador och minskar risken för sena strålskador. Broschyrerna ger information om exempelvis strålskydd, hälsorisker, regelverk, arbetsgivarens ansvar och om skyddsutrustning. Kontakt Maria Muribi Handläggare E-post till Maria Muribi Telefon 010-2254342 Magnus Hansson Beredskapsdirektör E-post till Magnus Hansson Telefon 010-2254303http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-18-nytt-stodmaterial-starker-stralskyddet-for-samhallsviktig-personal.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-18-nytt-stodmaterial-starker-stralskyddet-for-samhallsviktig-personal.htmlTue, 07 Apr 2026 16:01:27 +0200Militära transporter genom länet Den internationella övningen Cold Response avslutas. Mellan 18 och 23 mars, med tyngdpunkt under helgen 20–22 mars, kommer Försvarsmakten att genomföra flera militära transporter från övningsområdet i Finland och söderut genom Sverige. Västerbottens län berörs ytterst lite av transporterna som påbörjas mellan 18 och 23 mars då förband kommer att transportera sig tillbaka söderut. Tyngdpunkten för transporterna kommer att vara under helgen 20–22 mars. Det kan innebära att du kan se militär personal och militära fordon på både väg och järnväg samt i områden där de normalt inte befinner sig. De militära transporterna kan även påverka framkomligheten i trafiken under vissa perioder. Vad behöver jag tänka på? Bryt inte en militärkolonn. Om du kör i kapp en militärkolonn längs vägen ska du lägga dig bakom den och hålla avståndet till fordonet framför dig. Undvik att fotografera och publicera militära fordon eller verksamhet, eftersom det kan hjälpa främmande makt. Om du bor eller reser genom områden där militära transporter sker bör du vara uppmärksam på skyltar och anvisningar. Följ trafikinformationen via radio för att hålla dig uppdaterad om läget. När Försvarsmakten genomför större insatser är det inte ovanligt att främmande makt sprider falsk information, i syfte att misskreditera verksamheten. Det är därför viktigt att vara källkritisk. Innan du delar vidare information är det bra att ta reda på efter vem som är avsändare av informationen och vilket syfte avsändaren kan ha. Var uppmärksam! Om du ser något som avviker från det normala kan du rapportera detta till Polisen på 114 14. Vid pågående brott ringer du 112. Du behöver inte göra bedömningen om det kan vara intressant för polisen att veta eller inte, den gör polisen. Följ myndigheternas information och rekommendationer. Av säkerhetsskäl berättar Försvarsmakten inga detaljer om militära transporter. Försvarsmakten delar ibland information i efterhand när det är bedömt som säkert. Varför informerar vi om det här? Det är viktigt att informera om militära transporter eftersom de kan påverka den lokala trafiken. Genom att veta att övningsrelaterade transporter pågår kan du som boende eller trafikant vara förberedd på mer trafik, längre restider och ovanliga fordon. Informationen skapar också trygghet och förståelse för varför transporterna sker. Militära transporter är en del av Sveriges uppgift som allierad i Nato och bidrar till säkerheten i vårt närområde och i Europa. Försvarsmakten, Länsstyrelsen, kommunerna och andra aktörer i Västerbottens län samarbetar för att transporterna ska få så liten påverkan på allmänheten som möjligt och publicera information i anslutning till att transporterna börjar märkas av på vägarna. Relaterad information Cold Response 2026, Försvarsmaktens webbplats Civilt försvar Källkritik på webbplatsen bliintelurad.se Kontakt Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-18-militara-transporter-genom-lanet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-18-militara-transporter-genom-lanet.htmlTue, 17 Mar 2026 14:43:34 +0100Länsstyrelserna stärker stödet till avhoppare – bygger regional struktur över hela landet Ingen kommun ska stå ensam när en person väljer att lämna organiserad brottslighet. Det är kärnan i den delredovisning som Länsstyrelserna nu överlämnar till regeringen. Genom innovativa lösningar som regionala expertteam och stödtelefoner stärks nu arbetet över hela landet. Ett av de största hindren i arbetet mot organiserad brottslighet har varit att mindre kommuner sällan har den specialistkompetens eller de resurser som krävs för komplexa avhopparärenden. Vi överbryggar organisatoriska hinder Delredovisningen visar hur Länsstyrelserna nu tar en aktiv roll för att jämna ut dessa skillnader och klargör hur länsstyrelserna fungerar som den nödvändiga länken mellan nationella strategier och lokal verklighet. Genom att vi erbjuder en neutral arena skapas förutsättningar för att vi tillsammans med polisen, kriminalvården, Statens institutionsstyrelse (SiS) och Socialstyrelsen ska kunna arbeta samordnat och med gemensam metodik. Tillsammans fungerar vi som en kunskapsbrygga som ser till att forskning och nationella riktlinjer når hela vägen ut till yrkesverksamma. – Vi har tagit en tydlig roll i att sprida metodstöd och bygga en hållbar regional samverkansstruktur som gör skillnad på riktigt. Genom att bygga dessa broar mellan myndigheter och över länsgränser skapar vi en mer förebyggande och motiverande syn på arbetet med avhoppare. Det är en insats som i förlängningen både räddar liv och ökar tryggheten för oss alla, säger Charlie Lundgren, nationell brottsförebyggande samordnare för länsstyrelserna. Uppdraget ger landets kommuner rätt förutsättningar för att erbjuda ett sammanhållet och kunskapsbaserat stöd till de som vill lämna kriminella miljöer. Målet är att en avhoppare ska mötas av samma professionella struktur oavsett var i landet behovet uppstår. Delredovisning Länsstyrelsernas uppdrag att utveckla stöd till avhoppare från organiserad brottslighet Fem exempel från norr till söder Redovisningen visar hur vi anpassar arbetet efter regionala behov så att ingen kommun står ensam: Norrland: Länsstyrelsen Västerbotten leder ett unikt samarbete mellan de fyra norrlänen för att säkra att en avhoppare i glesbygd möts av samma professionella struktur som i en storstad. Värmland: Här utreder Länsstyrelsen i Värmlands län, tillsammans med Forskning och utveckling Välfärd på Karlstads universitet, en gemensam regional avhopparresurs. Målet är att stötta mindre kommuner med den specialistkompetens de inte kan upprätthålla själva Skåne: Länsstyrelsen i Skåne har byggt upp ett operativt nätverk med cirka 50 aktörer från polis, kommun och kriminalvård. Under 2026 planerar man även att lansera en regional stödtelefon för att erbjuda direkt konsultation till kommunerna. Sydost: Genom att samplanera sina insatser skapar Länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg en enhetlig struktur inom sitt gemensamma polisområde, vilket gör stödet mer rättssäkert och effektivt. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholm har under flera år haft ett operativt nätverk med aktörer på lokal nivå såsom polis, kommun, kriminalvård samt forskare och FoU-enhet. För att fånga upp länets utmaningar har en regional arbetsgrupp etablerats. Länsstyrelsen Stockholm erbjuder alla kommunanställda utbildningsinsatser kring barn och unga i kriminalitet samt kollegial handledning. Vägen framåt – systemet måste breddas Trots framgångarna pekar delredovisningen på kritiska utmaningar. Den nuvarande nationella definitionen av en "avhoppare" anses ofta vara för snäv, vilket gör att barn, unga och familjer riskerar att hamna mellan stolarna. För att möta de komplexa behoven ser länsstyrelsesamordnarna ett stort behov av fortsatt utveckling; 43 procent av dem uppger att de behöver fördjupa sin egen expertkompetens för att kunna stötta kommunerna optimalt. Under 2026 växlas arbetet upp ytterligare genom att inkludera fler viktiga aktörer, såsom hälso- och sjukvård och psykiatri, i de regionala nätverken. Kontakt Gabriella Green Handläggare E-post till Gabriella Green Telefon 010-2254327 Charlie Lundgren Handläggare E-post till Charlie Lundgren Telefon 010-2254533http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-17-lansstyrelserna-starker-stodet-till-avhoppare---bygger-regional-struktur-over-hela-landet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-17-lansstyrelserna-starker-stodet-till-avhoppare---bygger-regional-struktur-over-hela-landet.htmlTue, 17 Mar 2026 12:47:51 +0100Statligt stöd till kommunernas arbete med civilt försvar Myndigheten för civilt försvar betalar ut ett ekonomiskt stöd till Sveriges kommuner. Pengarna ska användas till att utveckla det civila försvaret. Länsstyrelsen Västerbotten, som är länets högsta civila totalförsvarsmyndighet, arbetar med att informera kommunerna i Västerbotten om hur stödet från Myndigheten för civilt försvar är utformat och kan användas. Under 2026 betalar Myndigheten för civilt försvar ut medel till kommunernas arbete med civilt försvar genom tre olika ersättningar: 649 miljoner kronor enligt kommunöverenskommelsen (2024–2026) till samtliga kommuner, 400 miljoner kronor genom ett investeringsstöd för decentraliserad försörjningsberedskap till samtliga kommuner, samt 490 miljoner kronor till kommuner med särskild betydelse för totalförsvaret. – Befolkningens försvarsvilja och kommunernas motståndskraft utgör grunden för det civila försvaret. I Västerbotten har vi en lång tradition av ett starkt civilsamhälle och på senare år också flera positiva erfarenheter av att hantera kriser tillsammans. Stödet från staten som nu betalas ut ger oss bättre möjligheter att utveckla vår förmåga, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Inför 2027 kommer Myndigheten för civilt försvar att i dialog med länsstyrelser, civilområdeskanslierna, Försvarsmakten samt andra berörda att undersöka behov av ytterligare åtgärder för att stärka det civila försvaret. Relaterad information Myndigheten för civilt försvar Kontakt Magnus Hansson Beredskapsdirektör E-post till Magnus Hansson Telefon 010-2254303http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-17-statligt-stod-till-kommunernas-arbete-med-civilt-forsvar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-17-statligt-stod-till-kommunernas-arbete-med-civilt-forsvar.htmlTue, 17 Mar 2026 10:23:15 +0100Nya stöd att söka inom naturvård Har din förening en idé till ett nytt projekt? Nu kan du söka LONA-bidrag för att: restaurera våtmarker, rusta upp vandringsleder eller restaurera ängs- och betesmarker. Den lokala naturvårdssatsningen, LONA, är ett bidrag som ska stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang. Ta kontakt med din kommun för att initiera ett projekt. Mer om LONA och hur du ansöker: Lokala naturvårdssatsningen (LONA) Kontakt Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-17-nya-stod-att-soka-inom-naturvard.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-17-nya-stod-att-soka-inom-naturvard.htmlThu, 12 Mar 2026 15:49:31 +0100Länets kommuner övade skydd av allmänna val Hur kan vi skapa ännu bättre förutsättningar att förebygga och hantera oönskade händelser inför allmänna val 2026? I en scenariobaserad övning 11 mars prövades just detta. Den 13 september är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige i Sverige. Hotbilden mot allmänna val har de senaste åren blivit alltmer komplex. Att höja förmågan och agera förebyggande är därför en viktig del för hela valadministrationen inför valen 2026. Stärkt skydd av valgenomförandet För att gemensamt stärka skyddet av valgenomförandet bjöd Länsstyrelsen Västerbotten och Valmyndigheten in länets kommuner till en scenariobaserad övning. Under dagen deltog även Polismyndigheten och Myndigheten för psykologiskt försvar. – Det känns oerhört viktigt och meningsfullt att jobba tillsammans med kollegor med att skydda och främja det yttersta uttrycket för demokrati. Vi i länet har stor kapacitet och kunskap och det finns många lärdomar att dela med varandra. Det är tacksamt att den här dagen anordnas, det har varit efterfrågat från oss kommuner, säger Clarence Coulton, beredskapssamordnare, Robertsfors kommun som deltog under dagen. Länsstyrelsen är regional valmyndighet Länsstyrelserna är regionala valmyndigheteter. Det betyder att vi ansvarar för att planera och genomföra allmänna val, val till Europaparlamentet och nationella folkomröstningar. Vi utbildar också de kommunala valnämnderna inför valen och ger dem råd och hjälp. Detta för att alla val ska kunna genomföras på ett säkert sätt och i enlighet med lagen. Relaterad information Val till riksdag, kommun, region, EU och sametinget Kontakt Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-12-lanets-kommuner-ovade-skydd-av-allmanna-val.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-12-lanets-kommuner-ovade-skydd-av-allmanna-val.htmlWed, 11 Mar 2026 09:43:34 +0100Länsstyrelsen förklarar fartygslämning som fornlämning Foto: Patrik Höglund, Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) En fartygslämning som ligger cirka 10 kilometer utanför Holmsund och öster om Holmögadd har förklarats som fornlämning av Länsstyrelsen Västerbotten. Fartygslämningen utanför Holmsund är den andra fornlämningsförklaringen i länet. Den första, flottningslämningarna i Laisälven, genomfördes 2022. Enligt kulturmiljölagen är fornlämningar spåren efter mänsklig verksamhet under forna tider om de har tillkommit genom äldre tiders bruk, är varaktigt övergivna och har tillkommit eller, gällande fartygslämningar, förlist före 1850. I lagen står även att Länsstyrelsen kan fornlämningsförklara lämningar som har tillkommit, eller förlist, 1850 eller senare om det finns särskilda skäl med hänsyn till dess kulturhistoriska värde. Vrak efter Annie från England Den aktuella fartygslämningen är vraket efter ångfartyget Annie som var hemmahörande i England och byggdes 1877 av Robert Thompson and Sons i Sunderland. 15 juli 1891 lättade fartyget ankar från Sävenäs sågverk utanför Skellefteå, efter att ha lastat furuplank, brädor och läkt. Dagen efter grundstötte fartyget på sin väg söderut och började ta in vatten. Under försök till bogsering sjönk Annie den 17 juli, men samtliga i besättningen, inklusive befälhavaren William Walter Burn och styrmannen Elija Marshall, kunde räddas. Fartygslämningen upptäcktes när Sjöfartsverket genomförde sjömätningar utanför Umeå i slutet av september 2021. Efterföljande dykningar på platsen avslöjade att vraket, som var i förvånansvärt gott skick, hade namnet Annie. Tankar kring en fornlämningsförklaring väcktes och Länsstyrelsen anlitade Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM), för att ta fram mer information och genomföra fältbesiktningar av fartygslämningen, samt upprätta en vård- och skyddsplan för vraket. Jim Hansson, SMTM Motivering Länsstyrelsen Västerbottens motivering i beslutet fattat den 10 februari 2026: Annie är ovanligt välbevarad och fri från yttre påverkan, trots att hon ligger nära en farled. Stålskrovet är i princip intakt och stora delar av däcket i och andra konstruktionselement och föremål i trä, är bevarade. ”Annie” är också en god representant för en relativt vanlig typ av ångfartyg under slutet av 1800-talet och en företrädare för den skeppstekniska utvecklingen efter år 1850, då ångdrivna fartyg byggda av nya material, som järn och stål, kom att ta över mycket av transporterna från segelskeppen. Dessutom gör kännedomen om detaljerna kring förlisningen att fartygslämningen är lättläst och informativ. Fornlämningsförklaringen av fartygslämningen innebär att den får ett långsiktigt juridiskt skydd. Lagskyddet innebär att det är förbjudet att plocka föremål från vraket eller vrakplatsen samt att den som planerar åtgärder som på något sätt kan påverka vraket/vrakplatsen måste söka tillstånd till detta hos Länsstyrelsen, i enlighet med kulturmiljölagen. Pressbilder för nedladdning Uppge fotograf vid användning av bilderna. Fornlämningen Annie, Mediaflow Kontakt Nina Granholm Arkeolog E-post till Nina Granholm Telefon 010-2254511http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-10-lansstyrelsen-forklarar-fartygslamning-som-fornlamning.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-10-lansstyrelsen-forklarar-fartygslamning-som-fornlamning.htmlTue, 10 Mar 2026 12:45:20 +0100Nytt projekt undersöker naturvärden där älv möter hav Projektet HIDDEN ska undersöka naturvärden i estuarier, havsområden där sött och salt vatten blandas. Projektet är ett samarbete mellan svenska och finska myndigheter och ska ge ny kunskap om de unika havsmiljöerna. Längs norra Bottniska vikens kust finns flera estuarier, havsområden där älvar mynnar ut i havet och bildar en speciell miljö. Dessa områden är hem för många olika undervattensväxter, fiskar och fåglar. Estuarierna kan dessutom spela en viktig roll för att motverka klimatförändringarna genom att ta upp koldioxid från atmosfären och lagra kolet i sedimenten, så kallat ”blått kol”. Ekosystem under press De höga naturvärdena i estuarier är utsatta på flera sätt. Avrinning från jordbruk, skogsbruk och industri påverkar vattnet. Byggnationer och ingrepp förändrar miljön. – Vi vet fortfarande lite om hur dessa områden mår och vilka naturvärden de rymmer. Kunskapsbristen gör det svårt att skydda och förvalta dem på rätt sätt, säger Anniina Saarinen, projektledare för HIDDEN på Länsstyrelsen Västerbotten. Mer kunskap för bättre beslut Projektets mål är att fylla kunskapsluckorna. Genom att kartlägga ekologi, geologi, arter och miljöeffekter kan vi få en tydligare bild av hur estuarierna fungerar och vad som behövs för att bevara dem. – Dessutom kommer samarbetet mellan länderna, erfarenhetsutbyte med privatpersoner, forskare och miljömyndigheter hjälpa oss att hitta olika verktyg för skydd, skötsel och restaurering, säger Eveliina Lampinen, projektledare för HIDDEN på Livskraftcentralen i Norra Finland. Nykläckta gäddyngel kommer att håvas som en del i att kartlägga gäddans lekområden och ynglens habitatkrav i estuarier. EU-finansierat samarbetsprojekt Sex projektpartners från Sverige och Finland i norra Bottniska viken samarbetar i projektet HIDDEN som har en totalbudget på 2,49 miljoner euro. Projektet finansieras av EU genom Interreg Aurora. Medfinansiärer är Havs-och vattenmyndigheten samt finska Lapin Liitto (Lapplands förbund). Projektet pågår mellan 1 januari 2026 till 31 december 2028. HIDDEN (Habitat Investigation in Diverse and Dynamic Estuarine Networks) Budget och finansiering: 2 493 978 euro, varav 1 621 088 euro finansieras av EU via Interreg Aurora-programmet. Finansiärer: Interreg Aurora, Havs- och vattenmyndigheten, Lapplands förbund och samtliga projektpartners. Projektpartners: Länsstyrelsen Norrbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Livskraftcentralen i Norra Finland respektive Södra Österbotten, Finska Geologiska forskningscentralen (GTK) och Naturresursinstitutet (Luke) Projektperiod: 1 januari 2026–31 december 2028. Huvudkoordinator: Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen Norrbotten linnea.bergdahl@lansstyrelsen.se Mer om projektet: HIDDEN – Habitat Investigation in Diverse and Dynamic Estuarine Networks, Interreg Aurora Kontakt Anniina Saarinen E-post till Anniina Saarinen Telefon 010-2254419http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-10-nytt-projekt-undersoker-naturvarden-dar-alv-moter-hav.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-10-nytt-projekt-undersoker-naturvarden-dar-alv-moter-hav.htmlWed, 27 May 2026 14:23:13 +0200Ny rapport: Jämställdhet avgörande i norra Sveriges samhällsomvandling Den 10 mars lanserades rapporten "Jämställd samhällsomvandling? Genusperspektiv på hållbart arbetsliv i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland". Rapporten visar att genusperspektiv är avgörande för en jämställd utveckling och att jämställdhet är en förutsättning för långsiktig kompetensförsörjning och ett hållbart arbetsliv i regionen. Se en inspelning från lanseringen av rapporten Den pågående samhällsomvandlingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland innebär stora industriella satsningar inom grön omställning och hållbar teknik. Det skapar tusentals nya jobb och driver regional utveckling – men innebär också stora utmaningar. Arbetsmarknaden är samtidigt starkt könssegregerad, med fler män i industrin och fler kvinnor i omsorgsyrken. Genusperspektiv i samhällsomvandlingen Rapporten har tagits fram av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet på uppdrag av länsstyrelserna i de fyra länen. Den utgör ett kunskapsunderlag i länens pågående arbete med hållbar regional utveckling. Med utgångspunkt i tvärvetenskaplig forskning, statistik och intervjuer med chefer inom privat och offentlig sektor visar rapporten hur normer, makt och strukturer påverkar vem som kan ta plats i samhällsomvandlingen – och på vilka villkor. Den belyser hur ojämställdhet formas i samspel mellan sociala normer, ekonomiska villkor, organisatoriska praktiker, utbildningssystemets styrning och politiska prioriteringar. Välfärd och omsorg i skuggan av industrin I samhällsomvandlingen står den mansdominerade industrin i centrum, medan välfärdssektorn och omsorgsarbetet riskerar att nedprioriteras – verksamheter som i hög grad sysselsätter kvinnor och är en grundförutsättning för att omställningen ska fungera. – Beskrivningarna av samhällsomvandlingen är väldigt likartade, med ett starkt industrifokus. Det gör att mansdominerade och teknikintensiva branscher behåller resurser, status och inflytande, säger Ulrika Jansson, fil.dr. i arbetsvetenskap och en av rapportförfattarna. Arbetslivets villkor och könsarbetsdelning Rapporten lyfter också hur förutsättningarna för ett jämställt arbetsliv formas i hemmet. Kvinnor tar fortfarande ett större ansvar för obetalt omsorgsarbete, vilket kan begränsa möjligheterna att arbeta heltid, pendla eller leva upp till könade förväntningar i mansdominerade industrijobb. Därmed finns en risk att samhällsomvandlingen återskapar ojämställda livsvillkor, trots ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande. – Det behövs politisk och organisatorisk vilja och engagemang för att ifrågasätta och förändra könsnormer som villkorar kvinnors och mäns möjligheter på arbetsmarknaden. En utmaning är att ojämställdhetens lösningar återfinns inom många andra politikområden än inom jämställdhetspolitiken, säger Ulrika Jansson. Stöd för fortsatt utvecklingsarbete Rapporten riktar sig till beslutsfattare, chefer och tjänstepersoner i offentlig och privat sektor och kommer att användas som stöd i det fortsatta regionala utvecklingsarbetet. – Vårt jämställdhetsarbete och det stöd vi ger behöver vara grundat i forskning och praktik. För att lyckas med omställningen och utvecklingen av framtidens industri krävs att vi tar vara på såväl kvinnors som mäns erfarenheter och kompetenser fullt ut, säger Helen Hellmark Knutsson landshövding i Västerbotten. – Rapporten ger oss nya möjligheter att påbörja ett kunskapsbaserat samtal mellan olika aktörer i länet där jämställdhet blir en självklar del i arbetet med regional utveckling och ett hållbart arbetsliv, säger Carin Jämtin, landshövding i Västernorrlands län. – Vi behöver öka förståelsen för hur beslut och insatser påverkar olika grupper av kvinnor och män, det är en förhoppning att rapporten "Jämställd samhällsomvandling" kan bidra till fortsatt dialog, lärande och förändring för en mer jämställd samhällsomvandling, säger Marita Ljung, landshövding Jämtlands län. – Samhällsomvandlingen i norra Sverige är historisk. Om vi inte aktivt utmanar normer och strukturer riskerar vi att återskapa ojämställdhet. Rapporten visar att jämställdhet inte är en sidofråga, utan avgörande för kompetensförsörjning, attraktionskraft och ett hållbart arbetsliv i regionen, säger Lotta Finstorp, landshövding i Norrbotten. Rapporten Från och med 10 mars finns rapporten att ladda ner på respektive länsstyrelses webbplats. Jämställd samhällsomvandling? Genusperspektiv på hållbart arbetsliv i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Kontakt Monica Forsman Särskilt sakkunnig jämställdhet Länsstyrelsen Västerbotten Telefon: 010-225 43 16 monica.forsman@lansstyrelsen.se Ulrika Jansson Fil.dr. i arbetsvetenskap, utredare Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet Telefon: 031-786 52 22 ulrika.jansson@genus.gu.se Jimmy Sand Utredare Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet Telefon: 031-786 92 35 jimmy.sand@genus.gu.se Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-10-ny-rapport-jamstalldhet-avgorande-i-norra-sveriges-samhallsomvandling.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-10-ny-rapport-jamstalldhet-avgorande-i-norra-sveriges-samhallsomvandling.htmlMon, 09 Mar 2026 08:54:12 +0100Så ska livsmedelsproduktionen öka i norra Sverige Att öka livsmedelsproduktionen i norra Sverige är viktigt – inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv. Jordbruksverket föreslår nu en rad åtgärder för att vända den negativa utvecklingen i regionen. Åtgärderna handlar både om ekonomiska styrmedel, enklare regler och satsningar på forskning, innovation och kompetensutveckling. Livsmedelsproduktionen i norra Sverige har över en längre tid haft en sämre utveckling än i resten av landet. Samtidigt finns förutsättningar för att vända trenden, såsom gott om mark, vatten och förnybar energi. Det förändrade klimatet, med längre växtsäsong och varmare vatten som följd, skapar också förutsättningar för nya grödor och en större odling av fisk. I juli 2025 gav regeringen i uppdrag till Jordbruksverket att analysera förutsättningarna för att stärka lönsamheten och konkurrenskraften hos livsmedelsproduktionen i de sju nordligaste länen; Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna och Värmland. I arbetsgruppen som arbetat fram förslaget har medarbetare från Jordbruksverket och länsstyrelserna ingått. – Det är många som bidragit med kloka tankar till denna rapport. Det är viktigt att förmedla den potential som finns för en ökad livsmedelsproduktion här i norr och hur viktigt det är för att skapa ett robust samhälle. Det är viktigt att ord går till handling, och vi har redan börjat se positiva effekter, säger Kajsa Berggren, enhetschef för enheten landsbygd och regional utveckling, Länsstyrelsen Västerbotten. Förslag för att öka livsmedelsproduktionen Uppdraget redovisas nu i rapporten Förutsättningar för stärkt lönsamhet och konkurrenskraft för livsmedelsproduktion i norra Sverige. Där föreslås en bredd av åtgärder för att öka livsmedelsproduktionen. Här är några exempel: Förändra investeringsstödet och startstödet till unga samt se över möjligheten till förenklingar inom kompensationsstödet inför kommande period inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Stärk finansieringen av forskning med relevans för norra Sverige och satsa på livsmedelskluster och forskningsnoder som kan öka medverkan i utvecklingsprojekt och sprida ny kunskap. Ge stöd till avbytartjänster för att förbättra arbetssituationen inom jordbruket och göra det möjligt för framför allt ensamföretagare att ta ledigt. Se över möjligheter till finansiering inom livsmedelsindustrin, särskilt för investeringar i verksamheter som kan anses extra kritisk, såsom mejeri, slakteri, torkar, kvarnar. Ta del av hela rapporten på Jordbruksverket: Förutsättningar för stärkt lönsamhet och konkurrenskraft för livsmedelsproduktion i norra Sverige, Jordbruksverket Regeringen och Jordbruksverket har under tiden som uppdraget pågått genomfört två viktiga åtgärder för jordbruket i norra Sverige. Det handlar dels om höjda stödnivåer för nationella stödet till norra Sverige, dels om förändringar av stödnivå och stödtak för investeringsstödet till jordbruk inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik i de fyra nordligaste länen. Kontaktperson för journalister Frida Edström, utredare vid Jordbruksverket Telefon: 036-15 63 73 E-post: frida.edstrom@jordbruksverket.se Kontakt Kajsa Berggren Enhetschef E-post till Kajsa Berggren Telefon 010-2254463http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-09-sa-ska-livsmedelsproduktionen-oka-i-norra-sverige.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-09-sa-ska-livsmedelsproduktionen-oka-i-norra-sverige.htmlTue, 10 Mar 2026 12:52:08 +0100Gör en vinterutflykt Välkommen ut i naturen för en skidtur på myren, kaffe vid elden eller övernattning i någon av Länsstyrelsens stugor. Här listar vi naturreservat som är tillgängliga via plogade vägar och parkeringsplatser. Det finns fler reservat som går att nå vintertid, men där kan plogningen vara mer oregelbunden. Bjurholm Lagnäset . Det går bra att parkera vid idrottsplatsen i Bjurholm och sen gå efter plogad väg till reningsverket. Därifrån är det inte långt kvar till naturreservatet. Nordmaling Torsmyran . Parkeringen vid E4:an plogas. Rampen ut på myren skottas inte. Torsmyran passar bra för skidturer och för norrskens- och stjärnskådning. Kronören . Norra parkeringen plogas inför sport- och påsklov. Örefjärden-Snöanskärdgården . Parkeringen vid Järnäsklubb plogas inför helgerna. Norsjö Svansele dammängar . Vägen söder om reservatet plogas. Vajsjön . Väster om reservatet finns en parkering som plogas. Från den kan du skida in i reservatet. Lycksele Gammplatsen . Parkeringen plogas av Lycksele kommun. Tjäderberget . Skogsbilvägen, en avtagsväg från E12:an mellan Tuggensele och Lillsele, plogas. Från parkeringsplatsen kan du skida in i reservatet och till Slimtmorkojan. Terrängen är bitvis ganska kuperad. Vormforsen . Parkeringen vid väg 363 plogas. Robertsfors Rataskär . Parkeringen i Ratan plogas. Därifrån är det en kort sträcka att åka skidor eller gå över isen till ön Rataskär om isläget är bra. Skellefteå Bjuröklubb . Vägen upp till fyrplatsen plogas, men lämna bilen nere vid parkeringsplatsen . Grundskatanvägen plogas inte. Gärdefjärden . Det går bra att parkera vid Lövångergården som ligger bredvid reservatet. Det är även enkelt att nå fågeltornet som ligger vid en P-ficka. Kvarnberget . Från det preparerade skidspåret som utgår från Kvarnbergets skidanläggning är det en avstickare på några hundra meter till reservatet. Umeå Degersjön . Parkeringen plogas. Grössjön . Parkeringen vid Yttertavlevägen, entré Dammarna och entré Barktippen plogas av Umeå kommun. Hässningberget . Parkeringen plogas. Det kan vara kämpigt att gå upp på berget beroende på snöläget och hur upptrampat det är. Strömbäck-Kont . Väg och parkering plogas. En promenadslinga brukar också plogas av Umeå kommun. Tavasten-Skeppsviksskärgården . Plogad parkering finns vid Skeppsviks herrgård och Tavasten. På väg ut till Tavasten, 300–400 m före kojan, ligger fortfarande många nedblåsta träd från tidigare stormar. En ny led är röjd och man kan vandra runt de nedblåsta träden. Havsisen kan vara osäker och håller inte överallt för vandring och skidåkning. Umeälvens delta . Väg och parkering plogas vid Stora Tuvan. Det är även plogat vid parkeringen på Bergön. Västermark . Parkeringsplatsen plogas. Stanna gärna till i Kvarnbäckskojan, den är väl värd ett besök. Kvarnbäckskojan i Västermark. Gärdefjärden. Degerö Stormyr. Vindelforsarna. Stora Tuvan, Umeälvens delta. Vindeln Degerö-Stormyr . Vägen plogas och det finns parkeringsmöjligheter vid Flakastugan öster om reservatet. Ett fint reservat för skidturer. Mårdseleforsen . Den övre parkeringen vid väg 363 plogas. Vindelforsarna . Parkering finns på östra sidan av reservatet. Vännäs Brånsjön . Parkeringen plogas. Starrberget . Parkeringen plogas innan veckoslut och skollov. Åsele Björnlandets nationalpark . Parkeringen vid Entré Angsjö plogas regelbundet. Parkeringsplatser för fjällturen Västerbottens stora fjällreservat är tillgängliga vintertid genom flera skid- och skoterleder. Här listas några av de parkeringsplatser som ligger i anslutning till lederna och plogas regelbundet. Dorotea Borgafjäll . Ledstart för bland annat Lapplandsleden och vinterleden till Saxnäs. Via lederna kommer du in Norra Borgafjällen och Gitsfjällets naturreservat. Sorsele Ammarnäs . Ledstart för Kungsleden, du når också skid- och skoterleder söder ut mot Aivak och Överst-Juktan i Vindelfjällens naturreservat. Tjulträsk . Vinterled mot Servestugan i Vindelfjällens naturreservat. Storuman Naturum Hemavan . Ledstart för Kungsleden, Drottningleden och Lapplandsleden. Laisaliden . Här når du Vindelfjällens naturreservat via två skidleder, varav en är Drottningleden Solberg . Vinterled in i Vindelfjällens naturreservat via Stabre och vidare till Syterstugan Vilhelmina Fättjaur . Vinterled, efter två kilometer är du i Södra Gardfjällets naturreservat. Marsliden . Vinterled in i Marsfjällets naturreservat. Fatmomakke . Vinterled in i Marsfjällets naturreservat. Grönfjäll . Vinterled in i Södra Gardfjällets naturreservat och mot Kittelfjäll. Vielmiesmehkie, Klimpfjäll . Påfart till Lapplandsleden, söderut mot Slipsikstugan och Satsfällets naturreservat. Norrut går leden mot Tjåkkele- och Åtnikstugan. Ransarn . Vinterled i Marsfjällets naturreservat. Observera att isen på Ransarn kan vara osäker då sjön är reglerad. Tänk på att Det är färre besökare i reservaten under vintern och på många ställen är det inte trampat längs stigarna. Är det mycket snö behövs skidor eller snöskor för att ta sig fram. Vi fyller på ved vid grillplatser regelbundet, men ta gärna med egen ved för säkerhets skull. Parkera bilen så att plogbil och andra stora fordon kan komma förbi eller vända. De som plogar vägar och parkeringar gör så gott de kan och brukar vara snabba att ploga. Har det kommit stora snömängder eller om det snöar flera dagar i rad kan det dröja innan snön är undanröjd. Du har ett eget ansvar att hålla koll på snöförhållanden och väderprognosen så att du inte fastnar med bilen. Relaterad information Naturreservat i Västerbotten Hitta ut med Naturkartan Länsstyrelsens stugor Aktuellt om stugor, leder och broar Kontakt Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-02-gor-en-vinterutflykt.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-03-02-gor-en-vinterutflykt.htmlFri, 27 Feb 2026 15:16:43 +0100Lytens köp av Northvolt i Skellefteå klart Det amerikanska företaget Lytens köp av batterifabriken Northvolt i Skellefteå är klart. Produktionen ska återupptas under året. – Det är en glädjens dag för Skellefteå, Västerbotten, Sverige och Europa även om mycket jobb återstår att göra. Hårt arbete och gemensamma ansträngningar lönar sig och detta ger också en positiv signal för det övriga näringslivet i Skellefteå och norra Sverige, säger landshövding Helene Hellmark Knutsson. Northvolt i Skellefteå förklarades i konkurs i mars 2025. I samband med konkursen fick Länsstyrelsen Västerbotten i uppdrag av regeringen att samordna insatserna för de individer, företag, och kommuner som drabbades. Kontakt Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-27-lytens-kop-av-northvolt-i-skelleftea-klart.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-27-lytens-kop-av-northvolt-i-skelleftea-klart.htmlMon, 01 Jun 2026 09:55:49 +0200Smittad fisk i Malgomaj – viktig information till dig som fiskar Område med fiske- och tillträdesförbud i anslutning till fiskodlingen, efter beslut från Jordbruksverket. Fiskar med det smittsamma viruset IPN har hittats i en fiskodling i Malgomaj, Vilhelmina kommun. Du som fiskar i sjön behöver vidta försiktighetsåtgärder för att inte sprida smittan vidare. Det är förbjudet att vistas inom restriktionszonen. Använd inte fisk eller delar av fisk som agn. Flytta inte redskap som du använt i Malgomaj till något annat vatten utan att först ha desinficerat dem. Kasta inte fiskrens i sjön eller i naturen. Respektera skyltning och avspärrningar. Tack för visad hänsyn! Kontakt Johan Lundgren Handläggare E-post till Johan Lundgren Telefon 010-2254430http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-27-smittad-fisk-i-malgomaj---viktig-information-till-dig-som-fiskar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-27-smittad-fisk-i-malgomaj---viktig-information-till-dig-som-fiskar.htmlFri, 27 Feb 2026 09:26:25 +0100Länet övade höjd beredskap Ett ryskt angrepp mot Finland, informationspåverkan och samordning av persontransporter för människor från Finland som vill söka skydd i Sverige och länet. Det är scenariot som länets beredskapsaktörer hanterat under träningstillfället Holger 25–26 februari. Träningstillfälle Holger 2026 är en del av Övning av totalförsvar (ÖTF) som stärker Sveriges motståndskraft och förmåga i totalförsvaret. I träningstillfället deltog Länsstyrelsen, länets 15 kommuner, Region Västerbotten, Länstrafiken, Polismyndigheten Region Nord, Trafikverket och Försvarsmakten Norra militärregionen – Aktörerna har övat på att ställa om från fredstida organisation till krigsorganisation. Vi har också tränat på att gemensamt samordna och prioritera behov som ger största möjliga totalförsvarseffekt, säger Magnus Hansson, beredskapsdirektör, Länsstyrelsen Västerbotten. Prioritering av transportresurser I händelse av krig kan behovet av transportresurser öka hos både Försvarsmakten och övriga samhället. Johanna Ask är funktionsledare för Länsstyrelsens analysfunktion och har tillsammans med aktörer i länet genomfört prioritering av transportresurser: – Det har varit lärorikt att diskutera konsekvenser och prioriteringar för att få samhället att fortsätta fungera. Vi har identifierat saker som vi konkret kan arbeta vidare med för att vara ännu bättre förberedda om en prioritering av transportresurser skulle behövas i verkligheten, säger Johanna Ask. Tillsammans stärker vi totalförsvaret Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Det består av två delar: det militära försvaret och det civila försvaret. Sveriges totalförsvar ska skydda och försvara vår fred, frihet och rätten att leva som vi själva väljer. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet och i enlighet med Sveriges åtaganden som medlem i Nato. – Genom att öva tillsammans stärker vi Sveriges motståndskraft och förmåga att hantera höjd beredskap och krig. Vi stärker även de förmågor som vi behöver för att vara en motståndskraftig del av Natos kollektiva försvar, säger Magnus Hansson, beredskapsdirektör. Om träningstillfälle Holger Träningstillfälle Holger är ett återkommande tillfälle för länets samverkande aktörer att träna och öva på de rutiner och samverkansformer som ska tillämpas vid samhällsstörningar enligt länets överenskommelse om samverkan – före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län. Sju träningstillfällen har hållits utifrån olika scenarion sedan starten av Holger 2017. Tidigare scenarion har bland annat varit skogsbrand, kärnteknisk olycka, omfattande IT-attacker, sabotage mot dricksvattenförsörjningen i länet och ihållande snöstorm med drivmedelsbrist. Länsstyrelsen utbildar och övar ansvariga aktörer inom civilt försvar, krisberedskap och skydd mot olyckor i länet. Det gör vi för att samhället ska ha en god förmåga att hantera stora olyckor, kriser och krig i länet. Relaterad information Utbildning och stöd, Länsstyrelsen Västerbotten Överenskommelse om samverkan – före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län Övning av totalförsvar (ÖTF), Myndigheten för civilt försvar Kontakt Magnus Hansson Beredskapsdirektör E-post till Magnus Hansson Telefon 010-2254303 Johanna Ask Handläggare samhällsskydd och beredskap E-post till Johanna Ask Telefon 010-2254340http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-27-lanet-ovade-hojd-beredskap.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-27-lanet-ovade-hojd-beredskap.htmlMon, 16 Mar 2026 08:02:42 +0100Nya förordnanden för landshövding och länsråd Regeringen fattade vid torsdagens regeringssammanträde den 26 februari beslut om nya förordnanden för Länsstyrelsens nuvarande länsledning. Regeringen har beslutat att ge landshövding Helene Hellmark Knutsson ett nytt förordnande som landshövding och myndighetschef för Länsstyrelsen Västerbotten. Det nya förordnandet gäller från och med 1 augusti 2026 – 31 juli 2029. Helene Hellmark Knutsson har varit landshövding sedan 1 augusti 2020. Hennes tidigare förordnande sträcker sig till den 31 juli 2026. Helene Hellmark Knutsson har varit riksdagsledamot för Socialdemokraterna och vice ordförande i näringsutskottet. Mellan åren 2014 och 2019 var Hellmark Knutsson minister för högre utbildning och forskning. Dessförinnan var Hellmark Knutsson bland annat landstingsråd i Stockholms läns landsting och kommunstyrelsens ordförande i Sundbyberg. Regeringen har också beslutat om nytt förordnande för myndighetens länsråd Lars Lustig. Lustigs nya förordnande sträcker sig från och med 1 april 2026 – 31 mars 2027. Lars Lustig har varit länsråd sedan den 1 augusti 2013 och har dessförinnan drygt 20 års erfarenhet från högskolesektorn bakom sig bland annat som universitetsdirektör vid Umeå universitet. Kontakt Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-26-nya-forordnanden-for-landshovding-och-lansrad.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-26-nya-forordnanden-for-landshovding-och-lansrad.htmlMon, 23 Feb 2026 13:05:59 +0100Vätgasledning planeras mellan Sverige och Finland – Länsstyrelsen Västerbotten har nu yttrat sig i ärendet Nordion Energi har genomfört samråd för Nordic Hydrogen Route, en vätgasledning från Örnsköldsvik upp till Kiruna. I yttrandet trycker Länsstyrelsen på att bolaget noggrant behöver utreda många intressen och redovisa påverkan på dessa innan en koncession kan beviljas. En planerad vätgasledning från Sverige till Finland Nordic Hydrogen Route är ett samarbete mellan Nordion Energi och Gasgrid Finland som planerar en nedgrävd vätgasinfrastruktur i norra Sverige och Finland. Vätgasledningen planeras att bli ungefär 1 400 km lång och ska sträcka sig från Örnsköldsvik till Kiruna och sedan vidare ner till Vasa på den finska sidan. Med projektet vill Nordic Hydrogen Route påskynda industrins gröna omställning och stärka Sveriges och Finlands självförsörjning av energi. Projektet anses ha stor samhällspåverkan Vid större miljöprövningsärenden med stor samhällspåverkan kan Länsstyrelsen starta en särskild projektorganisation, vilket har gjorts i detta ärende. Det innebär att en projektgrupp med en samordnare får särskilt ansvar för ärendet. Projektgruppen har tätare interna dialoger och en tätare dialog med verksamhetsutövaren för att göra processen så smidig som möjligt. – Genom att handläggare med expertis inom vitt skilda områden har arbetat nära varandra har vi fått en värdefull helhetsbild av den planerade verksamheten och vilka konsekvenser som den kan medföra. På så sätt har vi tillsammans kunnat göra väl avvägda bedömningar i vad vi ville framföra i vårt yttrande, säger Emmy Frohm Gerdin, handläggare på miljöenheten, Länsstyrelsen Västerbotten, som ingår i projektgruppen. Projektgruppen har också samordnat med handläggare från länsstyrelserna i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten då de planerade sträckorna ska gå genom de länen. Bolaget behöver en koncession För att bolaget ska kunna driva projektet vidare måste många intressen vägas in och en beviljad koncession enligt regelverket för gasledningar krävs. En koncession är ett tillstånd som krävs för rörledningar avsedda olika typer av bränslen och som är längre än 20 kilometer. Beslut fattas av regeringen. Inför att koncessionsansökan lämnas in måste bolaget genomföra ett avgränsningssamråd med berörda myndigheter, organisationer, allmänhet och enskilda för att få kunskap och samla in synpunkter så att verksamheten kan anpassas och att ansökan blir komplett. I samrådet fokuserar Länsstyrelsen på vilken påverkan på människors hälsa och miljön som verksamheten kan medföra och vilka underlag som bolaget måste redovisa som en del av ansökan för att verksamhetens tillåtlighet ska kunna bedömas. Alla intressen ska uppmärksammas för att nå en balanserad bedömning, där är regional kunskap viktig för att kunna se helheten i verksamhetens påverkan på samhället. Eftersom vätgasledningen planeras att gå genom flera län deltar Länsstyrelserna i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten i samråden och gör varsitt yttrande för de planerade sträckorna. Länsstyrelsen Västerbottens yttrande I yttrandet trycker Länsstyrelsen Västerbotten på att bolaget noggrant behöver utreda och redovisa påverkan på risk och säkerhet, naturmiljö och skyddade arter, rennäring och vattenmiljö för att verksamheten ska kunna få en koncession. Det är viktigt att bolaget har ett helhetsperspektiv när de bedömer verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljön. De behöver väga in samtliga delar av verksamheten, även det som inte kommer att vara en del av den kommande prövningen. Tre delsträckor berörs i länet: Boden-Skellefteå Skellefteå-Umeå Umeå-Örnsköldsvik Ta del av yttrandet Kontakta oss om du vill ta del av länsstyrelsens yttrande. Ange diarienummer 9940–2025. Allmänheten kan få tillgång till de uppgifter i ärendet som lagstiftningen tillåter. Kontakt Emmy Frohm Gerdin Miljöhandläggare E-post till Emmy Frohm Gerdin Telefon 010-2254406http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-23-vatgasledning-planeras-mellan-sverige-och-finland---lansstyrelsen-vasterbotten-har-nu-yttrat-sig-i-arendet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-23-vatgasledning-planeras-mellan-sverige-och-finland---lansstyrelsen-vasterbotten-har-nu-yttrat-sig-i-arendet.htmlTue, 10 Mar 2026 15:44:36 +0100Extra tillsyn av fjällfiske Under sportlovsveckorna gjorde Länsstyrelsen en särskild tillsynsinsats för att följa upp hur reglerna för fjällfiske följs. Uppdatering Under vecka 10 gjorde Länsstyrelsen tillsyn på ett 40-tal vatten i Västerbottensfjällen. Totalt 90 kontroller gjordes. Fyra fall av olovligt fiske noterades. De har rapporterats vidare till polisen. Generellt har de som fiskar i fjällen god kunskap om vad som gäller. Bland annat kontrollerar vi att fiskare har ett giltigt fiskekort. Tillsynen görs på flera platser i Västerbottensfjällen och det är Länsstyrelsens naturbevakare som utför kontrollerna. Ser du oss ute under ett tillsynsuppdrag, prata gärna med oss och ställ dina frågor. Ladda ner eller skriv ut ditt fiskekort Vid en kontroll ska du kunna visa upp fiskekort och giltig ID-handling. Fiskekort för statens vatten säljs via nature.it och hos lokala återförsäljare. Om du köper kortet digitalt är det viktigt att du laddar ner, tar en skärmbild eller skriver ut det. Det är dålig täckning i stora delar av fjällen. Har du ett årskort ska innehavarens namn och alla familjemedlemmars namn vara inskrivna på kortet. Du som fiskar är skyldig att känna till vilka regler som gäller Regler, bestämmelser och upplåtna vatten i Västerbottens län hittar du på vår webbplats: Fiska i fjällen Varför är fisket begränsat? Fjällvattnen har en begränsad fiskproduktion, bland annat på grund av att de är näringsfattiga. Därför finns både allmänna fiskeregler som gäller över stora områden och lokalt anpassade bestämmelser. Att reglera fisket är ett sätt att säkra långsiktigt livskraftiga bestånd, idag och för kommande generationer fiskare. Tillsyn i fjällen Länsstyrelsen satsar långsiktigt på att öka tillsynen i naturreservat och på statens mark i fjällen. Samverkan med andra myndigheter, kommunikation om vad som gäller och tips från allmänheten är alla viktiga delar i vårt tillsynsarbete. Relaterad information Fiska i fjällen Regler för snöskoterkörning i Västerbotten Kontakt Johan Fahlman Handläggare E-post till Johan Fahlman Telefon 010-2254568 Jonas Gustafsson E-post till Jonas Gustafsson Telefon 010-2254375http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-23-extra-tillsyn-av-fjallfiske.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-23-extra-tillsyn-av-fjallfiske.htmlThu, 19 Feb 2026 13:54:01 +0100Vägen framåt för Västerbottens gastronomi Landshövding Helene Hellmark Knutsson med kockarna Anders Samuelsson från Blå huset och Björn Norén vid Umeå universitet som skapade delikatesstallriken Smak av Västerbotten till Guldbaggegalan. Hur utnyttjar vi det växande nationella och internationella intresset som finns för gastronomi och råvaror från Västerbotten? Landshövding Helene Hellmark Knutsson samlade under tisdagseftermiddagen den 17 februari västerbottniska matproducenter, entreprenörer, och kockar på länsresidenset för ett samtal om nästa steg i utvecklingen av Västerbotten som gastronomisk destination. Matilda från Svedjan Ost vill se fler ursprungsmärkningar Matilda Hellström från Svedjan Ost i Södra Svedjan utanför Skellefteå var en av de företagare som deltog. Matilda driver tillsammans med sina föräldrar ett lantbruk och gårdsmejeri med två anställda. – Vi har fantastiska producenter och råvaror i Västerbotten. Här finns kulturell och historisk förankring som vi kan utnyttja på ett bättre sätt. Västerbotten kan bli den plats som har flest antal skyddade ursprungsbeteckningar i Sverige. Det är en metod som skulle ge oss starkare varumärken och slå vakt om det unika med vår matkultur, säger Matilda Hellström. Matilda Hellström från Svedjan ost. Från synlighet till efterfrågan Under januari tog mat och dryck från Västerbotten plats på flera regionala och nationella arenor. På Guldbaggegalan serverades delikatesstallriken Smak av Västerbotten, skapad av de två kockarna Anders Samuelsson från Blå huset och Björn Norén vid Umeå universitet. Men hur omvandlar vi synlighet till långsiktig efterfrågan som stärker våra producenter, utvecklar utbudet och driver en tydlig gastronomisk satsning i Västerbotten? – Vi har ett gyllene tillfälle att använda denna ökande efterfrågan som motor för västerbottnisk livsmedelsproduktion, säger landshövding Helene Hellmark Knutsson Bland de förslag som diskuterades under mötet fanns bland annat idén om att utbilda restaurangpersonal i ämnet Västerbottens livsmedelsprodukter och råvaror, att utnyttja större internationella, nationella och regionala event, och behovet av att använda sig av en eller flera matambassadörer för Västerbotten. – Vi kommer att gå igenom alla förslagen och sedan återkoppla och fortsätta dialogen. Att redan nu ta steg för att inrätta ett resurscentrum är en av de åtgärder vi på Länsstyrelsen ska titta närmare på, summerade Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Dialogmötet är tillsammans med Länsstyrelsens medverkan i Smak av Västerbotten och på årets Guldbaggegala ett led i arbetet med livsmedelsstrategin, ett regeringsuppdrag som utgår ifrån regeringens vision att göra Sverige till ett gastronomiskt land i världsklass Kontakt Stina Fernerud Processledare E-post till Stina Fernerud Telefon 010-2254494 Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-17-vagen-framat-for-vasterbottens-gastronomi.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-17-vagen-framat-for-vasterbottens-gastronomi.htmlWed, 11 Mar 2026 10:23:38 +0100Statliga fjällederna i Västerbotten säkrade Länsstyrelsens naturbevakare är nu klara med den årliga kontrollen av de statliga vinterlederna i fjällen. Varje vinter säkras länets fjälleder inför sportlovsveckorna. Länsstyrelsens fältpersonal ser till att kryssmarkeringar syns och att det finns nödved i rastskydden. Där det behövs stakas lederna med käppar, till exempel vid isöverfarter eller om ledkryssen är översnöade. Hör dig alltid för om de lokala förutsättningarna innan du ger dig ut. Vare sig du kör skoter, åker skidor eller pimplar, ta det försiktigt och var rädd om dig. Välkommen ut! Vad gäller för rastskydd? Länsstyrelsens rastskydd finns på särskilt utsatta delar av lederna i fjällen. I dem kan du ta en rast eller söka skydd vid dåligt väder. Rastskydden ska inte användas för planerade övernattningar. Använd inte campingkök i rastskydd Campingkök är inte gjorda för att användas inomhus. Det kan leda till dödlig kolmonoxidförgiftning och även orsaka brand. Därför ska alla typer av campingkök och alla typer av bränslen endast användas utomhus. Rastskyddets vedkamin – endast vid nöd Kaminen och veden som finns i Länsstyrelsens rastskydd får bara användas i nödfall, för extra värme i händelse av olycka eller mycket dåligt väder. Instruktion för eldning i vedkaminen i en nödsituation Kontrollera att rastskyddets ventilation är öppen och fungerar innan du tänder i kaminen. Elda högst 2–3 timmar i sträck och låt sedan kaminen vila lika länge. Ställ inget på eller nära kaminen som kan orsaka rökutveckling eller brand och elda aldrig sopor. Geartoe rastskydd som ligger efter Lapplandsleden. Relaterad information Fjällsäkerhetsrådet: Vinter i fjällen Fjällsäkerhetsrådet: Snöskoter i fjällen Skoterwebben – vår karttjänst med regleringsområden och tillfälliga förbud att köra skoter Aktuellt om Länsstyrelsens stugor och leder Lavinprognoser Kontakt Anton Larsson E-post till Anton Larsson Telefon 010-2254470http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-16-statliga-fjallederna-i-vasterbotten-sakrade.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-16-statliga-fjallederna-i-vasterbotten-sakrade.htmlFri, 13 Feb 2026 13:21:27 +0100Svartsjuka är inte romantiskt – nu kraftsamlar vi för ungas relationer I början av februari startade den nationella kampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt” för tionde året i rad. Årets kampanj fokuserar på ungas syn på en bra nära relation och varningstecken för en oschysst nära relation och våld, så kallade ”red flags”. Syftet med kampanjen är att lyfta frågan om killars våld mot tjejer och våld i ungas nära relationer: Vad är egentligen en schysst nära relation och vad är varningssignaler på något som inte är okej? Är svartsjuka ett tecken på kärlek? Vad är våld? Länsstyrelsen är en av parterna i kampanjen och ansvarar för att kampanjens budskap får en stark regional förankring och når ut till unga lokalt. Engagemanget bidrar till att lyfta samtalet om schyssta relationer och tydliggöra att svartsjuka inte är romantiskt. Statistik visar på stor utsatthet Unga är en särskilt utsatt grupp när det gäller våld i nära relationer, och därför är det förebyggande arbetet avgörande. Nästan en fjärdedel, 23 procent, av tjejer i åldrarna 16–24 år har någon gång blivit utsatt för våld, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). För killar är siffran 14 procent. – Polismyndigheten har ett brottsförebyggande uppdrag och vi ser att det är viktigt att stötta barn och unga i att tidigt känna igen varningssignaler och beteenden som riskerar att bli farliga, säger Petra Lundh, rikspolischef. Ökad kunskap om våld är nödvändigt Det finns olika typer av våld som ofta går in i varandra. Det kan vara fysiskt våld, psykiskt våld och kontroll via sociala medier och platstjänster. Våld som sker i dagens digitala miljöer kan vara svårare för både unga och omgivningen att känna igen. För att bryta detta mönster är ökad kunskap om våld nödvändig. – Både unga och deras omgivning behöver prata om vad hälsosamma relationer är och hur våld kan se ut. För att lyckas förebygga killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer är det också centralt med samverkan mellan det offentliga och civilsamhället, något som kampanjen "Svartsjuka är inte romantiskt" är ett exempel på i sig själv, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare för 1000 Möjligheter som driver den nationella stödlinjen ungarelationer.se. – Att utsättas för våld tidigt i livet kan få stora konsekvenser. Därför är det så viktigt att vi upptäcker och reagerar på våld tidigt i barns och ungas liv. Hela samhället behöver öka kunskapen om våld och dess konsekvenser och göra våldet talbart. Samverkan mellan myndigheter och det civila samhället ökar dessutom möjligheten att bedriva ett effektivt våldsförebyggande arbete som riktar sig till unga, så att våldet kan bekämpas, säger Lise Tamm, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten. Nytt material med fokus på "red flags" Kampanjen "Svartsjuka är inte romantiskt" syns bland annat i sociala medier, med nya kortfilmer som visar varningstecken (red flags) för en oschysst nära relation, vad som kännetecknar en bra relation och hur våld kan ta sig uttryck. I framtagandet av filmerna har unga personer varit med och bidragit med deras perspektiv. På kampanjwebben finns också stödmaterial för dig som möter unga och som vill ha stöd i hur du ska prata med dem om schyssta nära relationer, killars våld mot tjejer och våld i ungas nära relationer. – Som ung och kär kan det vara svårt att se var gränsen mellan omsorg och svartsjuka går. Många, både unga och vuxna, pratar om svartsjuka som något romantiskt, men egentligen innebär det kontroll och våld. Här behöver vi tillsammans nå ut till unga och föra samtal kring sunda relationer, säger Saga Antonsson kontaktperson på länsstyrelserna för kampanjen. Du som möter unga – använd materialet Kampanjen är ett nationellt våldsförebyggande samverkansarbete mellan länsstyrelserna, Polismyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och 1000 möjligheter. För att hjälpa unga som lever med våld uppmanar vi skolor, fritidsverksamheter, kommuner och föreningar att använda materialet. I materialet finns information om vart unga kan vända sig om de vill ha råd och stöd eller veta mer om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer. Allt kampanjmaterial, inklusive stödmaterialet och de nya filmerna, finns att ladda ner eller beställa kostnadsfritt via kampanjwebben. Relaterad information Kampanjwebb: Svartsjuka är inte romantiskt Våld i ungas parrelationer, Brottsförebyggande rådet Våld i ungas relationer, Polisen Kontakt Saga Antonsson Utvecklare E-post till Saga Antonsson Telefon 010-2244225 Rebecka Vikström Utredare E-post till Rebecka Vikström Telefon 010-2254310http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-13-svartsjuka-ar-inte-romantiskt---nu-kraftsamlar-vi-for-ungas-relationer.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-13-svartsjuka-ar-inte-romantiskt---nu-kraftsamlar-vi-for-ungas-relationer.htmlFri, 13 Feb 2026 12:49:51 +0100Landshövding Helene Hellmark Knutson invigde Rally Sweden i Umeå 120 miljoner människor från hela världen följer Rally Swedens tävlingar i Västerbotten. Landshövding Helene Hellmark Knutsson invigningstalade under torsdagskvällen på Red Barn Arena i Umeå. Landshövdingen invigningstalade tillsamman med Hans Lindberg, kommunstyrelsens ordförande i Umeå kommun och H.K.H. Prins Carl Philip som närvarar vid tävlingarna under torsdag och fredag. Under tävlingarnas första dag pendlade temperaturerna mellan -15 och de mot -20. Publiken, som till stor del består av tillresta från ett stort antal länder, fick under dagen uppleva strålande sol och rallyekipage runt om i Umeå. Under fredag, lördag, och söndag fortsätter tävlingarna på sträckor i skog och mark på olika platser i Västerbotten. Rally Sweden är den största idrottstävlingen i Sverige. I Umeå arbetar 4500 frivilliga funktionärer under tävlingen, de flesta på uppdrag av det lokala föreningslivet. Den tillfälliga arenan, Red barn, har byggts och ställts i ordning av elever från Mark- och anläggningsprogrammet på Forslunda gymnasium i Umeå. I invigningstalet lyfte landshövding Helene Hellmark Knutsson idrottens betydelse för sammanhållning och gemensamma upplevelser. Kontakt Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-13-landshovding-helene-hellmark-knutson-invigde-rally-sweden-i-umea.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-13-landshovding-helene-hellmark-knutson-invigde-rally-sweden-i-umea.htmlWed, 11 Feb 2026 08:08:31 +0100Civil-militär överenskommelse för fortsatt utveckling av totalförsvaret I det Norra civilområdet fortsätter arbetet med att utveckla och stärka totalförsvaret. Totalförsvarsrådet har nu kommit överens om en inriktning för det gemensamma arbetet under de kommande åren. I det Norra civilområdet ska vi ha ett robust, flexibelt och samordnat totalförsvar som har förmåga att möta flera hot samtidigt, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och som bidrar till att stärka Natos kollektiva försvar. För att uppnå det har Totalförsvarsrådet för det Norra civilområdet kommit överens om en inriktning för det gemensamma arbetet. Inriktningen utgår från de prioriteringar och utgångspunkter som har tagits fram på nationell nivå, men är anpassad efter de förutsättningar och behov som finns i vårt geografiska område. –Det väpnade angreppet är dimensionerande för all vår planering, tillsammans med vår anslutning till Nato. Med den utveckling av omvärldsläget som nu sker är det viktigt att vi fortsätter hålla högt tempo i vårt arbete, säger Magnus Ståhl, chef för Norra militärregionen. Inriktningen tar upp ett flertal områden där vi ska fortsätta att arbeta gemensamt. Det handlar bland annat om värdlandsstöd, former för samverkan inför och vid höjd beredskap, planering för skydd av civilbefolkningen och försörjningsberedskap. – Samarbetet inom Totalförsvarsrådet är mycket betydelsefullt för att bygga beredskap och motståndskraft. Att vi träffas regelbundet och bygger vidare på våra redan goda relationer är en avgörande framgångsfaktor i händelse av kris och ytterst krig, säger Lars Lustig, länsråd vid Länsstyrelsen Västerbotten. Om Norra civilområdet Sveriges länsstyrelser är indelade i sex civilområden. För varje område finns en utsedd civilområdesansvarig länsstyrelse där landshövdingen är civilområdeschef. Civilområdeschefen leder arbetet med hjälp av ett civilområdeskansli, som är en enhet på den civilområdesansvariga länsstyrelsen. I Norra civilområdet ingår länsstyrelserna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Länsstyrelsen i Norrbotten är civilområdesansvarig länsstyrelse med uppdrag att samordna arbetet inom civilområdet. Arbetet sker i nära samverkan med Försvarsmaktens Norra militärregion. Totalförsvarsrådet Totalförsvarsrådet är den inriktande nivån i Norra civilområdets totalförsvarssamverkan. Rådet leds av civilområdeschefen (tillika landshövding i Norrbottens län) och chefen för Norra militärregionen. Vid totalförsvarsrådet deltar även landshövdingarna i Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län, Regional direktör för Trafikverket Norra regionen, chefen för Säkerhetspolisen sektion nord, regionpolischefen för Polismyndigheten Region Nord samt representant för regionerna. Relaterad information Sveriges sex civilområden Kontakt Magnus Hansson Beredskapsdirektör E-post till Magnus Hansson Telefon 010-2254303http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-10-civil-militar-overenskommelse-for-fortsatt-utveckling-av-totalforsvaret.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-10-civil-militar-overenskommelse-for-fortsatt-utveckling-av-totalforsvaret.htmlWed, 11 Feb 2026 08:09:19 +0100Statliga projektbolag gör det möjligt att genomföra omfattande infrastrukturprojekt på ett effektivare sätt Att organisera och genomföra infrastrukturprojekt med hjälp av ett projektbolag är en effektiv metod för att planera, genomföra och förvalta statliga väg- och järnvägsobjekt. Det skriver Länsstyrelsen Västerbotten i ett yttrande till regeringen. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå en ny struktur och ramar för alternativa former för organisering och genomförande av infrastrukturinvesteringar. Nu har Länsstyrelsen Västerbotten yttrat sig över betänkandet från utredningen Effektivare organisering och genomförande av statlig väg och järnväg (SOU 2025:120). Hållbar utveckling och stärkt försörjningsberedskap Länsstyrelsen Västerbotten har i flera sammanhang den senaste tiden lyft fram betydelsen av att staten satsar på att underhålla och investera i järnvägar och vägar i Västerbotten och norra Sverige. Ett fungerande transportsystem är avgörande för konkurrenskraften, den gröna omställningen, och en förutsättning för att stärka Sveriges försörjningsberedskap. Norrbotniabanan och E4 förbifart Skellefteå Nu när både Norrbotniabanan och E4 förbifart Skellefteå är prioriterade i Trafikverkets nationella infrastrukturplan anser Länsstyrelsen att dessa två bör flyttas över till projektbolag så snart som möjligt. – De positiva erfarenheterna från färdigställandet av Botniabanan är i färskt minne i Västerbotten. Ett projektbolag kan leverera ett snabbare, smidigare och billigare genomförande, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Botniabanan AB ägdes till 91 procent av staten. Kramfors, Örnsköldsviks, Nordmalings och Umeå kommuner ägde 2,25 procent vardera. Slutkostnaden blev 639 miljoner kronor billigare än beräknat. Lokal förankring via delägande Länsstyrelsen anser att kommuner och regioner kan vara delägare i underbolag för enskilda objekt för att stärka samverkan, lokal förankring och framdrift. – Vi uppmanar regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att vara behjälplig i bolagsbildningen av Norrbotniabanan och E4 förbifart Skellefteå. Vi anser att arbetet med detta behöver komma igång så snart som möjligt. Vi anser också att det måste sättas upp tydliga målår för projekten så att kommunerna får rimliga förutsättningar att planera anslutande infrastruktur, stationslägen, och bostäder, kommenterar Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Kontakt Mikael Bergström Handläggare E-post till Mikael Bergström Telefon 010-2254475http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-06-statliga-projektbolag-gor-det-mojligt-att-genomfora-omfattande-infrastrukturprojekt-pa-ett-effektivare-satt.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-06-statliga-projektbolag-gor-det-mojligt-att-genomfora-omfattande-infrastrukturprojekt-pa-ett-effektivare-satt.htmlThu, 05 Feb 2026 12:37:56 +0100H.K.H. Prins Carl Philip närvarar vid Rally-VM i Umeå H.K.H. Prins Carl Philip besöker Umeå och Västerbotten i samband med Rally-VM. Prins Carl Philip närvarar vid tävlingarna torsdag den 12 februari och fredag den 13 februari. Landshövding Helene Hellmark Knutsson är värd för H.K.H. Prins Carl Philips besök i länet. Prins Carl Philip gästar Rally Sweden i Umeå för tredje gången och invigningstalar den 12 februari tillsammans med landshövding Helene Hellmark Knutsson och Hans Lindberg, kommunstyrelsens ordförande i Umeå. Under torsdagen träffar H.K.H. Prins Carl Philip föraren Oliver Solberg, genomför företagsbesök på Northbike i Umeå, samt invigningstalar. Under fredagen närvarar Prins Carl Philip vid tävlingarna sträckan Rönnliden, Bygdsiljum samt Näs. På eftermiddagen står ett besök på Nolia serviceplats på programmet. Alla medierepresentanter ansöker om ackreditering via Rally Swedens officiella mejl media@rallysweden.com . Ett särskilt program för media har skickats ut till redaktioner och övrig media samt kan fås via presskontakt Jörgen Boman, kommunikationschef Länsstyrelsen i Västerbottens län, 070-669 00 10 , Rally Sweden 2026 i Umeå genomförs mellan 12–15 februari. För mer information kontakta: Program Elisabeth Björkman, Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 070-214 27 30 E-post elisabeth.bjorkman@lansstyrelsen.se Rally Sweden Mikael Jonson Telefon 070-328 54 95 Kontakt vid invigningen Karl Rundqvist, Sweden Rally Telefon 070-575 88 57 Kontakt vid Red Barn Arena Anett Refseth, Sweden Rally Telefon 070-594 41 09 Kontakt Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-05-h.k.h.-prins-carl-philip-narvarar-vid-rally-vm-i-umea.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-05-h.k.h.-prins-carl-philip-narvarar-vid-rally-vm-i-umea.htmlFri, 06 Feb 2026 11:07:35 +0100Värdefulla fjällnaturskogar bevaras för framtiden i nya naturreservat Stor-Fetögat, Jeppmakullarna och Nosenaj är namnen på några av Västerbottens nya naturreservat. Under 2025 har dessutom flera befintliga fjällreservat utökats och blivit större. Länsstyrelsen har 2025 bildat 19 nya och 19 utökade naturreservat. Till största delen är det statlig mark som skyddats. Arbetet har sin grund i regeringens skogsproposition och efterföljande regeringsuppdrag om skydd av värdefulla statliga fjällnaturskogar. Fokus på statliga fjällskogar Flera av de nya och utökade narreservaten består av fjällnära skogar på Statens fastighetsverks marker. Det rör sig om stora områden med mycket hög biologisk mångfald som Länsstyrelsen kartlagt vid naturinventeringar de senaste åren. Skogar och myrmarker dominerar områdena, men även värdefulla vattenmiljöer ingår. Flera av länets största naturreservat har utökats med nya delar. Bland annat Marsfjället, Gitsfjället, Södra Gardfjället och Blaikfjället. Totalt handlar det om 24 områden spridda över länets fyra fjällkommuner. I ytterligare sex kommuner i övriga länet har ett antal reservat blivit större. Där är det populära Balberget i Bjurholms kommun störst med en utökad areal på drygt 100 hektar. Frivillighet, anpassningar och avvägningar Länsstyrelsens arbete med bevarande av värdefull natur styrs i hög grad av regeringsuppdrag samt nationella och regionala strategier. Under året har Länsstyrelsen jobbat med ett utvecklat arbetssätt där frivillighet är utgångspunkten för skydd av skog. Därför informerar vi på olika sätt om var det finns områden med höga naturvärden, vilken typ av ersättning man kan få och hur man som markägare anmäler intresse för att skydda sin mark. När ett naturreservat bildas gör Länsstyrelsen avvägningar mellan olika intressen för att försöka hitta en balans mellan behovet av skydd och möjligheterna för allmänhet och olika aktörer att fortsätta verka i området. – Det kan handla om att möjliggöra för viktig infrastruktur, fortsatt stugägande, jakt, fiske eller anläggande av vindskydd och stigar för att gynna besöksnäring och friluftsliv, säger Björn Jonsson, Naturvårdsdirektör på Länsstyrelsen Västerbotten. Vad gäller för friluftsliv i naturreservat? Som besökare har du stor frihet i ett naturreservat. Jakt, fiske, bärplockning, eldning, tältning och skoterkörning är som regel tillåtet. Organiserade friluftslivsaktiviteter och kommersiell turistverksamhet brukar också tillåtas i naturreservat. Guldkorn för besökare bland länets nya naturreservat Kultsjöån ligger i direkt anslutning till den populära Vildmarksvägen. Stanna till och ta en paus vid någon av rastplatserna med vyer över Kultsjöåns forsar och fall. Nära den mäktiga Dimforsen finns en hängbro och ett vindskydd med eldstad. Balbergets naturreservat har blivit större. Reservatet är ett populärt besöksmål mest känt för den milsvida utsikten från Balklintens topp. I de utökade delarna finns stigar, rastplatser och en skyltad geologistig som visar upp många av områdets bergarter och mineraler. Sör-Blankberget är en riktig vildmark med en orörd karaktär och ett dramatiskt landskap. Stora block är utslängda i terrängen och jättetallar står på vakt. Fjällnära skogar: Vikenvikens naturskogar och den landskapstäckande utökningen av Marsfjällets naturreservat är två av de 24 nya områdena på Statens fastighetsverks marker som blivit reservat. De erbjuder fina naturupplevelser i förhållandevis opåverkad natur, ofta utan genomkorsande vägar. Kultsjöån. Alla nya naturreservat 2025 Bjurholm Lagheden, utökning Balberget, utökning Dorotea Nosenaj Arksjöberget, utökning Blaikfjället, utökning Norra Borgafjällen, utökning Oxfjället, utökning Rödingsjö, utökning Kalvtjärnarna, utökning Dorotea och Vilhelmina Gitsfjället, utökning Nordmaling Rötjärnberget Tallbergssluttningarna, utökning Skellefteå Sör-Blankberget Sorsele Skravelberget, utökning Stora Kåtaträsket Abborrsjöliden Sorsele och Storuman Blaiken, utökning Storuman Jeppmakullarna Gråtanliden Brattiken, utökning Båthusnäset Rönnberget, utökning Stor-Fetögat Kohobben Storuman och Vilhelmina Vivattnet, utökning Umeå Liden Vilhelmina Stångmyrorna Tjärnmyrliden Vikenviken Södra Gardfjället, utökning Vojmsjölandet, utökning Markusberget Forsbergsberget Gäddbäcken Marsfjället, utökning Kultsjöån Vindeln Holmmyrberget Var ligger de nya naturreservaten? Sök på reservatsnamnet i Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur för att hitta området. Framöver kommer naturreservaten att få informationssidor på Länsstyrelsens webbplats. Pressbilder Ladda ner högupplösta bilder Fria att använda för medier. Fotograf står i bildbeskrivningen. Kontakt Björn Jonsson E-post till Björn Jonsson Telefon 010-2254433 Per-Anders Blomqvist E-post till Per-Anders Blomqvist Telefon 010-2254420http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-02-vardefulla-fjallnaturskogar-bevaras-for-framtiden-i-nya-naturreservat.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-02-02-vardefulla-fjallnaturskogar-bevaras-for-framtiden-i-nya-naturreservat.htmlFri, 30 Jan 2026 08:00:00 +0100Nytt regeringsuppdrag: Länsstyrelserna ska fördela 100 miljoner i arbetet mot mäns våld mot kvinnor Regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att fördela 100 miljoner kronor i statsbidrag till kommuner, regioner och kommunalförbund för att stärka och utveckla insatser mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Syftet med statsbidraget är att stärka och utveckla det regionala och lokala arbetet i hela landet mot mäns våld mot kvinnor våld i nära relationer hedersrelaterat våld och förtryck utnyttjande i prostitution och människohandel för sexuella ändamål eller andra former av sexuell exploatering. Prioriterade insatser mot våld och förtryck Vid fördelning av bidraget ska länsstyrelserna prioritera insatser som hjälper enskilda att lämna våldsamma relationer och situationer. Det är även prioriterat med insatser som utvecklar regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. – Genom att prioritera insatser som syftar till att underlätta för utsatta inom såväl våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och sexuell exploatering att lämna våldsamma relationer och situationer så stödjs också utvecklingen mot ett samhälle fritt från mäns våld mot kvinnor, säger Hannah Kejerhag Oldenmark, nationell samordnare för länsstyrelsernas arbete för att förebygga och motverka mot mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelsen i Västerbottens län kommer att kunna fördera 4 400 000 kronor under 2026. Ansök och redovisa bidraget i ny e-tjänst För att göra processen kring fördelningen av bidraget snabbare så har länsstyrelserna tagit fram en e-tjänst. I e-tjänsten kan kommuner, regioner och kommunalförbund både ansöka och redovisa bidraget. Sista ansökningsdag är den 18 februari 2026. Flera aktörer, till exempel kommuner, kan söka tillsammans. Det krävs dock att en kommun, Regionen eller kommunalförbund är huvudsökande i ett sådant fall. En kommun kan också söka till flera projekt. Det är också möjligt för en civilsamhällesorganisation att gå ihop med någon av ovannämnda aktörer för att göra gemensamma insatser, förutsatt att den huvudsökanden är kommun, Regionen eller kommunalförbund. Bidrag får inte lämnas för utförande av sådana uppgifter som kommuner, regioner eller kommunalförbund enligt lag eller förordning är skyldiga att genomföra. Men, om insatsen handlar om ett utvecklingsarbete kan det finnas möjlighet att beviljas medel. Ett medskick är därför att noggrant läsa anvisningarna till ansökan och skriva fram att insatsen är ett tydligt utvecklingsarbete som kopplar an till syftet att underlätta för utsatta inom såväl våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och sexuell exploatering att lämna våldsamma relationer och situationer. Bidrag får inte lämnas för kostnader som något statligt bidrag redan har lämnats för. E-tjänst: Ansök och redovisa statsbidrag för arbetet mot mäns våld mot kvinnor Förordningen om statsbidrag för att stärka och utveckla regionalt och lokalt arbete mot vissa former av våld Kontakt Amanda Valstedt Thorén Handläggare E-post till Amanda Valstedt Thorén Telefon 010-2254499 Hannah Kejerhag Oldenmark Utvecklingsledare för våld i nära relationer E-post till Hannah Kejerhag Oldenmark Telefon 0611-349113http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-30-nytt-regeringsuppdrag-lansstyrelserna-ska-fordela-100-miljoner-i-arbetet-mot-mans-vald-mot-kvinnor.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-30-nytt-regeringsuppdrag-lansstyrelserna-ska-fordela-100-miljoner-i-arbetet-mot-mans-vald-mot-kvinnor.htmlFri, 23 Jan 2026 08:30:00 +0100Nytt vattenvårdsprojekt beviljat i länet Länsstyrelsen Västerbotten har beviljats ett nytt åtgärdsprojekt som långsiktigt ska verka för att stärka bestånden av bland annat öring och den starkt hotade flodpärlmusslan i vattendragen Rusbäcken och Buviksbäcken i Lycksele kommun. Inom projektet är det planerat att åtgärda omkring sex kilometer flottledsrensade sträckor i båda vattendragen. Åtgärderna kommer att innebära att cirka fyra kilometer tidigare avstängda sidofåror öppnas igen. Utöver det ska tre vandringshindrande flottledsdammar rivas ut för att möjliggöra fria vandringsvägar för fisk och andra vattenlevande arter. De allra flesta vattendrag i Västerbotten är fortfarande negativt påverkade av historisk flottningsverksamhet och Länsstyrelsen arbetar på flera platser i länet med att restaurera påverkade vattenmiljöer. Målen är att på sikt arbeta för att främja: miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv EU:s ramdirektiv för vatten där målet är att alla vatten ska uppnå god status och ingen försämring av vattenkvaliteten ska ske samt uppsatta mål inom EU-förordningen för naturrestaurering. Projektet pågår under 2025–2027. Den huvudsakliga delen av projektets finansiering kommer från Naturskyddsföreningen tack vare försäljning av el märkt med Bra Miljöval. Relaterad information Restaurering av vattenmiljöer Kontakt Jonathan Nordin E-post till Jonathan Nordin Telefon 010-2254235http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-23-nytt-vattenvardsprojekt-beviljat-i-lanet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-23-nytt-vattenvardsprojekt-beviljat-i-lanet.htmlTue, 10 Mar 2026 15:44:39 +0100Länsstyrelsen följer upp snöskoterkörning i naturreservat I de flesta naturreservat är skoterkörning tillåten, men i en del reservat gäller skoterförbud. Länsstyrelsen har under vintern gjort en riktad tillsynsinsats för att kontrollera hur reglerna följs. Uppdatering Länsstyrelsen har gjort flera kontroller i förbudsområden i Marsfjällets och Vindelfjällens naturreservat. Spår av skoterkörning noterades på flera platser men vid kontrollerna påträffades inga personer som körde olovligt. Under januari och februari gör vi extra tillsyn i naturreservat med skoterförbud. Syftet är att kartlägga och förebygga överträdelser. Ser du Länsstyrelsens naturbevakare ute under ett tillsynsuppdrag, prata gärna med oss och ställ dina frågor. Vad gäller för snöskoterkörning i naturreservat? Drygt 100 av Västerbottens nästan 500 naturreservat har skoterförbud. Bland annat Rödingsjö i Dorotea kommun och Ullisjaure i Storumans kommun. I länets enda nationalpark Björnlandet är det inte heller tillåtet att köra snöskoter. Förbuden kan gälla hela eller delar av reservaten. I en del områden får du endast köra på skoterled. I övriga naturreservat är det tillåtet att köra snöskoter på snötäckt, väl tjälad mark eller på is. Det är inte tillåtet att köra, varken i naturreservat eller någon annanstans, om snötäcket är för tunt eller mjukt så mark eller vegetation blottas. Skoterförbuden finns till för att skydda värdefulla naturmiljöer och störningskänsliga djur. Du som färdas med skoter är ansvarig att ta reda på vad som gäller där du tänkt köra. Naturreservat med skoterförbud I den nya versionen av karttjänsten Skoterwebben hittar du alla naturreservat med skoterförbud: Skoterwebben Lista: naturreservat i Västerbotten med skoterförbud Naturreservat och typ av förbud, uppdelat på kommun. Bjurholm Sörforsskogen, förbjudet att framföra motordrivet fordon. Tribladtjärn, förbjudet att framföra motordrivet fordon Ytter-Gravaberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon, undantag snöskoter på led Dorotea Arksjöberget , förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen annat än på väl snötäckt mark utmed markerad vinterled där terrängskotrar enligt särskild utmärkning får framföras. Kojmyran, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Låjtavare, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen annat än på väl snötäckt mark utmed markerad vinterled där terrängskotrar enligt särskild utmärkning får framföras. Månsberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon Rödingsjö, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen annat än på väl snötäckt mark utmed markerad vinterled där terrängskotrar enligt särskild utmärkning får framföras. Se beslutet . Stenbithöjden, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Vallsjöskogen, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Lycksele Altarliden, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Björktjärnskammen, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Bocksberget , förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Brånamyran, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Bålforsen, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Fjällheden, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Hällbergsträsk, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Kittelforsheden, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Knösarna, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Kåtaberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Lillberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Orrliden, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Rusklidtjärnen, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Rålidknösen, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Rävliden, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Rävlidengruvan, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Slåttertjärn, förbjudet att framföra motordrivet fordon Stensringsavan, förbjudet att framföra motordrivet fordon. Tjäderberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon annat än på befintliga skogsbilvägar, undantag medges för snöskoterkörning vintertid på snötäckt, väl tjälad mark eller på is förutom inom avgränsat delområde A, enligt bilaga 2 i beslutet . Trollberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Vindeln-Storforsen, förbjudet att framföra motordrivna fordon annat än på anvisade vägar (motorfordonstrafik med anledning av skogsbrukets skötsel får ske efter samråd med Skogsstyrelsen). Åmträskberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Malå Avaås, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Brännträsk, förbjudet att framföra motordrivet fordon Forsbergsbrännan, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Koppsele, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Lomselet, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Malå-Storforsen, förbjudet att framföra eller parkera motordrivet fordon annat än på anvisade vägar och parkeringsplatser. Norravasund, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Näsuddsberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon Sodoberg, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Storsele, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Strömfors, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Vågträsk, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Nordmaling Hummelholm, förbjudet att på snötäckt mark framföra motordrivet fordon. Lidbergsgrottorna, förbjudet att framföra motordrivet fordon. Långrumpskogen, förbjudet att framföra motordrivet fordon, annat än på parkeringsplatsen. Storrisbergsgrottorna, förbjudet att framföra motordrivet fordon. Torsmyran, förbjudet att framföra motordrivet fordon. Örefjärden -Snöanskärgården, förbjudet att framföra motordrivet fordon med undantag för vägar och snöskoter på is och land, dock ej merparten av Snöan Norsjö Borup, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Lillträsket, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Malå-Storforsen, förbjudet att framföra motordrivet fordon Robertsfors Hertsånger, förbjudet att framföra motordrivet fordon annat än på anvisade vägar och leder. Klubben, förbjudet att framföra motordrivet fordon Rataskär, förbjudet att framföra översnöfordon eller motorfordon på ön. Åströmforsen, förbjudet att framföra motordrivet fordon annat än på särskilt anvisade platser. Skellefteå Bjuröklubb, förbjudet att framföra motordrivet fordon annat än på anvisade vägar och leder. Björnberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Blylodmyran, förbjudet att framföra motordrivet fordon. Brännberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon Brännliden, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Burehällorna, förbjudet att framföra motordrivet fordon Daglösten, förbjudet att framföra motordrivet fordon Degerforsheden, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Fäbodskogen, förbjudet att framföra motordrivet fordon. Granlidtjärn, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Marranäsvältan, förbjudet att framföra motordrivet fordon Nymyrtjärnheden, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Rengårdstjärnen, förbjudet att framföra motordrivet fordon Tjärnbergsheden, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Vitbergen, förbjudet att framföra motordrivet fordon. Sorsele Brånaberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Gimegolts, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Granliden, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Liksgelisen, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Sandseleforsen, förbjudet att framföra motordrivet fordon annat än på anvisade vägar och leder. Terrängkörning för skogsbrukets behov får ske efter samråd med naturvårdsförvaltaren. Skålliden, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Smalaken, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Storuman Brattiken, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen, med undantag för befintlig skoterled. Buberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Holmträskberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Rönnberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Stora Villoträsket, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Ullisjaure, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Umeå Holmöarna, på land förbjudet att framföra motordrivet fordon annat än på anvisade vägar och leder. Bestämmelsen gäller ej vintertid bofast befolkning på Holmöarna för färd med snöskoter samt markägare för skötsel och tillsyn av sin mark. Transporter till fritidshus får ske med hänsyn till terräng- och snöförhållanden kortaste möjliga väg från område, väg eller led där färd är tillåten Ostnäs, förbjudet att framföra motordrivet fordon med undantag av motorbåt. Rismyrbrånet, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Törelbrännan, förbjudet att framföra motordrivet fordon. Västermark, förbjudet att framföra motordrivet fordon, undantag medges för snöskoter vintertid på befintlig skoterled på snötäckt, väl tjälad mark. Örefjärden -Snöanskärgården, förbjudet att framföra motordrivet fordon med undantag för vägar och snöskoter på is och land, dock ej merparten av Snöan Vilhelmina Björnberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Gråtanberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Ryptjärnberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon. Sjulsberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Skikki, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Vindeln Bränntjälen, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Degerö Stormyr, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Djupvik, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen Järptjärnen, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Järvtjärnen, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Kammen, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Kluddbrännan, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Krycklan, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Mårdseleforsen, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Lerfallet, förbjudet att framföra terrängfordon, inklusive snöskoter. Lillberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Osttjärnbäcken, förbjudet att framföra motordrivet fordon. Skärträskberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Stavaliden, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Sörliden, förbjudet att framföra motordrivet fordon. Tjäderberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon annat än på befintliga skogsbilvägar, undantag medges för snöskoterkörning vintertid på snötäckt, väl tjälad mark eller på is förutom inom avgränsat delområde A, enligt bilaga 2 i beslutet . Vindelforsarna, förbjudet att framföra motordrivet fordon annat än på anvisade vägar och leder. Vännäs Vännforsen, förbjudet att framföra motordrivet fordon annat än på anvisade vägar och leder. Åsele Bäckmyrkullen, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Lilla Stutvattnet, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Nordansjöberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Rödberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Siksjö, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Skalberget, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Stenbithöjden, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Vammasjön, förbjudet att framföra motordrivet fordon i terrängen. Björnlandets nationalpark, förbjudet att framföra eller parkera el- eller motordrivet fordon utanför anvisade vägar och parkeringsplatser. Vissa reservat i fjällen överlappar med regleringsområden Inom regleringsområden i fjällen gäller permanent skoterförbud enligt terrängkörningslagen. Där får du endast köra på allmän skoterled markerad med kryss och påbudsmärke för skoter. Flera av de stora fjällreservaten ligger helt eller delvis inom regleringsområden. Till exempel Vindelfjällen, Marsfjället, Satsfjället och Norra Borgafjällen. Allmänna skoterleder i fjällen är märkta med både kryssmarkering och påbudsmärke (blå skylt med skotersymbol). En led med endast röda kryss kan vara en skidled inom ett skoterförbudsområde. Tillsyn av snöskoterkörning – vem gör vad? Länsstyrelsen gör tillsyn i skyddad natur där terrängkörning regleras i föreskrifter och inom de statliga regleringsområdena i fjällen. I övrigt är det huvudsakligen Polisen som ansvarar för tillsyn av terrängkörning enligt terrängkörningslagen och terrängkörningsförordningen. Länsstyrelsen och Polisen har ett nära samarbete i frågor om terrängkörning. Regler för snöskoter Motortrafik i naturen – snöskoter Kontakt Marion Stofkoper Naturvårdshandläggare E-post till Marion Stofkoper Telefon 010-2254584 Julia Holmström Handläggare E-post till Julia Holmström Telefon 010-2254466http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-22-lansstyrelsen-foljer-upp-snoskoterkorning-i-naturreservat.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-22-lansstyrelsen-foljer-upp-snoskoterkorning-i-naturreservat.htmlFri, 16 Jan 2026 15:29:51 +0100Vätgastankstationer invigs i Västerbotten I veckan invigdes två vätgastankstationer för transporter i Storuman respektive Umeå. Men det formligen bubblar i länet inom området vätgas, med forskning, tester och projekt där Länsstyrelsen spelar en viktig samordnande roll. Det händer mycket i Västerbotten inom området vätgas. Två nya vätgastankstationer står nu på plats, samtidigt som Skellefteå Kraft inom kort kommer att börja producera egen gas. Dessutom pågår forskning och flera stora utvecklingsprojekt som rör vätgas. – Det har hänt otroligt mycket på bara några få år, säger Jenny Nordén, energi- och klimatstrateg på Länsstyrelsen Västerbotten. När vätgasstationen på NLC-terminalen i Storuman invigdes torsdag 15 januari var stämningen uppsluppen. Stationen är unik - särskilt anpassad för arktisk kyla - och här kan både personbilar och tunga transport tanka vätgas. – Det här är världens nordligaste tankstation för vätgas - det ska ni vara stolta över, sade Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet, som ledde invigningen. Satsningen på tankstationerna i Storuman och Umeå är ett samarbete mellan Skellefteå Kraft och OKQ8. Finansieringen sker via Energimyndigheten genom programmet Regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter, som syftar till att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas i Sverige. De båda stationerna ligger strategiskt i närheten av E12 där det idag färdas mycket tung trafik, inte bara i Sverige utan också över gränsen till och från Norge. Men själva vätgasen tillverkas ännu inte i länet och hittills är det få tunga fordon i Sverige som körs på vätgas. – Situationen är något av ett hönan eller ägget först-dilemma. Ska man först producera fler vätgasfordon, eller först bygga vätgasstationer? Men nu har vi i alla fall hjälpt till med att lösa en viktig pusselbit i infrastrukturen, säger Fredrik Jonsson, ansvarig för affärsinnovation på Skellefteå Kraft, och fortsätter: – Vi kommer köpa in svensk vätgas och frakta den till stationerna, fram tills att Skellefteå Kraft sätter spaden i marken under 2026 och börjar tillverka egen gas. Nu är det upp till åkerierna och näringarna att ta fram vätgasdrivna fordon som kan gå rutten mellan Umeå och Storuman. Susanne Frödin, PR- och informationschef på Volvo Lastvagnar, berättade att Volvo ser vätgas som en viktig del i omställningen av fordonsbränslen. – Vi har lastbilar som drivs på vätgas, men det pågår pilotprojekt i samarbete med kunder för att utveckla och ta fram ännu fler. Vätgas är en energibärare som kan användas för att transportera, lagra och tillhandahålla energi, precis som elektricitet. Gasen kan tillverkas av alla sorters energikällor, men den stora potentialen har vätgas i ett förnybart energisystem där den framställs från sol, vind eller vatten. – Fordonsindustrin har saktat ner i sin utveckling och vågar inte köra på som de gjorde för ett par år sedan. Men här i Västerbotten är vätgasfrågan precis lika aktuell som för några år sedan – här pågår initiativ, projekt och planer på både vätgasinfrastruktur, tillverkning och forskning, säger Jenny Nordén. Som exempel kan nämnas att både Skellefteå Kraft och Umeå Energi driver projekt för att ta fram elektrobränsle för flyg och sjöfart, där vätgas spelar en viktig roll. Dessutom testar ACE – Arctic Center of Energy – vätgas- och batteridrivna arbetsmaskiner, fordon och drönare på den nya omställningsarenan i Storuman. Länet påverkas också av att företaget Nordion Energi planerar att bygga en cirka 500 km lång vätgasledning mellan Haparanda och Örnsköldsvik. Länsstyrelsen Västerbotten har en samordnande roll när det gäller utvecklingen av vätgas i länet. I samverkansplattformen FREIA, som drivs tillsammans med Region Västerbotten, samlas intresserade branscher och aktörer för att diskutera vilka möjligheter som finns. Länsstyrelsen Västerbotten hjälper också till med att ta fram analyser, rapporter och andra kunskapsunderlag. – Just samordningen är jätteviktig. Vi vill se vad det finns för potential, inte bara för stora aktörer utan också för mindre industrier. Det kan även finnas kommuner som vill satsa på exempelvis vätgasproduktion i anslutning till kraftvärmeverk – det skulle skapa cirkularitet där man kan ta hand om syre och spillvärme. Vi är ju länet av stort och smått och ska inte bara fokusera på kusten, säger Jenny Nordén. Under fredagen 16 januari invigdes också tankstationen för vätgas i Umeå vid OKQ8 på Carlslid. Kontakt Jenny Nordén Handläggare E-post till Jenny Nordén Telefon 010-2254386http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-16-vatgastankstationer-invigs-i-vasterbotten.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-16-vatgastankstationer-invigs-i-vasterbotten.htmlThu, 15 Jan 2026 08:00:00 +0100Skärpta krav på verksamhetsutövare när ny cybersäkerhetslag börjar gälla Den 15 januari börjar den nya cybersäkerhetslagen att gälla. Flera myndigheter ansvarar för tillsyn av den nya lagen, däribland sex länsstyrelser. Varför en ny cybersäkerhetslag? Den ökade digitaliseringen i samhället och ett allvarligare omvärldsläge ställer högre krav på säkerhet i verksamhetsutövares nätverks- och informationssystem. Målet med lagen är att uppnå en hög gemensam nivå på cybersäkerheten i samhället, och att harmonisera kraven för cybersäkerhet i EU:s medlemsländer. Skärpta krav på verksamhetsutövare Den nya lagen börjar gälla 15 januari 2026 och innebär skärpta krav på berörda verksamhetsutövare, jämfört med den tidigare lagstiftningen. Det blir exempelvis tydligare krav på riskanalyser och olika säkerhetsåtgärder. Dessutom tillkommer fler verksamhetsutövare när antalet sektorer ökar från 7 till 18 sektorer. Den som är verksamhetsutövare har i huvudsak följande uppgifter: Identifiera att man omfattas och anmäla sig. Införa lämpliga säkerhetsåtgärder och utbilda såväl ledning som personal. Rapportera in incidenter som medför eller kan medföra betydande störningar. Länsstyrelsens roll Enligt cybersäkerhetsförordningen är länsstyrelserna i Norrbotten, Västra Götaland, Skåne, Stockholm, Örebro och Östergötland tillsynsmyndigheter för vissa verksamhetsutövare. Följande sektorer omfattas av länsstyrelsernas tillsyn: avfallshantering forskning offentlig förvaltning, med undantag av länsstyrelserna tillverkning, produktion och distribution av kemikalier tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik tillverkning av elapparatur tillverkning av övriga maskiner. NIS2 för berörda verksamheter, Myndigheten för civilt försvar Anmälan Verksamhetsutövare som omfattas av cybersäkerhetslagen ska anmäla sig till Myndigheten för civilt försvar. Att anmäla en verksamhet enligt NIS2, Myndigheten för civilt försvar Om NIS 2-direktivet EU antog i december 2022 ett direktiv om åtgärder för att stärka cybersäkerhetsnivån inom unionen, det så kallade NIS 2-direktivet. Regeringen har beslutat om cybersäkerhetslagen för att genomföra direktivet i svensk rätt. Läs mer om NIS 2 på Myndigheten för civilt försvars webbplats. NIS2, Myndigheten för civilt försvar Tillsynsansvar Länsstyrelsen Norrbotten är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län. Länsstyrelsen Skåne är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Blekinge, Kronobergs och Skåne län. Länsstyrelsen Stockholm är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Gotland och Stockholms län. Länsstyrelsen Västra Götaland är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Hallands och Västra Götalands län. Länsstyrelsen i Örebro län är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län. Länsstyrelsen Östergötland är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län. Kontakt Länsstyrelsen i Norrbottens län E-post till Länsstyrelsen i Norrbottens län Telefon 010-225 50 00 Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-15-skarpta-krav-pa-verksamhetsutovare-nar-ny-cybersakerhetslag-borjar-galla.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-15-skarpta-krav-pa-verksamhetsutovare-nar-ny-cybersakerhetslag-borjar-galla.htmlMon, 12 Jan 2026 10:34:08 +0100Skogliga värdetrakter i Västerbottens västra delar i Länsstyrelsens karttjänst Länsstyrelsen Västerbotten har tagit fram preciserade värdetrakter och nätverk för skog i länets västra delar. Sedan tidigare finns motsvarande för de östra delarna. Områdena ligger väster om väg E45 och omfattar skog både ovan och nedan gränsen för fjällnära skog. De skogliga värdetrakterna och nätverken är en del av vårt arbete med grön infrastruktur. En utgångspunkt har varit att de västliga värdetrakterna ska utgöra stora resilienta skogslandskap med hög andel värdefull skog. Nätverket ska möjliggöra spridning av arter utmed fjällkedjan och till länets östra delar. Kunskapsunderlag för planering Värdetrakterna och nätverket är ett kunskapsunderlag, inte en skyddsform. Tanken är att de ska underlätta planering ur ett landskapsperspektiv, till exempel vid naturvårdsinsatser, samhällsplanering eller skogsbruksåtgärder. Arbetet med grön infrastruktur i skogslandskapet är en viktig del i strävan att bevara den biologiska mångfalden och säkerställa ekosystemtjänster. Vad är värdetrakter? Värdetrakter är landskapsavsnitt med högre tätheter av biologiska värden än vad som finns i vardagslandskapet. Nätverket mellan värdetrakterna visar var i landskapet det finns bäst förutsättningar för arternas spridning. Hitta värdetrakterna i Länskartan De västliga värdetrakterna och nätverket går att se i Västerbottens länskarta: Länskarta Västerbotten Metodbeskrivningar för framtagandet av de västliga värdetrakterna och nätverket: Metodbeskrivning – framtagande av västliga värdetrakter för skog i Västerbottens län Metodbeskrivning – framtagande av västligt nätverk för skog i Västerbottens län Kontakt Julia Pettersson Naturvårdshandläggare E-post till Julia Pettersson Telefon 010-2254469http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-12-skogliga-vardetrakter-i-vasterbottens-vastra-delar-i-lansstyrelsens-karttjanst.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-12-skogliga-vardetrakter-i-vasterbottens-vastra-delar-i-lansstyrelsens-karttjanst.htmlMon, 12 Jan 2026 09:46:49 +0100Ny studie ger viktig kunskap om hur lekområden för laxfiskar bör anläggas En ny rapport ger unik kunskap om hur lekområden för laxfiskar bör anläggas. Rätt anlagda lekområden kan finnas kvar under många år. Studien från Vindelälvens biflöde – som gjorts av Umeå universitet på uppdrag av projektet Grip on Life – visar att enbart hälften av de anlagda lekområdena fungerade tillfredsställande efter 5–19 år. Lekområden med tillräckligt mycket grus är en avgörande faktor för laxfiskars fortplantning. Men mänskliga aktiviteter såsom timmerflottning har genom rensning och kanalisering skapat vattendrag med hög vattenhastighet och få strukturer som bromsar flödet. Det i sin tur har lett till att lekgrus ofta eroderat bort. – För att laxfiskar ska kunna reproducera sig är det helt avgörande att det finns välfungerande lekbottnar. Därför är det väldigt viktigt att lägga resurser på att anlägga lekområden när man arbetar med att återställa vattendrag, säger Tobias Eriksson, Länsstyrelsen Västerbotten och temaledare i projektet Grip on Life. I Vindelälvens biflöden har stora insatser gjorts de senaste 20 åren för att restaurera lekområden. Studien från Umeå universitet visar att enbart hälften av de 299 undersökta lekområdena fungerar som de ska 5–19 år efter att de anlagts. – Det är en stor utmaning att skapa optimala lekområden. Vattendrag är dynamiska system där grus naturligt transporteras och omfördelas, men i mänskligt påverkade vattendrag i norra Sverige saknas tillförsel av nytt grus som kan ersätta det som försvinner. För att lekbottnar ska fungera under många år måste vi arbeta med vattnets och sedimentens naturliga processer – inte mot dem, säger forskaren och rapportförfattaren Richard Mason, Umeå universitet. Lekbottnar vid sjöutlopp mer beständiga Restaureringarna har under åren gjorts genom att anlägga lekområden med grus från den aktuella platsen, alternativt att man tillfört externt grus. I rapporten konstateras att mängden kvarvarande grus styrs av lokala faktorer, som exempelvis vattendjup och flöde över lekbottnen. Lekområden som anlagts vid ett sjöutlopp behåller generellt mer grus. Forskarna har också kunnat belägga att mer grus spolas bort från lekområden restaurerade genom att befintligt grus krattas ihop för hand, jämfört med där externt grus tillförts. – Ekonomiska resurser behöver användas på ett effektivt sätt. Därför är det viktigt att hitta den bästa platsen och tekniken för restaurering av lekbottnar, menar Daniel Holmqvist från Ume/Vindelälvens fiskeråd som deltar i Grip on Life. Studien har genomförts både med hjälp av fjärranalys och fältinventeringar där man även haft tillgång till långa tidsserier med dokumentation av lekbottnar. – Det här är en unik studie utifrån svenska förhållanden som vi hoppas ska öka diskussionen och reflektionen om hur lekbottenrestaurering bör utföras, inte minst i norra Sverige, säger Tobias Eriksson. Identifierade framgångsfaktorer vid restaurering av lekområden: Prioritera sjöutlopp och forsnackar vid större sel. Dessa områden både skapar goda förutsättningar för lek och har längre hållbarhet över tid. Använd lekbottenrestaurering som en del i helhetsarbetet med restaurering, där återskapande av naturliga flöden, konnektivitet och naturlig sedimenttransport är andra viktiga delar. Återställ komplexitet i vattendraget så att strukturer som block och död ved kan fungera som grusfällor och skapa nya lekbottnar. Vid restaurering, maximera erosionen av naturliga gruskällor i strandkanten för att skapa kontinuerlig tillförsel av naturligt grus. Grip on Life IP I projektet Grip on Life IP arbetar myndigheter, skogsägarföreningar och intresseorganisationer tillsammans för att kombinera ett aktivt skogsbruk med hänsyn till skogens värdefulla vattendrag och våtmarker. Målet är att förbättra miljön och förutsättningarna för djur och växter som lever i vattendrag och våtmarker i skogslandskapet. Projektet leds av Skogsstyrelsen och finansieras till stor del av EU:s LIFE-program. Kontakt Tobias Eriksson, Länsstyrelsen Västerbotten/temaledare Grip on Life E-post till tobias.eriksson@lansstyrelsen.se Telefon 010-225 43 71 Richard Mason, Umeå universitet E-post till richard.mason@umu.se Telefon 090-786 91 47 Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens fiskeråd/Grip on Life E-post till daniel.holmqvist@lycksele.se Relaterad information Rapport: Restaurering av lekområden (Skogsstyrelsen.se) GRIP on Life (Skogsstyrelsen.se) Kontakt Linnea Rådahl Kommunikatör E-post till Linnea Rådahl Telefon 010-2254374http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-12-ny-studie-ger-viktig-kunskap-om-hur-lekomraden-for-laxfiskar-bor-anlaggas.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-12-ny-studie-ger-viktig-kunskap-om-hur-lekomraden-for-laxfiskar-bor-anlaggas.htmlFri, 09 Jan 2026 17:02:26 +0100Länsstyrelsen ger tillstånd för Rally Sweden Länsstyrelsen har beslutat att ge tillstånd för Rally Sweden i Umeå den 12–15 februari 2026. Tillståndet, som omfattar en så kallad shakedown (teststräcka som ekipagen kör innan tävlingssträckorna) och 18 specialsträckor, är förenat med villkor för att förebygga fara eller olägenhet för trafiken och för dem som bor och uppehåller sig efter vägarna. Beslutet är också förenat med ett villkor om att sträckor inte får genomföras om det inte är trafiksäkert på grund av renar i anslutning till sträckan. Länsstyrelsen betraktar Rally Sweden som en tävling på väg och myndigheten har därför prövat ansökan utifrån trafikförordningen och ordningslagen. Länsstyrelsen gör bedömningen att det inte finns stöd i trafikförordningen och Transportstyrelsens föreskrifter för att pröva ansökan utifrån annan lagstiftning än trafikförordningen, till exempel rennäringslagen eller miljöbalken. Kontakt Per Lundström Länsjurist E-post till Per Lundström Telefon 010-2254341 Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-09-lansstyrelsen-ger-tillstand-for-rally-sweden.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2026-01-09-lansstyrelsen-ger-tillstand-for-rally-sweden.htmlWed, 07 Jan 2026 07:32:01 +0100Mer kunskap om rennäring krävs för ett skogsbruk i förändring Konkurrensen om skogsmarken har ökat. Det kan leda till nya målkonflikter i skogen samtidigt som de gamla konflikterna riskerar att fördjupas. Länsstyrelsen Västerbotten ser därför ett behov av en ny renbetesinventering inom hela renskötselområdet. Förslaget om en ny renbetesinventering finns med som en av Länsstyrelsens synpunkter i yttrandet över den statliga utredningen En robust skogspolitik för aktivt skogsbruk (SOU 2025:93). – Utredningen håller en för låg nivå när det gäller rennäringen. Det saknas tillräcklig förståelse för hur rennäringen bedrivs och vilka konsekvenser målkonflikterna mellan skogsbruket och rennäringen får, säger Helene Hellmark Knutsson landshövding i Västerbotten. Bygg vidare på det som finns och fungerar Länsstyrelsen är en tvärsektoriell regional myndighet som är särskilt lämpad att arbeta med sammanvägda bedömningar utifrån regionala förutsättningar. Länsstyrelsen Västerbotten har, tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten, fått i uppdrag av regeringen att utveckla nya arbetssätt för att hantera målkonflikter kopplade till samhällsomvandlingen i norr. Det finns en väl upparbetad samverkansstruktur i länen. Bygg vidare på den och utnyttja det arbete som sker med utgångspunkt i de regionala skogsprogrammen skriver myndigheten i yttrandet. Västerbotten har ett stort antal privata och mindre skogsägare som har andra förutsättningar för och mål med sitt ägande än de större. Skogsägandet har ofta en nära koppling till lantbruket och landsbygdens utveckling. Utmärkande för de två nordligaste länen är också rennäringen. – För att vi ska kunna hantera konflikter mellan olika intressen behöver vi ett bättre underlag och en fördjupad kunskap om rennäringens villkor, säger Helene Hellmark Knutsson. Vilka konsekvenser får klimatförändringarna för skogens hälsa? Länsstyrelsen anser också att utredningen inte i tillräcklig utsträckning tagit upp klimatförändringens negativa påverkan på skogens hälsa och dess konsekvens både i form av minskad kolinlagring och minskad virkesproduktion. Länsstyrelsen delar utredningens slutsats att det behövs en förstärkt skogsforskning och anser att SLU i Umeå bör vara en naturlig bas för denna. Kontakt Mikael Bergström Handläggare E-post till Mikael Bergström Telefon 010-2254475 Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-29-mer-kunskap-om-rennaring-kravs-for-ett-skogsbruk-i-forandring.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-29-mer-kunskap-om-rennaring-kravs-for-ett-skogsbruk-i-forandring.htmlThu, 18 Dec 2025 15:23:40 +0100Mer utvecklad infrastruktur avgörande för hållbar utveckling och förmågan att hantera kriser Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2037 innehåller många positiva nyheter för Västerbottens del, till exempel beskedet om att Norrbotniabanan finns med som ett prioriterat projekt. Men trots många positiva besked anser Länsstyrelsen Västerbotten att investeringarna i vägnät och järnväg bör påskyndas. Norrbotniabanan behöver en deadline När det gäller Norrbotniabanan anser vi att det behövs ett slutdatum då allt ska vara klart. Detta för att underlätta kommunernas planering för de följdinvesteringar som behöver göras, till exempel resecentra och bostäder , säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Länsstyrelsen är positiv till att Trafikverket öppnar för att pröva alternativ finansiering och alternativt genomförande av Norrbotniabanan. Att förverkliga Norrbotniabanan med hjälp av att bilda bolag innebär goda möjligheter till ett snabbare och smidigare genomförande. Botniabanan färdigställdes på det sättet, säger Helene Hellmark Knutsson. Underhållstakten måste öka Länsstyrelsen är starkt skeptisk till att ett snabbare järnvägsunderhåll inte skulle vara möjligt. I det oroliga omvärldsläget, med ett fullskaligt krig i Europa och en industriell grön omställning som sker här och nu, är det orimligt att skjuta upp kritiska infrastruktursatsningar till kommande planperioder, skriver myndigheten i sitt yttrande. Utveckla det öst-västliga stråket De öst-västliga transportstråken som kopplar samman de nordiska länderna via atlanthamnarna i Norge lyfts särskilt. Länsstyrelsen föreslår att Trafikverket får i uppdrag att titta på hur Tvärstråket Hällnäs – Storuman tillsammans med Inlandsbanan kan bli en del i ett resilient transportsystem. En ökad takt i arbetet med investeringar och underhåll skulle både stärka beredskapen inför en kris, men också industrins konkurrenskraft. Många råvaror som behövs i den gröna omställningen produceras i norra Sverige men utan fungerande transporter når vare sig varor eller arbetskraft fram i den utsträckning som det skulle behövas , säger Helene Hellmark Knutsson Välkomna besked om flaskhalsar Länsstyrelsen Västerbotten skriver också i yttrandet att det är mycket glädjande att E4 förbifart Skellefteå nu genomförs då den är av yttersta vikt för att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på E4 och förbättra luftkvalitén genom centrala Skellefteå, och att det är positivt att nästan alla de återstående flaskhalsarna på E4 mellan Umeå och Skellefteå finns med i planen för att byggas om till 2+1 väg. Länsstyrelsen efterlyser även en snabbare ombyggnad än de 7 år som anges i planen. Kontakt Mikael Bergström Handläggare E-post till Mikael Bergström Telefon 010-2254475 Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-18-mer-utvecklad-infrastruktur-avgorande-for-hallbar-utveckling-och-formagan-att-hantera-kriser.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-18-mer-utvecklad-infrastruktur-avgorande-for-hallbar-utveckling-och-formagan-att-hantera-kriser.htmlWed, 21 Jan 2026 14:58:34 +0100Smak av Västerbotten på årets Guldbaggegala Foto: Pedro Ossowicki / Svenska Filminstitutet Filmbranschens årliga Guldbaggegala bjuder in till en Smak av Västerbotten - en delikatesstallrik där gästerna får upptäcka Västerbottens unika smaker och lokala matföretag. Under Guldbaggegalan 2026 kommer en delikatesstallrik med råvaror från Västerbotten att serveras. Två kockar från Västerbotten, Anders Samuelsson från Blå huset och Björn Norén vid Umeå universitet, har arbetat med produkter och råvaror som vuxit fram i hjärtat av Västerbotten. I Västerbotten förenas tradition och innovation. I och med att Västerbottens gastronomi står i centrum på Guldbaggegalan stärker Västerbotten sin roll som ett av Sveriges främsta matlän. – Jag känner stolthet över den fantastiska utveckling som Västerbotten har när det gäller att både producera, förädla och servera unika matupplevelser genom våra duktiga producenter, entreprenörer och kockar, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Länsstyrelsens medverkan i Smak av Västerbotten och på årets Guldbaggegala är ett led i arbetet med livsmedelsstrategin, ett regeringsuppdrag som utgår ifrån regeringens vision ”att göra Sverige till ett gastronomiskt land i världsklass”. Regeringen lyfter fram svensk gastronomi som en exportvara med stor potential att utvecklas. Unika råvaror och smakupplevelser, samt innovativa företagare och gastronomer är utmärkande drag för Västerbotten. Förutom smakupplevelser och gastronomiska upplevelser bidrar matlänet Västerbotten också till en hållbar konsumtion med lägre klimatavtryck och en stärkt livsmedelsberedskap i Sverige. Kontakt Stina Fernerud Processledare E-post till Stina Fernerud Telefon 010-2254494http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-17-smak-av-vasterbotten-pa-arets-guldbaggegala.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-17-smak-av-vasterbotten-pa-arets-guldbaggegala.htmlWed, 17 Dec 2025 09:12:19 +0100Positiva trenden bruten för miljömålet Grundvatten av god kvalitet Den årliga bedömningen av de regionala miljömålen i Västerbotten visar att målet Grundvatten av god kvalitet är nära att nås, men också att den positiva utvecklingen för målet har stannat av. Att satsa på en tryggad vattenförsörjning för hela samhället är av stor vikt, menar landshövding Helene Hellmark Knutsson. Miljömålet Grundvatten av god kvalitet är nära att nås i länet till år 2030 och har dessutom haft en positiv utveckling, men efter 2025 års uppföljning har trenden stannat av. Den förändrade utvecklingen beror på ett flertal faktorer, som spridning av gifter i vår miljö, klimatförändringar och extremvärme vilket orsakar sjunkande grundvattennivåer. Grundvattnet i länet håller generellt god kvalitet och grundvattennivåerna är stabila, men långsiktigt arbete är viktigt för att säkra dricksvattentillgången för framtiden. Därför behövs bland annat fortsatt finansiering av en nationell vattentäktsdatabas och dricksvattenförvaltning. Insatser som dessa gör det möjligt att överblicka kvaliteten på dricksvattnet. Dessutom finns ett fortsatt behov av att växla upp arbetet med vattenskyddsområden. – Vi ser att de extra resurserna har gjort stor skillnad. För att fortsätta utvecklingen behöver vi stabil och långsiktig finansiering. Dricksvatten är vår viktigaste resurs och att det är avgörande för att klara en robust livsmedelsförsörjning vilket behövs för att länet ska kunna öka sin självförsörjningsgrad. Vi har ett uppdrag att nå miljömålen i länet och det här är en viktig pusselbit i det arbetet. För att göra det krävs rätt förutsättningar och resurser, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbottens län. Kommuner och länsstyrelsen nyckelaktörer Arbetet med grundvatten ligger främst på länsstyrelserna och kommunerna. På senare år har arbetet med att skydda dricksvattnet i länet stärkts genom att fler vattenskyddsområden inrättas och att vattenfrågorna lyfts tydligare i kommunernas planering. Den förstärkta miljöövervakningen har också gett bättre kunskap om grundvattennivåer och dess kvalitet. – Att upptäcka kemikalier i dricksvattnet som påverkar hälsan är mycket viktigt, eftersom en god dricksvattenkvalitet är avgörande både för samhället i stort och för individen. Därför behöver vi öka förmågan att fånga upp nya kemikalier i miljöövervakningen. Kunskapen om vattenkvaliteten i enskilda brunnar är generellt också för låg. Livsmedelsverket rekommenderar att vatten från egen brunn testas minst vart tredje år, men bör testas varje år om det finns barn under fem år i hemmet eller om flera hushåll delar vattenkälla, säger Marie Vallin, miljömålssamordnare på Länsstyrelsen Västerbotten. Trots att kunskapen om vårt grundvatten och dess kvalitet har ökat finns det fortfarande brister, särskilt kring vissa kemiska ämnen som PFAS. Därför behövs mer miljöövervakning. Dessutom finns ett stort behov av en gemensam nationell databas för råvatten och dricksvatten. En sådan databas skulle göra det lättare att bedöma och hantera risker i hela kedjan – från vattenkälla till kran. Relaterad information Årets uppföljning av miljömålen i Västerbotten Kontakt Marie Vallin E-post till Marie Vallin Telefon 010-2254364 Helene Hellmark Knutsson Landshövding E-post till Helene Hellmark Knutsson Telefon 010-2254300 Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-17-positiva-trenden-bruten-for-miljomalet-grundvatten-av-god-kvalitet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-17-positiva-trenden-bruten-for-miljomalet-grundvatten-av-god-kvalitet.htmlWed, 17 Dec 2025 08:35:41 +0100Årets uppföljning av miljömålen i Västerbotten Varje år gör alla 21 länsstyrelser en miljömålsuppföljning som visar hur det egna länet ligger till för att nå de 16 miljömålen och vilka åtgärder som genomförts. 2025 års uppföljning visar att det finns en stor vilja att bidra med åtgärder, men takten måste öka för att miljömålen ska kunna nås. Varje år genomförs många insatser som på olika sätt bidrar till Sveriges miljömål. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen är de myndigheter som ansvarar för att följa utvecklingen för miljömålen på regional nivå och samlar exempel på åtgärder som bidrar till målen. Årets uppföljning visar att kommuner, företag, organisationer och myndigheter i hela landet genomför en stor mängd åtgärder som bidrar till miljömålen och målen i Agenda 2030. Många positiva insatser pågår Trots många åtgärder bedöms inga av miljömålen nås till 2030, men målen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet ligger nära. I Västerbotten ser vi en positiv utveckling för miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Restaureringsinsatser i vattendrag som påverkats av timmerflottning pågår på flera håll med syftet att skapa förutsättningar för det naturliga växt- och djurlivet att återhämta sig. En omprövning av vattenkraftens miljövillkor kan ge långsiktiga förbättringar för vattenmiljöerna. För God bebyggd miljö bidrar energiomställning och samhällsomvandling till ökad måluppfyllelse. – Effekter av miljöåtgärder tar ofta lång tid att synas. I Västerbotten pågår ett omfattande arbete för hållbar utveckling genom samverkan kring energiomställning, cirkulära industriflöden, fossilfria transporter, fysisk planering och lokal livsmedelsproduktion. Natur- och kulturmiljövård är viktiga delar i arbetet mot miljömålen. För att stärka biologisk mångfald och ekosystemtjänster krävs ökade insatser, samtidigt som den industriella omställningen innebär både nya möjligheter och ett ökat tryck på mark och resurser, säger Marie Vallin, miljömålssamordnare på Länsstyrelsen Västerbotten. Styrmedel nödvändigt för positiv utveckling Uppföljningen av miljömålen ger kunskap om miljöarbetet och miljötillståndet i länet. I år är den regionala uppföljningen också underlag till den nationella fördjupade utvärdering av miljömålen, något som görs vart fjärde år. Uppföljningen bidrar till att förse regeringen och riksdagen med underlag kring tillståndet i miljön och behovet av åtgärder och styrmedel för att vända den negativa utvecklingen. – Det finns många utmaningar som riskerar att orsaka negativa effekter för människors hälsa, samhällsekonomin och naturens funktioner. För att målen ska kunna nås behövs ytterligare kraftfulla åtgärder och effektiva styrmedel samtidigt som målkonflikter mellan miljömålen och andra samhällsmål behöver hanteras klokt, säger Eva Mikaelsson, enhetschef vid miljöanalysenheten på Länsstyrelsen Västerbotten. Hela sammanställningen för alla mål hittar du i länken nedan. Relaterad information Regional årlig uppföljning av miljömålen Västerbottens län: 2025 Sveriges miljömål Kontakt Marie Vallin E-post till Marie Vallin Telefon 010-2254364 Lotta Ström Miljöhandläggare E-post till Lotta Ström Telefon 010-2254370 Eva Mikaelsson Enhetschef E-post till Eva Mikaelsson Telefon 010-2254356http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-17-arets-uppfoljning-av-miljomalen-i-vasterbotten.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-17-arets-uppfoljning-av-miljomalen-i-vasterbotten.htmlWed, 04 Feb 2026 12:28:22 +0100Gemensamma ansträngningar för starkare motståndskraft Vilka utmaningar ställer hybridkriget på samhället och hur kan vi gemensamt hantera dessa? Hur kan samarbetet mellan myndigheterna, näringslivet, och civilsamhället utvecklas för att möta nya och gamla hot och också kunna hantera höjd beredskap? Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten, är under 2025 ordförande i landshövdingegruppen, nätverket för Sveriges landshövdingar. Landshövdingarna från alla Sveriges 21 län träffas en gång per månad för att för att diskutera länsstyrelseövergripande, strategiska och aktuella frågor – ofta tillsammans med regeringen eller andra nationella myndigheter och organisationer. Dialog med regering och MSB Krisberedskap var temat för årets sista möte där också Carl-Oscar Bohlin minister för civilt försvar samt Mikael Frisell, generaldirektör för MSB deltog. Länsstyrelserna är 21 självständiga men samverkande beredskapsmyndigheter, men också högsta civila totalförsvarsmyndighet i respektive län. Livsmedel, vatten, och skydd av civila Länsstyrelserna ansvarar för bland annat lägesbild, samordning av regionala insatser och kommunikation vid kriser och krig. Under mötet med företrädare för regeringen och MSB stod två aktuella uppdrag i fokus länsstyrelsernas uppdrag och roll i arbetet med livsmedelsförsörjning och dricksvatten skydd av civilbefolkningen och räddningstjänst. Under mötets workshop och dialog diskuterades också insatser för att utveckla samarbetet mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhället utmaningar hybrid fred eller inför höjd beredskap nationell lägesbild beredskapsplanering kommunikation och samverkan. Ministern för civilt försvar, Carl-Oscar Bohlin, konstaterade att alla länsstyrelser har en central roll i arbetet med uppbyggnaden av det civila försvaret i Sverige. – Vårt gemensamma fokus är att stärka motståndskraften i hela samhället. Vi bygger successivt upp förmågan att stå emot och hantera nya och gamla hot i ett allvarligt säkerhetsläge. Länsstyrelserna har en nyckelroll när det gäller att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna i kris och krig, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten och ordförande i landshövdingegruppen. Kontakt Jörgen Boman Kommunikationschef E-post till Jörgen Boman Telefon 010-2254237http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-12-gemensamma-anstrangningar-for-starkare-motstandskraft.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-12-gemensamma-anstrangningar-for-starkare-motstandskraft.htmlWed, 10 Dec 2025 08:00:00 +0100Nytt metodstöd i rättighetsbaserat arbete Idag den 10 december, på internationella dagen för mänskliga rättigheter, lanserar länsstyrelserna det nya metodstödet ”Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken”. Materialet guidar offentliga verksamhet att arbeta systematiskt, långsiktigt och behovsbaserat för att alla invånare ska få sina rättigheter tillgodosedda på ett likvärdigt sätt. Metodstödet ska hjälpa kommuner, regioner och statliga myndigheter i deras arbete med att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten. Metodstödet är en lättillgänglig version med teoretisk grund, men kanske framför allt en steg-för-steg-modell för hur rättighetsperspektivet kan användas i praktiken. Innehållet bygger på FN:s centrala principer som utgör grunden för ett rättighetsbaserat arbete: icke-diskriminering, delaktighet och transparens. Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken, webbplatsen Mänskliga rättigheter i offentlig sektor Materialet har tagits fram inom länsstyrelsernas nationella uppdrag i mänskliga rättigheter. Mer om vårt uppdrag inom mänskliga rättigheter: Mänskliga rättigheter och demokrati Kontakt Sophie Gestranius Nationell samordnare E-post till Sophie Gestranius Telefon 010-2250424 Rebecka Örnbjär Strateg mänskliga rättigheter och barnrätt E-post till Rebecka Örnbjär Telefon 010-2254333http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-10-nytt-metodstod-i-rattighetsbaserat-arbete.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-10-nytt-metodstod-i-rattighetsbaserat-arbete.htmlWed, 03 Dec 2025 08:00:00 +0100Företagare får tycka till om länsstyrelsens service I början av december skickar länsstyrelserna ut en enkät riktad till företagare runtom i landet. Resultatet ska användas för att vidareutveckla myndigheternas service, bemötande och kommunikation. Service- och förtroendemätningen är en del av länsstyrelsernas uppdrag från regeringen att följa upp hur myndigheterna möter företagare. – Det här blir vår första enkät som omfattar två ärendegrupper på samtliga länsstyrelser i landet. Under 2026 kommer vi att undersöka fler ärendegrupper och upp mot 10 000 företagare kommer att få enkäterna, säger Malin Bendz-Hellgren, som samordnar arbetet för alla länsstyrelser. Vem får enkäten? De första enkäterna skickas till företagare som de senaste månaderna haft ärenden inom följande områden: samråd enligt miljöbalken 12:6 (naturskyddsärenden) avverkningsanmälan av skog, rörande fornlämningar. Företagarna kan svara fram till slutet av januari. Under början av 2026 skickas nästa omgång ut, och enkäten skickas därefter löpande. Enkäten hjälper länsstyrelsen att förenkla för företag Resultaten kommer bland annat att användas i arbetet med att förenkla för företag – även det ett regeringsuppdrag som länsstyrelserna arbetar med. – Enkätsvaren ger oss ovärderlig information från landets företagare. Vi ska ta väl vara på deras synpunkter och utveckla verksamheterna så att länsstyrelserna ännu bättre kan bidra till att främja länens utveckling, fortsätter Malin. Relaterad information Förenkla för företag Länsstyrelsen stärker servicen till företag Kontakt Malin Bendz-Hellgren Enhetschef E-post till Malin Bendz-Hellgren Telefon 010-2237467 Länsstyrelsen Västerbotten E-post till Länsstyrelsen Västerbotten Telefon 010-225 40 00 (växel) Fler kontaktuppgifter till Länsstyrelsenhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-03-foretagare-far-tycka-till-om-lansstyrelsens-service.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-03-foretagare-far-tycka-till-om-lansstyrelsens-service.htmlTue, 02 Dec 2025 08:44:05 +0100Ny guide ger praktiskt stöd i arbetet med barn och unga i organiserad brottslighet Nu lanserar Bob-myndigheterna en ny guide för att stärka och underlätta den lokala samverkan kring barn och unga i organiserad brottslighet. Guiden samlar erfarenheter, metoder och praktiska verktyg som enkelt kan anpassas till lokala behov och förutsättningar. Bob-samverkan kring barn och unga i organiserad brottslighet är en struktur som verkar på nationell, regional och lokal nivå. Den kompletterar och förstärker det arbete som redan görs. Syftet är att minska antalet barn och unga som begår brott eller riskerar att dras in i organiserad brottslighet. Länsstyrelserna har en central roll i Bob-arbetet där de leder och samordnar den regionala samverkan med polis och andra regionala aktörer. En viktig del av uppdraget är att erbjuda praktiknära och behovsanpassat stöd till den lokala nivån – stöd som kan handla om allt från kunskapsspridning, metodstöd och samverkansstrukturer till konkreta verktyg för kartläggning, analys och uppföljning. Med utgångspunkt i lokala förutsättningar kan länsstyrelserna hjälpa kommuner och andra aktörer att tidigt identifiera problem, utveckla effektiva arbetssätt och säkerställa att insatser når rätt barn och unga i rätt tid. – Den nya guiden ger oss ett värdefullt verktyg för att ytterligare utveckla och stärka den lokala Bob-samverkan över hela landet, säger Charlie Lundgren, nationell brottsförebyggande samordnare Länsstyrelserna och regional brottsförebyggande samordnare Länsstyrelsen Västerbotten. Stöd för att organisera arbetet lokalt Den lokala Bob-samverkan syftar till att bygga ett skyddande nät runt barn och unga som är brottsaktiva eller löper stor risk att rekryteras till kriminella nätverk. Guiden ger stöd i att: organisera och fördela arbetet ta fram och använda lokala lägesbilder tydliggöra roller och ansvar bygga upp effektiva mötesstrukturer identifiera vilka frågor som behöver hanteras gemensamt. – Vi ser en pågående utveckling i Västerbotten där aktörer successivt stärker sin samverkan kring barn och unga i riskzon. Den här handboken ger oss ett viktigt stöd för att ytterligare fördjupa samarbetet och säkerställa att fler barn och unga fångas upp i tid, säger Charlie Lundgren. För yrkesverksamma på lokal nivå Samtliga myndigheter inom Bob-uppdraget står bakom guiden. Den riktar sig direkt till personer som arbetar nära målgruppen, bland annat: kommunala brottsförebyggande samordnare lokalpoliser socialtjänst personal inom SiS och Kriminalvården personal inom LSS hälso- och sjukvård (särskilt BUP och habilitering). Bob-guide – En guide för lokal Bob-samverkan, Brottsförebyggande rådet Fakta om Bob Bob-samverkan bygger på ett regeringsuppdrag från 2023. Uppdraget omfattar Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse (SiS), Skolverket, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet (Brå) och Länsstyrelserna. Arbetet bedrivs genom ett nationellt samverkansråd, sju regionala samverkansråd (där Länsstyrelserna har en samordnande roll) och lokala samverkansråd kopplade till Polismyndighetens lokalpolisområden. Syftet med Bob är att: minska antalet barn och unga som begår eller riskerar att begå brott inom organiserad brottslighet förstärka och effektivisera arbetet mot grov kriminalitet bland unga säkerställa ändamålsenliga åtgärder för barn och unga som är inblandade i kriminalitet identifiera och sprida framgångsfaktorer och metoder utveckla nya arbetssätt för målgruppen utgå från individens och målgruppens behov länka samman arbetet genom nationella, regionala och lokala samverkansstrukturer. Kontakt Charlie Lundgren Handläggare E-post till Charlie Lundgren Telefon 010-2254533http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-02-ny-guide-ger-praktiskt-stod-i-arbetet-med-barn-och-unga-i-organiserad-brottslighet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-02-ny-guide-ger-praktiskt-stod-i-arbetet-med-barn-och-unga-i-organiserad-brottslighet.htmlMon, 01 Dec 2025 12:01:00 +0100Ny rapport om grundläggande betaltjänster: Vad händer när man inte kan betala för sig? Sverige har fortfarande brister i tillgången till grundläggande betaltjänster. Det skapar hinder i folks vardag och särskilt drabbade är äldre och personer med funktionsnedsättningar. Det framgår av rapporten ”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2025” som tagits fram av landets länsstyrelser. Digitalisering en del av problemet Problemen handlar till stor del om att kontantbaserade betaltjänster ersätts av digitala. Den digitala omställningen genomförs utan att erbjuda alternativ för de som befinner sig i livssituationer där digitala betaltjänster är svåra eller omöjliga att använda. Tillgänglighet är minst lika viktigt som tillgång. De digitala betaltjänsterna som finns idag är inte tillräckligt anpassade efter olika behov och många har inte kunskap, förmåga eller de ekonomiska resurser som krävs för att använda dem. Det finns även en oro för att bli lurad eller att göra fel. Det förekommer också att personer inte får tillgång till de tjänster som krävs, som exempelvis mobilt BankID. – Tillgänglighet handlar inte enbart om att betaltjänster finns inom rimligt avstånd utan också om hur de går att använda i praktiken. Att kunna betala för sina dagliga behov är en självklarhet för de flesta – men vad händer när det inte fungerar? säger Anna-Karin Drake på Länsstyrelsen i Dalarnas län, som är nationell samordnare för grundläggande betaltjänster. När betalsystemet stänger ute Den svenska betalningsmarknaden är till stora delar digital. Den som följer normen - har betalkonto, BankID, mobiltelefon av senare modell, uppkoppling och digital vana – märker sällan av problem. – Att ha tillgång till ett betalkonto är en förutsättning för att kunna hantera sin vardag, som exempelvis att betala sin hyra. Flera av länsstyrelserna skriver även i år om problemen som internationella forskare och studenter upplever när de vill öppna ett betalkonto här i Sverige. Den som står utan konto får problem och riskerar att hamna utanför då det är svårt att betala med kontanter, säger Wille Kyrk, nationell samordnare på Länsstyrelsen Dalarna. Läget i Västerbottens län I Västerbottens län bedömer Länsstyrelsen att riksdagens mål för grundläggande betaltjänster inte är uppfyllt och att tillgången inte är tillfredsställande. Långa avstånd, få aktörer och låg redundans gör att sårbarheten är hög, särskilt i inlandet. Enligt Pipos Serviceanalys 2025 har omkring 13 000 personer i länet längre än 25 kilometer till en plats för dagskasseinsättning, cirka 46 600 personer längre än 25 kilometer till betalningsförmedling och 5 871 personer längre än 25 kilometer till kontantuttag. En stor del av landets längsta avstånd till kontantuttag finns i de fyra nordligaste länen. I Västerbotten har 5 871 personer längre än 25 kilometer till kontantuttag, vilket är cirka 27 procent av rikets längre avstånd till kontantuttag. Den faktiska tillgången i länets glesare områden är fortsatt bristfällig, trots att siffrorna ser relativt bra ut på nationell nivå. I Dorotea finns ett betaltjänstombud för dagskasseinsättning som används av lokala verksamheter och aktörer från kringliggande områden. Ombudet minskar resor och risk lokalt, men läget i de större avståndsområdena i länet är i stort sett oförändrat. Länsstyrelsernas uppdrag Länsstyrelserna har uppdraget att bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov. I regeringsuppdraget ingår även att bedöma tillgängligheten till tjänsterna för äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Länsstyrelsen i Dalarnas län samordnar länsstyrelsernas arbete med grundläggande betaltjänster och sammanställer en rapport varje år. – Här fyller länsstyrelsernas regionala kunskap och lokala kännedomen en viktig funktion. Sammantaget är problemen är så pass omfattande runt om i landet att samhällets behov inte längre tillgodoses. Länsstyrelsernas gemensamma bedömning är åter igen att riksdagens mål inte är uppnått, säger Anna-Karin Drake. Läs hela rapporten Du hittar rapporten på Länsstyrelsen Dalarna webbplats: Rapport: Bevakning av grundläggande betaltjänster 2025, Länsstyrelsen Dalarna Du kan läsa mer om grundläggande betaltjänster på vår webbplats: Grundläggande betaltjänster Kontakt Erik Grahn Handläggare E-post till Erik Grahn Telefon 010-2254505 Anna-Karin Drake Nationell samordnare E-post till Anna-Karin Drake Telefon 010-2250445 Wilhelm Kyrk Nationell samordnare E-post till Wilhelm Kyrk Telefon 010-2250527http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-01-ny-rapport-om-grundlaggande-betaltjanster-vad-hander-nar-man-inte-kan-betala-for-sig.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-01-ny-rapport-om-grundlaggande-betaltjanster-vad-hander-nar-man-inte-kan-betala-for-sig.htmlMon, 01 Dec 2025 14:27:48 +0100Vardagshjältar uppmärksammas av landshövdingen Årets vardagshjältar i Västerbotten är korade! De har nominerats av sina hemkommuner för sina insatser för olika minoriteter. I lördags välkomnades de till residenset för att ta emot diplom och äta lunch. Att Västerbottens landshövding hyllar vardagshjältar är en uppskattad tradition sedan 2018. I år hyllas personer som med stort engagemang arbetar för att inkludera, synliggöra och bygga broar mellan människor i länets lokalsamhällen. Vardagshjältarna i Västerbotten 2025 har bidragit till att bevara och föra vidare kulturtraditioner, ökat kunskapen om minoritetsspråk som sydsamiska, umesamiska och meänkieli, och på olika sätt engagerat sig för att människor ska känna sig välkomna, delaktiga och betydelsefulla. Vardagshjältar i Västerbotten 2025 Lina Forssell, Dorotea bibliotek Mikkel Jakobsson, Lycksele sameförening Viktor Krutrök, Nordmaling Berith Enkvist, Norsjö bibliotek Kjerstin Gradin, Robertsfors Johan Zetterlund, Föreningen Migrantmän, Skellefteå Jan-Åke Olofsson, Sorsele Anna Ludvigsson, Storumans idrottsklubb Rut Niska Säfström, Föreningen Tornedalingar i Umeå Carina Olofsson, Vilhelmina Elsa Lindfors, Vindeln Patricia Sydlén, Vännäs Bilder för nedladdning Motiveringar Vardagshjältar 2025 Lina Forssell, Dorotea bibliotek Genom sitt målmedvetna arbete har Lina och Dorotea bibliotek skapat mötesplatser där varje människa får känna sig sedd, hörd och respekterad – oavsett bakgrund, kön, ålder, religion eller identitet. Med värme, mod och uthållighet har de lyft fram frågor om delaktighet och jämställdhet, och gjort dem till en naturlig del av vardagen. De har inspirerat andra att våga stå upp för rättvisa, och visat att verklig förändring börjar med förståelse, samarbete och omtanke. Lina och hennes medarbetare är förebilder i arbetet för ett samhälle där alla får möjlighet att delta på lika villkor – ett samhälle som genomsyras av respekt, solidaritet och mänsklig värdighet. Mikkel Jakobsson, Lycksele sameförening Mikkel har lagt ned mycket arbete och tid på att samer som har förts bort efter gravplundring och samer som aldrig har varit begravda har fått komma hem och fått sin sista vila i Lycksele, i Sápmi. Hans arbete har bidragit till att de som fördes bort har fått en värdig ceremoni vid återbördandet till samiska marker. Mikkel är en riktig vardagshjälte och hans arbete har varit mycket uppskattat. Viktor Krutrök, Nordmaling Viktor Krutrök, bosatt och verksam i Nordmalings kommun, är en lysande förebild genom sitt konstnärliga skrivande och sitt målmedvetna arbete för att synliggöra tornedalska perspektiv. Hans författarskap och medieinsatser visar att minoritetsspråk och identitet inte är något “smalt” utan tvärtom en rik källa till kreativitet och samhällskraft. Som initiativtagare och projektledare för Meän ääni ger Viktor unga möjlighet att berätta sina egna historier, på sina egna villkor. Viktor Krutrök är mer än konstnär, han är en inspiratör och en brygga mellan generationer och kulturer. Med sin drivkraft visar han att en liten kommun som Nordmaling kan vara spelplan för stora idéer och värdefulla röster. Berith Enkvist, Norsjö bibliotek Berith Enqvist har både i sin yrkesroll och på eget initiativ visat stort intresse och handlingskraft för att de samiska intressena och kulturen tillvaratas i Norsjö kommun. Hon har varit aktiv i arbetet med den samiska biblioteksbussen Julla-Majja och tagit initiativ till att lämna in ett medborgarförslag för att Norsjö ska bli en samisk förvaltningskommun. Berith har även på ett aktivt och engagerat sätt bidragit i framtagandet av Norsjö kommuns mål och riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet. Kjerstin Gradin, Robertsfors Som pensionär lägger Kjerstin sitt hjärta i Violas Café och Second hand i Robertsfors – en mötesplats där alla, oavsett bakgrund, språk eller livssituation, blir sedda och välkomna. Hon arbetar aktivt för att inkludera minoriteter, nyanlända och personer med funktionsvariationer, så att alla får en plats i gemenskapen. Kjerstin bakar, handlar, står i kassan och ser till att det alltid finns volontärer, samtidigt som hon ordnar träffar som bygger broar mellan människor. Johan Zetterlund, Föreningen Migrantmän, Skellefteå Migrantmän är en ideell förening som sedan några år tillbaka skapar mötesplatser för män som kommit till Skellefteå från olika delar av världen. De samlas ofta för samtal om livet i Sverige, kultur, familj, jämställdhet och samhällsfrågor men också för gemenskap, fika och aktiviteter som hockey, bowling och curling. Med engagemang bidrar initiativtagarna till att stärka integrationen, motverka främlingsfientlighet och bygga broar mellan människor. Migrantmän ger både språkstöd och socialt stöd, och för många deltagare har gruppen blivit en ny familj i ett nytt land. Deras arbete är ett exempel på viljan att bygga ett öppet och inkluderande samhälle. Jan-Åke Olofsson, Sorsele Jan-Åke utses till vardagshjälte för sitt arbete med att lyfta samisk historia. Han håller föreläsningar för att berätta om bofasta samers liv, som ett alternativ till den traditionella bilden av samer som renskötare. Han berättar om människorna, händelser och om det umesamiska språket där Sorsele var ett centrum för umesamiska. Kunskapen om vår historia är viktig och Jan-Åkes föreläsningar och berättelser ökar kunskap och intresse för samisk historia på ett mycket intressant sätt. Anna Ludvigsson, Storumans idrottsklubb Anna och Storumans idrottsklubb har lagt ned mycket arbete vid arrangemanget Storuman Pride under Storumandagarna. Pridetåget är mycket betydelsefullt och uppskattat. Det visar att dessa frågor lever överallt - inte enbart i storstäderna, utan även i en inlandskommun som Storuman. Parallellt med arbetet att arrangera pride i Storuman har Storumans IK också arbetat fram föreningens värdegrund, där de pratar om inkludering och allas rätt att vara med. Rut Niska Säfström, Föreningen Tornedalingar i Umeå Tornedalingar, kväner och lantalaiset är en grupp som ofta glöms bort i minoritetssammanhang. Rut har gjort en lång gärning inom området och har tidigare varit aktiv i Stockholm men numera i Umeå sedan några år tillbaka. Hon arbetar aktivt med frågorna, just nu med fokus på att starta en uppsökande verksamhet för ensamma äldre. Arbetet syftar till att minska de äldre tornedalingarnas ensamhet. Carina Olofsson, Vilhelmina Carina är en eldsjäl gällande det sydsamiska språket i Vilhelmina kommun och detta har hon brunnit för i många år. Carina har varit samisk lärare på både mellan- och högstadiet, men hon har även haft språkkurser på kvällstid för att alla i hemmet ska kunna kommunicera med varandra. Carina var också drivande i att Vilhelmina kommun skulle bli en samisk förvaltningskommun och att sydsamiska skulle erbjudas som språkval utöver modersmål i kommunens skolor. Carina har även ett stort engagemang i sameföreningen på orten. Under åren har Carina haft ett övergripande ansvar för samiskan i skolan och haft nära och tätt samarbete med sameskolstyrelsen och där har hon fått igenom olika förslag för att säkra den sydsamiska integriteten för ungdomarna. Nu på senare år har Carina skrivit ett verbhäfte och skapat en "verb-vägg" för att underlätta inlärningen av den sydsamiska grammatiken för eleverna. Elsa Lindfors, Vindeln Genom sitt engagemang och känsla för rättvisa för minoriteter, är Elsa en förebild. Hon brinner för både samiska rättigheter och det samiska språket. Under hela sin skoltid har hon fokuserat på vikten av att hålla sydsamiskan levande. Elsa är en förebild för många genom att värna den samiska kulturen. Med fokus på sömnad och kläddesign visar hon med stolthet upp ett kulturarv som behöver få ta plats i samhället. Elsa har genom att anordna olika kulturevenemang lyft vikten av ett tolerant och accepterande samhälle där alla har en plats. Patricia Sydlén, Vännäs Patricia Sydlén är en person som med sitt hjärta och sin drivkraft gör skillnad långt utanför sitt uppdrag som anställd verksamhetsutvecklare Sapmi på ett studieförbund. Hon har en genuin passion för att bevara och utveckla samisk kultur och identitet. Patricia ordnar träffar för samiskt slöjdande och skapar därmed mötesplatser där kunskap, tradition och gemenskap får leva vidare. Dessa träffar är inte bara kreativa tillfällen, utan också viktiga för att stärka banden mellan människor i Vännäs som har samiskt ursprung. Hon är en samlande kraft som ser värdet i att bygga nätverk och skapa stolthet. Övriga deltagare under dagen: Lilian Tegnander, 1:e vice ordförande kommunfullmäktige, Dorotea kommun, Ann-Charlott Liljeström, kommunalråd i opposition (S), Lycksele kommun, Lars Israelsson, kommunfullmäktiges ordförande, Norsjö kommun, Petra Andersin, KSO, Robertsfors kommun, Kenneth Fahlesson, 1:e vice ordförande kommunfullmäktige, Skellefteå, Marie Quinonez Gonzalez, kommunchef, Sorsele kommun, Ulrik Dahlgren, KSO, Storumans kommun, Tomas Wennström, personalnämndens ordförande, Umeå kommun, Andreas Eliasson, KSO, Vilhelmina kommun, Therese Berg, kommunchef, Vindelns kommun, Johan Ågren, barn- och utbildningsnämndens ordförande, Vännäs kommun. Kontakt Cecilia Lindell Kommunikatör E-post till Cecilia Lindell Telefon 010-2254243http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-01-vardagshjaltar-uppmarksammas-av-landshovdingen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-01-vardagshjaltar-uppmarksammas-av-landshovdingen.htmlFri, 28 Nov 2025 10:28:25 +0100Galakväll med priser till företagande kvinnor i Västerbotten I fem år har De 4K varit en plattform för kvinnor som äger, driver och investerar i företag i Västerbotten. Under torsdagskvällen firades femårsjubileet med en galakväll på Umeå Folkets Hus, med prisutdelning till företagande kvinnor från hela länet. En betydelsefull kväll för Västerbottens näringsliv , säger landshövding Helene Hellmark Knutsson. De 4K's syfte är att synliggöra kvinnors företagande och skapa mötesplatser för affärer, relationer och samarbeten. Byggstenarna i De 4K är: Kompetens, Kapital, Kontakter och Kunder. Under jubileumskvällen delades priser ut med dessa byggstenar som kategorier. Prisvinnare Agneta Gustavsson, Advokatbyrån Nywa . Vann priset Kompetens. Li Holmberg, New Nordic Beverage Vann priset Kapital. Sara Idenfors, Västerbottenssåpa Vann priset Kunder. Åsa Stocksén, Henson Vann priset Kontakter. Vinnarna har på ett föredömligt sätt attraherat kompetens, kapital, kunder och kontakter som har varit centrala för företagens fortsatta utveckling och ökade omsättning. Prisvärdar: Grant Thornton, Swedbank, VK Media, Diös. Högupplösta bilder prisvinnare Personliga motiveringar VINNARE – KOMPETENS Agneta Gustavsson, Advokatbyrån Nywa Under tre decennier har hon med sitt driv brutit barriärer i en mansdominerad bransch. Med kompetens i fokus har hon utvecklat andra och stärkt företag i hela regionen. Som vd och delägare har hon främjat kunskapsutbyte och skrivit över 150 juridiska krönikor. Genom nätverk, mentorskap och föreläsningar har hon stärkt entreprenörer och inspirerat unga kvinnor att äga, leda och driva företag. VINNARE – KAPITAL Li Holmberg, New Nordic Beverage Med passion och mod har hon förverkligat stora visioner och byggt något unikt som attraherat kapital, förtroende och framtidstro. Genom hållbar tillväxt och innovation har hon satt Västerbotten på kartan. Hennes styrka ligger i samarbete – att skapa team som kompletterar varandra och driver framgång. Resan visar kraften i driv, kunskap och hjärta, och inspirerar andra att våga tänka större och bidra till en starkare och mer hållbar region. VINNARE – KUNDER Sara Idenfors, Västerbottenssåpa Vinnaren av priset Kunder kännetecknas av ett modernt, högpresterande och lönsamt bolag. Med en verkshöjd nära molnen och samtidigt fötterna på jorden, tar hon och bolaget ansvar för natur och miljö, lika mycket som kundupplevelse. Vinnaren erövrar marknadsandelar överallt, trots sitt lokala namn. VINNARE – KONTAKTER Åsa Stocksén, Henson Med energi och strategiskt nätverkande har hon byggt starka relationer som utvecklat både det egna företaget och regionens näringsliv. I en bransch som stått under stor förändring har hon skapat lönsamma samarbeten, drivit branschutveckling och främjat affärer lokalt och nationellt. Som engagerad ledare och förebild har hon visat hur kontakter blir en kraft för tillväxt och framgång. Från landshövdingens initiativ till över 200 företagare De 4K startades av landshövding Helene Hellmark Knutsson tillsammans med Maria Hedblom, dåvarande vd på Sparbanksstiftelsen Norrlands Riskkapitalstiftelse. Idag består plattformen av över 200 företagande kvinnor från fjäll till kust och leds av landshövding Helene Hellmark Knutsson, Sparbanksstiftelsen Norrlands Riskkapitalstiftelse och Almi. Vi har gjort en resa med De 4K och den fortsätter framåt. Vi måste fortsätta jobba för ett jämställt näringsliv där både män och kvinnor kan driva företag på lika villkor, det är en viktig fråga för samhället , säger Frida Anundsson, vd Sparbanksstiftelsen Norrlands Riskkapitalstiftelse. Kontakt Helene Hellmark Knutsson Landshövding E-post till Helene Hellmark Knutsson Telefon 010-2254300 Cecilia Lindell Kommunikatör E-post till Cecilia Lindell Telefon 010-2254243http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-11-28-galakvall-med-priser-till-foretagande-kvinnor-i-vasterbotten.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-11-28-galakvall-med-priser-till-foretagande-kvinnor-i-vasterbotten.htmlWed, 26 Nov 2025 14:14:24 +0100Robust energiförsörjning i fokus när FREIA samlade aktörer från lokal till internationell nivå Samverkansplattformen FREIA, som drivs av Länsstyrelsen Västerbotten och Region Västerbotten, höll under tisdagen sin årliga novemberkonferens. FREIA:s syfte är att samla aktörer som är viktiga för länets energiarbete för att stärka utvecklingen av ett säkert, robust och hållbart energisystem – där den energi som produceras också skapar lokal och regional nytta. Konferensen samlade omkring 150 deltagare, från NATO, nationella myndigheter, kommuner, akademi och näringsliv. Under dagen presenterades flera pågående projekt i länet som visar hur nya bränslen och tekniska lösningar kan utvecklas för att stärka självförsörjningen och minska beroendet av fossila bränslen. Konferensens övergripande fokus var energisäkerhet och motståndskraft, både i en nationell och internationell kontext. NATO om energiförsörjning under påfrestning Gildas Precheur, stabschef vid NATO Energy Security Centre of Excellence var dagens keynote speaker. Han delade erfarenheter från arbetet med energiförsörjning i Ukraina och gav exempel på hur tillgången till energi upprätthålls trots att systemet utsätts för ständiga attacker. Han betonade också vikten av att Europa och NATO arbetar för mer hållbara energisystem och högre grad av självförsörjning. Länsstyrelsens roll i ett robust energisystem Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet och ansvarar för den regionala energiplaneringen. Under konferensen beskrev beredskapsdirektör Magnus Hansson hur Länsstyrelsen planerar, övar och samordnar aktörer genom länets olika beredskaps- och säkerhetsnätverk för att stärka motståndskraften i hela Västerbotten. Vi måste vara beredda på att det kan ske sabotage eller överbelastningsattacker som kommer att påverka vår energiförsörjning. Energiarbetet handlar både om en grön omställning och minskad klimatpåverkan, men också om att vi ska ha energikällor som vi själva rår och styr över. Energisystem som skapar ömsesidig nytta Helene Hellmark Knutsson framhöll det fantastiska i att Västerbotten är självförsörjande på grön energi, men att energisystemet måste skapa nytta även där energin produceras: Vi ska stödja Sverige på bästa sätt, men länet ska inte bara producera och lagra för att försörja andra delar av landet. Våra kommuner måste själva få ut effekt när de behöver det. Det handlar både om tillväxt och resiliens. Regionala satsningar visar vägen Flera aktörer i länet presenterade aktuella initiativ som stärker den gröna omställningen och energisäkerheten: Umeå Energi utvecklar E-metanol för sjöfart, där grön vätgas produceras och restvärme används som fjärrvärme. Skellefteå Kraft samarbetar med SkyNRG i projektet SkyKraft, som utvecklar elektrobränsle för flyg baserat på vätgas. Arctic Mobility Arena i Storuman bygger en testplattform för tunga el- och vätgasfordon. R10-kommunerna lyfte betydelsen av lokal energiplanering för att möta framtida behov. Samarbete på alla nivåer FREIA:s uppdrag är att skapa en arena där internationella, nationella och regionala perspektiv möts. Under årets konferens fanns representanter både från: Energimyndigheten, Svenska kraftnät, Försvarsmakten, Försvarshögskolan och Energiforsk bland talarna. "Alla aktörer har någon form av lösning på problemen. Det vi har diskuterat här tar vi vidare i våra samverkansmiljöer och nätverk", sammanfattar Tina Holmlund, klimat- och energisamordnare vid Länsstyrelsen Västerbotten. Tina Holmlund klimat- och energisamordnare och Jenny Nordén energi- och klimatstrateg Länsstyrelsen Västerbotten (arrangörer FREIA) tillsammans med Magnus Hansson beredskapsdirektör Länsstyrelsen Västerbotten. Kontakt Tina Holmlund Klimat- och energisamordnare E-post till Tina Holmlund Telefon 010-2254515http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-11-26-robust-energiforsorjning-i-fokus-nar-freia-samlade-aktorer-fran-lokal-till-internationell-niva.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-11-26-robust-energiforsorjning-i-fokus-nar-freia-samlade-aktorer-fran-lokal-till-internationell-niva.html