Detta RSS-flöde innehåller nyheter från Länsstyrelsen.se för länet som RSS är hämtat från.https://www.lansstyrelsen.se/3.710ed317161746d8052c641.htmlsvThu, 15 Oct 2026 21:40:27 +0200Viktig mötesplats för totalförsvaret i norra Sverige Under veckan samlades en stor del av totalförsvarets aktörer i Östersund när det var dags för årets Totalförsvarsdagar i Norra civilområdet. Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, ökad mängd hybridattacker på länder i Europa och kriget i Ukraina har tydligt visat på vikten av att fortsätta arbetet med att stärka totalförsvaret. Som en del av det arrangerades Totalförsvarsdagarna i Norra civilområdet. Under dagarna samlades myndigheter, kommuner, regioner, frivilligorganisationer, näringsliv och andra aktörer för att tillsammans öka kunskapen om totalförsvaret och diskutera vad vi behöver göra när norra Sverige eller vårt närområde är utsatt för angrepp. Ukrainas ambassadör inledde Totalförsvarsdagarna inleddes med att Svitlana Zalishchuk, Ukrainas ambassadör i Sverige, delade med sig av viktiga erfarenheter och lärdomar. Efter det diskuterades bland annat livsmedelsförsörjning, hur vi upprätthåller viktiga samhällsfunktioner, skydd av civilbefolkningen och transporter under dagarna. Totalt var cirka 200 personer på plats i Östersund. Vi har en tradition av att samlas på det här sättet och det som slår mig är hur tydligt det märks att vi för varje år rör oss framåt, säger Lotta Finstorp, civilområdeschef för Norra civilområdet. Vi har en bra grund att stå på när det gäller totalförsvaret och vi behöver fortsätta att arbeta tätt tillsammans, vilket de här dagarna ger möjlighet till. ”Viktig signal till våra motståndare” Totalförsvarsdagarna arrangeras årligen av Norra militärregionen och Norra civilområdeskansliet. Dagarna är en mötesplats för aktörer som alla har en viktig roll i att stärka totalförsvaret. De här dagarna är en viktig signal till våra motståndare, säger överste Magnus Ståhl, chef för Norra militärregionen. Vi har lämnat samverkansfasen och tillsammans inom totalförsvaret i norra Sverige planerar och genomför vi skarpa operationer. Under dagarna i Östersund stämmer vi av läget och fortsätter utveckla planen tillsammans. Ukrainas ambassadör, Svitlana Zalishcuk, föreläste om erfarenheter och lärdomar från kriget i Ukraina. Relaterad information Sveriges sex civilområden Kontakt Norra civilområdeskansliet E-post till Norra civilområdeskansliet Telefon 010-225 50 00http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-10-15-viktig-motesplats-for-totalforsvaret-i-norra-sverige.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-10-15-viktig-motesplats-for-totalforsvaret-i-norra-sverige.htmlTue, 13 Oct 2026 00:01:00 +0200Ansökan om uteslutning av fastighet ur Grenås viltvårdsområde Länsstyrelsen Jämtlands län har den 6 oktober 2026 beslutat om avslag på ansökan om att utesluta fastigheten Grenås 7:1. Beslutet finns tillgängligt under tiden 13 oktober – 3 november 2026 hos Länsstyrelsen, Residensgränd 7, Östersund samt på Länsstyrelsens webbplats, www.lansstyrelsen.se/jamtland Eventuell överklagan ska ha inkommit senast 3 november 2026 Beslutet kan överklagas till Förvaltningsrätten. Överklagan ska ha inkommit till Länsstyrelsen via e-post jamtland@lansstyrelsen.se eller brev till Länsstyrelsen Jämtlands län, 831 86 Östersund. Ange diarienummer 8326-2025. Eventuell överklagan ska ha inkommit till Länsstyrelsen senast den 3 november 2026. Ansökan om uteslutning av fastighet ur Grenås viltvårdsområde Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-10-13-ansokan-om-uteslutning-av-fastighet-ur-grenas-viltvardsomrade.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-10-13-ansokan-om-uteslutning-av-fastighet-ur-grenas-viltvardsomrade.htmlMon, 05 Oct 2026 08:40:30 +0200Fisket och näringen – ny rapport visar stora möjligheter för Jämtlands län Fisket i länet har stor potential – både för den som vill fiska, för lokala föreningar och för bygder som vill utvecklas. En ny rapport från Länsstyrelsen visar att det fortfarande finns god tillgång på fisk, men att bestånden varierar och behöver förvaltas långsiktigt. Med rätt insatser kan fisket bli ännu bättre i framtiden. Sedan toppnoteringen i början på 2000-talet har försäljningen av fiskekort i länet till viss del sjunkit. Fisket behåller trots detta en stark position och fortsätter att bidra rikligt till besöksnäringen. Varje år registreras 340 000 fiskedygn, vilket årligen ger en regional omsättning på drygt 200 miljoner kronor. För inlandet och länets kommuner är det välkomna pengar som bland annat spenderas på handel, boende och guideverksamhet. Samtidigt visar Länsstyrelsens fiskerapport att trycket på många vatten ökar. Därför är ett ökat samarbete, tydlig information och hållbar förvaltning en avgörande väg framåt. Hur bra fisket blir i framtiden avgörs lokalt – av hur väl vi tillsammans tar hand om våra vatten. – En god förvaltning tillsammans med riktade åtgärder är avgörande för att kunna bibehålla och förbättra fisket i länet, säger Jens Fuchs, enhetschef vid Vattenenheten, Länsstyrelsen Jämtlands län. Här kan du ladda ned och läsa hela fiskerapporten Ett gemensamt intresse med delat ansvar Rapporten pekar tydligt ut riktningen för vad som behöver göras framåt: Lokala planer för hur fisket ska skötas är viktigt för långsiktig hållbarhet. Mer satsningar på vattenvård (restaurera vattendrag, ta bort hinder). Ökat samarbete – både mellan fiskare, föreningar och myndigheter. Ökad dialog och information (från såväl myndigheter som fiskevårdsföreningar). Inriktning på både turism och matproduktion. Vad betyder det för fiskare? Bättre fiske på sikt Mer vattenvård och bättre förvaltning kan ge fler och större fiskar. Tydligare regler och planering Fler lokala förvaltningsplaner gör det lättare att veta vad som gäller – och varför. Större fokus på hållbarhet Det kan bli fler regler (t.ex. skydd vid lekperioder), men det ger bättre fiske över tid. Fler fiskare – mer trängsel Turism och ökat intresse gör att trycket ökar, särskilt i attraktiva vatten. Kort sagt: Du kan få bättre fiske – men behöver också anpassa dig till mer gemensamma spelregler. Vad betyder det för fiskevårdsföreningar? Större ansvar – men också mer stöd Länsstyrelsen vill ge mer rådgivning och stöd i förvaltningen. Behov av tydliga planer Föreningar behöver ta fram långsiktiga förvaltningsplaner för sina vatten. Möjlighet att utveckla fisket lokalt Bättre fiskevård kan öka både fiskbestånd och intäkter (kortförsäljning, turism). Utmaning: engagemang Det är redan svårt att få folk att engagera sig i styrelsearbete – nya arbetssätt behövs. Kort sagt: Mer ansvar – men också större möjlighet att utveckla och tjäna på fisket. Vad innebär det för byalag och lokalsamhällen? Relationen mellan lokalbor och besökare Återkommande fisketurister är en stabil målgrupp. Ett ökat antal besökare kan ge liv i bygden, men också ett ökat tryck på naturen. Fisket i strömmande vatten kommer att vara fortsatt högt och kräva än mer sofistikerad förvaltning av fiskbeståndet. Relationen mellan lokala och besökande fiskare behöver analyseras. Lokal matproduktion – en chans till försörjning och beredskap Intresset för fisk som livsmedel ökar. En långsiktigt hållbar näring med ökad förädling av vildfisk från länet skulle ge förbättrad livsmedelsförsörjning och fler lokala arbetstillfällen. Länsstyrelsen behöver därför utreda förutsättningar och initiera satsningar i riktning mot ökat fiske för konsumtion. Kort sagt: Fisket kan vara en motor för bygden – om det sköts klokt. Det här gör länsstyrelsen idag Ett urval av åtgärder: Restaurerar vatten och livsmiljöer Återställer vattendrag, förbättrar lekbottnar och livsmiljöer för fisk. Förbättrar vattenkvalitet Arbetar med bland annat kalkning av försurade vatten. Återintroducerar och stärker bestånd Stödjer utsättning av fisk där det behövs – med tillstånd och kontroll. Skyddar känsliga bestånd Kan uppmana till åtgärder (exempelvis paus i fiske vid höga vattentemperaturer). Sätter ramarna – regler och förvaltning Tar fram och tillämpar fiskeregler (exempelvis tider, minimimått och redskap) för att skydda fiskbestånden. Förvaltar statens vatten i fjällen Ansvarar för fisket ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen – inklusive regler, upplåtelse och hållbar utveckling. Följer upp hur fisket mår Genomför provfiske, samlar in fångstrapporter och analyserar utvecklingen i olika vatten. Anpassar regler efter verkligheten Justerar lokala bestämmelser utifrån data, till exempel hur mycket fisk som tas upp och hur bestånden utvecklas. Kontakt Länsstyrelsen Jämtlands län jamtland@lansstyrelsen.se Telefon 010-225 30 00http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-10-05-fisket-och-naringen---ny-rapport-visar-stora-mojligheter-for-jamtlands-lan.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-10-05-fisket-och-naringen---ny-rapport-visar-stora-mojligheter-for-jamtlands-lan.htmlWed, 30 Sep 2026 11:50:05 +0200”Alla bör ha en månads läkemedel hemma i beredskap” Mat och dryck kan du variera under en samhällsstörning, men mediciner måste vara exakt anpassade till just dig. Det gör det extra viktigt för dig att tänka igenom din läkemedelsberedskap. Elisabeth Lundberg är chef för apoteken i Ånge och Bräcke. Vi träffas på Apotek Mården i Bräcke under Beredskapsveckan för att prata om hur samhället säkrar tillgången på läkemedel, hur apoteken gör dem tillgängliga och vilka delar vi själva måste ta ta ansvar för. Socialstyrelsen rekommenderar att vi alla ska ha medicin hemma som räcker i en månad, säger hon. Det gäller särskilt för receptbelagda mediciner. De flesta vet inte om det, men när man har använt två tredjedelar av sin förbrukning får man hämta ut mer. Vi måste hålla koll själva Det utbud som finns i Mården och andra apotek i Sverige upphandlas centralt av Läkemedelsverket varje månad. Där finns den nationella beredskapen. Två leverantörer upphandlas sedan av Apoteket AB för att fysiskt se till att Elisabeth får rätt mediciner i rätt mängd till sina apotek. Det är den andra nivån – transporten. Sedan sörjer Elisabeth för att allt blir tillgängligt för försäljning i Mården. I sista steget är det vi som bor i länet som själva måste ta vårt ansvar. Vi måste förstå våra behov, hålla koll på datum på förpackningarna, förnya recept i tid och, som sagt, lägga upp en månads lager i förtid. Beredskap i tre delar Elisabeth Lundberg menar att vi bör dela in vår läkemedelsberedskap i tre delar: Receptbelagda läkemedel, Icke-receptbelagda mediciner som huvudvärks- och magtabletter, Material som sårtvätt, klorhexidin, plåster, vätskeersättning, febertermometer, etc. Sedan finns förstås allt det praktiska som plötsligt kan försvinna vid en samhällsstörning. Om det till exempel blir strömavbrott i Bräcke finns det alternativa sätt att hjälpa kunder med recept och betalning. Till slut ligger dock det sista ansvaret på oss privatpersoner. Vad ute i god tid för att hämta din medicin, tipsar Elisabeth Lundberg. Och ha gärna kontanter i olika valörer ifall det inte går att betala med kort. Det är inte säkert att vi har växel om alla kommer med stora sedlar. Beredskapsveckan Myndigheten för civilt försvar (MCF) anordnar Beredskapsveckan varje år under vecka 39. I år var det tio år sedan den hölls första gången. Årets tema var Du är en del av Sveriges totalförsvar , och Länsstyrelsens undertema var Nya vänner . Det innebär att vi ville knyta nya kontakter och lära oss hur andra i samhället arbetar med beredskap inom sina verksamheter, föreningar och familjer. Kommuner, myndigheter, föreningar och andra över hela landet genomförde evenemang och spred information om vikten av att vara förberedd. Syftet med insatserna var att stärka motståndskraften hos invånarna. Läs mer om Beredskapsveckan här hos MCF: Om Beredskapsveckan Kontakt Henrik Harr Kommunikatör Skicka e-post till Henrik Harr Telefon 010-225 33 16http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-30-alla-bor-ha-en-manads-lakemedel-hemma-i-beredskap.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-30-alla-bor-ha-en-manads-lakemedel-hemma-i-beredskap.htmlMon, 28 Sep 2026 21:56:40 +0200Civil-militär samverkan under Hemvärnsdagen i Östersund Hemvärnsdagen i centrala Östersund den 26 september blev en mäktig uppvisning i vilka resurser samhället har för att skydda liv, egendom, miljö och frihet i Jämtlands län. Och en värdig avslutning på 2026 års Beredskapsvecka. Länsstyrelsen Jämtlands län deltog under Hemvärnsdagen med en blå bandvagn för samband och ledning, och ett illrött samverkanstält. Bägge ingår i Länsstyrelsens regionala förstärkningsresurs. Det är en länsgemensam resurs som snabbt kan ställas till förfogande för länets beredskapsaktörer under en samhällsstörning. Ömsesidig stöttning Tältet är dessutom av samma modell som Försvarsmaktens sjukvårdstält, vilket skapade en perfekt bild av så kallad civil-militär samverkan. Det innebär att den militära och den civila sidan stöder varandra där det behövs, både i fredstid och ytterst i krig. Under dagen delade Länsstyrelsen tältet med Frivilliga automobilkåren och Allmänna försvarsföreningen. Den sistnämnde leds förresten av landshövding Marita Ljung och överstelöjtnant Mikael Ferm från Fältjägarbataljonen – ännu ett bevis på hur sammanflätat länet är, och hur tätt aktörerna arbetar tillsammans. Beredskapsveckan avslutad Stort tack till alla nya vänner som har bidragit under Beredskapsveckan! Beredskapsveckan Myndigheten för civilt försvar (MCF) anordnar Beredskapsveckan varje år under vecka 39. I år var det tio år sedan den hölls första gången. Årets tema var Du är en del av Sveriges totalförsvar , och Länsstyrelsens undertema var Nya vänner . Det innebär att vi ville knyta nya kontakter och lära oss hur andra i samhället arbetar med beredskap inom sina verksamheter, föreningar och familjer. Kommuner, myndigheter, föreningar och andra över hela landet genomförde evenemang och spred information om vikten av att vara förberedd. Syftet med insatserna var att stärka motståndskraften hos invånarna. Läs mer om Beredskapsveckan här hos MCF: Om Beredskapsveckan Relaterad information Frivilliga automobilkåren Allmänna försvarsföreningen Kontakt Henrik Harr Kommunikatör Skicka e-post till Henrik Harr Telefon 010-225 33 16http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-28-civil-militar-samverkan-under-hemvarnsdagen-i-ostersund.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-28-civil-militar-samverkan-under-hemvarnsdagen-i-ostersund.htmlSun, 27 Sep 2026 23:28:54 +0200Hur många elever behövs det för att flytta en avsvimmad rektor? Under Idrottens dag den 25 september fick eleverna vid Anders Olof-skolan i Hammarstrand öva på att föra en avsvimmad rektor i säkerhet. Det krävde både muskelstyrka, god teknik och samarbetsförmåga. Beredskapsveckan och Idrottens dag sammanföll i år, vilket gav en öppning för att prata beredskap med några av dagens ungdomar. Hur kan de förbereda sig för att fortsätta idrotta även när elen, värmen och vattnet är borta? Förslagen från ungdomarna handlade om allt från självlysande träningskläder till att de inte behövde duscha mer än var tredje vecka. 80 kilo docka Och hur gör de om de måste föra en skadad och avsvimmad vuxen i säkerhet och det inte finns några andra vuxna i närheten? Bara deras klass av mellanstadiebarn. Och branden kommer närmare. Möjligheten att öva det scenariot fanns alldeles i närheten. Dockan som barnen fick öva på att förflytta – idag döpt till Anna efter skolans rektor – vägde cirka 80 kilo och hade lånats in av Räddningstjänsten i Östersund. Hon skulle så fort som möjligt föras i säkerhet; under en låg bom, genom en trång passage mellan två plintar, över en bänglig tjockmatta och fram till den väntande ambulansen. Allt utan att Anna blev mer tilltufsad än innan övningen inleddes. Teknik och taktik Eleverna visade sig vara starka som små brandmän och entusiastiska som mellanstadiebarn, om än inte alltid så hänsynsfulla mot patienten. Två elever från nionde klass skötte tidtagningen, och tävlingsinstikten fanns där från start. Tekniker förfinades och taktiker utarbetades för att skava av sekunder på den dittills bästa tiden. Och förhoppningsvis fastnade även några tankar om idrottsberedskap inför samhällsstörningar i stort. Vad behövs i form av värme, belysning, vatten och trygghet för att kunna fortsätta idrotta även när samhället gungar? Vem är ansvarig för vad, och vad kan man själv göra? Beredskapsveckan Myndigheten för civilt försvar (MCF) anordnar Beredskapsveckan varje år under vecka 39. I år var det tio år sedan den hölls första gången. Årets tema var Du är en del av Sveriges totalförsvar , och Länsstyrelsens undertema var Nya vänner . Det innebär att vi ville knyta nya kontakter och lära oss hur andra i samhället arbetar med beredskap inom sina verksamheter, föreningar och familjer. Kommuner, myndigheter, föreningar och andra över hela landet genomförde evenemang och spred information om vikten av att vara förberedd. Syftet med insatserna var att stärka motståndskraften hos invånarna. Läs mer om Beredskapsveckan här hos MCF: Om Beredskapsveckan Kontakt Henrik Harr Kommunikatör Skicka e-post till Henrik Harr Telefon 010-225 33 16http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-27-hur-manga-elever-behovs-det-for-att-flytta-en-avsvimmad-rektor.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-27-hur-manga-elever-behovs-det-for-att-flytta-en-avsvimmad-rektor.htmlSun, 27 Sep 2026 21:46:52 +0200Senior beredskap hos Ma råkes i Ås Ma råkes betyder ungefär vi ses , men är också namnet på seniorträffar i Krokoms kommun. Ett perfekt ställe att prata beredskap för äldre under Beredskapsveckan! Vilka särskilda behov har seniorer under en samhällsstörning? Och vad kan deras generation som dagens unga inte kan? En seniorträff i Ås föreningshus utanför Östersund kändes som en bra plats att djupdyka i frågan under Beredskapsveckan. Är äldre en utsatt grupp? Ma råkes drivs av Krokoms kommun och finns i Krokom, Nälden, Ås, Änge, Föllinge, Rötviken och Laxsjö. Just träffen i Ås marknadsförs som ett stickkafé, men ärligt talat är det inte många som stickar. Däremot fikas det och bubblas ordenligt kring borden innan samtalet glider över på beredskap. Vi enas om att seniorer generellt sett är mindre rörliga, äter mer läkemedel, har sämre syn och kan behöva hjälp med transporter och tunga lyft. Seniorer som lider av demens kan dessutom behöva hjälp med att förstå vad det är som händer under en kris. Tuffare än somliga tror Samtidigt har seniorer erfarenheter som gör dem tuffa och uthålliga. De har varit med om pressade situationer förut. Dessutom har de oftare körkort, de har oftare gjort militärtjänst, de kan använda en symaskin, navigera med karta och kompass och köra motorsåg. Och så vidare. Inte minst kan de ta hand om barnbarnen när de egna barnen måste jobba övertid för att hantera krisen. Frågan om hur utsatta de är får vi dock inget riktigt svar på. Det beror väl på hur man bor, och ifall man är sjuk eller inte, säger någon. Med andra ord finns det ingen anledning att vid en samhällsstörning automatiskt räkna bort seniorer och behandla dem med silkesvantar. Om det värsta inträffar får vi väl se vem som tar hand om vem. Beredskapsveckan Myndigheten för civilt försvar (MCF) anordnar Beredskapsveckan varje år under vecka 39. I år var det tio år sedan den hölls första gången. Årets tema var Du är en del av Sveriges totalförsvar , och Länsstyrelsens undertema var Nya vänner . Det innebär att vi ville knyta nya kontakter och lära oss hur andra i samhället arbetar med beredskap inom sina verksamheter, föreningar och familjer. Kommuner, myndigheter, föreningar och andra över hela landet genomförde evenemang och spred information om vikten av att vara förberedd. Syftet med insatserna var att stärka motståndskraften hos invånarna. Läs mer om Beredskapsveckan här hos MCF: Om Beredskapsveckan Relaterad information Ma råkes Beredskapsbingo för veteraner Kontakt Henrik Harr Kommunikatör Skicka e-post till Henrik Harr Telefon 010-225 33 16http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-27-senior-beredskap-hos-ma-rakes-i-as.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-27-senior-beredskap-hos-ma-rakes-i-as.htmlFri, 25 Sep 2026 21:57:38 +0200Gott om sätt att höja din energiberedskap De stora energifrågorna kan vi inte påverka som privatpersoner. Men det finns en hel del smarta saker vi kan göra för att öka energiberedskapen för oss själva och våra närmaste. Energi- och klimatrådgivare Tove Österud på Region Jämtland Härjedalen reder ut. Det finns många som arbetar för att du ska få elektricitet hem till dig. Energimyndigheten har överblick över hela landet. Svenska kraftnät och elnätsägarna levererar elen till dig. Men privatpersoner och företag förväntas också ha en viss egen beredskap. Så vad kan du göra själv? Vilken energi driver ditt hem? – Det är just på den nivån vi jobbar, säger Tove Österud, energi- och klimatrådgivare på Energikontoret – ett samarbete mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner. Vi finns till för föreningar, företag och privatpersoner, även om vi mest har fokus på bostäder än så länge när det gäller energiberedskap. Hennes första råd är att lära sig hålla koll på sin energianvändning. Vid en samhällsstörning som medför längre strömavbrott är det bra att ha en plan för hur man ska agera. Några frågor att börja med: Hur ser min elförbrukning ut? Vilken slags energi är det som driver mitt hem eller företag? Vad skulle sluta fungera vid ett strömavbrott? Slå inte på allt samtidigt – Efter ett större strömavbrott kan det vara bra att starta upp apparaterna som drar mycket effekt en i taget, tipsar hon om. Det minskar både risken att din egen huvudsäkring går och belastningen på det lokala elnätet. Samtidigt är alla hus unika, så gör en plan som utgår från förutsättningarna för just din bostad. Beredskap handlar förstås om att vidta åtgärder i förebyggande syfte också. Där tipsar Tove Österud om att energieffektivisera sitt hem så att det blir mindre sårbart för störningar. – Det lönar sig till exempel att tilläggsisolera uppåt, mot taket. Att byta eller uppgradera äldre fönster med energiglas minskar också energiförlusterna, vilket håller kvar värmen längre när elen försvinner. Det kan också öka komforten genom minskat kallras och mindre buller. En extra värmekälla, som en kamin, kan bidra till att hålla bostaden varm vid längre elavbrott och öka din beredskap. Om du har ett vattenburet värmesystem kopplat till en vedpanna eller fjärrvärme som drivs av en cirkulationspump, kan du behöva ett batteri för att värmen ska spridas i bostaden. Om du har ett vattenburet system bör du lära dig tömma det, för att minska risken för skador om rören fryser. Solceller kräver anpassning Att man har solceller är tyvärr ingen garanti för att få el vid ett elavbrott. De flera solcellsanläggningar är nätanslutna och slås av när det blir ett avbrott på elnätet. För att ha egen produktion från solcellerna behöver anläggningen förberedas för så kallad ödrift. Då ska solpanelerna vara kopplade till ett batteri, rätt växelriktare och ha ett eget jordtag. För den som vill höja sin energiberedskap finns det fler goda råd att hämta hos Energi- och klimatrådgivarna på Energikontoret. Du når dem på energikontoret@regionjh.se. Beredskapsveckan Myndigheten för civilt försvar (MCF) anordnar Beredskapsveckan varje år under vecka 39. I år är det tio år sedan den hölls första gången. Årets tema är Du är en del av Sveriges totalförsvar , och Länsstyrelsens undertema är Nya vänner . Det innebär att vi vill knyta nya kontakter och lära oss hur andra i samhället arbetar med beredskap inom sina verksamheter, föreningar och familjer. Kommuner, myndigheter, föreningar och andra över hela landet genomför evenemang och sprider information om vikten av att vara förberedd. Syftet med insatserna är att stärka motståndskraften hos invånarna. Läs mer om Beredskapsveckan här hos MCF: Om Beredskapsveckan Relaterad information Energikontoret (Region Jämtland Härjedalen) Energimyndigheten Energi- och klimatrådgivningen Kontakt Henrik Harr Kommunikatör Skicka e-post till Henrik Harr Telefon 010-225 33 16http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-25-gott-om-satt-att-hoja-din-energiberedskap.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-25-gott-om-satt-att-hoja-din-energiberedskap.htmlFri, 25 Sep 2026 14:48:28 +0200Val 2026 – alla röster i Jämtlands län är räknade I dag, den 25 september, blev den slutliga rösträkningen klar i Jämtlands län. Länsstyrelsen Jämtlands län har kontrollräknat alla länets röster till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. En stor uppgift för länsstyrelsen vid ett val är att genomföra den slutliga rösträkningen. Då kontrollräknas alla röster efter kommunernas första, preliminära rösträkning på valnatten. Länsstyrelsen sammanställer även samtliga personröster. I dag den 25 september har Länsstyrelsen Jämtlands län kontrollräknat samtliga länets röster till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Valresultat publiceras på val.se Det är Valmyndigheten som fastställer valresultatet för riksdagsvalet. Länsstyrelsen Jämtlands län fastställer valresultatet för region- och kommunfullmäktige i sitt län. Valmyndigheten publicerar valresultaten löpande på webbplatsen val.se. – Våra rösträknare har gjort ett fantastiskt arbete. En rättssäker hantering och öppenhet mot allmänheten har varit vårt fokus genom hela processen. Vi har nu ett slutligt valresultat för Jämtlands län, säger Ingrid Nilsson, valansvarig på Länsstyrelsen Jämtlands län. Läs mer om val och valresultatet Länsstyrelsen Jämtlands län bidrar, tillsammans med alla andra länsstyrelser i Sverige, till att de allmänna valen genomförs på ett säkert och korrekt sätt. På så sätt skyddar vi grundläggande demokratiska värden så som fria val med allmän och lika rösträtt. Länk till valresultatet: Valresultat 2026 – riksdags-, region och kommunval, Valmyndigheten Länk till tidigare nyhet: Nu startar den slutliga rösträkningen, lansstyrelsen.se/jamtland Relaterad information Valresultat 2026 – riksdag, region och kommun, Valmyndigheten.se Kontakt Ingrid Nilsson Valansvarig E-post till Ingrid Nilsson Telefon 010-225 31 11http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-25-val-2026---alla-roster-i-jamtlands-lan-ar-raknade.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-25-val-2026---alla-roster-i-jamtlands-lan-ar-raknade.htmlFri, 25 Sep 2026 14:41:47 +0200Ny myndighet för miljöprövning Den 1 juli 2027 startar en ny nationell myndighet för miljöprövning. Uppgifter som idag hanteras av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer kommer flyttas till den nya myndigheten. Regeringen har beslutat att bilda en ny myndighet för miljöprövning med säte i Stockholm. Delar av länsstyrelsernas miljöprövningsverksamhet kommer att flytta till myndigheten 1 juli 2027. Myndigheten kommer att ha verksamhet även i Umeå och Göteborg. Den nya myndigheten kommer att ta över prövning av tillstånd för miljöfarlig verksamhet, så kallad B-verksamhet, som i dag finns hos de tolv länsstyrelser som har en miljöprövningsdelegation. Hela Sverige blir ett prövningsområde. Annelie Roswall Ljunggren är regeringens särskilda utredare och leder den organisationskommitté som har i uppdrag att bilda den nya myndigheten. – Ett intensivt arbete pågår för att skapa en samlad, effektiv och rättssäker prövning. Det handlar om hur myndigheten ska organiseras, hur handläggning och beslut ska gå till och vilken sammansättning av kompetenser som kommer att behövas. För att göra övergången till den nya myndigheten så smidig som möjligt behöver vi också säkerställa att den kompetens som i dag finns på flera platser i landet omhändertas i så stor utsträckning som möjligt, säger hon. För de länsstyrelser som idag har miljöprövningsdelegationer innebär förändringen att arbetsuppgifter flyttas till den nya myndigheten. Daniel Gustafsson, länsråd vid Länsstyrelsen Västernorrland, är länsstyrelsernas kontaktlänsråd gentemot organisationskommittén. – Under omställningstiden kan handläggningstider påverkas då personalsituationen redan påverkas. Men situationen ser väldigt olika ut på de olika länsstyrelserna, så det är svårt att i nuläget säga något om hur lång handläggningstiden blir. Det kommer att vara prioriterat att medverka på samråd, för att säkerställa att bolag kan ta fram ansökningar och miljökonsekvensbeskrivningar, säger han. Vilka uppgifter tar den nya myndigheten över? De tolv länsstyrelser som har en miljöprövningsdelegation har fått i uppdrag att överföra vissa uppgifter till den nya myndigheten. Den nya myndigheten kommer att ta över delar av prövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet. Alla pågående ärenden kommer att överföras till den nya myndigheten den 1 juli 2027. Det är fortfarande inte helt klart vilka arbetsuppgifter som länsstyrelsen ska göra framgent. Men utifrån de beslut som fattats blir exempelvis följande kvar hos länsstyrelserna: samråd inför tillståndsansökningar rollen som remissinstans i A-prövningar till mark- och miljödomstolarna rollen som remissinstans i B-ärenden till Miljöprövningsmyndigheten. Relaterad information Utredningen om inrättande av en ny myndighet för miljöprövning, Statens offentliga utredningar Prövning av miljöfarlig verksamhet Kontakt Daniel Gustafsson Länsråd E-post till Daniel Gustafsson Telefon 0611-349221http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-25-ny-myndighet-for-miljoprovning.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-25-ny-myndighet-for-miljoprovning.htmlFri, 25 Sep 2026 09:42:14 +0200Länsstyrelsen avslår överklaganden av bygglovsbeslut för planerad anstalt Länsstyrelsen Jämtlands län avslår de överklaganden som inkommit gällande den planerade kriminalvårdsanstalten på Frösön. Det är Östersunds kommun som beviljat bygglovet, och Länsstyrelsens prövning innebär att kommunens beslut står fast. Östersunds kommun beviljade bygglovet i maj 2026. Bygglovet gäller ändrad användning av en befintlig byggnad till anstalt, samt nybyggnad för anstaltsverksamhet. Det omfattar också perimeterstängsel, ljusmaster, sluss och carport. Tre boende på närliggande fastigheter har överklagat kommunens beslut. De har begärt att Länsstyrelsen bland annat ska upphäva kommunens beslut i sin helhet eller att delar av det ska prövas på nytt. Länsstyrelsen har nu prövat överklagandena, och bedömningen utifrån gällande lagrum är att det aktuella bygglovet kan beviljas. I prövningen har myndigheten bland annat bedömt om åtgärderna följer detaljplanen, hur de påverkar omgivningen och hur byggnader, stängsel och ljusmaster är placerade och utformade med hänsyn till platsens kulturvärden. Frågan om det är lämpligt att ha en anstalt på Frösön ingår inte i Länsstyrelsens prövning. Det ärendet har redan hanterats genom detaljplanen, där Östersunds kommun har bestämt hur området får användas. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Kontakt Linnéa Selander Jurist E-post till Linnéa Selander Telefon 010-225 36 34http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-25-lansstyrelsen-avslar-overklaganden-av-bygglovsbeslut-for-planerad-anstalt.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-25-lansstyrelsen-avslar-overklaganden-av-bygglovsbeslut-for-planerad-anstalt.htmlThu, 24 Sep 2026 23:19:50 +0200Vattenbaserad bingokväll i Hammerdal Om det är något allmänheten brukar sakna så är det extra dricksvatten hemma. Vad passar då bättre under Beredskapsveckan än att dela ut ett dussin riktigt fina vattendunkar till några länsbor i Strömsunds kommun? Om man inte kan handla mat på några dagar är det inte hela världen. Så gott som alla människor har lite torrvaror hemma som de kan laga till. Annat är det med dricksvatten. När det slutar flöda ur kranen är det obönhörligen och tvärt slut. Just därför är det olyckligt att det är just extravatten som vi inte brukar lagra lite extra av hemma. Myndigheten för civilt försvar (MCF) rekommenderar att varje människa under en kris bör ha tillgång till 3–5 liter rent vatten om dagen i sju dagar. Det är den mängd vi behöver för dryck, matlagning och hygien (men inte för att duscha eller spola i toaletten). Med tanke på att vi en vanlig dag använder ungefär 140 liter per person förstår man att 3–5 liter bara räcker till det allra mest nödvändiga. Varierande omständigheter Bilbingon på Svartvikens IP i regi av Hammerdals IF känns som ett perfekt ställe för att dela ut några vattendunkar som priser. Ett sextiotal bilar står parkerade utanför. Halva styrkan spelar inomhus och andra halvan stannar kvar i sina bilar. De tutar när de vinner. Det är inte alla vinnare som får ett extrapris i form av en länsstyrelsedunk, men kanske var fjärde. Janne Sundin, till exempel, spelade inne och fick med sig en hem. – Jag har eget vatten i stugan men inte i lägenheten, säger han. Det är en situation som många delar, precis som alla som hade egen kamin när de bodde i hus men inte sedan de flyttat till lägenhet. Hur ofta ska man byta? Flera bingospelare undrar hur ofta man behöver byta vatten i dunkarna. Den frågan debatteras passionerat av preppers i olika forum, men åtminstone en gång om året borde man skifta. Förslagsvis under sommaren så att man kan använda det ”gamla” vattnet i trädgården. Och vattnet ska helst förvaras svalt och mörkt, och förstås i rena dunkar. Ett billigt och smart alternativ för den som har utrymme i frysen är annars att fylla vatten i PET-flaskor och frysa in dem. Då håller sig vattnet tjänligt längre. Dessutom kan flaskorna användas som kylklampar i kylskåpet vid strömavbrott. Och sedan drickas upp! Beredskapsveckan Myndigheten för civilt försvar (MCF) anordnar Beredskapsveckan varje år under vecka 39. I år är det tio år sedan den hölls första gången. Årets tema är Du är en del av Sveriges totalförsvar , och Länsstyrelsens undertema är Nya vänner . Det innebär att vi vill knyta nya kontakter och lära oss hur andra i samhället arbetar med beredskap inom sina verksamheter, föreningar och familjer. Kommuner, myndigheter, föreningar och andra över hela landet genomför evenemang och sprider information om vikten av att vara förberedd. Syftet med insatserna är att stärka motståndskraften hos invånarna. Läs mer om Beredskapsveckan här hos MCF: Om Beredskapsveckan Relaterad information Dricksvatten (Livsmedelsverket) Kontakt Henrik Harr Kommunikatör Skicka e-post till Henrik Harr Telefon 010-225 33 16http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-24-vattenbaserad-bingokvall-i-hammerdal.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-24-vattenbaserad-bingokvall-i-hammerdal.htmlThu, 24 Sep 2026 16:50:45 +0200”Tappar man sin verksamhet tappar man även tilliten” Hur kan företag fortsätta tjäna pengar under en samhällsstörning? Enligt Fanny Haeggblom på Handelskammaren Mittsverige handlar det framför allt om att säkra fyra saker: transporter, betalningssystem, strömförsörjning och cybersäkerhet. Dagens moderna näringsliv är en välsmord maskin med oerhört många rörliga delar. Och under samhällsstörningar vet vi att många sådana delar går sönder. Vilken beredskap har egentligen näringslivet i Jämtland för att klara allvarliga kriser? Frågan blir extra aktuell just nu under Beredskapsveckan. Omvärlden påverkar – Det har hänt mycket bara i år, berättar Fanny Haeggblom, regionchef för Handelskammaren Mittsverige i Jämtland Härjedalen, på kontoret i Östersund. Bland annat har omvärldsläget, drivmedelspriserna och klimatförändringarna gjort det svårt för våra medlemsföretag att planera sin kassa. Den nya osäkra verkligheten har lett till att Handelskammarens medlemsföretag idag planerar mer för olika typer av scenarion i stället för att göra flerårsplaner. – Situationen är tveeggad, menar Fanny Haeggblom. Det finns företag som gynnas av omvärldsläget. Om klimatet gör att antalet ras och skred i länet ökar skapas en marknad för markberedningsföretag och åkerier. Skiftande elberedskap I praktiken är det främst fyra komponenter som måste fungera för näringslivet: logistik betalningar strömförsörjning cybersäkerhet. En enkel undersökning bland företagen som representeras av Handelskammaren visar att beredskapen inom till exempel elförsörjning skiftar rätt rejält i länet. Vissa företag har ingen lösning och letar inte heller. Andra har räknat på reservkraft och kommit fram till att det blir för dyrt. Andra har fulla planer för reservkraft, extra kommunikationskanaler och alternativa arbetssätt. Förtroende och tillit Så länge inget händer verkar alltså många företag betrakta just elberedskap som en dyr försäkring. Då är det bättre att lägga resurserna på rutiner för kontanthantering, IT-säkerhet och transporter. Framför allt logistiken kan påverka företag långsiktigt, menar Fanny Haeggblom. – Tappar man sin verksamhet på grund av utebliven eller försenad leverans är det lätt att även tappa relationen till sina kunder och underleverantörer. Och den tilliten är svår att få tillbaka. Som en sista konkret åtgärd till företag under Beredskapsveckan tipsar Fanny Haeggblom om vikten av att prata med sina underleverantörer. Det mesta går att lösa om man flaggar i tid, vilket bland annat pandemin visade. Det finns mycket att vinna på att komma på banan så fort som möjligt efter en samhällsstörning, och då gäller det att vässa sin beredskap. Beredskapsveckan Myndigheten för civilt försvar (MCF) anordnar Beredskapsveckan varje år under vecka 39. I år är det tio år sedan den hölls första gången. Årets tema är Du är en del av Sveriges totalförsvar , och Länsstyrelsens undertema är Nya vänner . Det innebär att vi vill knyta nya kontakter och lära oss hur andra i samhället arbetar med beredskap inom sina verksamheter, föreningar och familjer. Kommuner, myndigheter, föreningar och andra över hela landet genomför evenemang och sprider information om vikten av att vara förberedd. Syftet med insatserna är att stärka motståndskraften hos invånarna. Läs mer om Beredskapsveckan här hos MCF: Om Beredskapsveckan Relaterad information Handelskammaren Mittsverige Kontakt Henrik Harr Kommunikatör Skicka e-post till Henrik Harr Telefon 010-225 33 16http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-24-tappar-man-sin-verksamhet-tappar-man-aven-tilliten.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-24-tappar-man-sin-verksamhet-tappar-man-aven-tilliten.htmlThu, 01 Oct 2026 08:21:35 +0200Hur förbereder man sig för det otänkbara? Beredskapsveckan handlar mest om vattendunkar, ficklampor och kontanter. Mörkret, hopplösheten och sorgen som följer med samhällsstörningar mäktar vi inte riktigt med. Vi har pratat med diakon Maria By på Sjukhuskyrkan, som dagligen möter människor som har råkat ut för just det där som inte får hända. I ”Om krisen eller kriget kommer” finns det bara en halv sida om oro, och den ligger längst bak i skriften. Är placeringen ett tecken på att jobbiga frågor om ångest, depression och uppgivenhet får lägre prioritet i samband med samhällsstörningar? Men ändå finns den där – den där gnagande oron för hur det ska bli. Hur gör man för att fortsätta fungera någorlunda normalt när allt plötsligt har vänts upp och ned? Vi är rädda för att störa Det vi behöver är medmänsklighet och någon som ser och lyssnar; någon som vågar stå kvar i det jobbiga, menar diakon Maria By på Sjukhuskyrkan vid Östersunds sjukhus. Ofta är vi för rädda för att störa, men även om man inte orkar eller vill svara, så kan det vara skönt att någon ändå frågar. Alla är välkomna Sjukhuskyrkan är i kristen regi men är en ekumenisk kyrka, vilket innebär att den är till för alla religioner och trosuppfattningar. I sjukhusets rum för ro och bön finns fyra altarskåp som representerar de fyra största världsreligionerna. De kan användas av personal och patienter på sjukhuset för att utöva sin egen religion. Rummet är öppet för alla att sitta ned en stund och bara vara. Trossamfund, det vill säga olika kyrkor, är generellt vana vid att hantera tunga frågor om sorg och förlust, men för allmänheten kan det vara svårt att prata om det. Varför är det så? Jag tror att vi är rädda för det okända och obekväma. När folk gråter vet vi inte vad vi ska göra. De jag träffar är också ofta i chock. Någon har fått ett dåligt besked, någon har hastigt gått bort, och så vidare. De flesta är inte förberedda på det. Olika vägar till mental beredskap Under åren har Maria By lärt sig vissa knep för att stärka sin mentala krisberedskap. Vi har lite olika sätt att hantera detta, men styrketräning, sport och vistelse i naturen är det vi som arbetar här använder. Att lära känna sig själv är också ett bra skydd mot stress och andra påfrestande situationer, menar hon. Vanligtvis har vi svårt att veta hur vi fungerar när vi blir pressade. Vet man det är det ett bra stöd när krisen kommer. Maria By om Sjukhuskyrkan – Vi som arbetar i Sjukhuskyrkan på Östersunds sjukhus möter behovet av krishantering och stödsamtal för patienter, personal och anhöriga från alla samhällsklasser, nationaliteter och religioner. Här bemöter vi alla oavsett vem du är. – Kom gärna och prata med en präst eller diakon i någon kyrka. Vi har stor erfarenhet av just kris och sorg. Det är kostnadsfritt och vi har tystnadsplikt. Relaterad information Stöd vid oro (Krisinformation.se) Kontakt Henrik Harr Kommunikatör Skicka e-post till Henrik Harr Telefon 010-225 33 16http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-24-hur-forbereder-man-sig-for-det-otankbara.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-24-hur-forbereder-man-sig-for-det-otankbara.htmlWed, 23 Sep 2026 12:59:01 +0200Länsstyrelsen utreder angrepp på två hundar Två hundar har angripits inom en tremilsradie i Åre och Krokoms kommuner. Länsstyrelsens fältpersonal har dokumenterat spår och samlat in hår för DNA-analys vid platsen för det senaste angreppet. Det första angreppet skedde omkring den 13 september i Åre kommun och det andra den 20 september i Krokoms kommun. En hund är avliden och den andra har fått veterinärvård. Spårens storlek och längd bedöms kunna vara förenliga med vargspår. Hundarnas skador har också besiktigats och bedöms vara orsakade av varg. Länsstyrelsen inväntar nu resultatet av DNA-analysen för att få mer information om vilken art som orsakat angreppen. Länsstyrelsen efterfrågar observationer Länsstyrelsen ta gärna emot observationer av allmänheten. Dessa går att registrera via Skandobs.se eller genom att kontakta oss via vår rovdjurstelefon 010-225 30 40 . Kontakt Rovdjurstelefon Jämtlands län Telefon 010-2253040http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-23-lansstyrelsen-utreder-angrepp-pa-tva-hundar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-23-lansstyrelsen-utreder-angrepp-pa-tva-hundar.htmlTue, 22 Sep 2026 15:45:41 +0200Kulturen skyddas under Beredskapsveckan Beredskapsveckan inleddes på måndagen med invigning av skyddet runt skulpturgruppen Kören på Stortorget i Östersund. Tanken är att visa hur samhället kan skydda kulturföremål, men även att få oss att reflektera. Vilken slags kultur behöver vi för att känna oss trygga? Under långvariga samhällsstörningar är det inte bara tillgång till rent vatten, mat, betalningssystem och transporter som är viktiga. Kulturen är livsviktig för att upprätthålla försvarsviljan och motståndskraften. Brandsäkring av Havremagasinet Under en träff på Länsstyrelsen i måndags berättade Björn Oskarsson, handläggare inom kulturmiljö, om Länsstyrelsens arbete med att inventera vilka kulturvärden som finns i länet. Malin Wolczynska, avdelningschef för samlingar och kulturhistoria på Jamtli, berättade sedan om deras stora projekt med att brandsäkra samlingarna i Havremagasinet. Sist gav kultursamordnare Karin Thomasson en överblick över Östersunds kommuns omfattande konstsamlingar – både fast konst i form av skulpturer som Kören och flyttbara tavlor, etc som finns inom många av deras verksamheter. Vilken kultur vill du skydda? Till sist invigdes så det provisoriska skyddet av Kören bakom träskivor och sandsäckar. Skyddet kommer att sitta kvar tills på fredag, och innehåller en liten utställning om hur man skyddar kultur och skulpturer. Allt avstämt med, och godkänt av, Riksantikvarieämbetet. Besökare uppmanas även att fundera över vilken slags kultur de själva skulle behöva under orostider. Det behöver inte vara offentlig konst. Det kan vara tillgång till naturen, öppna skoterleder eller fotboll på Jämtkraft Arena. Hur är de beredda att försvara det? Beredskapsveckan Myndigheten för civilt försvar (MCF) anordnar Beredskapsveckan varje år under vecka 39. I år är det tio år sedan den hölls första gången. Årets tema är Du är en del av Sveriges totalförsvar , och Länsstyrelsens undertema är Nya vänner . Det innebär att vi vill knyta nya kontakter och lära oss hur andra i samhället arbetar med beredskap inom sina verksamheter, föreningar och familjer. Kommuner, myndigheter, föreningar och andra över hela landet genomför evenemang och sprider information om vikten av att vara förberedd. Syftet med insatserna är att stärka motståndskraften hos invånarna. Läs mer om Beredskapsveckan här hos MCF: Om Beredskapsveckan Kontakt Henrik Harr Kommunikatör Skicka e-post till Henrik Harr Telefon 010-225 33 16http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-21-kulturen-skyddas-under-beredskapsveckan.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-21-kulturen-skyddas-under-beredskapsveckan.htmlFri, 18 Sep 2026 17:02:08 +0200Sverige och Östersund har tilldelats IBU World Championships 2031 Beskedet innebär att världens bästa skidskyttar återvänder till Östersund för ett VM med ambitionen att skapa en sammanhållen VM-upplevelse som förenar arena, stad och publik – och samtidigt stärker skidskyttet i hela Sverige. Vid Internationella skidskytteförbundets kongress i Berchtesgaden, Tyskland, stod det klart att Sverige och Östersund får förtroendet att arrangera IBU World Championships 2031. Landshövding Marita Ljung var med på plats för att tillsammans med Svenska skidskytteförbundets ordförande Sofia Domeij presentera för styrelsen och kongressen om fördelarna med att lägga arrangemanget i länet och Sverige. – Ett skidskytte-VM 2031 i Östersund är ett fantastiskt besked för Jämtland och hela Sverige. Det stärker vår position som internationell vinterregion och ger oss möjlighet att visa upp både skidskyttet, värdskapet och den kraft som finns här , säger Marita Ljung, landshövding i Jämtlands län. Detta är startskottet för planeringsarbetet. Likt VM 2019 för såväl skidskytte som alpint kommer vi bilda en VM grupp på myndigheten för att hantera alla frågor som kan komma upp inför och under. Vi kommer också kalla till samordningsmöten med Svenska skidskytteförbundet, Region Jämtland Härjedalen (sjukvård och kollektivtrafik), Räddningstjänst och Polis och övriga berörda aktörer för att sömlöst planera för ett tryggt och säkert arrangemang. Evenemang och tillstånd Planerar du att anordna ett evenemang, till exempel en tävling, uppvisning eller aktivitet i natur- eller skyddade områden? Då kan det krävas tillstånd eller dispens. Exempelvis behövs särskilda tillstånd för tävlingar på väg, kampsportsevenemang eller aktiviteter i skyddad natur. Kontrollera alltid med berörda myndigheter, som Länsstyrelsen, för att se vilka regler som gäller för just din aktivitet. Kontakt Maria Anstett-Rim Utvecklare E-post till Maria Anstett-Rim Telefon 010-2253334http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-18-sverige-och-ostersund-har-tilldelats-ibu-world-championships-2031.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-18-sverige-och-ostersund-har-tilldelats-ibu-world-championships-2031.htmlFri, 18 Sep 2026 14:34:04 +0200Jämtlands suboceaniska granskogar är unika i Europa En ny rapport från Länsstyrelsen visar att det i västra Jämtland finns suboceaniska granskogar med naturvärden som är mycket ovanliga i ett europeiskt perspektiv. Suboceanisk granskog finns i områden där det fuktiga klimatet från Atlanten skapar särskilda förutsättningar för växter och andra arter. I Europa har den här typen av granskog en mycket begränsad utbredning och finns framför allt i delar av norska Tröndelag och i västra Jämtland. Det som gör de jämtländska skogarna särskilt värdefulla är att det fortfarande finns stora områden med gamla, naturskogsartade granskogar. Kombinationen av hög luftfuktighet och gammal skog skapar livsmiljöer för arter som är mycket ovanliga på andra håll. Kan finnas boreal regnskog i Jämtland I Norge har boreal regnskog varit känd sedan länge. Under senare år har arter och livsmiljöer med liknande kännetecken hittats även i västra Jämtland. Fynden väcker därför frågan om delar av de suboceaniska granskogarna i västra Jämtland motsvarar de miljöer som i Norge klassificeras som boreal regnskog. Det skulle i så fall innebära att en skogstyp som hittills inte har varit känd från Sverige finns även här. Nya fynd av sällsynta arter Senare års inventeringar i västra Jämtland har resulterat i ett stort antal nya fyndplatser för sällsynta och hotade arter. Bland annat har lidvitmossa, som är ny art för Sverige, hittats. Även brittisk torsklav och västlig kolvlav har påträffats. De båda arterna har tidigare funnits i sydvästra Sverige men senare betraktats som nationellt utdöda. Amerikansk sönderfallslav är ytterligare ett exempel. Arten bedöms nu ha sin huvudsakliga globala population i dessa skogar i västra Jämtland och angränsande delar av Norge. Kan vara svåra att upptäcka Rapporten visar också att suboceaniska skogar med mycket höga naturvärden kan vara svåra att identifiera. Många av de skyddsvärda arterna är knutna till gamla träd, medan andra tecken som ofta förknippas med höga naturvärden, exempelvis stora mängder liggande död ved, kan saknas. För att underlätta framtida inventeringar har rapporten därför sammanställt arter och egenskaper som kan hjälpa till att identifiera granskogar med oceanisk prägel. Inventeringarna visar också att kartstudier kan vara ett effektivt första steg för att hitta områden som sedan bör undersökas närmare. Samtidigt konstaterar rapporten att skogstypen är utsatt och att risken för avverkning är det främsta hotet mot dessa miljöer. – Rapporten visar hur speciella de här skogarna är och hur viktigt det är att vi blir bättre på att känna igen dem. I västra Jämtland finns miljöer som har stor betydelse för arter som är mycket sällsynta i Sverige, i Europa och i vissa fall även globalt. Det visar också vilket stort ansvar Jämtland och Tröndelag har för dessa livsmiljöer och naturvärden ska finnas kvar i framtiden, säger Pär Hedberg, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen Jämtlands län. Fakta: Suboceanisk granskog Ordet suboceanisk beskriver ett klimat som påverkas av närheten till Atlanten, med mycket nederbörd och hög luftfuktighet under stora delar av året. En suboceanisk skog har generellt något mindre fuktigt klimat än en regnskog. I en suboceanisk granskog skapar det fuktiga och förhållandevis jämna klimatet särskilda livsmiljöer. Gamla träd, död ved och fuktiga miljöer kan ge förutsättningar för arter som är beroende av lång skoglig kontinuitet och hög luftfuktighet. Sådana förhållanden är ovanliga i stora delar av Europa och gör att skogarna kan hysa arter med mycket begränsad utbredning. I Europa sammanfaller förekomsten av gammal granskog och ett suboceaniskt klimat i stort endast i västra Jämtland och i angränsande delar av norska Tröndelag. Det gör att denna miljö med dess särpräglade artsamhällen har en mycket begränsad geografisk utbredning. Linda Johannesson har sammanställt rapporten på uppdrag av Länsstyrelsen Jämtlands län. Arbetet har finansierats av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Jämtlands län. Läs rapporten Suboceaniska granskogar i västra Jämtland Kontakt Områdesskydd Skicka e-post till Områdesskyddhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-18-jamtlands-suboceaniska-granskogar-ar-unika-i-europa.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-18-jamtlands-suboceaniska-granskogar-ar-unika-i-europa.htmlFri, 18 Sep 2026 09:54:38 +0200Val 2026 – riksdagsrösterna i Jämtlands län är räknade I dag, den 18 september, har samtliga riksdagsröster i Jämtlands län kontrollräknats. Länsstyrelsen har rapporterat ett slutligt resultat för länet till Valmyndigheten. Länsstyrelsen Jämtlands län fortsätter nu med den slutliga kontrollräkningen av röster till kommunfullmäktige och regionfullmäktige. En stor uppgift för länsstyrelsen vid ett val är att genomföra den slutliga rösträkningen. Då kontrollräknar vi alla röster efter kommunernas första, preliminära rösträkning på valnatten. Länsstyrelsen sammanställer även samtliga personkryss. Idag, den 18 september, har Länsstyrelsen Jämtlands län kontrollräknat samtliga länets röster i riksdagsvalet och rapporterat in dessa till Valmyndigheten som sedan fastställer länets valresultat. Läs mer om val och valresultatet Länsstyrelsen Jämtlands län bidrar, tillsammans med alla andra länsstyrelser i Sverige, till att de allmänna valen genomförs på ett säkert och korrekt sätt. På så sätt skyddar vi grundläggande demokratiska värden som fria val med allmän och lika rösträtt. Valmyndigheten publicerar samtliga valresultat löpande på webbplatsen val.se. Där finns också information om hur valen genomförs i Sverige. Länk till tidigare nyhet: Nu startar den slutliga rösträkningen, lansstyrelsen.se/jamtland Vill du besöka rösträkningen? Länsstyrelsens slutliga rösträkning är en offentlig förrättning. Det innebär att allmänheten har rätt att närvara för att se hur rösträkningen går till. Information om hur du besöker rösträkningen finns på länsstyrelsens webbplats. Adress för att besöka den slutliga rösträkningen: Länsstyrelsen Jämtlands län Köpmangatan 21 Östersund Vänligen följ instruktionerna på plats. Relaterad information Valresultat 2026 – riksdag, region och kommun, Valmyndigheten.se Kontakt Ingrid Nilsson Valansvarig E-post till Ingrid Nilsson Telefon 010-225 31 11http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-18-val-2026---riksdagsrosterna-i-jamtlands-lan-ar-raknade.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-18-val-2026---riksdagsrosterna-i-jamtlands-lan-ar-raknade.htmlWed, 16 Sep 2026 16:19:17 +0200Arrendenämnden ger vägledning om arrendeavgifter på renbetesfjäll Arrendenämnden har beslutat att de avgiftsnivåer som Länsstyrelsen föreslagit för tre bostadsarrenden på statens mark på renbetesfjäll är skäliga. Besluten ger vägledning i det fortsatta arbetet med omförhandlingar av arrendeavtalen. Ärendena gäller tre arrendatorer som inte godtog de nya arrendeavgifter som Länsstyrelsen föreslog i samband med omförhandlingar under 2025. Länsstyrelsen vände sig till Arrendenämnden för att få frågan om de nya arrendeavgifterna prövad. Arrendenämnden har fastställt att de avgifter som Länsstyrelsen begärt var skäliga. Huvuddelen av de arrendatorer som hittills berörts av omförhandlingarna har accepterat de nya villkoren. Översyn av omkring 400 arrenden Länsstyrelsen genomför sedan tidigare en översyn av alla arrendeavtal på statens mark på renbetesfjäll. Arbetet omfattar omkring 400 arrenden och pågår under fem till sex år. Många av avtalen har inte setts över på mer än tio år, och i vissa fall betydligt längre. I översynen ser Länsstyrelsen bland annat över avtalsvillkoren och arrendeavgifterna. För många arrendatorer innebär översynen att arrendeavgiften höjs. Målet är att jämförbara arrenden ska ha likvärdiga villkor och skäliga avgifter som bättre motsvarar marknadsvärdet. Kontakt Annefrid Nilsson Chefsjurist E-post till Annefrid Nilsson Telefon 010-2253435http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-16-arrendenamnden-ger-vagledning-om-arrendeavgifter-pa-renbetesfjall.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-16-arrendenamnden-ger-vagledning-om-arrendeavgifter-pa-renbetesfjall.htmlMon, 14 Sep 2026 07:00:00 +0200Idag startar den slutliga rösträkningen på Länsstyrelsen Jämtlands län I dag, måndagen den 14 september, startar Länsstyrelsen Jämtlands län den slutliga rösträkningen efter söndagens val till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Nu ska länets samtliga valsedlar kontrollräknas. Den slutliga rösträkningen kan ta upp till två veckor. Länsstyrelsen bidrar till att de allmänna valen genomförs på ett säkert och korrekt sätt. På så sätt skyddar vi grundläggande demokratiska värden som fria val med allmän och lika rösträtt. Länsstyrelsen kontrollräknar alla röster När kommunernas vallokaler stängde på söndagskvällen räknades alla röster i valurnan av kommunens röstmottagare. Detta resultat kallas valnattsresultat och är preliminärt. I det preliminära resultatet redovisas rösterna för de största partierna. Som regional valmyndighet har Länsstyrelsen den stora och viktiga uppgiften att genomföra den slutliga rösträkningen. Då kontrollräknas alla röstsedlar och personkryss. Rösträkningen hos Länsstyrelsen Jämtlands län startar i dag den 14 september och beräknas pågå i upp till två veckor. – Det här är en viktig demokratisk process och nu ser vi fram emot att börja räkna rösterna. I Sverige har vi ett robust och rättssäkert valsystem och på länsstyrelsen har vi förberett oss grundligt för uppgiften, säger Ingrid Nilsson, valansvarig på Länsstyrelsen Jämtlands län. Läs mer om val och valresultatet När Länsstyrelsen har räknat klart alla röster i länet rapporterar vi det slutgiltiga resultatet till Valmyndigheten. Valmyndigheten fastställer sedan valresultatet för riksdagsvalet. Länsstyrelsen fastställer valresultaten för region- och kommunfullmäktige i Jämtlands län. Sedan beslutar Valmyndigeten ett valresultat. Valmyndigheten publicerar samtliga valresultat löpande på webbplatsen val.se. Där finns också information om hur valen genomförs i Sverige. Vill du besöka rösträkningen? Länsstyrelsens slutliga rösträkning är en offentlig förrättning och är öppen för allmänheten. Du är välkommen att besöka rösträkningen och se hur den går till. Rösträkningen startar den 14 september klockan 08.15. Plats: Länsstyrelsen Jämtlands län Köpmangatan 21 Östersund Vänligen följ instruktionerna på plats. Relaterad information Valresultat 2026 – riksdag, region och kommun, Valmyndigheten.se Kontakt Ingrid Nilsson Valansvarig E-post till Ingrid Nilsson Telefon 010-225 31 11http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-14-idag-startar-den-slutliga-rostrakningen-pa-lansstyrelsen-jamtlands-lan.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-14-idag-startar-den-slutliga-rostrakningen-pa-lansstyrelsen-jamtlands-lan.htmlThu, 10 Sep 2026 15:59:00 +0200Hade du extravatten hemma? Förra veckans kokningsrekommendation i delar av Östersunds kommun fick många att inse hur jobbigt livet blir utan enkel tillgång till dricksvatten. Hade du några fyllda dunkar hemma som du kunde använda direkt? Under en samhällsstörning behöver vi vatten inom några dagar för att överleva. Den här gången kunde Östersundsborna koka vattnet, men om vattnet helt slutar rinna ur kranen tar det slut omedelbart. 3-5 liter per person och dag Myndigheten för civilt försvar beräknar att varje person bör ha mellan tre och fem liter dricksvatten per dag för matlagning, dryck och hygien. Då ingår inte spolning i toalett. Saker att tänka på: Sikta på att ha dunkar med rent vatten för sju dagar. Om du inte har plats att förvara så mycket vatten, stoppa åtminstone några PET-flaskor i frysen. Lämna gott om luft så att de inte sprängs. Räkna inte med att du alltid kan koka vatten på spisen. Om det är strömavbrott behöver du ett stormkök, en eldstad eller en grill som plan B. Husdjur behöver också vatten. Relaterad information Tillgång till vatten i kris (MCF) Dricksvatten vid kris (Krisinformation.se) Kontakt Henrik Harr Kommunikatör Skicka e-post till Henrik Harr Telefon 010-225 33 16http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-10-hade-du-extravatten-hemma.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-10-hade-du-extravatten-hemma.htmlMon, 07 Sep 2026 21:34:52 +0200Vandringens dag – inspiration till naturupplevelser i länet Den 12 september är det Vandringens dag. Fram till lördag tipsar vi i en inläggsserie på Länsstyrelsens Facebooksida om några av länets naturreservat som passar för dig som vill komma ut i naturen – även om du är ovan vid att vandra eller vill hitta ett reservat där det är enklare att ta sig fram. Vandringens dag är ett initiativ av Svenska Turistföreningen för att inspirera fler till vandring och naturupplevelser. I Jämtlands län finns många naturreservat med olika förutsättningar för både kortare och längre turer. En del av Länsstyrelsens uppdrag i skyddad natur är att skapa förutsättningar för friluftsliv samtidigt som områdenas naturvärden bevaras. I många av länets naturreservat finns därför markerade stigar, spänger, bänkbord och andra anordningar som gör det enklare att ta sig fram och uppleva området. Vilka anordningar som finns i ett område beror bland annat på naturmiljön och hur många som besöker platsen. I välbesökta områden kan leder och andra anordningar bidra till att styra besökare och minska slitaget på naturen. I vissa naturreservat finns också ramper, tillgängliga rastplatser och andra lösningar som gör det möjligt för fler att ta del av platsen. Inför Vandringens dag har vi valt ut sex naturreservat med olika karaktär och förutsättningar. Fram till lördag presenterar vi dem i en inläggsserie på Länsstyrelsens Facebooksida – med förhoppningen att de ska inspirera till ett besök, kanske på en plats du inte har upptäckt tidigare. Bra att känna till inför besök i skyddade områden Allemansrätten ger oss stora möjligheter att vistas i naturen. I naturreservat och nationalparker finns särskilda regler, så kallade föreskrifter, som kan begränsa vad du får göra. Föreskrifterna ser olika ut beroende på område. Det kan till exempel handla om eldning, övernattning, cykling, hundar eller hur du får röra dig och vistas i området. De flesta av länets naturreservat har en egen besöksmålssida på Länsstyrelsens webbplats. Där hittar du information om området, hur du tar dig dit, vad som finns på plats och vilka föreskrifter som gäller. Du hittar också information på skyltar i anslutning till reservaten. Relaterad information Vandringens dag - Svenska Turistföreningen Besöksmål i skyddad natur i Jämtlands län Länsstyrelsen Jämtlands län på Facebook Kontakt Friluftslivssamordnare Länsstyrelsen Jämtlands län Skicka e-posthttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-07-vandringens-dag---inspiration-till-naturupplevelser-i-lanet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-07-vandringens-dag---inspiration-till-naturupplevelser-i-lanet.htmlFri, 04 Sep 2026 15:44:58 +0200Länsstyrelsen har beslutat om licensjakt efter järv 2026 Licensjakten omfattar 10 järvar som får jagas inom tre jaktområden. Jakten får pågå från och med den 1 oktober och som längst till och med den 31 december 2026. Jämtlands län har en stabil järvstam och järv orsakar stora skador för rennäringen i länet. Syftet med licensjakten är att minska dessa skador. Stabil järvstam Inventeringsresultat från 2025 visar att järvstammen är stabil och ligger vid länets förvaltningsmål och väl över länets miniminivå. DNA-inventeringen visar även att järv förekommer i nästan hela länet, med något högre tätheter i de sydvästliga fjälltrakterna. Årets jakt sker i tre jaktområden Jakten kommer bedrivas inom tre jaktområden som tillsammans omfattar samebyarnas åretruntland, de områden där länets samebyar huvudsakligen bedriver sin renskötsel och där renarnas kalvningsområden finns. Att reglera järvstammen i de områdena är nödvändigt för att begränsa och förebygga angrepp av järv på renar, men även för att hålla järvpopulationen vid förvaltningsmålet. – Genom dokumentation av skador och dialoger med berörda vet vi att järven orsakar skador för rennäringen över stora delar av länet, säger Katrina Lindqvist, vilthandläggare på Länsstyrelsen Jämtlands län. Beslut om licensjakt efter järv i Jämtlands län 2026 Mer information På vår webbplats hittar du mer information om årets licensjakt och de villkor som omfattar jakten. Jakt på järv, lansstyrelsen.se/jamtland Kontakt Rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen Jämtlands län Skicka e-post till rovdjurshandläggare Telefon 010-225 30 00http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-04-lansstyrelsen-har-beslutat-om-licensjakt-efter-jarv-2026.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-04-lansstyrelsen-har-beslutat-om-licensjakt-efter-jarv-2026.htmlThu, 03 Sep 2026 10:00:00 +0200Valpåverkan Fas 3: Ifrågasätt valprocessen Valpåverkan från främmande makt brukar följa ett mönster. I den tredje och sista fasen fokuseras insatserna på att så tvivel om att själva valprocessen går rätt till. Under slutspurten fram till valdagen, och även under rösträkningen efteråt, inriktas påverkanskampanjer mot säkerheten och trovärdigheten hos valsystemet. Rykten om valfusk kan spridas i sociala medier, liksom uppmaningar om att avstå från att rösta. Hot om attacker Främmande makt kan även medvetet sprida felaktig information i syfte att bidra till splittring eller försöka misskreditera de som arbetar med valet. Valgenomförandet kan även drabbas indirekt vid exempelvis ett cyberangrepp eller ett kabelbrott. Under valen i Tyskland och Polen 2025 spreds till och med rykten om säkerhetshot och terrorattacker som skulle utföras på valdagen. I höstens svenska val införs en rad nyheter kring vilka det skulle kunna sås tvivel: Digitala röstkort för väljare som har digital brevlåda, digitala väljarförteckningar vid förtidsröstning och maskinell sortering av förtidsröster. De som arbetar med valet måste rapportera in alla incidenter till Valmyndigheten. Det här kan du göra Det svenska valsystemet är robust, decentraliserat och transparent, vilket skapar en inneboende motståndskraft mot systematiska försök till påverkan på valresultatet. Samtidigt är det viktigt att som väljare känna till att det finns aktörer med intresse, avsikt och förmåga att försöka påverka våra val. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) beskriver hur du kan försvara dig mot informationspåverkan: Handbok för privatpersoner | Myndigheten för psykologiskt försvar Valpåverkans tre faser Faser Hur långt innan valdagen inträffar den? Fasen kännetecknas av … Fas 1 5,5 månader … fokus på politiska ledare och kandidater. Kritik för att misskreditera de som ställer upp i valet. Fas 2 1 månad … fokus på politiska partier och institutioner för att elda på existerande motsättningar. Fas 3 1 vecka … fokus på själva valprocessen för att misstänkliggöra resultatet. Relaterad information Valpåverkan Fas 1: Personangrepp (Länsstyrelsen Jämtlands län) Valpåverkan Fas 2: Elda på motsättningar (Länsstyrelsen Jämtlands län) Rapport om valpåverkan från EU:s utrikestjänst (EEAS) Läs mer om valpåverkan hos Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) Kontakt Henrik Harr Kommunikatör Skicka e-post till Henrik Harr Telefon 010-225 33 16http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-03-valpaverkan-fas-3-ifragasatt-valprocessen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-09-03-valpaverkan-fas-3-ifragasatt-valprocessen.htmlFri, 28 Aug 2026 07:30:00 +0200Behöver er förening göra en investering? Sök bygdemedel senast 31 oktober Vad behöver rustas eller utvecklas i er bygd? Kanske en bygdegård, ett elljusspår, en idrottsanläggning eller en vandringsled? Bygdemedel kan ges för investeringar som kommer till nytta för många. Bygdemedel kan sökas av föreningar och organisationer i områden som påverkats av vattenkraftens utbyggnad. Det kan handla om både stora och små projekt; renovering av en bygdegård, energieffektivisering av möteslokaler eller upprustning av ett elljusspår – villkoren är att investeringen ska vara varaktig och vara till allmän nytta. Har ni en konkret idé eller ett behov som skulle göra skillnad för bygden? Då kan det vara värt att söka bygdemedel. Vem kan söka? Föreningar och organisationer i Jämtlands län, med undantag för Bräcke kommun, kan söka. Organisationen ska vara öppen för alla och ha ett organisationsnummer. Det kan till exempel vara idrottsföreningar, hembygdsföreningar eller bygdegårdsföreningar. Sista ansökningsdag är 31 oktober Efter ansökningstiden handlägger Länsstyrelsen ansökningarna. Därefter får kommunen möjlighet att yttra sig utifrån lokala prioriteringar. Beslut fattas normalt under våren. Läs mer om bygdemedel och hur du ansöker Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-08-28-behover-er-forening-gora-en-investering-sok-bygdemedel-senast-31-oktober.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-08-28-behover-er-forening-gora-en-investering-sok-bygdemedel-senast-31-oktober.htmlThu, 27 Aug 2026 08:28:37 +0200Har du det som krävs för att bli civil signalist? Förmågan att kommunicera är central i alla kriser, men inte många har den tekniska kompetens som behövs för att hålla systemen igång. För den som vill skaffa sig den erbjuder Frivilliga radioorganisationen (FRO) en gratis utbildning till civil signalist under oktober. Vill du bidra till samhällets beredskap i Jämtlands län? Frivilliga Radioorganisationen FRO söker dig som vill utbilda dig till civil signalist och ingå i Förstärkningsresursen för Länsstyrelsen Jämtlands län. Förstärkningsresursen kan stödja Länsstyrelsen vid kriser, höjd beredskap och krig – bland annat genom att säkerställa robust kommunikation när ordinarie system inte räcker till. Informationsmöte 16 september Nyfiken på vad uppdraget innebär? Välkommen på informationsmöte den 16 september, klockan 18.00–20.00 på Hotel Frösö Park i Östersund. Du behöver inte vara radioexpert för att vara civil signalist. Det viktigaste är att du vill lära dig och bidra till samhällets beredskap. Läs mer och anmäl ditt intresse hos FRO: Civil Signalist, 2627611 – FRO Relaterad information Frivilliga radioorganisationen (FRO) i Jämtland Härjedalen Kontakt Karl Persson Utvecklare civil beredskap Skicka e-post till Karl Persson Telefon 010-225 36 09http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-08-27-har-du-det-som-kravs-for-att-bli-civil-signalist.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-08-27-har-du-det-som-kravs-for-att-bli-civil-signalist.htmlFri, 21 Aug 2026 15:56:11 +0200När länen samlar sin kraft – landshövdingarna möts i Jämtland Sveriges landshövdingar har nyligen mötts i Jämtland för det årliga erfarenhetsutbytet. I en tid när både beredskap och krav på en effektiv statsförvaltning ökar blir en sak allt viktigare: att använda den samlade statliga förmågan bättre. Länsstyrelsen Jämtlands län har i dagarna stått värd för landshövdingarnas årliga möte; ett återkommande forum som hålls i olika län. Det är ett värdefullt tillfälle att diskutera gemensamma frågor, men också för att dela erfarenheter och hitta nya arbetssätt som kan användas på flera håll i landet. För landshövding Marita Ljung är samverkan mellan länen särskilt viktig, och det gäller inom en rad områden. – Ur ett demokratiperspektiv är det viktigt att vi strävar mot att arbeta på liknande sätt, till exempel med att förenkla för företag och medborgare. Vi har också haft fokus på hur vi använder digitaliseringens möjligheter för en effektivare myndighetshandläggning. – Våra län har olika förutsättningar, men många av våra utmaningar är desamma. Genom att använda varandras kompetens kan vi stärka den gemensamma förmågan. Det är avgörande när Sverige behöver kunna agera snabbt och samordnat, säger Marita Ljung, landshövding vid länsstyrelsen i Jämtlands län. Samverkan som ger mer Ett exempel på hur kunskapsdelning kan omsättas i praktiken finns mitt i Östersund. Under mötet fick landshövdingarna ta del av Samverket – en lokal samverkansarena där myndigheter och andra offentliga aktörer i Jämtlands län möts för att dela kompetens, erfarenheter och lösningar. Tanken är enkel: alla behöver inte uppfinna hjulet själva. – Samverkan handlar om att använda de resurser vi redan har på ett klokt sätt. När vi delar kunskap; om nya arbetssätt – men även kring gemensamma utmaningar – då kan vi undvika att göra samma arbete på flera håll, säger Marita Ljung. På så sätt går Samverkets syfte väl i linje med den riktning som regeringen nu pekar ut för vår gemensamma statsförvaltning; där ledord som effektivitet, medborgarnytta och förenkling poängteras. Samverkan på plats i Samverkets lokaler. Lokal mat som ytterligare aspekt av beredskapen Landshövdingarna besökte också Eldrimner, ett nationellt resurscentrum för mathantverk som drivs av Länsstyrelsen i Jämtlands län. Här samlas och sprids kunskap om småskalig livsmedelsproduktion, både till företag och privata aktörer i hela landet. Småskaligt mathantverk har fått en allt tydligare plats i diskussionen om Sveriges livsmedelsberedskap. Dels via lokal matproduktion och förädling, dels genom en ökad kunskap om hur livsmedel kan tas tillvara lokalt. Allt detta sammantaget kan bidra till ett mer robust livsmedelssystem. Det gör Eldrimners nationella uppdrag särskilt relevant för Sveriges förmåga att producera mat i hela landet. – Länsstyrelsernas uppdrag handlar inte bara om vad varje organisation gör för sig. Vi behöver också se vad vi kan åstadkomma tillsammans. Där är Eldrimner ett gott exempel på ett projekt som till en början var lokalt – men som nu blivit en väletablerad, nationell resurs, säger Marita Ljung. Landshövdingemötet blev sammantaget mer än ett årligt möte. Det utgjorde också en möjlighet att bygga vidare på den gemensamma förmåga som nu behövs – både i vardagen och när Sverige utsätts för allvarliga påfrestningar. Kontakt Maria Anstett-Rim Utvecklare E-post till Maria Anstett-Rim Telefon 010-2253334http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-08-21-nar-lanen-samlar-sin-kraft---landshovdingarna-mots-i-jamtland.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-08-21-nar-lanen-samlar-sin-kraft---landshovdingarna-mots-i-jamtland.htmlFri, 21 Aug 2026 13:35:33 +0200Östersund Staaren Pride – tio dagar av glädje och ett tioårsjubileum för festivalen Mellan 21–30 augusti bjuder Östersund Staaren Pride på aktiviteter runtom i staden. Årets tema är Min röst – en påminnelse om att varje berättelse, erfarenhet och perspektiv spelar roll. Förutom den årliga prideparaden kan besökare delta i föreläsningar, biovisningar, snuskbingo, gemensamma samtal och fikastunder. Eller varför inte sjunga karaoke, deltaga i workshops eller spela Dungeons & Dragons (rollspel)? För intresserade anordnas dessutom en kostnadsfri vandring i vackra Ottsjöfjällen. Ovanför Länsstyrelsens huvudkontor vajar regnbågsflaggan och som stolt partner stöttar vi festivalens viktiga arbete. Östersund Staaren Prides hemsida Kontakt Länsstyrelsen Jämtlands län jamtland@lansstyrelsen.se Telefon 010-225 30 00http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-08-21-ostersund-staaren-pride---tio-dagar-av-gladje-och-ett-tioarsjubileum-for-festivalen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-08-21-ostersund-staaren-pride---tio-dagar-av-gladje-och-ett-tioarsjubileum-for-festivalen.htmlWed, 19 Aug 2026 10:49:19 +0200Samarbete för en säker björnjakt Den 21 augusti startar årets licensjakt på björn. Polismyndigheten, länsstyrelserna och Naturvårdsverket har ett nära samarbete för att bidra till att göra jakten så säker och korrekt som möjligt. Licensjakten pågår som längst till och med den 15 oktober, men kan avslutas tidigare om jakten i respektive område avlyses. Björnjägarens ansvar Den som jagar björn ansvarar för att känna till villkoren i respektive länsstyrelses beslut om licensjakt och att hålla sig informerad om hur många björnar som återstår av tilldelningen i det aktuella jaktområdet. Mer information om björnjakten För mer information om årets licensjakt och vad som gäller, se Polisens ursprungliga nyhet. Inför årets björnjakt, Polismyndigheten Du hittar övergripande information om jakt på björn på Naturvårdsverkets webbsida. Jakt på björn, Naturvårdsverket Information om vad som gäller för björnjakt i Jämtlands län hittar du på Länsstyrelsen Jämtland läns webbsida. Jakt på björn, Länsstyrelsen Jämtlands län Relaterad information Jaktlag (1987:259), Sveriges riksdag Jakt på björn, Länsstyrelsen Jämtlands län Jakt på björn, Naturvårdsverket Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-08-19-samarbete-for-en-saker-bjornjakt.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-08-19-samarbete-for-en-saker-bjornjakt.htmlTue, 18 Aug 2026 14:05:10 +0200Välkänt namn på Länsstyrelsens nya försvarsdirektör Länsstyrelsens mål är att samhällsstörningar ska hanteras så snabbt och effektivt som möjligt när de väl inträffar. Som ny försvarsdirektör vid Länsstyrelsen Jämtlands län får Lars Ahlin en central roll i det fortsatta beredskapsarbetet. Ett arbete som redan pågår för fullt, och som bygger på samverkan mellan många olika funktioner och aktörer. I en krissituation ska Jämtlands län kunna stå starkt, men även bidra till att hela Sverige har god motståndskraft. En grannlaga uppgift för den nya försvarsdirektören och hans stab, med andra ord. Lars Ahlin har över 30 års erfarenhet från flera samhällsviktiga branscher i näringslivet. Han har varit verksam bland annat inom energiproduktion, infrastruktur för väg och bredband samt V/A. Lars har även en lång erfarenhet inom jord och skogsbruk, nu senast som ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i Jämtlands län. Därifrån har han en djup förståelse för länet, och vad som behövs för att stärka beredskapen mot samhällsstörningar. – Beredskap berör ju alla områden i samhället, säger Lars Ahlin. – Grundtanken är att hela samhället ska fungera så normalt som möjligt även i pressade lägen. Och då är saker som vatten, livsmedel, energi och information centrala – både för näringsliv och medborgare. Länet en strategisk knutpunkt Jämtlands län är strategiskt viktigt för totalförsvaret, främst som knutpunkt för transporter i alla riktningar på väg, på räls och i luften. Rollen som sammanhållande kraft i landets mitt har blivit ännu viktigare under de senaste åren med tanke på det försämrade säkerhetsläget i Europa. Av den anledningen förstärker Länsstyrelsen Jämtlands län nu sin beredskapsfunktion med den renodlade tjänsten som försvarsdirektör. – Jag ser fram emot att representera vårt län i beredskaps- och försvarsfrågor, även på den nationella nivån, berättar Lars Ahlin. Länet har kanske en liten befolkning relativt en del andra län, men det är strategiskt väldigt viktigt för totalförsvaret. – Vi har ett stort och viktigt jobb framför oss och jag ser fram emot att göra det tillsammans med kommunerna, regionen, näringslivet och medborgarna. Samarbete - den främsta framgångsfaktorn Som vanligt i beredskapsfrågor är ett gott samarbete nyckeln till motståndskraft, dels mellan myndigheter och kommuner – dels mellan oss alla som länsinvånare. Näringslivet är en annan nyckelspelare som har stor kraft att bidra till samhället, men också ett eget intresse av att kunna fortsätta sin verksamhet under tuffa förhållanden. – Beredskap handlar ytterst om vår förmåga att få samhället att fungera, även när förutsättningarna är svåra. I Jämtlands län har vi under lång tid byggt upp en stark samverkan kring de här frågorna. Med Lars Ahlin som försvarsdirektör förstärker vi den förmågan ytterligare, även när det gäller länets bidrag till Sveriges totalförsvar, säger landshövding Marita Ljung, Länsstyrelsen Jämtlands län. Kontakt Lars Ahlin Försvarsdirektör Skicka e-post till Lars Ahlin Telefon 010-225 33 72http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-08-18-valkant-namn-pa-lansstyrelsens-nya-forsvarsdirektor.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-08-18-valkant-namn-pa-lansstyrelsens-nya-forsvarsdirektor.htmlThu, 13 Aug 2026 11:44:13 +0200Valpåverkan Fas 2: Elda på motsättningar Den 13 september är det val i Sverige, och då förväntas mängden desinformation i samhället öka. Mönstret för främmande makts valpåverkan kännetecknas av tre faser. Den andra fasen, som brukar inledas en månad innan valet, handlar om att medvetet förstärka konflikter. I alla samhällen finns det motsättningar mellan grupper som vill olika saker. Det är en naturlig del av en hälsosam demokrati. Dessa motsättningar kan dock utnyttjas av främmande makt, som försöker få dem att verka större än de egentligen är. Vill fördjupa misstro I takt med att valdagen kommer närmare skiftar informationspåverkarens fokus från enskilda politiker till partier, institutioner och myndigheter. Avsikten är att fördjupa misstro och polarisera väljarna i vissa känsliga frågor. Det kan handla om flyktingar, försvarsutgifter eller, i vårt läns fall, gruvbrytning och samefrågor. Alla dessa är verkliga samhällsfrågor som det går att debattera, kompromissa om och lösa. Men främmande aktörer som vill splittra oss vill gärna att vi ser dem som mer svårlösta än de i själva verket är. Det här kan du göra Det svenska valsystemet är robust, decentraliserat och transparent, vilket skapar en inneboende motståndskraft mot systematiska försök till påverkan på valresultatet. Samtidigt är det viktigt att som väljare känna till att det finns aktörer med intresse, avsikt och förmåga att försöka påverka våra val. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) beskriver hur du kan försvara dig mot informationspåverkan: Handbok för privatpersoner | Myndigheten för psykologiskt försvar Valpåverkans tre faser Faser Hur långt innan valdagen inträffar den? Fasen kännetecknas av … Fas 1 5,5 månader … fokus på politiska ledare och kandidater. Kritik för att misskreditera de som ställer upp i valet. Fas 2 1 månad … fokus på politiska partier och institutioner för att elda på existerande motsättningar. Fas 3 1 vecka … fokus på själva valprocessen för att misstänkliggöra resultatet. Relaterad information Valpåverkan Fas 1: Personangrepp (Länsstyrelsen Jämtlands län) Rapport om valpåverkan från EU:s utrikestjänst (EEAS) Läs mer om valpåverkan hos Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) Kontakt Henrik Harr Kommunikatör Skicka e-post till Henrik Harr Telefon 010-225 33 16http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-08-13-valpaverkan-fas-2-elda-pa-motsattningar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-08-13-valpaverkan-fas-2-elda-pa-motsattningar.htmlWed, 15 Jul 2026 12:44:19 +0200Nya prioriteringar för länets beredskap fram till 2030 I mitten av juni träffades länets företrädare i Regionala rådet för att diskutera förslaget till kommande inriktning för perioden 2027–2030. Efter en konstruktiv dialog beslutade rådet att anta förslaget till ny inriktning. Följande tre områden ligger i fokus under perioden: Värdlandsstöd (med ökat fokus på civilt och humanitärt värdlandsstöd) Skydd av civilbefolkningen (inklusive mottagande av internflyktingar och okontrollerade befolkningsrörelser) Försörjningsberedskap för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Nytt säkerhetsläge Några centrala förändringar som skett sedan den föregående inriktningen är: Rysslands invasion av Ukraina och lärdomar från kriget, Sverige som Natomedlem, Utvecklad nationell struktur för krisberedskap och civilt försvar, Kriget och de krav ett krig ställer är dimensionerande¹ för det civila försvaret. Länet ska ha en uthållighet under minst tre månader under krigsliknande förhållanden. ¹ Att något är ”dimensionerande” betyder att det är det scenariot som myndigheter och andra ska ha som riktmärke när de planerar sin beredskap. Om exempelvis klimatförändringar är dimensionerande leder det till andra prioriteringar än om krig är det. Vad är regionala rådet? Regionala rådet för krisberedskap, skydd mot olyckor och totalförsvar är ett organ för informationsdelning, samråd och samverkan inom området krisberedskap och civilt försvar i Jämtlands län. Rådet ska främja åtgärder som syftar till att reducera risker, hot och sårbarheter samt öka förmågan att hantera samhällsstörningar i länet. Rådet leds av landshövdingen. Kontakt Björn Wickholm Funktionschef, samhällsberedskap Skicka e-post till Björn Wickholm Telefon 010-225 32 10http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-07-15-nya-prioriteringar-for-lanets-beredskap-fram-till-2030.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-07-15-nya-prioriteringar-for-lanets-beredskap-fram-till-2030.htmlThu, 02 Jul 2026 15:12:14 +0200Länsstyrelsernas panelsamtal i Almedalen Under Almedalsveckan arrangerade länsstyrelserna tre panelsamtal. De handlade om demokrati, företagande och hållbar tillväxt samt Sveriges totalförsvar. Samtliga panelsamtal spelades in och finns att ta del av här. Hur skapar Sverige bättre förutsättningar för investeringar, företagande och hållbar tillväxt i en tid av stora samhällsförändringar? Företrädare från näringsliv, politik och offentlig sektor diskuterade tillväxt, konkurrenskraft och de avvägningar som krävs för att utveckla Sverige. I samtalet medverkade Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen Maria Wetterstrand, samhällsdebattör och senior rådgivare på Miltton Halldora von Koenigsegg, COO på Koenigsegg Automotive och ordförande för Företagarna Carin Jämtin, landshövding i Västernorrlands län. Hur påverkas demokratin när sociala medier, AI och informationspåverkan förändrar människors sätt att ta del av information och fatta beslut? Ledande företrädare från journalistik, myndigheter, plattformar och beteendevetenskap diskuterade tillit, påverkan och demokratisk motståndskraft. I samtalet medverkade Anne Lagercrantz, vd för SVT Anders Thornberg, landshövding i Hallands län och tidigare rikspolischef samt chef för Säkerhetspolisen Janne Elvelid, ansvarig för samhällsfrågor på Meta psykologen och beteendevetaren Peder Lingdén. Vad kan Sveriges totalförsvar faktiskt leverera när det ställs på prov? Några av landets mest centrala företrädare för civilt och militärt försvar samlades för att diskutera totalförsvarets utveckling i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. I samtalet medverkade överbefälhavare Michael Claesson minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin Myndigheten för civilt försvars generaldirektör Mikael Frisell Lotta Finstorp, landshövding i Norrbottens län. Kontakt Jonas Johansson Kommunikationschef E-post till Jonas Johansson Telefon 010-2231274http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-07-02-lansstyrelsernas-panelsamtal-i-almedalen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-07-02-lansstyrelsernas-panelsamtal-i-almedalen.htmlFri, 03 Jul 2026 10:52:06 +0200Historiska kulturmiljöer – viktig byggsten till framtidens samhälle Sveriges 21 länsstyrelser har tillsammans tagit fram publikationen "Kulturmiljö i samhällsbygget". Den berättar om hur kulturmiljöer är en viktig del i samhällets resurshushållning och cirkulära omställning, men också hur ny kunskap och analyser av fornlämningar och kulturmiljöer bidrar i planeringen av ett hållbart samhälle. Länsstyrelsernas kulturmiljöarbete är beroende av ett kontinuerligt arbete med att ta fram aktuella och ändamålsenliga kunskapsunderlag om kulturmiljöer. Härigenom får kulturarvet en levande plats i samhällsbygget, där förståelsen av samtiden berikas och de historiska byggstenarna synliggörs. I hållbar samhällsutveckling handlar det om att kunna balansera och göra goda avvägningar mellan ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv. Kulturmiljöperspektiven har en naturlig plats i exempelvis bostadsbyggande, infrastruktursatsningar, gruvbrytning, gröna näringar och energiomställning. Kulturmiljöer från olika tider berikar det vardagliga stadslivet. Det nya behöver genomföras med respekt för det som redan finns på platsen. Mångfalden och blandningen av kulturmiljöer ger platsen dess karaktärsdrag och själ. I skriften får vi flera exempel på hur ny kunskap genereras och används i samhällsplanering och byggande. Digitalisering och nya tekniska lösningar underlättar när övergripande underlag och kategoriinventeringar tas fram. Nya digitala lösningar kan också användas i förmedling av historiska händelser och till forskning. Skriften finns i både tryckt och digital form och har levererats till bland annat Kulturdepartementet och Riksantikvarieämbetet. Den kommer också att distribueras till politiker samt lokala, regionala och nationella myndigheter. Länsstyrelsen planerar att framöver ta fram informationsskrifter med andra teman. Publikationen Kulturmiljö i samhällsbygget Vad är en kulturmiljö? Ett landskap, en stad eller en by är fulla av spår och lämningar som berättar människans historia från forntid till nutid. En kulturmiljö är en miljö som är påverkad av människan. Exempel på kulturmiljöer i Jämtlands län är byggnadsminnet Wilhelm Peterson-Berger, kulturreservatet Lillhärjåbygget eller fornlämningsmiljön Tibrandshögen. Mer om kulturmiljöer Kontakt Länsstyrelsen Jämtlands län jamtland@lansstyrelsen.se Telefon 010-225 30 00http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-07-02-historiska-kulturmiljoer---viktig-byggsten-till-framtidens-samhalle.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-07-02-historiska-kulturmiljoer---viktig-byggsten-till-framtidens-samhalle.htmlThu, 06 Aug 2026 16:12:21 +0200Valpåverkan Fas 1: Personangrepp Den 13 september är det val i Sverige, och då förväntas mängden desinformation i samhället öka. Mönstret för främmande makts valpåverkan kännetecknas av tre faser. I den första smutskastas vanligtvis politiker som ställer upp i valet. Som bekant är dagens säkerhetspolitiska läge i Europa oroligt. Till exempel har flera länder rapporterat om försök från främmande makt att påverka deras val. Det kan därför finnas ett ökat intresse för att påverka förtroendet för allmänna val även i Sverige. Tre faser av påverkan Den bedömningen gör EU:s utrikestjänst, European External Action Service (EEAS), i en rapport som publicerades i mars. Enligt den kan påverkansförsöken delas in i tre olika faser: Först misstänkliggörs politiska ledare, sedan förstärks motsättningar och till sist ifrågasätts själva valprocessen. Enligt det mönstret skulle alltså Sverige nu vara inne i Fas 1, där politiska ledare utpekas som exempelvis omoraliska, lögnaktiga eller olämpliga för uppgiften. Var alltså extra källkritisk mot den sortens nyheter just nu. Fas 1 pågår ända fram till valdagen, och ibland till och med efteråt. Det här kan du göra Det svenska valsystemet är robust, decentraliserat och transparent, vilket skapar en inneboende motståndskraft mot systematiska försök att påverka valresultatet. Samtidigt är det viktigt att som väljare känna till att det finns aktörer med intresse, avsikt och förmåga att försöka påverka våra val. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) beskriver hur du kan försvara dig mot informationspåverkan: Handbok för privatpersoner | Myndigheten för psykologiskt försvar Valpåverkans tre faser Faser Hur långt innan valdagen inträffar den? Fasen kännetecknas av … Fas 1 5,5 månader … fokus på politiska ledare och kandidater. Kritik för att misskreditera de som ställer upp i valet. Fas 2 1 månad … fokus på politiska partier och institutioner för att elda på existerande motsättningar. Fas 3 1 vecka … fokus på själva valprocessen för att misstänkliggöra resultatet. Relaterad information Rapport om valpåverkan från EU:s utrikestjänst (EEAS) Läs mer om valpåverkan hos Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) Kontakt Henrik Harr Kommunikatör Skicka e-post till Henrik Harr Telefon 010-225 33 16http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-07-01-valpaverkan-fas-1-personangrepp.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-07-01-valpaverkan-fas-1-personangrepp.htmlWed, 01 Jul 2026 09:00:00 +0200Ändringar i säkerhetsskyddslagen ger fyra länsstyrelser ökade befogenheter i sin tillsynsverksamhet Den 1 juli 2026 träder lagändringar i kraft på säkerhetsskyddsområdet. Som tillsynsmyndighet enligt säkerhetsskyddslagen innebär detta att länsstyrelserna i Norrbotten, Stockholm, Skåne och Västra Götaland får utökade befogenheter. Den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet omfattas även av en ny anmälningsplikt. Förändringen består av två delar, dels utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet , dels stärkt säkerhetsskydd vid fastighetsöverlåtelser. Syftet är att minska riskerna för och stärka Sveriges säkerhet. Lagändringarna innebär att: Tillsynsmyndigheterna får större möjligheter att ingripa mot pågående förfaranden som bedöms olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt. Detta gäller även i fall där det inte finns krav på säkerhetsskyddsavtal. Tillsynsmyndigheterna ska få vetskap om olämpliga förfaranden. Det införs därför ett krav på att förfaranden ska anmälas. Om en anmälan inte görs kan tillsynsmyndigheterna ta ut en sanktionsavgift. Tillsynsmyndigheterna ska kunna fatta snabba, tillfälliga beslut för att förhindra skada för Sveriges säkerhet i väntan på slutligt beslut. Tillsynsmyndigheternas rätt att granska andra aktörer än verksamhetsutövaren utökas, så att tillsyn kan ske hos aktörer i förfaranden som omfattas eller har omfattats av antingen ett krav på säkerhetsskyddsavtal eller den nya anmälningsplikten. Tillsynsmyndigheterna får utökade möjligheter att kräva att en verksamhetsutövare gör en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning även i anmälningspliktiga förfaranden, om det behövs för att kunna bedöma om ett förfarande är olämpligt ur säkerhetsskyddssynpunkt. Den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och som vill överlåta fastigheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet måste göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och pröva om överlåtelsen är lämplig. Dessutom måste verksamhetsutövaren samråda med tillsynsmyndigheten innan överlåtelsen. Tillsynsmyndigheterna kan förbjuda olämpliga överlåtelser. Regeringens proposition 2025/26:182 Utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet Regeringens proposition 2025/26:105 Stärkt säkerhetsskydd vid överlåtelse av fast egendom En ny anmälningsplikt Från och med den 1 januari 2027 gäller en ny anmälningsplikt för alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Detta innebär att ni som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska anmäla förfaranden som inletts före 1 december 2021. Anmälningsplikten omfattar även förfaranden med säkerhetsskyddsavtal som ingåtts med stöd av tidigare bestämmelser. förfaranden som har inletts efter den 1 december 2021, men innan er verksamhet bedömdes vara säkerhetskänslig. Observera att förfaranden som inletts efter den 1 december 2021 redan ska vara anmälda och omfattas därför inte av den nya anmälningsplikten. Skyldigheten att anmäla förfaranden börjar gälla först från och med den 1 januari 2027. Ni behöver inte anmäla förfaranden som omfattas av lagändringen innan dess. Anmälan sker enligt tillsynsmyndigheternas anvisningar. Länsstyrelsen kommer med mer information under hösten gällande detta. Relaterad information Tillsyn av säkerhetsskydd Kontakt Frej Olsen Tillsynshandläggare, Länsstyrelsen Norrbotten E-post Telefon växeln: 010-2255000http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-07-01-andringar-i-sakerhetsskyddslagen-ger-fyra-lansstyrelser-okade-befogenheter-i-sin-tillsynsverksamhet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-07-01-andringar-i-sakerhetsskyddslagen-ger-fyra-lansstyrelser-okade-befogenheter-i-sin-tillsynsverksamhet.htmlWed, 01 Jul 2026 08:26:00 +0200Stor obalans på bostadsmarknaden i Jämtlands län Bostadsmarknaden i Jämtlands län präglas av stora skillnader; både mellan och inom kommunerna. I områden nära Östersund och i delar av fjällvärlden, särskilt i närhet till de större skidanläggningarna, råder fortsatt bostadsbrist. Samtidigt innebär ett vikande befolkningsunderlag att det i andra delar av länet finns gott om bostäder. Det visar Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys för 2026. Fortsatt låga byggnivåer – trots viss ökning Bostadsbyggandet i länet ligger fortsatt på relativt låga nivåer, även om både antalet påbörjade och färdigställda bostäder ökade något under 2025. Samtidigt är framtiden för bostadsbyggandet oviss. Läget påverkas både av omvärldsläget och demografin, vilket skapar osäkerhet kring hur byggandet utvecklas framöver. Blandad bild av bostadsbrist och överskott Trots utmaningar i bostadsbyggandet har det generella behovet av bostäder minskat. Endast två av länets kommuner bedömer sig ha bostadsbrist, medan lika många anger att de har ett överskott. Samtidigt råder det fortsatt ett underskott på vissa boendeformer i länet, där det på vissa håll saknas tillgänglighetsanpassade bostäder saknas det på andra håll attraktiva boendeformer för barnfamiljer och billigare lägenheter för en yngre befolkning. Kommunerna har dock svårt att möta dessa behov utifrån marknadens villkor. En återkommande utmaning är också att många kommuner har svårt att möta behovet av bostäder till en befolkning som blir allt äldre. Länsstyrelsen bedömer att det blir allt viktigare för kommunerna att arbeta aktivt med sin bostadsförsörjning för att kunna göra rätt insatser, i rätt tid och på rätt plats. Bostadsmarknadsanalys 2026 – en lägesbild över bostadsförsörjningen i Jämtlands län Fakta: Bostadsmarknadsanalys Länsstyrelserna tar årligen fram regionala bostadsmarknadsanalyser enligt förordning (2011:1160). Analyserna lämnas till regeringen samt Boverket och utgör ett regionalt kunskapsunderlag till kommuner och andra aktörer om det aktuella läget i länen och om hur bostadsmarknaden har utvecklats under de senaste åren. Analyserna baseras bland annat på Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät som landets kommuner besvarar i januari månad. Relaterad information Bostadsförsörjning Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-30-stor-obalans-pa-bostadsmarknaden-i-jamtlands-lan.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-30-stor-obalans-pa-bostadsmarknaden-i-jamtlands-lan.htmlThu, 25 Jun 2026 08:00:00 +0200Ny livsmedelsstrategi ska stärka länets beredskap och öka den lokala matproduktionen Jämtlands län har nu en ny livsmedelsstrategi. Målet är att producera mer mat i länet, stärka hela livsmedelskedjan och öka förmågan att försörja befolkningen med mat – både i vardagen och vid kriser. Foto: Ann Kristin Solsten, Livsmedelsstrategi Jämtland Härjedalen 2026-2035 För länets invånare handlar det i praktiken om att mer livsmedel ska kunna produceras, förädlas och konsumeras lokalt. Det stärker både den regionala ekonomin och beredskapen om leveranser från andra delar av landet eller världen störs. Strategin pekar ut fyra prioriterade områden med den riktning som behövs i länet: robust livsmedelsförsörjning, ökad livsmedelsproduktion, hållbar konsumtion samt kunskap och innovation. Nu inleds arbetet med att omsätta strategin i konkreta åtgärder. Region Jämtland Härjedalen ansvarar för den kommande handlingsplanen, som tas fram tillsammans med aktörer från hela länets livsmedelssystem. Målet är ett mer robust Jämtland Härjedalen med ökad lokal matproduktion, starkare företag inom livsmedelskedjan och bättre förutsättningar att klara framtida kriser och störningar. Beslutad livsmedelsstrategi Jämtland-Härjedalen 2026-2035 Relaterad information Livsmedelsstrategi Kontakt Madeliene Larsen Funktionschef Jordbrukarstöd, Regionala livsmedelsfrågor, Sekretariatet för livsmedelsrådet E-post till Madeliene Larsen Telefon 010-2253378http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-25-ny-livsmedelsstrategi-ska-starka-lanets-beredskap-och-oka-den-lokala-matproduktionen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-25-ny-livsmedelsstrategi-ska-starka-lanets-beredskap-och-oka-den-lokala-matproduktionen.htmlMon, 22 Jun 2026 15:21:39 +0200Länsstyrelsen har beslutat om licensjakt på björn för 2026 Länsstyrelsen har beslutat att 85 björnar får fällas vid årets licensjakt i Jämtlands län, vilket är cirka 20 björnar färre än ifjol. Resultatet från spillningsinventeringen 2025 visar att björnstammen har minskat sedan 2020 och att den nu består av cirka 700 individer. Detta innebär att populationen ligger närmare förvaltningsmålet om 650 björnar. Syftet med licensjakten är i första hand att minska skadorna för rennäringen. Jakten ska också ta hänsyn till fäbodbrukets skadebild samt bidra till acceptans och trygghet hos allmänheten för stora rovdjur. Minskande björnstam Eftersom björnstammen närmar sig förvaltningsmålet innebär det att förvaltningen går in i en ny fas. Länsstyrelsen vill bibehålla stammen på en nivå nära förvaltningsmålet. – Därför bedömer vi att det är nödvändigt med en minskad tilldelning för 2026, säger Katrina Lindqvist, vilthandläggare på Länsstyrelsen Jämtlands län. Björnspillningsinventering ger viktig kunskap Hösten 2025 genomfördes en spillningsinventering i Jämtlands och Västernorrlands län. Resultatet visar att länets björnstam består till 64 procent av honor och till 36 procent av hannar. – Inventeringen är en förutsättning för en långsiktigt hållbar förvaltning av björnstammen. Var och en som skickat in prover har bidragit till att vi får bättre kunskap om björnstammens storlek och utbredning, säger Katrina Lindqvist. Nya jaktområden Inför årets licensjakt har samtliga jaktområden ritats om. Den största förändringen är att det tidigare större jaktområdet har delats upp i fyra, och att länets kärnområden för björn nu tillhör olika jaktområden. Syftet med förändringen är att rikta avskjutningen till skadedrabbade områden, samt att kunna reglera björnpopulationen i sin helhet i länet. – Vi ser att det fortsatt finns en problematik med björnar, särskilt på våren i kalvningsland. Där finns det behov att rikta en del av avskjutningen. Vi har också tagit till oss synpunkter som framkommit vid konsultationer och informationsmöten om att en del tidigare jaktområden var för stora, vilket bland annat resulterade i att björnar inte fällts i skadedrabbade områden, säger Jenny Landin, vilthandläggare på Länsstyrelsen Jämtlands län. Områdesindelningen gäller under hela jakttiden. E-tjänst för åtlar Nytt för i år är att jägarna ska anmäla sina åtlar via en e-tjänst som Länsstyrelsen tillhandahåller. Anmälan ska göras senast den 14 juli och åteln får tidigast etableras den 15 juli 2026. Via e-tjänsten kan jägare även återrapportera åtelverksamheten efter avslutad jakt. Björnjägarens ansvar Vid varje jakttillfälle ska en ansvarig jaktledare vara utsedd. Det innebär dock inte att den enskilde björnjägaren fråntas sitt ansvar. Den som deltar i licensjakten är skyldig att känna till och följa beslutet om licensjakt på björn i Jämtlands län i sin helhet. Besiktning av fällda björnar Besiktning av fällda björnar sker även i år till största delen vid särskilda besiktningsstationer. Det innebär att jägaren behöver transportera den fällda björnen till den plats som Länsstyrelsen anger. – Även om tilldelningen minskar är det fortsatt många björnar som ska besiktas. Med besiktningsstationerna möjliggör vi en snabbare och effektivare hantering under jaktens mest intensiva perioder, säger Jenny Landin. Mer information På sidan om björnjakt på vår webbplats finns mer information om årets licensjakt och om vad som gäller vid jakt med åtel. Det är även där du anmäler din åtel. Beslut om licensjakt efter björn i Jämtlands län 2026 – inklusive kartor över jaktområden Jakt på björn Relaterad information Jakt på björn Inventering av björn, Naturhistoriska riksmuseet Kontakt Jenny Landin Vilthandläggare E-post till Jenny Landin Telefon 010-2253440 Katrina Lindqvist Naturvårdshandläggare E-post till Katrina Lindqvist Telefon 010-2253505http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-22-lansstyrelsen-har-beslutat-om-licensjakt-pa-bjorn-for-2026.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-22-lansstyrelsen-har-beslutat-om-licensjakt-pa-bjorn-for-2026.htmlThu, 18 Jun 2026 11:01:53 +0200Fyra branscher löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt Den uppdaterade Nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism pekar ut fyra branscher som löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt. En av dessa är bokförings- och redovisningsbranschen, som omfattas av Länsstyrelsens penningtvättstillsyn. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland är tre av 17 organisationer som ingår i Samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som i dag har publicerat en uppdaterad nationell riskbedömning. Högre risknivå Risknivån bedöms generellt som högre på grund av att hotet från organiserad brottslighet har ökat, samt att brottsligheten blivit alltmer integrerad i den legala samhällsstrukturen. Fyra branscher löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt och dessa är bank- och finansieringsrörelse, betalningsinstitut, bokförings- och redovisningstjänster samt fastighetsmäklare. Bokförings- och redovisningsbranschen omfattas av länsstyrelsernas penningtvättstillsyn. Flera faktorer att uppmärksamma – De sektorer som omfattas av länsstyrelsernas penningtvättstillsyn är viktiga för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Bokförings- och redovisningsbranschen är störst av dessa sektorer. Den uppdaterade riskbedömningen lyfter flera riskfaktorer som dessa branscher behöver vara särskilt uppmärksamma på för att minska risken att deras tjänster utnyttjas av kriminella, säger Jesper Jacobsson, rättschef på Länsstyrelsen Skåne. Allvarliga hot mot samhället Den kriminella ekonomin omsätter årligen minst 352 miljarder kronor, enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. För att kunna använda brottsvinster i den legala ekonomin är kriminella aktörer beroende av penningtvätt, ofta via företag och företagskonton. – Penningtvätt och finansiering av terrorism är allvarliga hot mot samhället som kräver gemensamt ansvarstagande. Genom ökad kunskap om riskerna och stärkt samverkan mellan myndigheter och privata aktörer kan resurser och åtgärder riktas dit de gör störst nytta. Kunskap om riskerna är grunden för effektiva åtgärder, säger Annie Frohm från Polismyndigheten, ordförande i Samordningsfunktionen. Här kan du ta del av rapporten I Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism ingår: Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen Skåne, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Västra Götaland, Polismyndigheten, Revisorsinspektionen, Skatteverket, Spelinspektionen, Sveriges advokatsamfund, Säkerhetspolisen, Tullverket samt Åklagarmyndigheten. Kontakt Carina Cutlip Enhetschef E-post till Carina Cutlip Telefon 010-2231781http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-18-fyra-branscher-loper-storst-risk-att-utnyttjas-for-penningtvatt.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-18-fyra-branscher-loper-storst-risk-att-utnyttjas-for-penningtvatt.htmlMon, 29 Jun 2026 10:16:10 +0200VMA direkt till mobilen i sommar Under sommaren införs varningssystemet SE-Alert i Sverige. Då blir det möjligt för myndigheter att varna alla som befinner sig inom ett visst område på bara några sekunder. SE-Alert börjar implementeras den 1 juli och blir ett nytt sätt att sända VMA (Viktigt meddelande till allmänheten). Ett VMA skickas ut om det inträffar en samhällsstörning som hotar säkerheten i ett visst område. Idag skickas VMA via radio, tv, appar, webb, sms och utomhussignalen Hesa Fredrik. Skarpt ljud och vibration Informationen som skickas via SE-Alert kan nå mobiltelefoner i hela Sverige på ett fåtal sekunder utan att du behöver ladda ner en app eller registrera ditt telefonnummer i förväg. Meddelandet visas som en textnotis med en skarp ljudsignal och vibration. Detta sker även om mobilen är i tyst läge. Du behöver en uppdaterad smart mobil för att få varningslarmet. De allra flesta smarta telefoner, surfplattor och klockor med operativsystem iOS från Apple eller Android från Google som har stöd för 4G eller 5G kan ta emot varningar från SE-Alert. Systemet kommer att testas en gång om året. Smarta mobiltelefoner i ett drabbat område nås av SE-Alert oavsett vem som står på abonnemanget. Även barn och unga får det. Foto: MCF Relaterad information Läs mer om SE-Alert hos Myndigheten för civilt försvar Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) och andra varningar Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-18-vma-direkt-till-mobilen-i-sommar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-18-vma-direkt-till-mobilen-i-sommar.htmlWed, 17 Jun 2026 10:30:23 +0200Snart kan stöd sökas för samarbeten som stärker jämtländska livsmedel Har du en idé som kan öka intresset för och efterfrågan på livsmedel från Jämtlands län? Mellan den 1 augusti och 30 september 2026 går det att söka projektstöd för samarbeten inom livsmedel och besöksnäring. Stödet riktar sig till myndigheter, kommuner, regioner, företag, föreningar och andra organisationer som vill samarbeta för att stärka kunskapen om och attraktionskraften hos lokalproducerade livsmedel. För att kunna söka stödet krävs minst två samarbetande parter. Satsningen ska bidra till att fler väljer livsmedel från länet. Projekten kan exempelvis handla om regional livsmedelsförsörjning, småskalig livsmedelsförädling, matkultur, lokal matidentitet eller måltidsturism. Utlysningen omfattar drygt 2 miljoner kronor och stöd kan beviljas med upp till 1 miljon kronor per projekt. Projekten ska bidra till målen i den regionala mat- och livsmedelsstrategin för Jämtland Härjedalen. Ett av strategins fokusområden är ledande gastronomi och hållbar konsumtion. Läs mer om villkor, stödnivåer och hur du ansöker: Stöd för samarbeten, Länsstyrelsen Jämtlands län Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-17-snart-kan-stod-sokas-for-samarbeten-som-starker-jamtlandska-livsmedel.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-17-snart-kan-stod-sokas-for-samarbeten-som-starker-jamtlandska-livsmedel.htmlMon, 15 Jun 2026 15:05:23 +0200Resultatet från björninventeringen 2025 är klart Resultatet från höstens björnspillningsinventeringen visar att björnstammen i Jämtlands län har minskat sedan inventeringen 2020. För sex år sedan uppskattades stammen till 1044 björnar; medan den senaste inventeringen visar att antalet björnar nu är nere i cirka 717 individer. Under hösten 2025 genomfördes en björnspillningsinventering i Jämtlands och Västernorrlands län. Totalt samlades 4 583 spillningsprover in för analys. Resultatet visar att det finns totalt 961 björnar i de båda länen. Varav 552 honor, 342 hanar - och 67 björnar där kön inte kunde fastställas. – Vi är nöjda med resultatet av inventeringen. Tack vare Jägareförbundets jaktvårdskretsar och allmänheten fick vi in ett stort antal spillningsprover, vilket ger ett väldigt bra underlag för beräkning av björnstammen. Resultatet visar att stammen i länet har minskat, vilket var förvaltningens målsättning, säger Nicklas Rumm, samordnare för rovdjursinventering på Länsstyrelsen Jämtlands län. Sedan björnspillningsinventeringen 2020 har Länsstyrelsen arbetat för att minska björnstammen, detta för att närma sig förvaltningsmålet på 650 björnar. Resultatet från 2025 visar att björnstammen nu ligger ganska nära det målet. Inventeringen visar samtidigt att könsfördelningen fortfarande är ojämn: i Jämtlands län utgör honorna 64 procent av björnstammen medan hanarna utgör 36 procent. Viktigt underlag för förvaltningen av björnstammen Björnspillningsinventering genomförs var femte år för att få en ungefärlig bild av björnstammens storlek och geografiska utbredning. Resultatet är viktigt för att kunna förvalta björn på ett långsiktigt hållbart sätt. – Spillningsinventeringen ger oss en riktlinje för hur vi ligger i förhållande till förvaltningsmålet. Resultatet utgör också en grund för beslutet om hur många björnar som får fällas kommande licensjakter, säger Nicklas Rumm. Mer om resultaten i kommande rapport Spillningsinventeringen genomförs av Länsstyrelserna tillsammans med Svenska Jägareförbundet, Naturvårdsverket och Naturhistoriska Riksmuseet. Naturhistoriska Riksmuseet publicerar en fullständig rapport om inventeringens resultat under sommaren 2026. Länsstyrelsen vill rikta ett stort tack till alla som varit med och samla prover under inventeringen. Björninventering 2025. Naturhistoriska riksmuseet Inventering av björnar Kontakt Nicklas Rumm Vilthandläggare Skicka e-post till Nicklas Rumm Telefon 010-225 33 30http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-15-resultatet-fran-bjorninventeringen-2025-ar-klart.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-15-resultatet-fran-bjorninventeringen-2025-ar-klart.htmlWed, 10 Jun 2026 15:37:19 +0200Länsstyrelserna stärker kommunernas brottsförebyggande arbete En ny redovisning till regeringen visar att länsstyrelserna och Brottsförebyggande rådet hjälper fler kommuner att arbeta systematiskt och följa lagen. Samtidigt efterfrågar länsstyrelserna mer stabila resurser för att klara uppdraget långsiktigt. I slutet av mars 2026 lämnade länsstyrelserna en redovisning till Justitiedepartementet. Rapporten beskriver hur det regionala stödet utvecklats mellan mars 2025 och mars 2026. Under perioden fokuserade länsstyrelserna på att omvandla lagstiftning till praktisk handling genom samverkan och behovsanpassat stöd. Länsstyrelserna har under året även stärkt sin kompetens genom mentorskap och interna nätverk. – Vi spelar en avgörande roll som samordnande aktör. Genom att omsätta nationella strategier till lokal nytta gör vi det brottsförebyggande arbetet mer effektivt och hållbart i hela landet, säger nationell samordnare, Rickard Silva, nationell brottsförebyggande samordnare för länsstyrelserna. Resurser avgör framgången Redovisningen visar att länsstyrelsernas insatser ger konkreta resultat och ökar länens motståndskraft. Trots framgångarna finns också utmaningar. Framför allt mindre kommuner har ofta begränsade resurser och saknar den organisation som krävs för ett effektivt arbete. Länsstyrelserna betonar därför att arbetet kräver långsiktighet, stabil finansiering och tydliga uppdrag för att de goda resultaten ska bestå. Framtida behov av samordning Framåt ser länsstyrelserna ett stort behov av att stärka samordningen av de nationella myndigheternas insatser. I dag arbetar dessa ofta parallellt gentemot kommunerna, vilket innebär dubbla kontaktytor. Det finns potential för ett mer sammanhållet arbetssätt. Rapporten lyfter fram länsstyrelsen som den naturliga aktören att hålla ihop arbetet regionalt. Delredovisning: Länsstyrelsernas uppdrag att fortsätta utveckla det regionala stödet i det brottsförebyggande arbetet Kontakt Rickard Silva Samordnare brottsförebyggande arbetet E-post till Rickard Silva Telefon 010-2244287 Ulrika Viklund Samordnare brottsförebyggande arbete E-post till Ulrika Viklund Telefon 0611-349021http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-10-lansstyrelserna-starker-kommunernas-brottsforebyggande-arbete.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-10-lansstyrelserna-starker-kommunernas-brottsforebyggande-arbete.htmlTue, 09 Jun 2026 09:00:00 +0200Bob gör skillnad för barn och unga som riskerar att dras in i grov brottslighet Rekryteringen av barn och unga till kriminella miljöer fortsätter och allt fler yngre utnyttjas att begå våldsbrott. Fler aktörer samverkar i samhället för snabbare insatser mot unga i riskzon. Trots att uppdraget nu slutredovisats fortsätter arbetet för att utveckla stödet till fler kommuner. Under de senaste två åren har myndigheter och andra aktörer utvecklat samarbetet genom Bob (barn och unga i organiserad brottslighet), en samverkansstruktur där bland annat skola, socialtjänst, polis, kriminalvård och länsstyrelsen ingår. Tillsammans arbetar de för att tidigt upptäcka och stötta barn och unga som antingen redan är etablerade i eller riskerar att dras in i organiserad brottslighet. Samverkansstrukturen finns nu i stora delar av landet och har stärkts på lokal nivå. Det gör att fler aktörer kan agera tidigare, mer samordnat och med barnets bästa i fokus. Agerar tidigt och snabbt utifrån barn och ungas behov Många barn och unga som riskerar att rekryteras lever i utsatta situationer – otrygga uppväxtförhållanden, psykisk ohälsa eller kriminalitet i familjen. Därför behöver skola, socialtjänst, polis och andra aktörer samarbeta för att se hela barnets situation och ge rätt stöd i tid. Genom att skapa gemensamma lägesbilder och dela mer information med varandra, kan olika aktörer agera mer samordnat och effektivt runt enskilda barn och unga. – Styrkan i Bob är den obrutna kedjan från nationell till lokal nivå. Samtidigt är förmågan att prioritera utifrån unika geografiska förutsättningar helt avgörande för att vi ska kunna skydda våra unga, säger landshövding Anders Thornberg i Hallands län. Fortsatt utveckling för arbetet inom Bob-uppdraget Utvecklingen handlar bland annat om att säkerställa en ändamålsenlig samverkan mellan berörda aktörer, stärka kartläggningen av målgruppen barn och unga med riskfaktorer och att integrera den i gemensamma lägesbilder. Ny lagstiftning ger skola, socialtjänst och polis bättre möjligheter att dela information för att förebygga kriminalitet. Den behöver användas i större utsträckning i det förebyggande arbetet. Samtidigt är det viktigt att involvera fler aktörer, som hälso- och sjukvård, kriminalvård, civilsamhälle och näringsliv samt att fortsätta utveckla insatser mot rekryteringen i sociala medier. – Länsstyrelserna sprider Bob-arbetets resultat över hela landet. Att vi delar med oss av framgångsrika arbetssätt är helt avgörande för att kunna skydda våra unga mot den organiserade brottsligheten, säger länsråd Ann Holmlid på Länsstyrelsen Östergötland. Exempel på samverkan Bob i Halmstad: gemensamt mindset och snabba insatser Bob-samverkan i Halmstad gör det möjligt att snabbt fånga upp barn och unga i riskzon genom ett nära samarbete mellan polis, skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvården. Insatser kan snabbt sättas in eftersom alla fått förståelse för varandras uppdrag och delar lägesbilder. Ett exempel där samverkan gjort skillnad är i skolan. Från att ha haft utmaningar med kriminalitet som kom in i klassrummen, kunde lugnet återställas med olika insatser som ett nytt trygghetsteam. Det som ger framgång är att bygga goda relationer, skapa snabba kontaktvägar och våga testa nya arbetssätt, menar Stina Ljungdahl som är kommunpolis i Halmstad. – Vi jobbar som ett Bob-lag med målet att skydda barnen mot organiserad brottslighet. Vårt gemensamma mindset är ”inte sen, inte någon annan utan nu och vi tillsammans”. Det ger effekt och ökar tilliten till att samhället agerar snabbt när det behövs, säger hon. Bob i Karlstad: nära samverkan med korta kontaktvägar I Karlstads Bob-råd samlas chefer från skola och socialtjänst, brottsförebyggande samordnare och andra nyckelfunktioner från lokalpolisområdets fem kommuner. Även Länsstyrelsen, barn- och ungdomspsykiatrin, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten deltar i arbetet. En avgörande framgångsfaktor är att få ökad kunskap om de olika verksamheterna och att skapa korta kontaktvägar, menar kommunpolisen Ida Hasselroth. Ett särskilt telefonnummer används när en aktör i kommunen snabbt behöver råd och stöd i frågor som rör barn och unga. En viktig styrka i arbetet är också att samla flera kommuner i ett gemensamt forum. Deltagarna delar lägesbilder och utbyter erfarenheter- både goda exempel och utmaningar- för att tillsammans hitta lösningar. - Vår nära samverkan och de korta kontaktvägarna har bland annat bidragit till att förhindra en planerad skolskjutning och till att hantera ett ärende där en ungdom gömde ett vapen hemma hos sig, säger Ida Hasselroth. Slutredovisning av tidigare uppdrag I april 2025 gav regeringen i uppdrag åt de åtta myndigheterna inom Bob att fortsätta utveckla stödet. Det uppdraget redovisades i april 2026. Uppdrag att fortsätta utveckla stödet till arbetet med barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott med koppling till organiserad brottslighet, Länsstyrelsen Västerbotten Så bidrar de olika myndigheterna i Bob Polismyndigheten leder den lokala samordningen och bidrar med metoder för att identifiera unga i riskzon. Åklagarmyndigheten bidrar med expertis kring rättsprocessen och aktuell lagstiftning. Skolverket bidrar med kunskap och stöd om skolans roll som skyddsfaktor i det brottsförebyggande arbetet, och om hur skolan kan stärka elevers trygghet, närvaro och möjlighet att fullfölja sin utbildning. Socialstyrelsen stöttar socialtjänst och hälso- och sjukvård i hela det brottsförebyggande arbetet med barn och unga, med kunskapsbaserade arbetssätt och insatser med stöd i forskning. Statens institutionsstyrelse (SiS) fokuserar på att skapa trygga övergångar och hållbar utslussning för de unga som är placerade. Kriminalvården kan möjliggöra för insatser från andra aktörer då ett barn är häktat samt samplanera insatser och åtgärder för barn som dömts till ett straff. Brottsförebyggande rådet (Brå) tar fram och utvecklar kunskap om brott och brottsförebyggande arbete samt ger stöd till aktörer inom Bob-samverkan. Länsstyrelserna leder det regionala arbetet och fungerar som länken mellan nationella strategier och lokala behov. Relaterad information Bob-guide, Brottsförebyggande rådet Bob-samverkan i Halmstad, Polismyndigheten Kontakt Charlie Lundgren Handläggare E-post till Charlie Lundgren Telefon 010-2254533http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-09-bob-gor-skillnad-for-barn-och-unga-som-riskerar-att-dras-in-i-grov-brottslighet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-09-bob-gor-skillnad-for-barn-och-unga-som-riskerar-att-dras-in-i-grov-brottslighet.htmlMon, 08 Jun 2026 00:01:00 +0200Länsstyrelsen undersöker fler misstänkt förorenade områden Under sommaren 2026 undersöker konsulter på uppdrag av länsstyrelsen misstänkt förorenade områden på flera platser i länet. Provtagningar genomförs både från båt och på land. Inventeringen av föroreningar inleds vecka 27. Orter som berörs är bland annat Myrviken, Huså, Strömsund, Hammerdal, Häggenås och Gällö. Undersökningarna riktas mot bland annat PFAS-ämnen, metaller och oljeföroreningar. Innan en provtagning får berörda fastighetsägare och verksamhetsutövare information om tid och plats. Totalt undersöks 20 platser avseende PFAS. På ytterligare fem platser tas prover av sediment i sjöar och vattendrag. Utöver dessa undersöks även området vid Huså gruva. Länsstyrelsen Jämtlands läns arbete med PFAS Länsstyrelsen undersöker halterna av flera miljögifter i länets sjöar och vattendrag. Tidigare provtagningar har visat höga halter av PFAS i vissa fiskarter, vilket har lett till att tillfälliga lokala kostråd införts för Lillsjön och delar av Storsjön. Kartläggning av förorenade områden Kontakt Eva Smedborn Paulsson Miljöskyddshandläggare E-post till Eva Smedborn Paulsson Telefon 010-2253299 Kristina Tajani Miljöskyddshandläggare E-post till Kristina Tajani Telefon 010-2253415http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-08-lansstyrelsen-undersoker-fler-misstankt-fororenade-omraden.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-08-lansstyrelsen-undersoker-fler-misstankt-fororenade-omraden.htmlFri, 05 Jun 2026 12:50:15 +0200Eldrimner representerar Sverige i ny nordisk satsning på vardagsmat Nordiska ministerrådet gör en ny satsning på mat och vill bygga vidare på det manifest som skapades för drygt 20 år sedan. Arbetet sker tillsammans med flera aktörer i Norden, där Eldrimner är Sveriges representant. Eldrimner har regeringens uppdrag att bedriva nationellt resurscentrum för mathantverk. Verksamheten har sitt säte i Ås, Krokoms kommun. År 2024 undertecknade tolv välkända kockar tiopunktsmanifestet om renhet, säsong, etik, hälsa, hållbarhet och kvalitet. I den nya satsningen från Nordiska ministerrådet är tanken att lära från den gastronomiska utvecklingen för att utveckla vardagsmaten. Nordiska ministerrådet har beslutat att arbetet ska skifta fokus från professionella kök till hem och vardagsmat. I detta arbete vill man engagera barn och deras familjer. Som ett första steg i det arbetet har Nordiska ministerrådet knutit till sig aktörer från olika länder. Representanterna är: Eldrimner, Sverige Norges Bygdekvinnelag The Finnish Society for Food Education, Ruukku Högskolan på Åland Katuaq, Grönland Meyers Madhus, Danmark Även Island och Färöarna kommer att ha representanter i arbetet. I Nordiska ministerrådets nya satsning som pågår under 2026 och 2027 deltar bibliotek i de olika länderna genom den nordiska biblioteksorganisationen Nordic library association. Vilka konkreta aktiviteter Eldrimner kommer att arbeta med presenteras under vintern för att kulminera i slutet av april 2027 när biblioteken i Norden har en gemensam temavecka om mat. Eldrimners kurser och verksamhet Eldrimner har, via Länsstyrelsen i Jämtlands län, regeringens uppdrag att bedriva nationellt resurscentrum för mathantverk för att utveckla och bevara kunskap om mathantverk. Eldrimner finansieras av statliga medel och medfinansieras av Europeiska unionen. Relaterad information Manifestet för Ny nordisk mat (2004) Eldrimner Kontakt Annelie Lanner Redaktör E-post till Annelie Lanner Telefon 010-2253239 Ulrika Brydling Enhetschef E-post till Ulrika Brydling Telefon 010-2253390http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-05-eldrimner-representerar-sverige-i-ny-nordisk-satsning-pa-vardagsmat.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-05-eldrimner-representerar-sverige-i-ny-nordisk-satsning-pa-vardagsmat.htmlThu, 04 Jun 2026 16:24:45 +0200Det här gäller på Vildmarksvägen i sommar När Vildmarksvägen öppnar den 6 juni väntas många besökare till Stekenjokk och området längs vägen. Flera aktörer samarbetar därför för att informera om parkeringsförbud, beträdnadsförbud, renbetesland och hur du som besökare visar hänsyn till djur, natur och andra trafikanter. Flera aktörer samarbetar längs Vildmarksvägen Vildmarksvägen öppnar för säsongen den 6 juni. Under sommaren väntas många besökare till Stekenjokk och området längs vägen. Under 2025 lade Trafikverket ny beläggning på fem mil av Vildmarksvägen. Trafikverket asfalterade också grusvägar i Kultsjödalen. De förbättrade vägarna kan leda till fler besökare i området. Därför samarbetar Trafikverket, Polisen, Länsstyrelsen Västerbotten, Länsstyrelsen Jämtlands län, Dorotea kommun, Vilhelmina kommun, Strömsunds kommun och Vilhelmina södra sameby för att informera besökare om vad som gäller längs Vildmarksvägen. Förbud att stanna och parkera vid Stekenjokk Mellan 6 juni och 15 juli är det förbjudet att stanna och parkera längs en cirka fem kilometer lång sträcka av Vildmarksvägen på Västerbottenssidan. Förbudet finns för att trafiken ska flyta bättre och för att flyttande och kalvande renar ska få lugn och ro. Sträckan är väl skyltad med information om vad som gäller. Det finns två öppna parkeringar där du får stanna: Stekenjokkparkeringen (markerat med A på kartan) Tjåkkolaparkeringen (markerat med B på kartan) Beträdnadsförbud vid Skåarnja fågelskyddsområde Från 10 juni till 10 juli gäller beträdnadsförbud i terrängen runt Skåarnja, som är ett fågelskyddsområde i Jämtlands län. Det betyder att du inte får gå ut i terrängen förutom på anvisade leder. Håll dig därför till vägen och de parkeringsplatser som är öppna och anvisade. Syftet med fågelskyddsområdet är att skydda sällsynta fågelarter under häckningen. Området är väl skyltat med information om vad som gäller. Vildmarksvägen går genom renbetesland Vildmarksvägen går genom renbetesland och den vackra fjällmiljön gör det naturligt att vilja stanna till och rasta hunden. Visa hänsyn till renskötseln och håll alltid hunden kopplad. Inom renbetesområden ska hundar hållas kopplade oavsett tid på året enligt 93 § rennäringslagen. Om du stöter på renar ska du hålla avstånd, stanna upp och låta dem gå undan i lugn och ro. Gå inte rakt mot renarna och försök inte komma nära för att fotografera. Om renarna springer i väg eller drar sig undan har du kommit för nära. Lämna inget skräp efter dig Stekenjokk och området runt Vildmarksvägen är känsligt. Lämna därför inget skräp i naturen. Använd de soptunnor som finns. Om det saknas soptunna ska du ta med skräpet hem. Det gäller även matrester, förpackningar, toalettpapper och hundbajs. Anpassa hastigheten Många färdas på Vildmarksvägen under sommaren. Renar och andra djur rör sig i området, och vädret kan skifta snabbt. Som förare behöver du anpassa hastigheten efter förhållandena och visa hänsyn till andra trafikanter. Om Vildmarksvägen Vildmarksvägen är Sveriges högst belägna asfalterade väg. Den går över Stekenjokkplatån, mellan Jämtlands och Västerbottens län, på väg 824 och 1067. Den drygt 50 mil långa vägen sträcker sig från Vilhelmina i Västerbotten till Strömsund i Jämtland och tillbaka till Vilhelmina via Hoting och Dorotea. Längs vägen finns kalfjäll, urskogsområden, åar, sjöar och vattenfall. Vildmarksvägen är öppen i hela sin sträckning mellan 6 juni och 15 oktober . På grund av snömängderna stängs vägen över kalfjället varje vinter. Relaterad information Skåarnja naturreservat och fågelskyddsområde Tillfälligt förbud om att stanna och parkera på del av Vildmarksvägen i Stekenjokk Information från Trafikverket om bron över Leipikälven vid Ankarvattnet Information om Vildmarksvägen hos Strömsunds kommun Information om Vildmarksvägen hos Vilhelmina kommun Information om Vildmarksvägen hos Dorotea kommun Kontakt Länsstyrelsens naturvårdsförvaltning Skicka e-post till naturvårdsförvaltningenhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-04-det-har-galler-pa-vildmarksvagen-i-sommar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-04-det-har-galler-pa-vildmarksvagen-i-sommar.htmlMon, 01 Jun 2026 14:53:36 +0200Länsstyrelserna tar över skyddsrumskontroller Länsstyrelserna har fått i uppdrag att förbereda sig för att från och med 1 januari 2027 ta över ansvaret för att kontrollera skyddsrum. Fram till dess ansvarar Myndigheten för civilt försvar för kontrollerna. Syftet med förändringen är bland annat att kontrollverksamheten ska intensifieras och befolkningsskyddet på så sätt stärkas. Under 2026 har länsstyrelserna fått i uppdrag av regeringen att planera och förbereda övertagandet i samverkan med Myndigheten för civilt försvar. Senast den 4 december 2026 ska uppdraget redovisas till Regeringskansliet. Redovisningen ska innehålla en redogörelse av hur varje länsstyrelse planerar att uppfylla sitt ansvar att kontrollera skyddsrum. Länsstyrelsen i Stockholms län samordnar uppdraget. – Regeringen är tydlig med att man vill att kontrollverksamheten ska öka i takt och det tillförs också mer resurser för detta framöver, säger Mikael Jeppson, försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Stockholms län. Att rusta upp landets skyddsrum är en av de åtgärder som försvarsberedningen pekat på som ger störst förmågehöjande effekt på kort sikt. Ny lag om skyddsrum från och med den 1 juni Idag den 1 juni träder en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen i kraft som innebär nya krav på kommuner och fastighetsägare. Bland annat ska ägare till byggnader eller anläggningar med skyddsrum bli skyldiga att genomföra förenklade kontroller efter föreläggande från ansvarig myndighet. Även regleringen om underhåll och förbättringsåtgärder i skyddsrum förtydligas. Mer information om lagändringarna: Ny lag om skyddsrum träder i kraft – nya krav på kommuner och fastighetsägare, Myndigheten för civilt försvar Skyddsrum i Sverige I Sverige finns cirka 64 000 skyddsrum som fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare ska kunna ställa i ordning inom 48 timmar vid höjd beredskap. Översikt över skyddsrum och skyddade utrymmen, Myndigheten för civilt försvar Kontakt Björn Wickholm Funktionschef E-post till Björn Wickholm Telefon 010-2253210 Roy Zacharias Handläggare inom lagen om skydd mot olyckor, Länsstyrelsen i Stockholms län roy.zacharias@lansstyrelsen.se Telefon 010-223 13 71http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-01-lansstyrelserna-tar-over-skyddsrumskontroller.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-06-01-lansstyrelserna-tar-over-skyddsrumskontroller.htmlWed, 27 May 2026 10:00:00 +0200Nu finns en handlingsplan för elektrifiering i Jämtlands län Sverige befinner sig mitt i en elektrifiering av samhället. Våren 2026 är omställningen från det fossila bränsleberoendet till egenproducerad el extra aktuell, med tanke på de farhågor som finns för en internationell energikris. Länsstyrelsen Jämtlands län har tagit fram en regional handlingsplan för länets roll i det nationella arbetet. Jämtlands län är idag en av Sveriges ledande exportörer av fossilfri el – länet står för en tiondel av Sveriges totala elproduktion. Genom den höga elproduktionen, kombinerat med låg elanvändning, producerar länet cirka nio gånger mer el än vad vår region använder. Elektrifieringen är inte bara en teknikfråga, utan en nyckelfråga för länets hållbara utveckling och framtida konkurrenskraft. För att påskynda elektrifieringen och skapa rätt förutsättningar har regeringen gett samtliga länsstyrelser i uppdrag att ta fram en regional handlingsplan. I Jämtlands län utgår handlingsplanen från den regionala energi- och klimatstrategi som Länsstyrelsen, tillsammans med Region Jämtland Härjedalen, reviderade under 2024–2025. – Handlingsplanen ska vara ett aktuellt och levande dokument som driver på åtgärder för elektrifieringen i länet, säger energi- och klimatstrateg Jimmy Nilsson vid Länsstyrelsen Jämtlands län. – Då kommunerna har en nyckelroll i elektrifieringen är det viktigt att stötta energiplanering och erfarenhetsutbyte mellan kommun och nätbolag. Ytterligare en viktig åtgärd är kartläggningen av laddbehov och laddinfrastruktur för fordon, så att fokus läggs på rätt saker i elektrifieringen av transportsektorn. Handlingsplanen innehåller behov och förslag på åtgärder som kan genomföras av länets aktörer under de kommande 2–3 åren. Två av handlingsplanens elva åtgärder Behåll och nyttja dagens elprisområden som incitament till energieffektiviseringar och elproduktion Elprisområden fyller en viktig funktion att attrahera etableringar i behov av el till områden med högre elproduktion än efterfrågan, samt attrahera ny elproduktion till elprisområden med högre användning än produktion. Detta bidrar till ett robust elsystem och samhällsutveckling i hela landet. Identifiera och enas om prioriterade aktiviteter för att öka den lokala samhällsnyttan av länets elöverskott I dagsläget sker stora investeringar för att kunna öka överföring av el från norra Sverige till södra Sverige. Att arbeta för en utveckling där elen till större del används där den produceras skulle leda till en mer effektiv och rättvis omställning av samhället. Här kan du läsa hela handlingsplanen Öka takten – en handlingsplan för fortsatt elektrifiering i Jämtlands län åren 2026–2028 Handlingsplanens elva åtgärder i korthet Energisystemet Behåll och nyttja dagens elprisområden som incitament till energieffektiviseringar och elproduktion Identifiera och enas om prioriterade aktiviteter för att öka den lokala samhällsnyttan av länets elöverskott Utbildning och information om: – anslutningsprocessen vid nyetableringar – samhällsnyttan av olika typer av etableringar – elnätets betydelse för fortsatt elektrifiering Energiplanering Fortsätta arbetet med kommunal energiplanering Forum för kommunens energiplanerare och nätbolagen Aktivt arbete med nätutvecklingsplanerna Aktuellt kunskapsunderlag om länets energisystem Utbildning och information om: – vikten av energieffektivisering – effekt, lagring och flexibilitet – energiplanering i översiktsplanering – energiberedskap Transporter och arbetsmaskiner Kartlägga länets laddbehov och laddinfrastruktur Samordnade offentliga upphandlingar av fossilfria fordon och tjänster Utbildning och information om: – fossilfria upphandlingar – finansieringsmöjligheter Kontakt Jimmy Nilsson Energi- och klimatstrateg Skicka e-post till Jimmy Nilsson Telefon 010-225 32 89http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-05-27-nu-finns-en-handlingsplan-for-elektrifiering-i-jamtlands-lan.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-05-27-nu-finns-en-handlingsplan-for-elektrifiering-i-jamtlands-lan.htmlMon, 25 May 2026 16:45:46 +0200Totalförsvar och livsmedelsförsörjning i fokus när länsstyrelserna samlades i Linköping För sjätte året i rad samlades ledningspersoner från landets länsstyrelser för att stärka samverkan kring totalförsvarsfrågor. Under årets träff låg särskilt fokus på Sveriges livsmedelsförsörjning i kris och krig. Sydöstra civilområdet stod värd för mötet som i år ägde rum i Linköping. Dagarna gav en viktig påminnelse om hur vi alla hänger ihop. Det är tillsammans som vi skapar ett mer robust och motståndskraftigt Sverige, säger Gunilla Svantorp, landshövding i Östergötland och civilområdeschef för Sydöstra civilområdet, som stod värd för mötet. Tema: ledning och samverkan En nyckel för att upprätthålla samhället i kris och krig är gemensam förståelse för beredskapssystemets alla delar och hur alla som verkar i det kan samarbeta på bästa sätt. Därför var Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar inbjudna för att berätta om civil-militär samverkan och det civila försvaret på nationell, högre regional och regional nivå. Myndigheten för totalförsvarsanalys berättade om slutredovisningen av regeringsuppdraget om att följa upp och utvärdera myndigheternas implementering av den nya strukturen för civilt försvar och samhällets krisberedskap. Presentationen belyste forumets tema och gav ingångsvärden till fördjupande diskussioner om civilområdesansvariga länsstyrelsers och länsstyrelsernas roll i ledningen och samordningen av totalförsvaret. Jag och länsrådet Susanna Löfgren, som ansvarar för arbetet på GD-nivå i sektorn Livsmedel och dricksvattenförsörjning, berättade om våra förutsättningar och utmaningar med arbetet. Vi har nu lagt en plan för vägen framåt och hur vi hanterar det gemensamt mellan oss 21 länsstyrelser. Med målet att alla, även under svåra störningar, ska ha tillräckligt med säker mat och säkert dricksvatten och att hanteringen av avlopp och avfall ska fungera, säger Marita Ljung, Landshövding i Jämtlands län. Livsmedelsförsörjning ur länsstyrelsens perspektiv För att rama in ämnet livsmedelsförsörjning under kris och höjd beredskap var Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) inbjudna för att ge sina inspel. Tillsammans diskuterades hur Sveriges livsmedelsförsörjning påverkas av omvärlden, men även av länsstyrelsens andra uppdrag inom exempelvis djurhållning och dricksvatten. Hos oss i norra Sverige är livsmedelsförsörjning en av våra viktigaste frågor. Det är ett komplext område med många organisationer som har olika roller i planeringen, så det var givande att vi fick möjlighet att både öka vår kunskap och diskutera de här frågorna, säger Lotta Finstorp, landshövding i Norrbottens län och civilområdeschef i det Norra civilområdet. Landshövdingarna från Norra civilområdet deltog vid Strategiskt ledningsforum. Från vänster: Helene Hellmark Knutsson, Länsstyrelsen Västerbotten, Lotta Finstorp, Länsstyrelsen Norrbotten, Carin Jämtin, Länsstyrelsen Västernorrland och Marita Ljung, Länsstyrelsen Jämtlands län. Strategiskt ledningsforum Strategiskt ledningsforum är ett årligt möte som samlar höga chefer inom länsstyrelserna för att diskutera civilt försvar. I år stod Sydöstra civilområdet, som består av Länsstyrelserna i Östergötland, Jönköping och Kalmar län, värd för mötet. Under mötet var landshövdingar och civilområdeschefer, försvarsdirektörer, civilområdeskanslichefer och länsråd samlade i Linköping. Deltog gjorde även ledningsrepresentanter från andra myndigheter och beredskapsmyndigheter: Försvarsmakten, Myndigheten civilt försvar, Myndigheten för totaltförsvarsanalys samt Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Relaterad information Civilt försvar Sveriges sex civilområden Kontakt Maria Lindgren Kommunikatör E-post till Maria Lindgren Telefon 010-2255294http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-05-25-totalforsvar-och-livsmedelsforsorjning-i-fokus-nar-lansstyrelserna-samlades-i-linkoping.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-05-25-totalforsvar-och-livsmedelsforsorjning-i-fokus-nar-lansstyrelserna-samlades-i-linkoping.htmlFri, 22 May 2026 14:04:33 +020034 arter omfattas av ny nationell förteckning över invasiva arter En ny nationell förteckning över invasiva främmande arter börjar gälla den 15 maj. Förteckningen omfattar 34 arter, varav sju med säkerhet finns i Jämtlands län. Regeringen har beslutat om en nationell förteckning över invasiva främmande arter samt en ny förordning som börjarde gälla den 15 maj. 34 invasiva arter finns med på den nationella förteckningen, varav sju med säkerhet finns i Jämtlands län. Beslutet om en nationell förteckningen är en del av ett stärkt arbete för att skydda svensk natur, biologisk mångfald och samhällsekonomiska värden från arter som riskerar att orsaka stor skada. Den nationella förteckningen kompletterar EU:s regelverk och gör det möjligt att agera mot arter som är problematiska i Sverige, men som inte omfattas av EU-förteckningen. EU:s förteckning omfattar 114 arter och den nationell förteckning omfattar 34 arter. Arter på den nationella förteckningen Arter på land: blomsterlupin sandlupin vresros kaukasiskt fetblad sibiriskt fetblad strandkotula spärroxbär kanandensiskt gullris höstgullris Arter i vatten: vattenpest sjögull brun dvärgmal silverruda muksun peledsik marmorkarp prickig dvärgmal väderfiskar, 10 st svartmunnad smörbult puckellax knölskallelöja storhuvad smörbult Amerikansk hummer apelsinläpp kinesisk dammussla Arter i Jämtlands län blomsterlupin sandlupin vresros kaukasiskt fetblad sibiriskt fetblad kanadensiskt gullris vattenpest Förbjudet att importera, odla, föda upp och släppa ut i naturen Den nya förteckningen innebär att fler arter nu omfattas av åtgärder. För vissa arter kommer särskilda hanteringsprogram att tas fram av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. För de arter som finns med på förteckningen blir det förbjudet att bland annat importera, odla, föda upp, transportera, sälja eller släppa ut dem i naturen. Länsstyrelsens arbete med invasiva arter Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn, regional samordning och praktiska åtgärder mot invasiva främmande arter. Vi stödjer och informerar kommuner, markägare och allmänheten i deras arbete med att bekämpa och minimera spridningen av invasiva främmande arter. Det nya regelverket innebär ett fortsatt och fördjupat uppdrag. Myndigheten har en central roll i att omsätta de nya reglerna i praktiken – genom att informera, vägleda och stötta kommuner, privata fastighetsägare och andra berörda aktörer. Relaterad information Regeringens pressmeddelande om invasiva främmande arter, extern webbplats Naturvårdsverkets nyhet om Sveriges första nationella förteckning över invasiva främmande arter, extern webbplats Havs- och vattenmyndighetens nyhet om Sveriges första nationella förteckning över invasiva främmande arter, extern webbplats Länsstyrelsen: Invasiva främmande arter Kontakt Invasiva arter i Jämtlands län Skicka e-post om invasiva arterhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-05-20-34-arter-omfattas-av-ny-nationell-forteckning-over-invasiva-arter.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-05-20-34-arter-omfattas-av-ny-nationell-forteckning-over-invasiva-arter.htmlWed, 13 May 2026 13:26:00 +0200Utredning ska stärka livsmedelsproduktionen i norra Sverige Regeringen tillsätter en särskild utredning för att stärka livsmedelsproduktionen i norra Sverige. Syftet är att öka lönsamheten, konkurrenskraften och robustheten i den norrländska livsmedelsproduktionen – och därmed bidra till en starkare svensk livsmedelsförsörjning i både fredstid och vid kris eller krig. Utredningen ska analysera förutsättningarna för ökad produktion och lämna förslag på åtgärder som kan stärka livsmedelssektorn i norra Sverige. Arbetet är en del av regeringens Livsmedelsstrategi 2.0 och ska bidra till att öka den svenska livsmedelsproduktionen i hela landet. – Ska hela landet fungera behövs livsmedelsproduktion också i norr. Potentialen för ökad produktion är stor i norra Sverige och utredningen ska ta fram förslag som kan bidra till att potentialen förverkligas, säger landsbygdsminister Peter Kullgren i ett pressmeddelande. För drygt ett år sedan lyfte landshövdingarna i de fyra nordliga länen behovet av satsningar som är anpassade efter de särskilda förutsättningarna i norra Sverige. Sedan dess har ett antal förändringar genomförts. – Det är mycket glädjande att det här initiativet tas så att möjligheter och potential i jämtländsk och norrländsk livsmedelsproduktion tas tillvara och ges rätt förutsättningar att växa och utvecklas. Det är viktigt för länet och för hela landet för att uppfylla livsmedelsstrategins mål om ökad inhemsk livsmedelsproduktion, säger landshövding Marita Ljung. – Det är positivt att regeringen lyssnat på våra inspel och vi ser nu ett ökat inflöde av ansökningar om investeringsstöd, vilket är otroligt roligt och ett tecken på att det finns en investeringsvilja och en framtidstro i länets jordbrukssektor, säger Marita Ljung. – Utredningen ska också göra jämförelser med våra grannländer, då vi har mycket gemensamt med både Norge och Finland och kan utveckla samverkan och lära oss av varandra, säger Marita. Regeringens pressmeddelande, Utredning för att stärka livsmedelsproduktionen i norra Sverige - Regeringen.se Kontakt Malin Rosenquist Enhetschef E-post till Malin Rosenquist Telefon 010-2253250http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-05-13-utredning-ska-starka-livsmedelsproduktionen-i-norra-sverige.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-05-13-utredning-ska-starka-livsmedelsproduktionen-i-norra-sverige.htmlWed, 13 May 2026 10:25:53 +0200Ut i fält! Årets restaurering av vattendrag sker i Åreälven, Dammån och på tolv andra platser Från juni till oktober arbetar Länsstyrelsen med flera av länets vattendrag för att restaurera dessa till ett mer ursprungligt tillstånd. Block, sten och grus tillförs – sidofåror öppnas upp, dammar rivs och lekbottnar återskapas. Våra medarbetare i gula västar kan finnas vid ett vattendrag nära dig. Bakgrund – timmerflottningens miljöpåverkan Det fanns en tid då stora mängder timmer transporterades i våra vattendrag. Virket från skogen flöt hela vägen ned till kusten och de sågverk som försåg Sverige och delar av Europa med träprodukter. Under färden på vattnet hände det ofta att timmerstockar slogs sönder eller fastnade på stora stenar. I värsta fall kunde hundratals stockar fastna i varandra och göra det nästintill omöjligt att få loss dem igen. Virket behövde nå sågverken smidigt och gärna så snabbt som möjligt. En effektiv lösning var att göra vattendragen mindre kurviga och att öka vattenflödet. Sidofåror och naturligt förekommande ytor för översvämning stängdes av. Saker i vattnet som tidigare bromsat framfarten togs bort. Utan hinder och sidospår kunde både vatten och timmer flöda mot kusten i än snabbare takt. Tyvärr gjorde dessa åtgärder att mer och mer material nere på botten spolades bort i det kraftigt forsande vattnet. Viktiga reproduktionsområden för fiskar och insekter försvann när naturliga habitat förvandlades till strömlinjeformade flottningsleder. Återställning och uppföljning Trots att flottningen av timmer för länge sedan upphört har naturen haft svårt att återhämta sig. Många av länets vattendrag har även påverkats av dikningar och felplacerade vägtrummor. Länsstyrelsen arbetar därför idag med restaurering i länets vattendrag för att få tillbaka miljöer som liknar de naturliga. Det är en del av EU:s art- och habitatdirektiv. Att återställa vattendragens naturliga form och funktion gynnar djur och växter. Det skapar även förutsättningar för ett hållbart fiske och en levande landsbygd. Samtidigt bildas en bättre balans i naturen – när vattnet rinner mer naturligt stannar det längre i landskapet, vilket minskar risken för översvämningar och säkrar tillgången till dricksvatten vid torka. Vad händer ute i vattnet? Vi gör många olika insatser, till exempel: Lägger tillbaka stenblock och död ved som tagits bort vid flottning Åtgärdar vandringshinder, som gamla flottningsdammar och felplacerade vägtrummor Öppnar upp sidofåror som blir till lekplatser för fisk och insekter Inventerar beståndet och tar vattenprover Dokumenterar genom drönare och snorkling Det krävande arbetet utförs ofta med hjälp av en grävmaskin, men det förekommer även handarbete med vinsch. – Det arbete vi gör bidrar till att vattendragen ges möjlighet att uppnå god ekologisk status. Åtgärderna följer vi upp genom bland annat drönarbilder och manuell räkning av fisk, säger Gunnar Jacobsson, fältchef på Vattenheten, Länsstyrelsen Jämtlands län. Tips till den nyfikne Vill du se fiskarna på nära håll? Under sommaren har vi kameror ute i vissa vattendrag som räknar fiskar live! Kolla in www.fiskdata.se och följ deras vandring i realtid. Vattendrag som restaureras 2026 Säsongsarbetet drar i gång i juni och avslutas i oktober. Detta år utför Länsstyrelsen åtgärder i: Vålesån Ammerån Laxsjöbäcken Åreälven Henån Rörströmsälven Getån Gärdesån Stuppulsån Åfloån Ängesån Dammån Åtgärder för att minska stopp i fiskens vandring, exempelvis dammutrivningar, sker i: Storseldammen Singsjön På kartan nedanför visar blå prickar de områden som under årets säsong är planerade att restaureras. Relaterad information Restaurering av vattenmiljöer – Länsstyrelsen Jämtlands län Ecostreams for LIFE – Vattendragsrestaurering Rivers of LIFE – För ett levande vattenlandskap Kontakt Gunnar Jacobsson Fältchef E-post till Gunnar Jacobsson Telefon 010-225 32 77http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-05-13-ut-i-falt-arets-restaurering-av-vattendrag-sker-i-arealven-damman-och-pa-tolv-andra-platser.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-05-13-ut-i-falt-arets-restaurering-av-vattendrag-sker-i-arealven-damman-och-pa-tolv-andra-platser.htmlTue, 12 May 2026 12:28:10 +0200Nya villkor för upplåtelse av småviltsjakt Länsstyrelsen Jämtlands län har fattat ett nytt beslut om villkor för upplåtelse av småviltsjakt, bland annat innebär det en enhetlig kvotering i länets alla jaktområden. Beslutet har tagits fram efter dialog med berörda parter och det börjar gälla till hösten. Bakgrunden är att nuvarande beslut om småviltsjakt på renbetesfjällen löper ut den 15 maj 2026. För att jakten ska kunna fortsätta behöver ett nytt beslut fattas enligt rennäringslagen och rennäringsförordningen. Ökad tydlighet och likvärdig hantering Målet med det nya beslutet är att skapa en mer rättssäker och enhetlig hantering i hela länet. Det ska också ge ökad tydlighet och förutsägbarhet för både jägare och samebyar, bland annat gällande när och var olika områden undantas från jakt. Det här innebär det nya beslutet Beslutet innebär förändringar som berör både samebyar och jägare. I korthet handlar det om följande förändringar: Fler områden upplåts för småviltsjakt. Hela länet får en enhetlig kvotering. Områden av särskild betydelse för renskötseln kan undantas från jakt under begränsad tid direkt i beslutet. Ripsnarning blir tillåtet. Förändringarna syftar till en hållbar jakt och en god förvaltning av viltstammarna, samtidigt som de ska ge bättre förutsättningar för en god jaktupplevelse. Så länge gäller beslutet Beslutet gäller i tre år och omfattar perioden 25 augusti till 15 maj varje år, som längst till och med den 15 maj 2029. Tillsyn för en kontrollerad jakt Införandet av nya villkor innebär alltid en period av anpassning. Under hösten bedriver Länsstyrelsen därför en riktad tillsyn i de nya områden som öppnas upp för jakt. Allt för att bidra till en kontrollerad och fungerande jakt. Beslut med villkor om småviltsjakt och viss jaktträning på renbetesfjäll i Jämtlands län Relaterad information Småviltsjakt Kontakt Småviltjakt i Jämtlands län Skicka e-post till Småviltjakt Telefon 010-225 30 00http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-05-12-nya-villkor-for-upplatelse-av-smaviltsjakt.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-05-12-nya-villkor-for-upplatelse-av-smaviltsjakt.htmlMon, 11 May 2026 08:15:00 +0200Länsstyrelserna tar ett gemensamt grepp om arbetsmiljön i arkeologibranschen Efter vittnesmål om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i arkeologibranschen har Sveriges länsstyrelser tagit fram en gemensam webbutbildning. Målet är att stärka arbetet för jämställdhet och bidra till tryggare arbetsplatser inom arkeologin. Utbildningen “Gräv där du står – för tryggare arbetsplatser inom arkeologi” riktar sig till alla som arbetar inom branschen – från fältarkeologer och säsongsanställda till projektledare och chefer, men också till dem som studerar till arkeologer på universitet och högskolor. Arkeologibranschens arbetsplatser ska vara trygga för alla. Med utbildningen vill vi ge kunskap och verktyg för att förebygga trakasserier och kränkande beteenden, säger Heidi Vassi, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Kronoberg. Metoo-uppropet synliggjorde problem Bakgrunden till utbildningen är vittnesmål som kom fram i samband med metoo-uppropet #utgrävningpågår, där arkeologer berättade om missförhållanden med sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i branschen. Arkeologibranschen har historiskt sett varit en mansdominerad värld med förebilder från upptäcktsresanden och skattletare, vilket även gäller globalt. En särskild utsatthet finns idag när arkeologer, verksamma i fältarbete, förflyttar sig mellan olika projekt och periodvis både bor och arbetar tillsammans. Det här kräver att man arbetar med att upprätthålla en god och trygg arbetsmiljö, säger Heidi Vassi. Heidi Vassi och Roger Edenmo föreläser om den nya webbutbildningen. Mot en trygg och hållbar arbetsmiljö Den webbaserade utbildningen har tagits fram i samverkan mellan länsstyrelserna och flera aktörer i branschen, bland annat Riksantikvarieämbetet, branschorganisationerna M-ark och SUBO samt Arkeologiska samfundet. Som beställare av arkeologiska undersökningar har länsstyrelserna också ett ansvar att bidra till en god arbetsmiljö i branschen. Utbildningen är ett sätt att ta det ansvaret, säger Roger Edenmo, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Uppsala. Länsstyrelserna har även ett bredare uppdrag att stödja arbetet för jämställdhet i länen. Arbetet utgår från det nationella jämställdhetspolitiska målet – att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utbildningen är ett sätt att omsätta det uppdraget i praktiken inom arkeologibranschen. Webbutbildningen består av inspelade scenarier, föreläsningar och reflektionsfrågor. Den tar bland annat upp oönskade beteenden, diskriminering och hur arbetsgivare kan arbeta förebyggande för en bättre arbetsmiljö, säger Roger Edenmo. Utbildningen har nyligen lanserats och målet är att satsningen ska bidra till en mer hållbar och jämställd arkeologibransch. Inplanerade utbildningstillfällen 2026 10 och 11 november, riktar sig till alla. 24 och 25 november, riktar sig till chefer och arbetsledare. Kontakta Heidi Vassi, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Kronoberg, eller Roger Edenmo, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Uppsala, om du är intresserad av att anmäla dig. Kontakt Heidi Vassi Länsantikvarie E-post till Heidi Vassi Telefon 010-2237488 Roger Edenmo Enhetschef, Länsantikvarie E-post till Roger Edenmo Telefon 010-2233410http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-05-11-lansstyrelserna-tar-ett-gemensamt-grepp-om-arbetsmiljon-i-arkeologibranschen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-05-11-lansstyrelserna-tar-ett-gemensamt-grepp-om-arbetsmiljon-i-arkeologibranschen.htmlMon, 01 Jun 2026 09:10:55 +0200Länsstyrelsen förbereder inför årets naturvårdsbränningar Länsstyrelsen förbereder i år för upp till fem naturvårdsbränningar i Jämtlands län. Naturvårdsbränningarna är en del av det EU-finanseriade projektet Life2Taiga, med syfte att stärka den biologiska mångfalden i gamla barrskogar. De utvalda bränningsområdena ligger inom fyra olika naturreservat och Natura 2000-områden i Bräcke, Krokoms och Härjedalens kommun. Liv till taigan genom naturvårdsbränning Skogsbrand är ett naturligt inslag i bältet av barrskog som sträcker sig över hela norra Europa och Asien. Det kallas taiga, och där ingår våra svenska barrskogar. Under många tusen år har skogarna i taigan brunnit med jämna mellanrum. Med tiden har ungefär 40 olika sorters växter, svampar och insekter blivit helt beroende av brand för att överleva. Numera släcker vi vilda skogsbränder så snabbt som möjligt, och när bränderna uteblir riskerar alla de här arterna att försvinna. Genom kontrollerade naturvårdsbränningar i noga utvalda områden hjälper vi dem att överleva. Samtidigt bevarar vi värdefulla naturmiljöer för kommande generationer, och förbättrar förutsättningarna för ytterligare ett hundratal arter som gynnas av att skogen brinner ibland. Möjliga naturvårdsbränningar i Jämtlands län 2026 Bräcke kommun Havmyren naturreservat, område 1 (7 hektar) Havmyren naturreservat, område 2 (7 hektar) Helvetesbrännan naturreservat (16 hektar) Krokoms kommun Höjden Botelnäset naturreservat (5 hektar) Härjedalens kommun Långsidberget naturreservat (15 hektar) Projektet Life2Taiga Life2Taiga är ett samarbetsprojekt mellan 17 länsstyrelser i Sverige, Naturvårdsverket och finska Metsähallitus. Genom naturvårdsbränning utvecklar vi tillsammans kunskap och metoder för att bevara biologisk mångfald i nordliga barrskogar. Projektet pågår mellan 2022-2028, och finansieras av EU:s miljöprogram LIFE Nature. När naturvårdsbränner vi? Den bästa tiden för naturvårdsbränningar här i Jämtlands län brukar vara mellan slutet av maj och slutet av juni. Men för att kunna genomföra en naturvårdsbränning på ett säkert sätt behöver många faktorer samspela. Marken måste ha torkat upp lagom mycket, men inte FÖR mycket. Både temperatur och luftfuktighet ska också vara lagom, och det får inte blåsa för mycket. Det går med andra ord inte att bestämma exakt datum för en naturvårdsbränning långt i förväg, utan väder och vind avgör när och om det är möjligt. Naturvårdsbränning - säkert och effektivt Naturvårdsbränning är en säker och effektiv naturvårdsmetod med syfte att stärka biologisk mångfald i skyddade skogar. Metoden har stöd i EU-direktiv och svensk lag. Metoden efterliknar naturliga processer och skapar miljöer och naturvärden som annars bara uppstår genom vilda skogsbränder. En naturvårdsbränning är noga planerad och strikt kontrollerad från början till slut, och genomförs i nära samverkan med Räddningstjänsten. Våra naturvårdsbränningar genomförs av särskilt utbildade arbetslag med avancerad släckningsutrustning på plats. En helikopter står också alltid beredd i närheten och kan övervaka från luften eller vattenbomba vid behov. Under en naturvårdsbränning är det främst växterna på marken som brinner. Växtligheten återhämtar sig snabbt och redan efter några veckor spirar ny grönska. Efter en naturvårdsbränning blir skogen öppnare, ljusare och mer varierad. Barrskogen blandas upp med fler lövträd och nya unga träd får utrymme. Branden skapar också död ved, som är livsnödvändig för många arter. Variationen gör skogens ekosystem mer motståndskraftigt. Relaterad information Kartvisare med planerade och genomförda naturvårdsbränningar och åtgärder inom Life2Taiga - Länsstyrelserna Projektet Life2Taiga - Länsstyrelsen Jämtlands län Skötsel av skyddad natur, Naturvårdsbränning - Länsstyrelsen Jämtlands län Naturvårdsbränning hjälper naturen på traven - Naturvårdsverket Kontakt Anders Davidsson Regional projektledare Life2Taiga E-post till Anders Thomas Stålhandske Regional projektledare Life2Taiga E-post till Thomashttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-04-28-lansstyrelsen-forbereder-infor-arets-naturvardsbranningar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-04-28-lansstyrelsen-forbereder-infor-arets-naturvardsbranningar.htmlMon, 23 Mar 2026 15:49:44 +0100Gemensam övning stärker skyddet av valen 2026 Hur kan vi ytterligare stärka förutsättningarna för att förebygga och hantera oönskade händelser inför de allmänna valen 2026? Det stod i fokus när Länsstyrelsen och samtliga kommuner i länet deltog i en scenariobaserad övning den 20 mars. Val till riksdag, kommun- och regionfullmäktige hålls den 13 september 2026. Samtidigt präglas omvärlden av ett försämrat säkerhetsläge. Erfarenheter från andra länder visar att val kan utsättas för oönskat inflytande – inte minst genom informationspåverkan som syftar till att undergräva både förtroendet för allmänna val och dess genomförande. Att höja förmågan och agera förebyggande är därför en viktig insats för hela valadministrationen inför valen 2026. – Genom att öva tillsammans utifrån realistiska scenarier och utbyta erfarenheter mellan kommuner och länsstyrelse stärker vi vår gemensamma förmåga att skydda valen – och därmed demokratin, säger Ingrid Nilsson, valansvarig på Länsstyrelsen Jämtlands län. Övningen var också mycket uppskattad av deltagarna. Stärkt skydd av valgenomförandet För att stärka skyddet av valgenomförandet bjöd Länsstyrelsen Jämtlands län och Valmyndigheten in länets alla kommuner till en scenariobaserad övning. Under dagen deltog även Valmyndigheten, Myndigheten för psykologiskt försvar samt Polismyndigheten. Länsstyrelsen är regional valmyndighet Länsstyrelserna är regionala valmyndigheteter. Det betyder att vi ansvarar för att planera och genomföra allmänna val, val till Europaparlamentet och nationella folkomröstningar. Vi utbildar också de kommunala valnämnderna inför valen och ger dem stöd och hjälp. Detta för att alla val ska kunna genomföras på ett säkert sätt och i enlighet med lagen. Relaterad information Val till riksdag, kommun, region, EU och sametinget Kontakt Ingrid Nilsson Jurist E-post till Ingrid Nilsson Telefon 010-2253430http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-03-23-gemensam-ovning-starker-skyddet-av-valen-2026.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-03-23-gemensam-ovning-starker-skyddet-av-valen-2026.htmlThu, 19 Mar 2026 15:38:35 +0100Varning för rabies vid hundimport Jordbruksverket varnar för rabiesrisk i samband med köp av hund från länder där sjukdomen inte är under kontroll. Enligt Jordbruksverket har kontroller visat att hundar kan sakna tillräckligt skydd mot sjukdomen, trots godkänd dokumentation. Besluten är en direkt följd av ett bekräftat rabiesfall hos en importerad hund i Tyskland, samt en nyligen genomförd stickprovskontroll vid svenska gränsen, där en tredjedel av hundarna saknade tillräckligt skydd mot rabies. Rabies är en dödlig virussjukdom som kan drabba både människor och djur och den förekommer i flera länder utanför Sverige. Myndigheten uppmanar därför till stor försiktighet vid import av hundar, särskilt från högriskländer och vid köp av djur med okänd bakgrund. Jordbruksverket genomför nu utökade kontroller för att säkerställa att gällande införselregler följs och för att minska risken för spridning av sjukdomen i Sverige. För mer information se Jordbruksverket: Jordbruksverket varnar för att köpa hund från länder där rabiessituationen inte är under kontroll Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-03-19-varning-for-rabies-vid-hundimport.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2026-03-19-varning-for-rabies-vid-hundimport.htmlMon, 15 Dec 2025 10:27:06 +0100Nu lanserar vi Klimatlöftet i Jämtlands län Klimatlöftet är en ny regional satsning som hjälper organisationer att ta konkreta steg mot minskade utsläpp, stärkt konkurrenskraft och ett mer hållbart samhälle. Genom att delta visar företag och organisationer tydligt att de vill vara en del av omställningen – och får samtidigt stöd, inspiration, synlighet och nya samarbeten på vägen. Som deltagare i Klimatlöftet väljer man minst fem åtgärder från en gemensam åtgärdslista och arbetar med dem under perioden 2026–2028. Under återkommande träffar följer vi utvecklingen tillsammans och delar resultat, erfarenheter och lärdomar. Åtgärderna syftar inte bara till minskad klimatpåverkan utan också till att stärka verksamheten genom till exempel ökad lönsamhet, mer attraktivt varumärke, stärkt beredskap och bättre förutsättningar för en hälsosam arbetsmiljö. Behöver ni hjälp att diskutera genomförbarhet eller val av åtgärder? Tveka inte att ta kontakt med någon av våra klimat- och energirådgivare i Jämtlands län. Anmälningsformulär och mer information Lanseringsfest på Länsresidenset den 29 januari Alla aktörer som ansluter sig till Klimatlöftet är välkomna på ett festligt evenemang på Länsresidenset den 29 januari för att fira lanseringen. Evenemanget blir en gemensam startpunkt för arbetet framåt. Anslut er till Klimatlöftet senast den 22 januari för att vara med på lanseringen. Arrangörer är Länsstyrelsen i Jämtlands län, Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun. Många svenska städer jobbar på samma sätt Klimatlöfte, klimatprotokoll eller klimatkontrakt. Denna typ av överskommelse eller initiativ är ingenting vi själva kommit på, utan det är ett verktyg som många andra svenska städer använder för att öka takten i klimatomställningen. Exempel på andra svenska städer är Uppsala, Linköping, Umeå, Gävle, Borlänge och Kristianstad. Kontakt Jimmy Nilsson Energi- och klimatstrateg Skicka e-post till Jimmy Nilsson Telefon 010-225 32 89http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2025-12-15-nu-lanserar-vi-klimatloftet-i-jamtlands-lan.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/jamtland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---jamtland/2025-12-15-nu-lanserar-vi-klimatloftet-i-jamtlands-lan.html