Detta RSS-flöde innehåller nyheter från Länsstyrelsen.se för länet som RSS är hämtat från.https://www.lansstyrelsen.se/3.710ed317161746d8052c647.htmlsvThu, 13 Aug 2026 08:44:08 +0200Naturvårdsbränning i Stolpaberg Idag planeras nästa naturvårdsbränning, den sista för året. Länsstyrelsen hoppas kunna genomföra en cirka 17 hektar stor naturvårdsbränning i och strax utanför naturreservatet Stolpaberg i Vetlanda kommun. Bränningen kommer att utföras av Länsstyrelsens personal ihop med entreprenörer. Tändningen beräknas ske tidigast vid 14-15-tiden, beroende på luftfuktigheten, och troligen kommer bränningen att ta hela kvällen och kanske en bit in på natten. En naturvårdsbränning är en kontrollerad brand som genomförs för att gynna det tusental arter som är anpassade till att det regelbundet brinner i skogen. Den aktiva bränningen sker på en dag, men efter det får området pyra i upp till en vecka innan det släcks ner helt. Naturvårdsbränningen genomförs i samråd med räddningstjänsten. De flesta träden kommer av överleva branden, men det kommer också att skapas död, sotad ved, något som är en bristvara i dagens skogar. Det är mycket torrt ute i markerna och det är bra för att vi ska kunna få de biologiska värdena med en brand. Att vi kan skapa en kontrollerad brand trots den extrema brandrisken beror på att vi har stora säkerhetsarrangemang och god kunskap om eldens beteende. Till skillnad från en vildbrand som äter sig större i vinden dör en naturvårdsbrand hela tiden ut mot avbränt område och antänds igen i band tills hela området är avbränt. Det är viktigt att alla respekterar avspärrningarna, inte blockerar vägar och att ingen rör sig i bränningsområdet utan tillstånd! Vill du som journalist besöka naturvårdsbränningen går det bra, kontakta då Anna Sandhammar för vidare instruktioner. Naturvårdsbränningar (länsstyrelsen) Kontakt Anna Sandhammar Naturvårdshandläggare E-post till Anna Sandhammar Telefon 010-2236299http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-08-13-naturvardsbranning-i-stolpaberg.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-08-13-naturvardsbranning-i-stolpaberg.htmlWed, 12 Aug 2026 09:00:00 +0200Naturvårdsbränning i naturreservatet Marieholmsskogen – kom inte dit Idag planerar länsstyrelsen en naturvårdsbränning i naturreservatet Marieholmsskogen. Reservatet ligger cirka 9 kilometer nordost om Gnosjö. Av säkerhetsskäl, besök inte Marieholmsskogen under bränningsdagen och några dagar efter det. Respektera avspärrningarna och blockera inga vägar i området. Reservatet ligger cirka 9 kilometer nordost om Gnosjö och bränningen omfattar cirka 5,2 hektar. Bränningen kommer att utföras av en entreprenör. En naturvårdsbränning är en kontrollerad markbrand som genomförs för att gynna det tusental arter som är anpassade till att det regelbundet brinner i skogen. Naturvårdsbränningen genomförs i samråd med räddningstjänsten. De flesta träden kommer av överleva branden, men det kommer också att skapas död, sotad ved, något som är en bristvara i dagens skogar. Hur kan vi naturvårdsbränna när det är så torrt i markerna? Det är skillnad mellan en vildbrand (som sprider sig snabbt med vinden) och en kontrollerad bränning (som hela tiden dör ut och tänds igen). Det måste vara jättetorrt när vi genomför bränningen för att det ska få den biologiska effekten vi vill åt. Säkerhetsarrangemangen kring en naturvårdsbränning är stora. Av säkerhetsskäl, besök inte Marieholmsskogen under bränningsdagen och några dagar efter det. Respektera avspärrningarna och blockera inga vägar i området. Naturvårdsbränningar (länsstyrelsen) Kontakt Anna Sandhammar Naturvårdshandläggare E-post till Anna Sandhammar Telefon 010-2236299http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-08-12-naturvardsbranning-i-naturreservatet-marieholmsskogen---kom-inte-dit.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-08-12-naturvardsbranning-i-naturreservatet-marieholmsskogen---kom-inte-dit.htmlTue, 04 Aug 2026 09:04:38 +0200Ännu större chans för länets företag och organisationer att få stöd från Klimatklivet Är det i år Jönköpings län blir bäst i Sverige? Företag och organisationer i Jönköpings län är duktiga på att få stöd från Klimatklivet för att minska utsläppen. Faktiskt nästan bäst i Sverige. I nuläget har Jönköpings län silverplats i hur mycket pengar som gått från Klimatklivet i relation till antalet invånare. Totalt har 375 investeringar i länet beviljats över 1,2 miljarder i stöd sedan Klimatklivet startade 2015. Snart börjar nästa ansökningsomgång av Klimatklivet. I år satsar regeringen extra mycket på Klimatklivet vilket innebär fler chanser till stöd. Den 24 augusti–4 september genomförs en öppen ansökningsomgång. Det innebär att man kan söka stöd för nästan alla investeringar som Klimatklivet ger stöd till. Tipsa företag, föreningar, lantbruk och organisationer om att söka stödet – så kanske vi snart hamnar på guldplats för beviljade kronor i Klimatklivet per invånare. Förutom äran så bidrar det till länets vision om ett robust och fossilfritt Jönköpings län. – 11 år med Klimatklivet har inneburit att många oljepannor har försvunnit i flera företag, kyrkor och fastigheter i hela länet. Klimatklivet har även möjliggjort investeringar i flera tankstationer för biogas och laddinfrastruktur i nästan alla länets kommuner och längs med de största transportstråken, säger Emy Jensen Cartolano, klimat- och energiutvecklare på länsstyrelsen. Klimatklivet bidrar till ökad konkurrenskraft och minskade utsläpp Det stora intresset för Klimatklivet i Jönköpings län innebär förutom minskade utsläpp att företag, lantbruk och organisationer blir mer konkurrenskraftiga. Klimatklivet bidrar även till att vårt näringsliv blir mindre sårbart, eftersom användningen av fossila bränslen för uppvärmning, i processer och i transportsektorn minskar. – Regeringen satsar tydligt på Klimatklivet och vi ser fram emot att fler företag och organisationer hör av sig till oss med sina investeringsidéer, säger Jennifer Dahlström, klimat- och energiutvecklare på länsstyrelsen. Klimatklivet är ett stöd som företag kan söka till fysiska investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser. Populära investeringar i Klimatklivet är bland annat utfasning av fossila bränslen för uppvärmning hos företag och industri samt elektrifiering av transporter. Mer information om Klimatklivet och fler exempel på möjliga klimatinvesteringar finns här: Klimatklivet | Naturvårdsverket Länsstyrelsen svarar på frågor och erbjuder individuell rådgivning inför ansökningar till Klimatklivet. Läs mer om Klimatklivet i Jönköpings län här: Klimatinvesteringsstöd | Länsstyrelsen Jönköpings län Kontakt Jesper Agrelius Klimat- och energiutvecklare E-post till Jesper Agrelius Telefon 010-2236220 Emy Cartolano Klimat- och energiutvecklare E-post till Emy Cartolano Telefon 010-2236390 Jennifer Dahlström Klimat- och energiutvecklare E-post till Jennifer Dahlström Telefon 010-2236418http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-08-04-annu-storre-chans-for-lanets-foretag-och-organisationer-att-fa-stod-fran-klimatklivet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-08-04-annu-storre-chans-for-lanets-foretag-och-organisationer-att-fa-stod-fran-klimatklivet.htmlTue, 04 Aug 2026 15:40:13 +0200Varg i länet fälld enligt 28§ Jaktförordningen Under natten till fredagen fälldes en vuxen vargtik vid pågående angrepp på tamdjur i Vaggeryds kommun. Under förmiddagen, den 24 juli, har Länsstyrelsen varit på plats och genomfört en besiktning. Vid besiktningen konstaterade Länsstyrelsen att vargen fällts i enlighet med 28§ Jaktförordningen. Vargen fälldes i en hage med får, på samma gård där det natten innan skedde ett angrepp där två får dödades. Jägaren har innan skott avlossades försökt skrämma vargen, utan framgång. Vargen kommer nu att föras till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för att obduceras. Först efter svar på DNA-analys har vi mer information kring vargens ursprung. Svar på DNA-analys DNA-svaret visar att det var den revirmarkerande tiken i Mossjöreviret som sköts med stöd av Jaktförordningens paragraf 28. Det är samma varg som natten innan angrep de två fåren som dödades. Tiken har tillsammans med en hane utgjort det revirmarkerande paret i reviret som tidigare fått två valpkullar. Det är ännu inte känt om paret har fått valpar under 2026. - Om valpar har fötts och hur revirets status utvecklar sig är något som Länsstyrelsen kommer att följa upp framöver, särskilt under kommande inventeringsperiod, säger vilthandläggare Linda Andersson. Kontaktperson för media: Linda Andersson, 010-223 60 00, vilthandläggare, Länsstyrelsen i Jönköpings län 28§ Jaktförordningen Om något av rovdjuren björn, varg, järv eller lo angriper tamdjur eller om det finns skälig anledning att befara ett sådant angrepp, får åtgärder vidtas för att skrämma bort rovdjuret. Rovdjur som avses i första stycket får dödas av ett tamdjurs ägare eller vårdare för att skydda tamdjuret när rovdjuret angriper och skadar tamdjuret eller om det är uppenbart att ett sådant angrepp är omedelbart förestående, om det finns skälig anledning att befara ett angrepp på tamdjuret och dödandet sker i omedelbar anslutning till att rovdjuret har angripit och skadat eller dödat tamdjur, eller om rovdjuret befinner sig inom inhägnat område avsett för skötsel av tamdjuret och det finns skälig anledning att befara ett angrepp där. Rovdjuret får bara dödas när det inte går att skrämma bort rovdjuret eller på något annat lämpligt sätt avbryta eller avvärja angreppet. (Källa: riksdagen.se) Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-07-24-varg-i-lanet-falld-enligt-28-jaktforordningen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-07-24-varg-i-lanet-falld-enligt-28-jaktforordningen.htmlFri, 10 Jul 2026 07:00:00 +0200Se inspelade panelsamtal från Almedalen med vår landshövding Brittis Benzler Hade du inte möjlighet att åka till Almedalen och lyssna på intressanta paneldebatter? Nu finns en möjlighet att lyssna och titta i efterhand. Vår landshövding Brittis Benzler fanns med i panelen vid några tillfällen när Region Jönköpings län stod som värd. Och i länsstyrelsens trädgård hade länsstyrelserna gått samman för tre panelsamtal. Seminarieprogram tisdag 23 juni, 09.20-09.50 Tillsammans för ett bra liv för alla - invånarnas behov i fokus, Region Jönköpings län med bland andra Brittis Benzler i panelen Seminarieprogram onsdag 24 juni, 16.15-16.45 Hur kan politiken trygga lokal energiomställning för stärkt industri och beredskap?, Region Jönköpings län, med bland andra Brittis Benzler i panelen Länsstyrelsernas panelsamtal i Almedalen Under Almedalsveckan arrangerade länsstyrelserna tre panelsamtal. De handlade om demokrati, företagande och hållbar tillväxt samt Sveriges totalförsvar. Samtliga panelsamtal spelades in och finns att ta del av här. Hur skapar Sverige bättre förutsättningar för investeringar, företagande och hållbar tillväxt i en tid av stora samhällsförändringar? Företrädare från näringsliv, politik och offentlig sektor diskuterade tillväxt, konkurrenskraft och de avvägningar som krävs för att utveckla Sverige. I samtalet medverkade Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen Maria Wetterstrand, samhällsdebattör och senior rådgivare på Miltton Halldora von Koenigsegg, COO på Koenigsegg Automotive och ordförande för Företagarna Carin Jämtin, landshövding i Västernorrlands län. Hur påverkas demokratin när sociala medier, AI och informationspåverkan förändrar människors sätt att ta del av information och fatta beslut? Ledande företrädare från journalistik, myndigheter, plattformar och beteendevetenskap diskuterade tillit, påverkan och demokratisk motståndskraft. I samtalet medverkade Anne Lagercrantz, vd för SVT Anders Thornberg, landshövding i Hallands län och tidigare rikspolischef samt chef för Säkerhetspolisen Janne Elvelid, ansvarig för samhällsfrågor på Meta psykologen och beteendevetaren Peder Lingdén. Vad kan Sveriges totalförsvar faktiskt leverera när det ställs på prov? Några av landets mest centrala företrädare för civilt och militärt försvar samlades för att diskutera totalförsvarets utveckling i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. I samtalet medverkade överbefälhavare Michael Claesson minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin Myndigheten för civilt försvars generaldirektör Mikael Frisell Lotta Finstorp, landshövding i Norrbottens län. Kontakt Jonas Johansson Kommunikationschef E-post till Jonas Johansson Telefon 010-2231274http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-07-10-se-inspelade-panelsamtal-fran-almedalen-med-var-landshovding-brittis-benzler.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-07-10-se-inspelade-panelsamtal-fran-almedalen-med-var-landshovding-brittis-benzler.htmlWed, 08 Jul 2026 15:38:12 +0200Jönköpings län lyfter kulturmiljöns roll i framtidens samhällsbyggande Hur bygger vi framtidens samhälle utan att tappa kontakten med vår historia? Den frågan står i centrum i den nya publikationen Kulturmiljö i samhällsbygget , som tagits fram gemensamt av Sveriges 21 länsstyrelser. I publikationen lyfts bland annat Jönköpings län fram som ett gott exempel på hur kulturhistorisk kunskap kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Kulturmiljöer är en viktig del av både städer och landsbygd. De berättar om vår historia, skapar identitet och ger platser deras unika karaktär. Samtidigt spelar de en allt större roll när nya bostäder, vägar, industriområden och energisatsningar planeras. – I många människors vardag är kulturmiljöer en närvarande del av livet både i staden och på landsbygden. En levande kulturmiljö behöver tillvaratas, brukas och också utvecklas i dialog med sin samtid. Delaktighet är viktigt, säger Mattias Sörensen, länsantikvarie vid Länsstyrelsen i Jönköpings län. Gemensam databas stärker planeringen I Jönköpings län pågår ett omfattande arbete med att inventera byggnaders kulturhistoriska värden. De flesta av länets kommuner har redan genomfört eller påbörjat sina inventeringar i en gemensam databas. Informationen blir ett viktigt kunskapsunderlag när kommunerna planerar framtida bostadsområden, industrietableringar och annan samhällsutveckling. På sikt kommer resultaten att bli tillgängliga för allmänheten genom Länsstyrelsens digitala kartor och geodatatjänster, vilket gör kulturhistorisk kunskap mer lättillgänglig för både invånare och beslutsfattare. Kulturarvet en resurs i omställningen Publikationen visar hur kulturmiljöarbetet bidrar till ett mer hållbart samhälle genom att väga samman ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv. Ny teknik och digitalisering gör det dessutom enklare att samla in, analysera och använda kunskap om kulturmiljöer i samhällsplaneringen. Digitala lösningar öppnar också nya möjligheter att förmedla historia och stärka forskningen. Budskapet är tydligt: framtidens samhällen byggs bäst när det nya utvecklas med respekt för det som redan finns. Kulturmiljöerna är inte bara spår av det förflutna – de är en värdefull resurs för framtiden. Den nya skriften finns både i tryckt och digital form och har distribuerats till bland annat Kulturdepartementet och Riksantikvarieämbetet. Under året kommer den även att spridas till politiker och myndigheter på lokal, regional och nationell nivå. Länsstyrelserna planerar att ta fram fler informationsskrifter med olika teman inom kulturmiljöområdet. Kulturmiljö i samhällsbygget, pdf Kulturmiljö Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-07-08-jonkopings-lan-lyfter-kulturmiljons-roll-i-framtidens-samhallsbyggande.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-07-08-jonkopings-lan-lyfter-kulturmiljons-roll-i-framtidens-samhallsbyggande.htmlThu, 02 Jul 2026 10:08:42 +0200Spadtag för restaurering av Myresjömossen i Vetlanda Nu ska Myresjömossen restaureras tack vare ett samarbete mellan markägare och Länsstyrelsen i Jönköpings län. – Minst hälften av våtmarkerna i Jönköpings län har försvunnit på grund av mänsklig aktivitet som dränering och brytning av torv. Vi är därför extra glada att nu få samarbeta med markägarna kring att restaurera en så stor yta av Myresjömossen, säger landshövding Brittis Benzler. – Det är en viktig åtgärd för att minska koldioxidavgången, hantera skyfall och för att gynna djur och växter som är beroende av den här typen av mark. Det här samarbetet visar vägen, fortsätter landshövdingen. Även OBOS ser stora vinster med att restaurera marken. – Myresjö är platsen där vår historia började för snart hundra år sedan. Därför känns det särskilt meningsfullt att kunna bidra till att återställa ett område som har stor betydelse för både naturen och lokalsamhället. Projektet visar också vad som är möjligt när markägare, myndigheter och andra aktörer arbetar tillsammans för att skapa långsiktiga värden för natur, klimat och biologisk mångfald, säger Malin Svensson, koncerndirektör för OBOS Trähus. Åtgärden minskar koldioxidutsläpp Myresjömossen ligger i Vetlanda kommun. Torvbrytningen på platsen har efterlämnat upphöjda ryggar med torrlagd torv som avger koldioxid. Faktum är att cirka 20 % av dagens växthusgasutsläpp kommer från dikade våtmarker. Myresjömossens diken gör även att avrinningen går för snabbt för att hinna filtrera vattnet innan det rinner till Kroppån och vidare till Emån. Upp till 156 hektar mark kan komma att restaureras, där huvuddelen av arealen, 134 hektar, ägs av OBOS. Det finns flera positiva effekter. En restaurering av mossen är viktig för att minska länets och Sveriges utsläpp av växthusgaser. Mossen får också bättre möjlighet att filtrera vatten och återskapade förutsättningar för djur och växter. Projektet finansieras med EU-medel inom EU-projektet Improve Aquatic Life. – Den viktigaste åtgärden för att återställa myren är att jämna ut marken och sätta så kallade dikespluggar som gör att vattennivån stiger på myren. På så sätt hamnar torvmossen under vatten igen och återfår så småningom sina viktiga funktioner. Förberedelser såsom bland annat en diger tillståndsansökan kommer påbörjas under hösten och planen är att de fysiska åtgärderna görs under 2028 och 2029, berättar projektledare Sofia Ellergård på Länsstyrelsen. Varför är det viktigt att restaurera våtmarker? – Våtmarken är en effektiv kolsänka. Myrar har under sitt bildande bundit in mer kol än vad som finns i världens skogar trots att myrar globalt endast täcker 3 % av all landyta. Våtmarker buffrar mot både torka och översvämningar, ökar den biologiska mångfalden och minskar växthusgasavgången. De renar också vattnet på näringsämnen och föroreningar innan det rinner vidare till vattendragen, förklarar Ellergård. Brytningen av torv har skapat ett rutnät av upphöjda plintar som blir bevuxna av träd. Den torrlagda mossen avger koldioxid. Det ska nu åtgärdas. Foto: Oskar Bouveng. Insatsen är en del av EU-projektet Improve Aquatic Life – Europas störta vattenvårdsprojekt för att minska klimatpåverkan och rädda djur och natur i och intill vatten. Närmare 400 miljoner kronor kommer EU-projektet Improve Aquatic Life att använda för att motverka klimatförändringar och restaurera vattenmiljöer. Jönköpings län har 40 miljoner kronor till sitt förfogande för insatser. Uppemot fem miljoner av dessa används till insatsen för restaurering av Myresjömossen. Insatsen innebär minskade koldioxidutsläpp från mossen. Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-07-02-spadtag-for-restaurering-av-myresjomossen-i-vetlanda.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-07-02-spadtag-for-restaurering-av-myresjomossen-i-vetlanda.htmlWed, 01 Jul 2026 09:00:00 +0200Ändringar i säkerhetsskyddslagen ger fyra länsstyrelser ökade befogenheter i sin tillsynsverksamhet Den 1 juli 2026 träder lagändringar i kraft på säkerhetsskyddsområdet. Som tillsynsmyndighet enligt säkerhetsskyddslagen innebär detta att länsstyrelserna i Norrbotten, Stockholm, Skåne och Västra Götaland får utökade befogenheter. Den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet omfattas även av en ny anmälningsplikt. Förändringen består av två delar, dels utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet , dels stärkt säkerhetsskydd vid fastighetsöverlåtelser. Syftet är att minska riskerna för och stärka Sveriges säkerhet. Lagändringarna innebär att: Tillsynsmyndigheterna får större möjligheter att ingripa mot pågående förfaranden som bedöms olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt. Detta gäller även i fall där det inte finns krav på säkerhetsskyddsavtal. Tillsynsmyndigheterna ska få vetskap om olämpliga förfaranden. Det införs därför ett krav på att förfaranden ska anmälas. Om en anmälan inte görs kan tillsynsmyndigheterna ta ut en sanktionsavgift. Tillsynsmyndigheterna ska kunna fatta snabba, tillfälliga beslut för att förhindra skada för Sveriges säkerhet i väntan på slutligt beslut. Tillsynsmyndigheternas rätt att granska andra aktörer än verksamhetsutövaren utökas, så att tillsyn kan ske hos aktörer i förfaranden som omfattas eller har omfattats av antingen ett krav på säkerhetsskyddsavtal eller den nya anmälningsplikten. Tillsynsmyndigheterna får utökade möjligheter att kräva att en verksamhetsutövare gör en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning även i anmälningspliktiga förfaranden, om det behövs för att kunna bedöma om ett förfarande är olämpligt ur säkerhetsskyddssynpunkt. Den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och som vill överlåta fastigheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet måste göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och pröva om överlåtelsen är lämplig. Dessutom måste verksamhetsutövaren samråda med tillsynsmyndigheten innan överlåtelsen. Tillsynsmyndigheterna kan förbjuda olämpliga överlåtelser. Regeringens proposition 2025/26:182 Utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet Regeringens proposition 2025/26:105 Stärkt säkerhetsskydd vid överlåtelse av fast egendom En ny anmälningsplikt Från och med den 1 januari 2027 gäller en ny anmälningsplikt för alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Detta innebär att ni som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska anmäla förfaranden som inletts före 1 december 2021. Anmälningsplikten omfattar även förfaranden med säkerhetsskyddsavtal som ingåtts med stöd av tidigare bestämmelser. förfaranden som har inletts efter den 1 december 2021, men innan er verksamhet bedömdes vara säkerhetskänslig. Observera att förfaranden som inletts efter den 1 december 2021 redan ska vara anmälda och omfattas därför inte av den nya anmälningsplikten. Skyldigheten att anmäla förfaranden börjar gälla först från och med den 1 januari 2027. Ni behöver inte anmäla förfaranden som omfattas av lagändringen innan dess. Anmälan sker enligt tillsynsmyndigheternas anvisningar. Länsstyrelsen kommer med mer information under hösten gällande detta. Kontakt Soma Askari Morris Tillsynshandläggare, Länsstyrelsen Västra Götaland E-post Telefon växeln: 010-2244000http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-07-01-andringar-i-sakerhetsskyddslagen-ger-fyra-lansstyrelser-okade-befogenheter-i-sin-tillsynsverksamhet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-07-01-andringar-i-sakerhetsskyddslagen-ger-fyra-lansstyrelser-okade-befogenheter-i-sin-tillsynsverksamhet.htmlFri, 26 Jun 2026 15:18:56 +0200Vi planerar tre naturvårdsbränningar i sommar Länsstyrelsen planerar att genomföra tre naturvårds­bränningar från och med nu och fram till sensommaren. Många växter och djur har utvecklats i samklang med brand. Idag brinner det betydligt mer sällan i skog och mark än det gjorde för några hundra år sedan. Det är för att hjälpa arter som är direkt beroende av, eller gynnas av, brandpräglad skog som Länsstyrelsen genomför naturvårds­bränningar. Årets bränningar planeras i Marieholmsskogen (Gnosjö kommun) och Stolpaberg (Vetlanda kommun). Dessa bränningar är en del av EU-projektet Life2Taiga, där 17 länsstyrelser, Naturvårdsverket och finska Metsähallitus deltar. Marieholmsskogen I Marieholmsskogen ska på sikt flera områden brännas, men de som står först på tur är 5,2 hektar respektive 4,5 hektar stora. Målet är att minska antalet stammar och göra skogen ljusare, få bort stora delar av granen och skapa död ved och kådindränkta tallstammar. Den ena bränningen kommer att utföras av entreprenör, den andra huvudsakligen av Länsstyrelsens egen personal. Stolpaberg Syftet med bränningen i Stolpaberg är att skapa en olikåldrad tallskog med mindre gran men fler lövträd. Det ska skapas död ved av olika kvalitet och tallar med brandljud. Naturvårdsbränningen är knappt 17 hektar stor och ska utföras främst av Länsstyrelsens egen personal. Den kommer inte att genomföras före augusti. Information via Trafikradion Naturvårds­bränningarna utförs av speciellt utbildad personal. Bränningsledaren har fortlöpande kontakt med räddningstjänsten under bränningen. När det är dags kommer det att gå ut information både på Länsstyrelsens facebook samt på Trafikradion. Länsstyrelsen uppmanar allmänheten att vara mycket försiktig om man besöker ett bränningsområde efter bränningen. Trädrötter och stammar kan ha brunnit av och de riskerar att falla helt ljudlöst, särskilt vid blåsigt väder. Området kommer också att vara mycket sotigt. Sverige har ett åtagande gentemot EU att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för arter och miljöer i Natura 2000-områden, och naturvårds­bränningar är en del i det arbetet. Naturvårdsbränningar Life2Taiga Kontakt Anna Sandhammar Naturvårdshandläggare E-post till Anna Sandhammar Telefon 010-2236299http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-06-26-vi-planerar-tre-naturvardsbranningar-i-sommar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-06-26-vi-planerar-tre-naturvardsbranningar-i-sommar.htmlWed, 24 Jun 2026 14:29:56 +0200Länsstyrelsen i Jönköping undersöker länets sjöar och vattendrag i sommar Fiskeriassistent Björn Ström i en båt på en dimmig sjö med fiskenät. I sommar undersöker vi sjöar och vattendrag i länet. Arbetet handlar bland annat om vattenprovtagning, nätprovfiske och elfiske, men även flodpärlmussla i Emån och kräftor i Vättern. Det kan också röra sig om inventering och bekämpning av invasiva arter. – Det kan finnas flera anledningar till att vi undersöker sjöarna. Det kan vara att följa upp kalkningen, regional miljöövervakning eller för att följa upp utvecklingen av hotade arter, berättar Ingela Tärnåsen, samordnare av kalkningsverksamheten på Länsstyrelsen i Jönköpings län. Vi gör biologiska och kemiska undersökningar. Flera av fältundersökningarna följer upp effekterna av den kalkning som sker i eller anslutning till vissa sjöar och vattendrag. Undersökningarna kan också handla om att följa upp effekter av olika åtgärder, ge underlag för att bedöma vattnens ekologiska status och följa utvecklingen för hotade arter. Resultat från nätprovfiskena kommer även att ligga till grund för prioriteringar av fiskevårdsområdesföreningarnas arbete med fiskevård. Vilka sjöar och vattendrag som handlar det om och vad är det som ska göras? Här finns hela listan! Vättern Kräftprovfiske 3-14 augusti Nätprovfiske vid Fingals 13-17 juli (genomförs av SLU med personal från länsstyrelsen) Gislaved Voxtorpasjön, nätprovfiske Lillesjön, nätprovfiske Hestrasjön, nätprovfiske Smörhultasjön, nätprovfiske Hallasjön, nätprovfiske Högshultasjön, nätprovfiske Mjösjön, nätprovfiske Hensjön, vattenprovtagning Hurven, vattenprovtagning Örsjön, vattenprovtagning Illeråsasjön, vattenprovtagning Stengårdshultasjön, vattenprovtagning 4 vattendrag, elfiske Kräftprovfiske flertal sjöar/vattendrag Gnosjö Hästhultasjön, vattenprovtagning Hagasjön, vattenprovtagning 5 vattendrag, elfiske Vetlanda Tångerdasjön, vattenprovtagning Värnen, vattenprovtagning Säljen, vattenprovtagning Holmeshultasjön, vattenprovtagning Emån, flodpärlmussla 3 vattendrag, elfiske Jönköping Ramsjön, nätprovfiske Bunn, nätprovfiske 5 vattendrag, elfiske Kräftprovfiske flertal sjöar/vattendrag Sävsjö Vallsjön, nätprovfiske Stora Värmen, vattenprovtagning 3 vattendrag, elfiske Värnamo Älgarydssjön, vattenprovtagning Kräftprovfiske, flertal sjöar/vattendrag Vaggeryd Stensjön, nätprovfiske Bongebosjön, nätprovfiske Brandsjön, nätprovfiske Mossjön, nätprovfiske Sulebosjön, nätprovfiske Mossjön, vattenprovtagning 6 vattendrag, elfiske Eksjö Fjärasjö, vattenprovtagning Emån, flodpärlmussla Eksjö/Vetlanda Fagerhultasjön, vattenprovtagning Aneby Bunn, nätprovfiske Försjön, vattenprovtagning Bordsjöbäcken, elfiske Habo 15 vattendrag, elfiske Nässjö Vallsjön, nätprovfiske Emån, flodpärlmussla Storkvarnsån, elfiske Kontakt Rasmus Linderfalk Fiskerikonsulent E-post till Rasmus Linderfalk Telefon 010-2236484 Nina Jonsson Handläggare vatten E-post till Nina Jonsson Telefon 010-2236251 Björn Ström Assistent fiske E-post till Björn Ström Telefon 010-2236476 Zakarias Mibesjö Handläggare fiske E-post till Zakarias Mibesjö Telefon 010-2236366 Marcus Nilsson Handläggare fiske E-post till Marcus Nilsson Telefon 010-2236234 Länsstyrelsens presstjänst E-post till press.jonkoping@lansstyrelsen.se Telefon 010-223 61 32http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-06-24-lansstyrelsen-i-jonkoping-undersoker-lanets-sjoar-och-vattendrag-i-sommar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jonkoping/2026-06-24-lansstyrelsen-i-jonkoping-undersoker-lanets-sjoar-och-vattendrag-i-sommar.html