Detta RSS-flöde innehåller nyheter från Länsstyrelsen.se för länet som RSS är hämtat från.https://www.lansstyrelsen.se/3.710ed317161746d8052c62d.htmlsvThu, 30 Jul 2026 10:00:00 +0200Utforska Gotland under vattenytan! Med cyklop och snorkel kan du nu lära dig mer om Östersjöns djur- och växtliv vid någon av Gotlands snorkelleder. Två leder står färdiga att börja utforskas och ytterligare två färdigställs under 2027. Snorkellederna startar med en skylt på land som visar ledens sträckning och listar några av arterna som du kan få se under ytan. Bojar i vattnet visar var det finns skyltar att dyka ner till. Foto: Aron Hejdström – Skyltarna är speciellt gjorda för att de ska gå att läsa under vattnet. Vid varje skylt får vi lära oss om något om det växt- och djurliv som finns där, och ibland kanske även ett litet uppdrag att utföra, säger Alexandra Colbing handläggare inom kust- och havsmiljöfrågor vid Länsstyrelsen i Gotlands län. De två snorkelleder som nu har färdigställts finns på Stora Karlsö och vid Slite strand. Under 2027 får de sällskap av nya leder på Furilden och Stenkusten. – Länsstyrelsen har i uppdrag att öka kunskapen om havet, och vi hoppas att det här ska vara ett lockande och roligt sätt att lära sig mer om livet under ytan, säger Alexandra Colbing. Ålgräs, tångsnälla och sandmusslor Leden på Stora Karlsö bjuder bland annat på blåstång, ålgräs, kräftdjur, snäckor och småfisk. – Havsmiljön vid leden på Stora Karlsö är en blandning av typiska arter för Östersjön, medan leden i Slite bjuder på mer klassiska sandmiljöer med inslag av blåstång. I Slite kan man bland annat få se plattfiskar, sandmusslor, tångbälten och tångsnälla, en fisk som är släkt med sjöhästen, berättar Alexandra Colbing. Foto: Aron Hejdström Passar hela familjen Lederna finns i tre olika svårighetsgrader, från grön led på grunt vatten som passar barn och nybörjare till svart led som bjuder på större utmaningar för vana snorklare. – Allt som behövs för att komma i gång är snorkel, cyklop eller simglasögon och eventuellt ett par simfötter. Vi hoppas att snorkellederna ska inspirera till att ge sig ut på andra platser för att se hur livet ser ut där, när man fått lite mer snorklingserfarenhet. Det är dock viktigt att aldrig simma utanför sin egen förmåga, att alltid ha någon med sig och att inte glömma ett varmt ombyte, säger Alexandra Colbing. Foto: Erica Brodin Snorkelkotten – din guide under ytan Gemensamt för snorkellederna är att de fått en egen maskot, en liten igelkott redo för undervattensäventyr. Solklintsskolans fjärdeklassare fick 2025 äran att döpa maskoten, som fick namnet Snorkelkotten. Snorkelkotten kommer att finnas på alla skyltar och annat material som har med snorkling att göra och den visar även på naturreservatens skyltar var snorkellederna finns. Mer information och kartor till snorkellederna Kontakt Alexandra Colbing Handläggare E-post till Alexandra Colbing Telefon 010-2239403http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-07-30-utforska-gotland-under-vattenytan.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-07-30-utforska-gotland-under-vattenytan.htmlMon, 27 Jul 2026 11:27:40 +0200Hemberedskap för dig med enskild brunn Du som får ditt dricksvatten från en enskild brunn har ett stort eget ansvar för din vattenförsörjning och krisberedskap, något som kan kännas extra prövande under torra somrar med låga vattennivåer och vattenbrist. Här har vi samlat råd och tips för enskilda brunnsägare. Vem ansvarar för att jag har tillräckligt med drickbart vatten i min brunn? Det korta svaret är att det är du som brunnsägare som ansvarar för att vattnet i din brunn täcker ditt behov och för att det är av tillräckligt god kvalitet för att vara säkert att dricka. Kommunen, det vill säga Region Gotland, ansvarar för det kommunala vattennätet men har inget lagstadgat ansvar för enskilda brunnar. Länsstyrelsen stöttar kommunen i det strategiska arbetet med VA-planering och tar fram en regional vattenförsörjningsplan för länet, men har inget ansvar för eller möjlighet att hitta lösningar för enskilda hushåll. Vad händer om min brunn sinar? Alla invånare på Gotland behöver ha en grundläggande hemberedskap för att klara samhällsstörningar, som akut vattenbrist. Rekommendationen är att du alltid ska ha sparat dricksvatten hemma för att klara dig i minst tre dygn. När ditt sparade vatten inte räcker till kan du hämta en mindre mängd vatten (i en mindre dunk eller flaska) vid någon av Region Gotlands tappkranar. Du ansvarar själv för att införskaffa vattendunkar eller andra kärl och för att hämta och transportera vattnet. Hämtställen för dricksvatten, Region Gotland Ibland kan tillrinningen till en gammal brunn bli bättre om du låter en spolfirma spola rent den från slam som samlats. Men om problemet med din brunn inte är tillfälligt så kan du behöva gräva eller borra en ny brunn. Det ska anmälas till Region Gotlands miljö- och byggnadsnämnd. Kontakta Region Gotland om du har en sinad brunn och det är bråttom att anordna en ny. Dricksvatten ur egen brunn, Region Gotland Olika brunnar påverkas olika vid vattenbrist Hur bra din brunn fungerar vid låga grundvattennivåer kan bero både på lokala markförhållanden och på hur brunnen är konstruerad. Grävda och borrade brunnar påverkas ofta på lite olika sätt vid vattenbrist. Grävda brunnar tar vatten ur de ytligaste små magasinen. De reagerar snabbast på väderleken och kan sina under en torr sommar. De är samtidigt den brunnstyp som fylls på snabbast igen vid nederbörd. I vissa jordtyper, exempelvis tjockare sandlager, kan de ge mycket vatten. Bergborrade brunnar når djupare och är mindre känsliga för kortvarig torka, men även här sjunker kapaciteten om berget kring brunnen töms snabbare än det fylls på. Bergborrade brunnar löper också större risk för saltvatteninträngning vid låga grundvattennivåer eller för stora vattenuttag, men kan samtidigt vara bättre skyddade mot föroreningar som exempelvis bakterier från markytan. Konkreta åtgärder du som enskild brunnsägare kan vidta Följ din brunn Det här är kanske det viktigaste rådet eftersom det ger dig en förvarning om eventuella problem och ger dig en chans att åtgärda dem i tid. Mät vattennivån regelbundet, till exempel en gång i veckan. Enkel metod: sänk ett lod/en tyngd i ett måttband ner till vattenytan och anteckna avståndet från en fast referenspunkt (brunnskanten). En stadigt sjunkande vattennivå är din varningssignal. Var uppmärksam på förändrad smak, lukt eller på grumling efter regn. Det kan vara tecken på inträngande saltvatten eller ytvatten. Om vattenkvaliteten förändras bör du göra en provtagning och koka ditt dricksvatten i väntan på resultatet. Provta ditt vatten, minst var tredje år. Om barn till och med fem år ska dricka av vattnet eller om anläggningen försörjer fler än två hushåll med dricksvatten bör du ta vattenprov minst en gång per år. När grundvattennivåerna är lägre än normalt ökar risken för att dricksvattnet påverkas och att kvaliteten förändras. Att lukta och smaka räcker inte för att avgöra om vattnet är lämpligt som dricksvatten. Vattenprov och analys av dricksvatten, Livsmedelsverket Registrera din brunn i Sveriges geologiska undersöknings (SGU:s) brunnsarkiv om den inte redan finns där. Det förbättrar både din egen och samhällets kunskap om vattentillgången och gör att ditt vatten lättare kan skyddas. Brunnsarkivet, SGU Var sparsam med vatten och sprid ut förbrukningen Vid vattenbrist och när Region Gotland har utfärdat ett bevattningsförbud så behöver även du som har enskild brunn spara på vattnet. Ta korta duschar i stället för bad. Kör disk- och tvättmaskin fullastade. Undvik hög samtidig förbrukning, det belastar brunnens kapacitet. Sprid i stället ut användningen över dygnet. Undvik att fylla pool/badtunna och att vattna gräsmattor. Samla regnvatten från stuprör till bevattning. Försök hålla dig inom riktvärdet för hållbar vattenförbrukning på Gotland: cirka 112 liter/person/dygn. Fler tips på hur du kan spara vatten, Region Gotland Skydda din brunn mot saltinträngning (särskilt kustnära och bergborrade brunnar) Håll nere uttagstakten – pumpa inte hårdare än nödvändigt, särskilt under torrperioder. Vid misstanke om stigande salthalt: minska uttaget och överväg vattenanalys. Kolla din brunns förutsättningar Slå upp brunnen i SGU:s kartvisare “Brunnar” för information om djup, jorddjup, foderrörslängd och kapacitet. En grund, grävd brunn i tunt jordlager är mer utsatt än en djup bergborrad brunn – men den senare har större risk för saltinträngning. Kartvisaren Brunnar, SGU Risken för problem med vattnet varierar geografiskt. Störst känslighet finns i områden med tunt jordtäcke och i kustnära lägen (risk för saltinträngning). Jämför om möjligt med grannars erfarenheter och lär dig om områdets historik. Ha en reservplan Ta fram en enkel reservplan så att du har något att luta dig mot om du får problem med ditt vatten. Samverka i socknen eller med grannar. Kan ni hjälpas åt om någon brunn sinar? Spara vatten så att du klarar dig i minst tre dygn. Om brunnen sinar eller vattnet blir otjänligt kan du hämta mindre mängder (motsvarande en dunk) vid Region Gotlands tappställen/vattenkiosker. Notera att nya nycklar till vattenkiosker inte delas ut från 1 maj 2026, men hämtning i dunk för hushållsbehov är alltid möjlig. Det finns även kommersiella aktörer som säljer vatten. Om du ska hämta vatten från olika källor har du ett eget ansvar att inte skada andra intressen. Uttag ur vattendrag/sjö är inte ett fritt alternativ – det kräver anmälan om vattenverksamhet till länsstyrelsen och kan med dagens låga flöden orsaka skada. Relaterad information Värna vattnet Dricksvatten ur egen brunn, Region Gotland Beställning av vattenanalys, Region Gotland Kontakt Länsstyrelsen i Gotlands län E-post: gotland@lansstyrelsen.se Telefon: 010‑2239000http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-07-27-hemberedskap-for-dig-med-enskild-brunn.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-07-27-hemberedskap-for-dig-med-enskild-brunn.htmlMon, 13 Jul 2026 15:35:00 +0200Ändringar i säkerhetsskyddslagen ger fyra länsstyrelser ökade befogenheter i sin tillsynsverksamhet Den 1 juli 2026 trädde lagändringar i kraft på säkerhetsskyddsområdet. Som tillsynsmyndigheter enligt säkerhetsskyddslagen innebär detta att länsstyrelserna i Norrbotten, Stockholm, Skåne och Västra Götaland får utökade befogenheter. Den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet omfattas även av en ny anmälningsplikt. Förändringen består av två delar, dels utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet , dels stärkt säkerhetsskydd vid fastighetsöverlåtelser. Syftet är att minska riskerna för och stärka Sveriges säkerhet. Lagändringarna innebär att: Tillsynsmyndigheterna får större möjligheter att ingripa mot pågående förfaranden som bedöms olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt. Detta gäller även i fall där det inte finns krav på säkerhetsskyddsavtal. Tillsynsmyndigheterna ska få vetskap om olämpliga förfaranden. Det införs därför ett krav på att förfaranden ska anmälas. Om en anmälan inte görs kan tillsynsmyndigheterna ta ut en sanktionsavgift. Tillsynsmyndigheterna ska kunna fatta snabba, tillfälliga beslut för att förhindra skada för Sveriges säkerhet i väntan på slutligt beslut. Tillsynsmyndigheternas rätt att granska andra aktörer än verksamhetsutövaren utökas, så att tillsyn kan ske hos aktörer i förfaranden som omfattas eller har omfattats av antingen ett krav på säkerhetsskyddsavtal eller den nya anmälningsplikten. Tillsynsmyndigheterna får utökade möjligheter att kräva att en verksamhetsutövare gör en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning även i anmälningspliktiga förfaranden, om det behövs för att kunna bedöma om ett förfarande är olämpligt ur säkerhetsskyddssynpunkt. Den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och som vill överlåta fastigheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet måste göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och pröva om överlåtelsen är lämplig. Dessutom måste verksamhetsutövaren samråda med tillsynsmyndigheten innan överlåtelsen. Tillsynsmyndigheterna kan förbjuda olämpliga överlåtelser. Regeringens proposition 2025/26:182 Utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet Regeringens proposition 2025/26:105 Stärkt säkerhetsskydd vid överlåtelse av fast egendom En ny anmälningsplikt Från och med den 1 januari 2027 gäller en ny anmälningsplikt för alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Detta innebär att ni som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska anmäla förfaranden som inletts före 1 december 2021. Anmälningsplikten omfattar även förfaranden med säkerhetsskyddsavtal som ingåtts med stöd av tidigare bestämmelser. förfaranden som har inletts efter den 1 december 2021, men innan er verksamhet bedömdes vara säkerhetskänslig. Observera att förfaranden som inletts efter den 1 december 2021 redan ska vara anmälda och omfattas därför inte av den nya anmälningsplikten. Skyldigheten att anmäla förfaranden börjar gälla först från och med den 1 januari 2027. Ni behöver inte anmäla förfaranden som omfattas av lagändringen innan dess. Anmälan sker enligt tillsynsmyndigheternas anvisningar. Länsstyrelsen kommer med mer information under hösten gällande detta. Relaterad information Tillsyn av säkerhetsskydd Kontakt Christel Manner Tillsynshandläggare, Länsstyrelsen Stockholm E-post Telefon växeln: 010-2231000http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-07-13-andringar-i-sakerhetsskyddslagen-ger-fyra-lansstyrelser-okade-befogenheter-i-sin-tillsynsverksamhet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-07-13-andringar-i-sakerhetsskyddslagen-ger-fyra-lansstyrelser-okade-befogenheter-i-sin-tillsynsverksamhet.htmlMon, 13 Jul 2026 15:00:13 +0200Länsstyrelsernas panelsamtal i Almedalen Under Almedalsveckan arrangerade länsstyrelserna tre panelsamtal. De handlade om demokrati, företagande och hållbar tillväxt samt Sveriges totalförsvar. Samtliga panelsamtal spelades in och finns att ta del av här. Hur skapar Sverige bättre förutsättningar för investeringar, företagande och hållbar tillväxt i en tid av stora samhällsförändringar? Företrädare från näringsliv, politik och offentlig sektor diskuterade tillväxt, konkurrenskraft och de avvägningar som krävs för att utveckla Sverige. I samtalet medverkade Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen Maria Wetterstrand, samhällsdebattör och senior rådgivare på Miltton Halldora von Koenigsegg, COO på Koenigsegg Automotive och ordförande för Företagarna Carin Jämtin, landshövding i Västernorrlands län. Hur påverkas demokratin när sociala medier, AI och informationspåverkan förändrar människors sätt att ta del av information och fatta beslut? Ledande företrädare från journalistik, myndigheter, plattformar och beteendevetenskap diskuterade tillit, påverkan och demokratisk motståndskraft. I samtalet medverkade Anne Lagercrantz, vd för SVT Anders Thornberg, landshövding i Hallands län och tidigare rikspolischef samt chef för Säkerhetspolisen Janne Elvelid, ansvarig för samhällsfrågor på Meta psykologen och beteendevetaren Peder Lingdén. Vad kan Sveriges totalförsvar faktiskt leverera när det ställs på prov? Några av landets mest centrala företrädare för civilt och militärt försvar samlades för att diskutera totalförsvarets utveckling i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. I samtalet medverkade överbefälhavare Michael Claesson minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin Myndigheten för civilt försvars generaldirektör Mikael Frisell Lotta Finstorp, landshövding i Norrbottens län. Kontakt Jonas Johansson Kommunikationschef E-post till Jonas Johansson Telefon 010-2231274http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-07-13-lansstyrelsernas-panelsamtal-i-almedalen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-07-13-lansstyrelsernas-panelsamtal-i-almedalen.htmlMon, 13 Jul 2026 13:44:12 +0200Tusentals ludna larver ger klåda och utslag – undvik att gå nära Flera tusen larver från tallprocessionsspinnaren har samlats vid vindkraftverket strax sydväst om Närshamn och Närsholmen på östra Gotland. Larvernas små, nästan osynliga hårstrån ger utslag, klåda och kan vara farliga för hundar. Undvik att gå nära larverna. Tallprocessionsspinnare har funnits länge på framförallt södra delen av Gotland. I perioder förekommer de i stora antal. Det är spinnarens (fjärilens) larver som kan orsaka problem för människor och djur då kroppen är täkt med små nålliknande hårstrån. Nålarna, som är ca 0,1 mm långa, fastnar i hud och på slemhinnor i mun och luftvägar. De kan penetrera yttersta skiktet i huden och kanske också slemhinnor och ge upphov till kliande hudutslag och symtom från slemhinnor i luftvägar (ibland astmatiska besvär), munhåla, svalg och ögon. Undvik att gå nära Larverna, och fenomenet att de går på led kan vara mycket lockande att studera, särskilt för nyfikna barn och hundar. Men det räcker med att gå nära larverna för att utsätta sig för risken att få hårsstrån på sig eller i luftvägarna då larverna kan skjuta iväg sina strån när de känner sig hotade. Om du misstänker att du fått hår av tallprocessionsspinnare på dig, din hund eller dina kläder så rekommenderas att tvätta sig eller sin hund noggrant med mycket vatten. Tejp kan användas för att få loss hår. Använd inte handduk. Kläder tvättas i minst 60 grader. Här kan du läsa mer om tallprocessionsspinnaren och deras hårsstrån Så gör du om du kommit i kontakt med larven – Giftinformation.se Artfakta om tallprocessionsspinnare – Artdatabanken Frågor och svar om tallprocessionsspinnare Vad ska jag göra om jag kommit i kontakt med larverna? Vid kontakt med larver, följ instruktionerna från Giftinformationscentralen: Larver - Giftinformationscentralen Vad ska jag göra om min hund kommit i kontakt med larverna? Larvernas hår innehåller ett ämne som är giftigt för hundar. Symptom om hunden nosat på larver kan vara svullnad i nosen/halsen, dregling, kraftig klåda, kräkningar och sår/vävnadsdöd på tungan. Undvik att promenera med hund i områden där du vet att larver finns, och kontakta omedelbart veterinär om du misstänker att hunden drabbats. Jag har problem med larver på min fastighet – vad ska jag göra? Du som mark- eller fastighetsägare ansvarar för att begränsa skadedjur på din fastighet. Kontakta ditt försäkringsbolag om du ser behov av sanering på din fastighet. Finns larverna på fler platser än i När? Larverna har tidigare framför allt observerats på södra delen av Gotland, men kan förekomma även längre norrut, främst i kustnära och glest bevuxna marker. Här kan du läsa mer om arten och dess utbredning: Artfakta från SLU Artdatabanken. Ska jag rapportera in observationer av larver på Gotland? Fynd av tallprocessionsspinnare kan rapporteras till Artdatabanken: Artfakta från SLU Artdatabanken . Gör myndigheterna något för att bekämpa larverna? Förekomsten av tallprocessionsspinnarlarver på Gotland varierar naturligt från år till år och det är sällsynt att omfattningen är så stor att bekämpning i större skala är aktuell. Senast det skedde var enligt Artdatabanken 2006. Länsstyrelsen har inte kännedom om någon planerad bekämpning i dagsläget. Vad gör länsstyrelsen i frågan? Länsstyrelsen har inte i uppdrag att bekämpa larven då tallprocessionsspinnare inte är en utpekad invasiv art eller klassad som skadedjur. Vi har kontakt med länets aktörer och med nationella myndigheter och följer utvecklingen. Kontakt Länsstyrelsen i Gotlands län E-post: gotland@lansstyrelsen.se Telefon: 010‑2239000http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-07-10-tusentals-ludna-larver-ger-klada-och-utslag-----undvik-att-ga-nara.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-07-10-tusentals-ludna-larver-ger-klada-och-utslag-----undvik-att-ga-nara.htmlThu, 09 Jul 2026 16:45:54 +0200Reduceringsfiske av två invasiva fiskar på Gotland Länsstyrelsen har under 2024 – 2026 genomfört två projekt för att utveckla metoder för att reducera antalet invasiva fiskar som förekommer på Gotland. Arterna som varit fokus för projekten är svartmunnad smörbult som lever längs kusten, och silverruda som förekommer både i havet och i vattendrag och dammar. Svartmunnad smörbult Den svartmunnade smörbulten ( Neogobius melanostomus ) är en invasiv främmande art som förekommer i Kattegatt och södra Östersjön. 2010 påträffades arten i Visby hamn följt av ytterligare fynd i hamnar kring Gotland år 2014. Idag bedöms den förekomma runt större delen av Gotlands kust i varierande mängd. Spridningen av arten till Södra Östersjön och Gotland har skett via flodförbindelser samt i barlastvatten. Svartmunnad smörbult är en aggressiv och territoriell art som kan tränga undan andra bottenlevande fiskarter. Den äter ofta rom från andra fiskarter samt musslor, vilket kan ge negativ påverkan på inhemska fiskarter och på fåglar såsom ejder och alfågel som lever av musslor. Projektet har inneburit att arten fiskats med hjälp av ryssja och elfiske under vår och sommar, för att reducera dess antal på fyra platser längs kusten och i 14 vattendragsmynningar. Totalt fiskades 9 619 svartmunnade smörbultar upp med ryssjor under 2024 och 2025. Elfisket resulterade enbart i enstaka fynd av svartmunnad smörbult i två vattendrag, Hultungsån och Hylnån. Resultaten av projektet visar att metoderna som används vid fisket har fungerat bra för svartmunnad smörbult och de andra arter som fångats i ryssjorna har kunnat släppas tillbaka levande. Återkommande fiske under lekperioden april – juni är mest fördelaktigt och skulle kunna minska mängden svartmunnad smörbult lokalt. Resultaten från elfisket visar att det i nuläget inte pågår någon etablering av svartmunnad smörbult i gotländska vattendrag, men att fortsatt övervakning är viktigt. Silverruda Silverruda ( Carassius gibelio ) är en invasiv främmande art som förekommer i Sverige. 2012 kunde det fastställas via DNA-analyser att arten och hybrider av arten fanns i Paviken på Gotland. Sedan dess har ytterligare fynd gjorts runtom Gotland och enstaka fynd i Kalmar län. Arten härstammar från Asien och tros ha introducerats inom vattenbruket i Europa varifrån den sedan spridit sig vidare i vattensystemen. Silverruda är snabbväxande och konkurrerar med inhemska fiskarter om föda och utrymme. Silverrudan kan hybridisera med vår inhemska ruda ( Carassius carassius ) och kan därför påverka den genetiska variationen i ekosystemet. För att hantera utbredningen av silverruda på Gotland behövs kännedom om artens spridning och utveckling av metoder för att kunna reducera antalet vid behov. Projektet har inneburit att silverruda fiskats på 13 olika platser med mjärdar och spö, för att inventera spridningen och reducera dess antal. Innan projektet påbörjades var det känt att silverruda finns i Paviken och Närsån. Ytterligare tre lokaler med silverruda har påträffats under projektets gång, nämligen Kronviken i Själsö, Lamelldammen i Klintehamn samt i Västerhejde kyrkdamm. Ett antal silverrudor kunde avlägsnas men fortsatt fiske behövs för att öka kunskapen om mellanårsvariationer av fiskens vandring och när reduceringsfiske borde fokuseras. Sammanfattningsvis så har projektet bidragit till att vi nu har bättre kännedom om artens spridning på ön. Resultaten tyder dock på att det i nuläget inte pågår någon storskalig etablering av silverruda, utan att de förkommer på en handfull lokaler där andra arter också förekommer samtidigt. Fortsatt övervakning och att tillsätta åtgärder vid behov är viktigt. Projektet har år 2026 medfinansierats av Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Här kan du läsa rapporterna Reduktionsfiske av silverruda i Gotlands län Reduktionsfiske av svartmunnad smörbult i Gotlands län Kontakt Elida Lundgren Handläggare E-post till Elida Lundgren Telefon 010-2239310http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-07-09-reduceringsfiske-av-tva-invasiva-fiskar-pa-gotland.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-07-09-reduceringsfiske-av-tva-invasiva-fiskar-pa-gotland.htmlWed, 01 Jul 2026 15:55:56 +0200Utrymning ska övas på Gotland i höst Under fjolåret prövades utrymningsplanens utkast samband med kartövningar, som samlade flera myndigheter och organisationer. I höst ska Utrymningsplanen för Gotlands län prövas under en övning i Visbyområdet. Övningen kommer att ligga till grund för förbättringar av planen. I fred och kris kan polisen eller räddningstjänsten besluta om utrymningar, beroende på händelse. Men om det råder höjd beredskap i Sverige ligger mandatet hos länsstyrelserna. Ett beslut om utrymning i höjd beredskap kan bli nödvändigt om människors liv, hälsa eller våra samhällsviktiga funktioner hotas av en allvarlig händelse. Det kan handla om att området blivit eller kan antas bli utsatt för krigshandlingar, eller att Försvarsmakten och våra Natoallierade behöver utrymme att agera inom ramen för försvaret av Sverige. Befolkningen skyddas då genom att flyttas ut ur området. Utrymning är en del av befolkningsskyddet . En sådan utrymning leds av länsstyrelsen, medan ansvaret för utrymningens olika delar är spridda på ytterligare ett antal myndigheter och organisationer. Ett utrymningsområde kan omfatta hela eller delar av en tätort, större delar av ön eller hela länet. Utrymningen kan alltså beröra alla delar av vårt samhälle, från bostadsområden och samhällsviktiga verksamheter som vårdinrättningar, äldreboenden och skolor till kommersiella och industriella verksamheter. För att ansvariga myndigheter och organisationer på Gotland ska kunna hantera en utrymning togs det i fjol fram en övergripande länsplan. Utrymningsplanen kommer att prövas under en övning som pågår måndag till och med fredag vecka 41, som en del i utvecklingen och förbättringen av planen. Övningen heter Regional samverkansövning 2026 Utrym (RSÖ26 Utrym) och innehåller moment där ansvariga aktörer övar samverkan, men även vissa fältmoment i delar av Visbyområdet. Valet av övningsområde görs utifrån övningstekniska kriterier, och ska inte tolkas som att området är utsatt för ett större hot jämfört med någon annan del av länet. Det finns alltid en risk att övningar inom totalförsvaret väcker oro hos en del människor, inte minst med tanke på omvärldsläget. Att myndigheter och organisationer planerar och övar för en utrymning ökar inte sannolikheten för att det ska inträffa på riktigt, men det gör oss bättre förberedda om det ändå skulle hända. Östra civilområdet är övningens projektägare, medan Länsstyrelsen i Gotlands län är projektledare. Övriga aktörer som deltar är bland andra Region Gotland, Gotlands regemente, Polisen och Trafikverket. Utöver det rekryteras figuranter som under övningen ska spela de människor som ska utrymmas ur ett visst område, och transporteras till en mottagningsplats. Är du minst 18 år gammal och intresserad av att delta som figurant, eller vet du någon som kanske är det? Intresseanmälan görs till länsstyrelsen via vårt anmälningsformulär . Kontaktuppgifter: Övningsledningens mejladress ovningutrymning2026.gotland@lansstyrelsen.se Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-07-01-utrymning-ska-ovas-pa-gotland-i-host.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-07-01-utrymning-ska-ovas-pa-gotland-i-host.htmlMon, 29 Jun 2026 09:15:00 +0200Gotlands behov av lokal elproduktion ur ett totalförsvarsperspektiv Länsstyrelsen i Gotlands län publicerar idag en rapport sammanfattar en behovsutredning av öns elförsörjning. Rapporten visar hur lokal elproduktion kan bidra till robusthet och sammanfattar slutsatser gällande planeringsförutsättningar. Då det säkerhetspolitiska läget har förändrats behöver planeringsramen för byggnation av elsystemet idag vara höjd beredskap. Det ökade beroendet av el i samhället år 2040 kan utgöra en sårbarhet, om inte robusthet byggs in samtidigt som systemet utvecklas. Mot den bakgrunden bedriver Länsstyrelsen i Gotlands län projektet Framtida energisystem utifrån samhällets behov (FRAMAT). Inom ett av arbetspaketen har analyserats hur Gotlands framtida elsystem kan rustas för framtidens elbehov och totalförsvarets krav. En risk- och sårbarhetsanalys vad gäller elförsörjning av Gotland har tagits fram utifrån framtida elbehov enligt energiscenarier för 2040. Genom att utsätta det gotländska elnätet för teoretiska påfrestningar kopplat till kända hotbilder analyserades vilken roll lokal förnybar elproduktion spelar. – Tidigt i arbetet konstaterades att import av el till Gotland inte kan förutsättas under alla hotsituationer. Två hotbilder som identifierats som viktiga att belysa är hotet mot havskablarna, vilket aktualiserats av skador och möjliga sabotage i Östersjön, samt sabotage och fjärrbekämpning riktat mot elinfrastruktur, utifrån erfarenheter från Ukraina, säger Amy Rankin, biträdande försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Gotlands län. Hotbilden och slutsatserna i den genomförda risk- och sårbarhetsanalysen ger en inriktning för vad en ökad robusthet och stärkt totalförsvarsförmåga för elsystemet innebär. Bland annat lyfts behovet av ytterligare lokal elproduktion fram, och behovet av att denna elproduktion bidrar med olika förmågor till elsystemet. Som underlag till energiplanering, inte minst Region Gotlands översiktsplanering, har scenarier över behov av installerade effekt för olika kraftslag och dess ytanspråk därför tagits fram inom projektet. Ett stort antal scenarion har utvecklats för att påvisa att hur olika parametrar, så som ö-drift, effektbehov, vindkraftens generationsskifte, källor till synkron effekt, fördelning av kraftslag etcetera, vägs in i den fysiska planeringen avgör hur stora ytor som behöver avsättas för elproduktion. – Det finns stora osäkerheter i framtida effektbehov, särskilt vid kris och höjd beredskap. Rapporten visar att all lokal elproduktion kan bidra till att förlänga uthålligheten vid ö-drift och avbrott från det nationella nätet. Om produktionen finns på flera platser, består av olika typer av anläggningar och besitter lämpliga förmågor kan den dessutom göra elsystemet mer robust och motståndskraftigt, säger Margareta Gothnier chef på enheten för samhällsutveckling på Länsstyrelsen i Gotlands län. För att behovet av elproduktion ska realiseras och bidra till en ökad robusthet av Gotlands elförsörjning krävs mer än fysisk planering. Rapporten lyfter behov av tydligare underlag för avvägningar i målkonflikter i tillståndsprocesser. Där kan både myndigheternas vägledning om vilka underlag som krävs och ansökningshandlingarna från verksamhetsutövare som anger möjliga kompensatoriska åtgärder kan bidra. För att befintliga och tillkommande lokala produktionsanläggningar ska kunna bidra till förmågor till elsystemet, även vid ö-drift, lyfter rapporten behov av ytterligare incitament. Läs rapporten här: Gotlands behov av lokal elproduktion ur ett totalförsvarsperspekti v Länsstyrelsen i Gotlands län driver projektet Framtida energisystem utifrån samhällets behov (FRAMAT) mellan åren 2024 och 2026. Denna behovsanalys av lokal elproduktion ur ett totalförsvarsperspektiv har tagits fram inom ett av arbetspaketen inom projektet. Länsstyrelsen i Gotlands län har genomfört arbetet i samverkan med en extern arbetsgrupp bestående av Energimyndigheten, Region Gotland, Gotlands Elnät AB, Uppsala universitet Campus Gotland, Gotlands Regemente P 18, och en beredskapsgrupp som jobbar med energi bestående av Gotlands Elnät AB, Gotlands Regemente P 18, Polisen och Region Gotland. Svenska kraftnät och Myndigheten för civilt försvar har bidragit i arbetet. Projektet finansieras av Statens energimyndighet. Mer information och resultat från projektet finns på länsstyrelsen i Gotlands län webbsida: Projekt om framtida energisystem | Länsstyrelsen Gotland Relaterad information Rapport: Gotlands behov av lokal elproduktion ur ett totalförsvarsperspektiv Kontakt Amy Rankin Biträdande försvarsdirektör E-post till Amy Rankin Telefon 010-2239409 Margareta Gothnier Enhetschef E-post till Margareta Gothnier Telefon 010-2239350 Anders Jonsson Kris- och beredskapshandläggare E-post till Anders Jonsson Telefon 010-2239271http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-29-gotlands-behov-av-lokal-elproduktion-ur-ett-totalforsvarsperspektiv.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-29-gotlands-behov-av-lokal-elproduktion-ur-ett-totalforsvarsperspektiv.htmlMon, 13 Jul 2026 15:23:00 +0200Information till Gotlands sommarfirare Spenderar du din sommar på Gotland? Här har vi samlat viktig information som kan vara bra att ha koll på under semestern. Eldningsförbud och brandrisk Råder det eldningsförbud? Region Gotland har ett telefonnummer där du kan få aktuell information. Ladda gärna ner appen Brandrisk Ute, som hjälper dig hålla ordning på brandrisken i skog och mark. Terrängkörning Gotlands natur är häftig, men också känslig. Därför är det viktigt att du vet var du får köra med ditt fordon. Det är förbjudet att köra ett motordrivet fordon på barmark i terräng, även om det är din egen mark. På vår webbplats hittar du allt du behöver veta om terrängkörning. Var sparsam med vårt vatten Vattensituationen är sommartid ansträngd på Gotland, när vi är många som ska dela på det vatten som finns. Därför är det viktigt att alla hjälper till att spara på denna livsviktiga resurs. På Region Gotlands webbplats finns information om det aktuella vattenläget , liksom om vattensituationen i stort. Där finns även information som riktar sig till dig med egen brunn . Upptäck Gotlands besöksmål På Gotland finns många intressanta och spännande platser att besöka, inte minst våra naturreservat. På vår webbplats har vi listat alla våra besöksmål, ta gärna hjälp av informationen när du planerar din nästa utflykt. Vad gäller för fossiler? Fossiler är vackra minnen från urtiden som visar hur miljöer och organismer sett ut för miljontals år sedan. Det finns inte obegränsat med fossiler och de kommer inte att återbildas. Det är viktigt att de får finnas kvar för kommande generationer, därför måste insamling ske med stor hänsyn och försiktighet. På vår webbplats berättar vi mer om vad som gäller . Håll koll på algblomningen i Östersjön Länsstyrelsens informationscentral för egentliga Östersjön uppdaterar regelbundet om algläget i havet. På webbsidan går det även att anmäla sina observationer av alger. Fornfynd Länsstyrelsen ansvarar för fornlämningar och fornfynd i länet. Kontakta oss om du till exempel upptäcker en skada på en fornlämning, planerar ett arbete vid en fornlämning eller har hittat ett fornfynd. Om du upptäcker något som kan vara ett fornfynd ska du helst inte plocka upp fyndet ur jorden, utan ringa oss så att vi kan besiktiga platsen. Höga temperaturer Många uppskattar sommarvärmen, men det finns även risker med höga temperaturer. Krisinformation.se har samlat tips på hur du lättare klarar särskilt varma dagar. Undvik samlingar av ludna larver Larver från tallprocessionsspinnare har i juli samlats bland annat på östra Gotland. Larvernas små, nästan osynliga hårstrån ger utslag och klåda och kan vara farliga för hundar. Här hittar du mer information om larven . Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-26-information-till-gotlands-sommarfirare.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-26-information-till-gotlands-sommarfirare.htmlThu, 25 Jun 2026 09:30:00 +0200Gotland kraftsamlar för framtidens vatten – nya samarbeten ska driva lösningar framåt Vatten är en av Gotlands och Sveriges viktigaste framtidsfrågor. Nu tar Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland ett gemensamt steg framåt genom att samla nationella myndigheter, näringsliv, universitet och andra samhällsaktörer i ett gemensamt arbete för att stärka Gotlands vattenförsörjning. Syftet är tydligt. Att samla den kompetens, de resurser och de mandat som krävs för att påskynda arbetet med långsiktiga lösningar för Gotlands vattenförsörjning. Det är en utmaning som ingen enskild aktör i Sverige kan lösa på egen hand. Gotlands vattenförsörjning påverkar allt från invånarnas vardag och samhällsviktig verksamhet till näringsliv, livsmedelsproduktion, bostadsbyggande, besöksnäring och öns fortsatta utveckling. – Vattenfrågan är för komplex för att hanteras inom enskilda organisationers stuprör. Den berör hela samhället och kräver att vi arbetar tillsammans på nya sätt. Därför samlar vi nu olika aktörer som både kan bidra med kunskap och omsätta den i handling, säger landshövding Charlotte Petri Gornitzka. Initiativet bygger vidare på ett arbete som redan pågår, men tar samtidigt nästa steg genom att involvera fler samhällsaktörer. Ambitionen är inte att skapa ytterligare en arena för samtal, utan att driva arbetet framåt och bidra till konkreta resultat – både för Gotland och för Sverige i stort. – Vi vet mycket om utmaningarna på Gotland. Nu behöver vi omsätta kunskap till åtgärder. Det här ska vara ett arbete som leder till genomförande och lösningar, inte bara diskussioner, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S). Gotland har under lång tid arbetat aktivt med vattenfrågan. Samtidigt blir utmaningarna allt större. Klimatförändringar, förändrade behov och höga krav på samhällets beredskap kräver nya och långsiktiga lösningar som sträcker sig över flera sektorer och ansvarsområden. För att möta den utvecklingen behöver arbetet breddas och fler aktörer involveras. Det gemensamma arbetet ska bidra till att identifiera hinder, skapa gemensamma prioriteringar och påskynda åtgärder som stärker Gotlands vattenförsörjning både på kort och lång sikt. Målet är att utveckla lösningar som inte bara gynnar Gotland, utan som också kan bidra till ett hållbart vattenarbete i hela Sverige. Arbetet inleds under Almedalsveckan och första mötet med samtliga aktörer hålls under tidig höst. Kontakt Presskontakt E-post till länsstyrelsens kommunikatörer Telefon 010-223 91 03http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-25-gotland-kraftsamlar-for-framtidens-vatten---nya-samarbeten-ska-driva-losningar-framat.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-25-gotland-kraftsamlar-for-framtidens-vatten---nya-samarbeten-ska-driva-losningar-framat.htmlThu, 25 Jun 2026 10:00:26 +0200Naturvårdsbränning i Gotska Sandöns nationalpark Länsstyrelsen i Gotlands län planerar att genomföra en kontrollerad naturvårdsbränning på Gotska Sandön med start onsdag eller torsdag vecka 26. Syftet med naturvårdsbränningen är att bevara naturtyper och gynna den biologiska mångfalden och bidra till säkerheten på ön. Naturvårdsbränning är en viktig skötselmetod som ingår i Gotska Sandöns skötselplan. En bränning skapar öppna, ljusa skogar med naturliga gläntor och död ved. Brandens värme och den brända veden är avgörande för vissa arters överlevnad. – Det finns många växt- och djurarter som är beroende av att det brinner i skogen ibland. Naturvårdsbränning kommer därför att gynna mångfalden på ön, säger Tomas Johansson, naturvårdshandläggare vid länsstyrelsen. 2022 genomfördes den första naturvårdsbränningen på Gotska sandön sedan den nya skötselplanen togs i drift. Då brändes omkring 20 hektar strax sydost om kapellänget och fyrbyn. Därefter genomfördes ytterligare en naturvårdsbränning 2024 då omkring 10 hektar brändes. Denna gång är det ett område på cirka 35 hektar som planeras att brännas, ungefär mitt på ön. En naturvårdsbränning kan bara ske när väder och markförhållanden är gynnsamma. Lagom uttorkning av marken, väder, vind och meteorologiska förhållanden måste vara rätt. Efter att ha varit i startgroparna under juni månad men motade av regnskurar ser nu förhållandena rätt ut för att genomföra en naturvårdsbränning. Planerad antändning var under eftermiddagen onsdagen den 24 juni, men fick av logistiska skäl skjutas till torsdagens morgon. Planen är att vara klara med den aktiva fasen, eldningen, under torsdagen. Därefter sker efterbevakning där det kan brinna i delar av området kontrollerat ytterligare en tid. Säkerheten är mycket viktig och kräver noggrann planering. Naturvårdsbränningen utförs av ett kompetent bränningslag i samverkan med räddningstjänsten, SOS Alarm, Kustbevakningen, brandflyget med flera. Skogsområdet omgärdas till stor del av skogsvägar. Alla gränser är säkrade med utlagd brandslang. Slanglinjen och skogen intill bränningsområdet kommer att vattnas i samband med bränningen för att minimera risken för att branden sprider sig utanför bränningsområdet. På sikt kan bränningen medföra en minskad risk för att oönskade bränder tar fart och sprider sig okontrollerat över ön. Bränningsplatsen är en del av en större brandplan för Gotska Sandön. – Bränningen kan öka brandsäkerheten genom att bränslet på marken minskas på en strategisk plats på ön. Under bränningen bildas mycket rök som stiger högt och kan färdas långt. Röklukt från Gotska Sandön kan komma att kännas av under flera dagar beroende av vindriktning, säger Tomas Johansson. Kontakt Tomas Johansson E-post till Tomas Johansson Telefon 010-2239248http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-23-naturvardsbranning-i-gotska-sandons-nationalpark.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-23-naturvardsbranning-i-gotska-sandons-nationalpark.htmlTue, 11 Aug 2026 14:02:11 +0200Vattenbrist på Gotland Det är sommaren 2026 ont om vatten i både grundvattenmagasin och vattendrag på Gotland. Du som bor, vistas eller verkar på Gotland behöver hålla dig uppdaterad om läget och vi behöver alla hjälpas åt att hushålla med vattnet. Efter en vinter och vår med mindre nederbörd än normalt är grundvattennivåerna låga på Gotland och vi har också låga flöden i länets vattendrag. Här kan du läsa mer om hur det påverkar dig som har kommunalt vatten, dig som har egen brunn, lantbrukare med djur och möjligheten att göra uttag från våra vattendrag. Kommunalt vatten Region Gotland bedömer sedan 10 juni 2026 att det är vattenbrist på Gotland. Det innebär inte att vattnet är slut eller att det är problem med leveransen av kommunalt vatten, men att åtgärder behöver vidtas för att säkra dricksvattenförsörjningen under sommaren. På Region Gotlands webbplats hittar du alltid den senaste informationen om bland annat trycksänkningar, bevattningsförbud, vattenkiosker, tips för att spara på vattnet och mycket annat som är bra att veta för dig med kommunalt vatten. Aktuellt vattenläge, Region Gotland Vatten från egen brunn Du som har egen brunn ansvarar själv för att vattnet räcker för hushållets behov och håller tillräckligt god kvalitet. Håll koll på vattennivån i din brunn, underhåll brunnen och hushåll med vattnet för att undvika att det ska ta slut. När grundvattennivåerna är lägre än normalt ökar risken för att dricksvattnet påverkas och att kvaliteten förändras. Livsmedelsverket rekommenderar att vatten från enskilda brunnar provtas minst var tredje år. Om din brunn skulle sina eller vattenkvaliteten blir för dålig för att vattnet ska gå att dricka kan du hämta mindre mängder dricksvatten (motsvarande en mindre dunk) vid Region Gotlands tappkranar och vattenkiosker med tappkran. Hemberedskap för dig med egen brunn Hämtställen för dricksvatten, Region Gotland Dricksvatten ur egen brunn, Region Gotland Vatten till djur Följ om möjligt vattennivån i din brunn, eller försök på annat sätt bedöma vattentillgången för att kunna vidta åtgärder om läget blir kritiskt. Undersök också vilka alternativ som står till buds om ditt vatten inte skulle räcka till. På Gotland finns bland annat några kommersiella aktörer som erbjuder vatten till försäljning. Hämta vatten ur vattendrag, träsk eller bryor? Att hämta vatten från olika vattenkällor är förenat med ett stort eget ansvar att säkerställa att varken allmänna eller enskilda intressen skadas. Allmänna intressen kan avse till exempel naturmiljön, vattendrag, fiske eller vattenförsörjningen för ett större område. Enskilda intressen är sådant som berör fastighetsägare eller verksamhetsutövare, exempelvis någon med egen brunn. Den som gör uttaget har hela bevisbördan för att skador inte uppstår. Länsstyrelsen bedömer att de låga vattenflöden vi har nu innebär att varje vattenuttag kan orsaka skada och att en anmälan om vattenverksamhet krävs inför uttag från länets vattendrag. Jordbruksfastigheter är dock undantagna från anmälningsplikten när det gäller vattenuttag för husbehov. Som husbehov räknas dricksvatten till djur samt disk och tvättvatten för stallar. Bevattningsvatten räknas inte som husbehov. Du måste alltid ha ”rådighet” över vattnet vid uttag, det vill säga att du själv är markägare eller har tillåtelse att hämta vatten från den som har rådighet. Det kan vara markägare, samfälligheter eller ett markavvattningsföretag. Kartläggning av alternativa vattenkällor Som en förberedelse för ett krisläge där många djurhållare står utan vatten till sina djur förbereder Region Gotland med stöd av länsstyrelsen en kartläggning av alternativa vattenkällor som regionen har uttagsrätt till och som kan ställas till förfogande. En riskvärdering av identifierade vattenkällor görs av Statens veterinärmedicinska anstalt. Målsättningen är att det ska kunna erbjudas vatten av känd kvalitet samt att infrastruktur ska finnas på plats för att dessa snabbt ska kunna tas i bruk om vi får en omfattade vattenbrist i något område. Vattenkvalitet för djur Kvaliteten på dricksvatten till djur regleras inte i lagstiftning på EU-nivå eller på nationell nivå, mer än i djurskyddslagen som anger att ”djur ska ges tillräckligt med foder och vatten som är av god kvalitet”. Den normala rekommendationen är dock att vatten till djur bör hålla samma kvalitet som dricksvatten till människor. Om du behöver frångå detta är det ditt ansvar som djurhållare att själv bedöma om vattnet håller tillräckligt god kvalitet för att djuren inte ska bli sjuka och för att det inte finns risk för kontamination som skulle kunna påverka livsmedelssäkerheten för det kött eller den mjölk som djuren producerar. Rapportera påverkan Livsmedelsverket arbetar i stabsläge eftersom risken för vattenbrist denna säsong berör många län. Länsstyrelsen i Gotlands län rapporterar regelbundet till Livsmedelsverket om läget i länet och påverkan på Gotlands livsmedelsproduktion. Denna lägesbild samlas in med hjälp av LRF Gotlands regionstyrelse, så rapportera gärna problematik till dem via e-post gotland@lrf.se . Uttag från Gotlands vattendrag Vattenflödena i många av Gotlands vattendrag är just nu mycket låga och prognosen för de närmaste veckorna är att flödena kommer att minska ytterligare. Det vatten som finns i vattendragen behövs för att djur- och växtlivet ska klara sig. Att pumpa upp vatten från vattendrag är inte tillåtet om det kan skada allmänna eller enskilda intressen. Länsstyrelsen bedömer att de låga vattenflöden vi har nu innebär att varje vattenuttag kan orsaka skada, och du behöver därför göra en anmälan om vattenverksamhet om du önskar göra uttag från länets vattendrag. Anmälan om vattenverksamhet Du som redan har tillstånd eller har anmält vattenuttag har rätt att göra det i enlighet med villkoren i miljödomen eller anmälan. Kontakta gärna länsstyrelsen om du är osäker på vad som gäller för dig. Fakta om vattenuttag: Bestämmelserna om tillstånds- och anmälningsplikt för vattenuttag ur vattendrag och sjöar finns i kapitel 11 i miljöbalken (1998:808). Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. När det gäller vatten från kommunalt ledningsnät är det Region Gotland som har bestämmanderätten. Kontakt Länsstyrelsen i Gotlands län E-post: gotland@lansstyrelsen.se Telefon: 010‑2239000http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-17-vattenbrist-pa-gotland.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-17-vattenbrist-pa-gotland.htmlTue, 11 Aug 2026 12:24:21 +0200Ny chans att söka stöd för klimatinvesteringar i augusti Utsläppen av växthusgaser minskar för långsamt, och i fjol ökade de till och med. Varje investering som görs för att minska utsläppen har betydelse, och i slutet av sommaren går det återigen att söka pengar för klimatinvesteringar. Mellan 24 augusti och 4 september är det återigen öppet för att söka investeringsstöd genom Klimatklivet, för att göra klimatsmarta åtgärder som inte är marknadsmässigt lönsamma. Det kan handla om exempelvis byte av fossildrivna värmepannor och vattenpumpar till biokolsproduktion, cirkulära flöden eller tillvaratagande av spillvärme. Naturvårdsverket införde stödet Klimatklivet år 2015 och sedan dess har över 31 500 åtgärder i landet beviljats över 19 miljarder kronor i stöd. Storleken på insatserna kan variera mycket och aktörer har fått stöd med allt ifrån 2 250 kronor till 300 miljoner kronor för en åtgärd. – Gotland har alltid legat bra till utifrån hur mycket medel som beviljas per invånare, då vi är ett litet län där många åtgärder genomförts, inklusive flera större biogassatsningar. Nu har 84 åtgärder i vårt län fått stöd med totalt 270 miljoner kronor, säger Anna Sorby, energi- och klimatstrateg vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Hittills under 2026 har sex gotländska aktörer beviljats stöd. – Det är roligt att se att det är olika typer av aktörer och åtgärder som får stöd. Vi har till exempel Sojdungs gård som beviljats medel till eldriven foderblandare och utfodringsanläggning, Fårösund energi som fått stöd för att byta en oljepanna till eldrivna värmepumpar för fjärrvärmen och Region Gotland som fått stöd för att byta ut en oljepanna i en skolbyggnad till pelletspanna, säger Anna Sorby. Förutom dessa exempel har två lantbruksföretag beviljats stöd för elektrifiering av bevattning och Cheap Charge har beviljats stöd för att sätta upp en snabbladdare vid Ica Wisborg. De beslut som fattats hittills i år betyder att 7,2 miljoner kronor tillförts och totala investeringar i gotländska klimatåtgärder med mer än det dubbla. Det är fortfarande ett antal ärenden som väntar på beslut från höstens och vårens ansökningsomgångar, och med fler ansökningsomgångar under hösten kan fler investeringar komma att förverkligas. – Vi ser att utsläppen av växthusgaser minskar alldeles för långsamt, och att de faktiskt ökade förra året. Även om mycket mer behöver hända för att begränsa klimatpåverkan så är varje investering som görs för att minska utsläppen av betydelse, och totalt sett räknar vi med att alla åtgärder som genomförs i länet tack vare Klimatklivet hindrar ungefär 51 500 ton koldioxid från att släppas ut i atmosfären varje år, säger Anna Sorby. Under den kommande ansökningsomgången är det möjligt att söka stöd för nästan alla typer av åtgärder. Undantaget är biogas på gårdsnivå och publik laddinfrastruktur, som har separata ansökningsomgångar. Nästa ansökningsomgång för publik laddinfrastruktur öppnar i oktober. Har du en idé om en klimatsmart investering? Kontakta gärna Länsstyrelsen i Gotlands län för rådgivning kring ansökningsprocessen. Kontaktuppgifter finns längre ner på sidan. Fakta om Klimatklivet Klimatklivet är ett stöd till fysiska investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Pengar från Klimatklivet ges först och främst till de åtgärder som ger störst varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investerad krona. Stödet kan sökas av företag, föreningar, myndigheter och andra organisationer, men inte av privatpersoner. Länsstyrelsen vägleder sökanden och stödjer Naturvårdsverket i handläggningen. Naturvårdsverket är den myndighet som beslutar om stödet. Mer information om Klimatklivet och hur du söker stödet finns på Naturvårdsverkets webbplats . Kontakt Anna Sorby Energi- och klimatstrateg E-post till Anna Sorby Telefon 010-2239386http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-16-ny-chans-att-soka-stod-for-klimatinvesteringar-i-augusti.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-16-ny-chans-att-soka-stod-for-klimatinvesteringar-i-augusti.htmlMon, 15 Jun 2026 15:38:44 +0200Frivilliga stärker Gotlands beredskap I slutet av förra veckan prövades kunskaperna hos länsstyrelsens och Region Gotlands indikeringspersonal. Indikerarna har till uppgift att mäta strålningen i länet efter exempelvis en kärnteknisk olycka eller nedfall efter insats med kärnvapen. Från torsdagen till och med lördagen hölls en indikeringsövning på Gotland, där personal från Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotlands organisationer för indikering övade tillsammans. – Under övningen mättes strålningen vid ett stort antal platser i länet, dels genom rörlig mätning från fordon, dels på förutbestämda mätplatser vid samhällsviktig verksamhet som exempelvis skolor och livsmedelsbutiker, säger Anders Jonsson, länsstyrelsens övningsledare. Förmågan att mäta strålning har funnits länge hos landets länsstyrelser, som har i uppgift att regelbundet mäta och inrapportera resultaten till Strålsäkerhetsmyndigheten. På senare år har indikeringsorganisationerna byggts ut och förstärkts med mer personal, utrustning och övningstid på grund av det försämrade omvärldsläget. Länsstyrelsen Gotlands indikeringsgrupp är en blandning av länsstyrelsepersonal och frivilliga som skrivit avtal med myndigheten att utgöra en resurs för samhället i händelse av kris eller krig. – Vi har övat delar av processen med våra indikerare tidigare, men det här är första gången som vi prövar hela kedjan från ordergivning till mätning och inrapportering. Det är också första gången vi gör det tillsammans med Region Gotlands personal, som nyligen fått sin utbildning genom länsstyrelsen, berättar Anders Jonsson. I övningen delgavs räddningsledaren ett scenario och en uppgift som sedan omvandlades till en order för indikeringspatrullerna. Mätresultaten från de olika mätpunkterna på Gotland kan med hjälp av särskild teknisk utrustning omedelbart skickas till en regional ledningsplats, för vidare förmedling till Strålsäkerhetsmyndigheten. Det finns många sätt att göra en insats för Gotlands civila beredskap och bidra till att vårt samhälle blir uthålligare. Ett sätt är att engagera sig som frivillig förstärkningsresurs och ingå i Regional resursgrupp. Vi söker just nu fler indikerare, men även bland annat skyddsvakter, stabassistenter och personal till en räddnings- och röjningsstyrka. Mer information om hur det fungerar att ingå i Regional resursgrupp finns på länsstyrelsens webbplats . Kontakt Anders Jonsson Kris- och beredskapshandläggare E-post till Anders Jonsson Telefon 010-2239271http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-15-frivilliga-starker-gotlands-beredskap.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-15-frivilliga-starker-gotlands-beredskap.htmlMon, 15 Jun 2026 09:26:05 +0200Dyster utveckling för Gotlands strandängsfåglar Tre decennier av inventeringar på Gotlands strandängar visar en oroande utveckling för fågellivet. Flera vadararter har minskat kraftigt sedan 1996, och vissa riskerar att försvinna helt som häckfåglar på ön. Även många änder uppvisar negativa trender, medan utvecklingen för måsar, trutar och tärnor är mer varierad. Orsakerna är komplexa och speglar en bred nedgång som även ses i stora delar av Sverige och norra Europa. Länsstyrelsen har genomfört inventeringar av fågellivet på strandängarna sedan 1996. Under de 30 åren har omfattande minskningar skett för många arter. Mest kritiskt är det för vadarna brushane, rödspov och sydlig kärrsnäppa. – För kärrsnäppan kan det sannolikt vara så att den numer är utgången som häckfågel på Gotland, säger Tomas Johansson, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Men även bland de vanliga vadararterna som tofsvipa, strandskata och större strandpipare är minskningen betydande. De enda vadarna som uppvisar en stabil population är skärfläcka och rödbena. Bland änderna pekar också trendkurvorna nedåt. Den enda arten med positiv populationsutveckling är snatterand och den har ökat markant. Bland måsar, trutar och tärnor ser det bättre ut. Dock är det en enda ö, Sigdesholm utanför Ronehamn, som har stått för stora uppgångar de senaste tio åren. Skälet till minskningen är inte uppenbar utifrån inventeringarna. Det rör sig med stor sannolikhet om flera olika orsaker, såsom predation, inavel, hävdregim, övervintring, flyttningsvägar med flera. Minskningarna på Gotland är inte unika utan sammanfaller i stor utsträckning med populationsutvecklingen i övriga Sverige och i viss mån övriga Norden och Nordeuropa. Här kan du läsa hela rapporten: Strandängsfåglar på Gotland 1996–2025 Relaterad information Strandängsfåglar på Gotland 1996–2025 Kontakt Tomas Johansson E-post till Tomas Johansson Telefon 010-2239248http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-15-dyster-utveckling-for-gotlands-strandangsfaglar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-15-dyster-utveckling-for-gotlands-strandangsfaglar.htmlThu, 11 Jun 2026 10:03:32 +0200Fortsatt bostadsbrist för vissa grupper på Gotland Länsstyrelsen gör varje år en analys av bostadsmarknaden i länet. I årets upplaga pekas en åldrande befolkning, hög efterfrågan på fritidshus och ett osäkert ekonomiskt läge ut som några av de viktigaste faktorerna som skapar utmaningar för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen bedömer att det, precis som under föregående år, är brist på bostäder i länet. Det handlar inte främst om antalet bostäder, utan om brist på bostäder som möter gotlänningarnas behov. – Det är svårt att få fram bostäder som öns befolkning har råd med. Nybyggnadstakten av bostäder ser ut att möta behovet i antal, men de höga priserna gör att nya bostäder blir otillgängliga för en stor del av öns befolkning, inte minst unga, ensamstående föräldrar och äldre, säger Hamlet Mirjamsdotter, samhällsplanerare vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Den växande gruppen äldre ökar behovet av tillgängliga lägenheter i markplan eller med hiss. När det gäller särskilda boenden för äldre har det tidigare funnits en brist som nu ser ut att vara löst. I rapporten framgår också att det stora intresset för att köpa fritidshus på Gotland har inneburit en minskning av det totala antalet villor för fastboende under de senaste decennierna. – De flesta trender som vi lyfter fram i analysen har pågått under lång tid. En förhoppning är att Region Gotlands nya bostadsförsörjningsplan kommer att få genomslag och vi ser fram emot att stötta regionen i det arbetet, säger Hamlet Mirjamsdotter. Den regionala bostadsmarknadsanalysen skickas nu in till Boverket, som gör en nationell sammanställning över läget på bostadsmarknaden i hela Sverige. Regional bostadsmarknadsanalys Gotland län 2026 Kontakt Hamlet Mirjamsdotter Samhällsplanerare E-post till Hamlet Mirjamsdotter Telefon 010-2239275http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-11-fortsatt-bostadsbrist-for-vissa-grupper-pa-gotland.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-11-fortsatt-bostadsbrist-for-vissa-grupper-pa-gotland.htmlTue, 09 Jun 2026 10:00:00 +0200Länsstyrelserna stärker kommunernas brottsförebyggande arbete En ny redovisning till regeringen visar att länsstyrelserna och Brottsförebyggande rådet hjälper fler kommuner att arbeta systematiskt och följa lagen. Samtidigt efterfrågar länsstyrelserna mer stabila resurser för att klara uppdraget långsiktigt. I slutet av mars 2026 lämnade länsstyrelserna en redovisning till Justitiedepartementet. Rapporten beskriver hur det regionala stödet utvecklats mellan mars 2025 och mars 2026. Under perioden fokuserade länsstyrelserna på att omvandla lagstiftning till praktisk handling genom samverkan och behovsanpassat stöd. Länsstyrelserna har under året även stärkt sin kompetens genom mentorskap och interna nätverk. – Vi spelar en avgörande roll som samordnande aktör. Genom att omsätta nationella strategier till lokal nytta gör vi det brottsförebyggande arbetet mer effektivt och hållbart i hela landet, säger Rickard Silva, nationell brottsförebyggande samordnare för länsstyrelserna. Resurser avgör framgången Redovisningen visar att länsstyrelsernas insatser ger konkreta resultat och ökar länens motståndskraft. Trots framgångarna finns också utmaningar. Framför allt mindre kommuner har ofta begränsade resurser och saknar den organisation som krävs för ett effektivt arbete. Länsstyrelserna betonar därför att arbetet kräver långsiktighet, stabil finansiering och tydliga uppdrag för att de goda resultaten ska bestå. Framtida behov av samordning Framåt ser länsstyrelserna ett stort behov av att stärka samordningen av de nationella myndigheternas insatser. I dag arbetar dessa ofta parallellt gentemot kommunerna, vilket innebär dubbla kontaktytor. Det finns potential för ett mer sammanhållet arbetssätt. Rapporten lyfter fram länsstyrelsen som den naturliga aktören att hålla ihop arbetet regionalt. Delredovisning: Länsstyrelsernas uppdrag att fortsätta utveckla det regionala stödet i det brottsförebyggande arbetet Kontakt Rickard Silva Samordnare brottsförebyggande arbetet E-post till Rickard Silva Telefon 010-2244287 Ulrika Viklund Samordnare brottsförebyggande arbete E-post till Ulrika Viklund Telefon 0611-349021http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-09-lansstyrelserna-starker-kommunernas-brottsforebyggande-arbete.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-09-lansstyrelserna-starker-kommunernas-brottsforebyggande-arbete.htmlMon, 08 Jun 2026 08:00:00 +0200Fyra branscher löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt Den uppdaterade Nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism pekar ut fyra branscher som löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt. En av dessa är bokförings- och redovisningsbranschen, som omfattas av länsstyrelsernas penningtvättstillsyn. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland är tre av 17 organisationer som ingår i Samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som i dag har publicerat en uppdaterad nationell riskbedömning. Högre risknivå Risknivån bedöms generellt som högre på grund av att hotet från organiserad brottslighet har ökat, samt att brottsligheten blivit alltmer integrerad i den legala samhällsstrukturen. Fyra branscher löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt och dessa är bank- och finansieringsrörelse, betalningsinstitut, bokförings- och redovisningstjänster samt fastighetsmäklare. Bokförings- och redovisningsbranschen omfattas av länsstyrelsernas penningtvättstillsyn. Flera faktorer att uppmärksamma – De sektorer som omfattas av länsstyrelsernas penningtvättstillsyn är viktiga för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Bokförings- och redovisningsbranschen är störst av dessa sektorer. Den uppdaterade riskbedömningen lyfter flera riskfaktorer som dessa branscher behöver vara särskilt uppmärksamma på för att minska risken att deras tjänster utnyttjas av kriminella, säger Jesper Jacobsson, rättschef på Länsstyrelsen Skåne. Allvarliga hot mot samhället Den kriminella ekonomin omsätter årligen minst 352 miljarder kronor, enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. För att kunna använda brottsvinster i den legala ekonomin är kriminella aktörer beroende av penningtvätt, ofta via företag och företagskonton. – Penningtvätt och finansiering av terrorism är allvarliga hot mot samhället som kräver gemensamt ansvarstagande. Genom ökad kunskap om riskerna och stärkt samverkan mellan myndigheter och privata aktörer kan resurser och åtgärder riktas dit de gör störst nytta. Kunskap om riskerna är grunden för effektiva åtgärder, säger Annie Frohm från Polismyndigheten, ordförande i Samordningsfunktionen. Här kan du ta del av rapporten I Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism ingår: Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen Skåne, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Västra Götaland, Polismyndigheten, Revisorsinspektionen, Skatteverket, Spelinspektionen, Sveriges advokatsamfund, Säkerhetspolisen, Tullverket samt Åklagarmyndigheten. Kontakt Carina Cutlip Enhetschef E-post till Carina Cutlip Telefon 010-2231781http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-08-fyra-branscher-loper-storst-risk-att-utnyttjas-for-penningtvatt.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-08-fyra-branscher-loper-storst-risk-att-utnyttjas-for-penningtvatt.htmlThu, 04 Jun 2026 13:55:48 +0200Nytt metodstöd inom kulturmiljö- och landskapspåverkan ska bidra till att snabba på tillståndsprocesser för vind- och solkraft på Gotland Etablering av storskaliga energianläggningar har ofta en påverkan på landskapsbilden och värdefulla kulturmiljöer, inte minst på Gotland där många intressen samsas på en relativt liten yta. Nu finns ett metodstöd som ska underlätta för både sökande företag och myndigheter när påverkan ska bedömas och avvägningar göras mellan olika intressen i planerings- och tillståndsprocesser. Gotland är rikt på kulturlandskap och värdefulla kulturmiljöer, byggnader och lämningar. Stora delar av Gotland är också av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Länsstyrelsen i Gotlands län släpper nu rapporten ”Landskaps- och kulturmiljöpåverkan från storskaliga energietableringar - Kartläggning av metoder och verktyg, gotländska fallstudier och stöd vid utformning och visualisering av anläggningar”. Rapporten, som tagits fram av konsultbolaget Ramboll, undersöker metoder för att bedöma påverkan från planerade, storskaliga energianläggningar på landskaps- och kulturvärden ur ett gotländskt perspektiv. Stödmaterialet har tagits fram genom att testa olika metoder i tre gotländska, fiktiva fallstudier. – Det är ett stöddokument anpassat för Gotland och ett komplement till andra nationella vägledningar. Det är ett bra stöd att utgå ifrån, samtidigt som varje enskilt ärende alltid behöver hanteras utifrån sina specifika förutsättningar, säger Stefan Persson, enhetschef för miljö- och vattenenheten vid Länsstyrelsen i Gotlands län. I rapporten finns både stöd för utformning av anläggningar i en gotländsk kontext och stöd för visualisering i miljöbedömningsprocessen. – Min erfarenhet är att det alltid behöver göras platsbesök för att förstå platsen. Men när det kommer till så här stora anläggningar som vind- och solkraft kan vi inte göra fullskaliga prototyper. Här kan en 3D-modell vara ett viktigt verktyg i analysarbetet, säger Ann Henriksson, landskapsarkitekt på Ramboll. Rapporten ska bidra till att planerade anläggningar beskrivs på ett sätt som underlättar för myndigheter och andra att bedöma påverkan på kulturmiljön och landskapsbilden. Den ska även bidra till att öka kompetensen hos beslutsfattare och möjliggöra snabba och välgrundade bedömningar. – Ambitionen är att bidra till att myndigheter får in kvalitativa och lättillgängliga underlag i samråds- och prövningsprocesser för att minska behovet av kompletteringar. När kompletteringar ändå behöver göras kan materialet hjälpa oss att se vilka kompletteringar som kan vara relevanta att efterfråga, säger Daniel Langhammer, kulturmiljöhandläggare vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Rapporten "Landskaps- och kulturmiljöpåverkan från storskaliga energietableringar" Exempel på 3D-modell som används i fallstudien för Laus myr där användaren kan vandra runt i området och pröva olika tidpunkter, årstider och vypunkter tillsammans med olika höjd på vindkraftverk Arbetet har gjorts som del i projekt FRAMAT, som länsstyrelsen driver med stöd av Energimyndigheten och i samverkan med regionala och nationella aktörer. Projektet innehåller olika delprojekt med syfte att klargöra behov och förutsättningar för energiproduktion på Gotland. Projekt FRAMAT Kontakt Susanne Jung Energi- och klimatstrateg E-post till Susanne Jung Telefon 010-2239253http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-04-nytt-metodstod-inom-kulturmiljo--och-landskapspaverkan-ska-bidra-till-att-snabba-pa-tillstandsprocesser-for-vind--och-solkraft-pa-gotland.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-04-nytt-metodstod-inom-kulturmiljo--och-landskapspaverkan-ska-bidra-till-att-snabba-pa-tillstandsprocesser-for-vind--och-solkraft-pa-gotland.htmlThu, 04 Jun 2026 09:21:09 +0200Bob gör skillnad för barn och unga som riskerar att dras in i grov brottslighet Rekryteringen av barn och unga till kriminella miljöer fortsätter och allt fler yngre utnyttjas att begå våldsbrott. Fler aktörer samverkar i samhället för snabbare insatser mot unga i riskzon. Trots att uppdraget nu slutredovisats fortsätter arbetet för att utveckla stödet till fler kommuner. Under de senaste två åren har myndigheter och andra aktörer utvecklat samarbetet genom Bob (barn och unga i organiserad brottslighet), en samverkansstruktur där bland annat skola, socialtjänst, polis, kriminalvård och länsstyrelsen ingår. Tillsammans arbetar de för att tidigt upptäcka och stötta barn och unga som antingen redan är etablerade i eller riskerar att dras in i organiserad brottslighet. Samverkansstrukturen finns nu i stora delar av landet och har stärkts på lokal nivå. Det gör att fler aktörer kan agera tidigare, mer samordnat och med barnets bästa i fokus. Agerar tidigt och snabbt utifrån barn och ungas behov Många barn och unga som riskerar att rekryteras lever i utsatta situationer – otrygga uppväxtförhållanden, psykisk ohälsa eller kriminalitet i familjen. Därför behöver skola, socialtjänst, polis och andra aktörer samarbeta för att se hela barnets situation och ge rätt stöd i tid. Genom att skapa gemensamma lägesbilder och dela mer information med varandra, kan olika aktörer agera mer samordnat och effektivt runt enskilda barn och unga. – Styrkan i Bob är den obrutna kedjan från nationell till lokal nivå. Samtidigt är förmågan att prioritera utifrån unika geografiska förutsättningar helt avgörande för att vi ska kunna skydda våra unga, säger landshövding Anders Thornberg i Hallands län. Fortsatt utveckling för arbetet inom Bob-uppdraget Nu har regeringen förlängt uppdraget till december 2026. Arbetet med Bob fortsätter att utvecklas och kan nå fler kommuner i landet. Utvecklingen handlar bland annat om att säkerställa en ändamålsenlig samverkan mellan berörda aktörer, stärka kartläggningen av målgruppen barn och unga med riskfaktorer och att integrera den i gemensamma lägesbilder. Ny lagstiftning ger skola, socialtjänst och polis bättre möjligheter att dela information för att förebygga kriminalitet. Den behöver användas i större utsträckning i det förebyggande arbetet. Samtidigt är det viktigt att involvera fler aktörer, som hälso- och sjukvård, kriminalvård, civilsamhälle och näringsliv samt att fortsätta utveckla insatser mot rekryteringen i sociala medier. – Länsstyrelserna sprider Bob-arbetets resultat över hela landet. Att vi delar med oss av framgångsrika arbetssätt är helt avgörande för att kunna skydda våra unga mot den organiserade brottsligheten, säger länsråd Ann Holmlid på Länsstyrelsen Östergötland. Exempel på samverkan Bob i Halmstad: gemensamt mindset och snabba insatser Bob-samverkan i Halmstad gör det möjligt att snabbt fånga upp barn och unga i riskzon genom ett nära samarbete mellan polis, skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvården. Insatser kan snabbt sättas in eftersom alla fått förståelse för varandras uppdrag och delar lägesbilder. Ett exempel där samverkan gjort skillnad är i skolan. Från att ha haft utmaningar med kriminalitet som kom in i klassrummen, kunde lugnet återställas med olika insatser som ett nytt trygghetsteam. Det som ger framgång är att bygga goda relationer, skapa snabba kontaktvägar och våga testa nya arbetssätt, menar Stina Ljungdahl som är kommunpolis i Halmstad. – Vi jobbar som ett Bob-lag med målet att skydda barnen mot organiserad brottslighet. Vårt gemensamma mindset är ”inte sen, inte någon annan utan nu och vi tillsammans”. Det ger effekt och ökar tilliten till att samhället agerar snabbt när det behövs, säger hon. Bob i Karlstad: nära samverkan med korta kontaktvägar I Karlstads Bob-råd samlas chefer från skola och socialtjänst, brottsförebyggande samordnare och andra nyckelfunktioner från lokalpolisområdets fem kommuner. Även Länsstyrelsen, barn- och ungdomspsykiatrin, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten deltar i arbetet. En avgörande framgångsfaktor är att få ökad kunskap om de olika verksamheterna och att skapa korta kontaktvägar, menar kommunpolisen Ida Hasselroth. Ett särskilt telefonnummer används när en aktör i kommunen snabbt behöver råd och stöd i frågor som rör barn och unga. En viktig styrka i arbetet är också att samla flera kommuner i ett gemensamt forum. Deltagarna delar lägesbilder och utbyter erfarenheter- både goda exempel och utmaningar- för att tillsammans hitta lösningar. – Vår nära samverkan och de korta kontaktvägarna har bland annat bidragit till att förhindra en planerad skolskjutning och till att hantera ett ärende där en ungdom gömde ett vapen hemma hos sig, säger Ida Hasselroth. Slutredovisning av tidigare uppdrag I april 2025 gav regeringen i uppdrag åt de åtta myndigheterna inom Bob att fortsätta utveckla stödet. Det uppdraget redovisades i april 2026. Uppdrag att fortsätta utveckla stödet till arbetet med barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott med koppling till organiserad brottslighet, Länsstyrelsen Västerbotten Så bidrar de olika myndigheterna i Bob Polismyndigheten leder den lokala samordningen och bidrar med metoder för att identifiera unga i riskzon. Åklagarmyndigheten bidrar med expertis kring rättsprocessen och aktuell lagstiftning. Skolverket bidrar med kunskap och stöd om skolans roll som skyddsfaktor i det brottsförebyggande arbetet, och om hur skolan kan stärka elevers trygghet, närvaro och möjlighet att fullfölja sin utbildning. Socialstyrelsen stöttar socialtjänst och hälso- och sjukvård i hela det brottsförebyggande arbetet med barn och unga, med kunskapsbaserade arbetssätt och insatser med stöd i forskning. Statens institutionsstyrelse (SiS) fokuserar på att skapa trygga övergångar och hållbar utslussning för de unga som är placerade. Kriminalvården kan möjliggöra för insatser från andra aktörer då ett barn är häktat samt samplanera insatser och åtgärder för barn som dömts till ett straff. Brottsförebyggande rådet (Brå) tar fram och utvecklar kunskap om brott och brottsförebyggande arbete samt ger stöd till aktörer inom Bob-samverkan. Länsstyrelserna leder det regionala arbetet och fungerar som länken mellan nationella strategier och lokala behov. Relaterad information Bob-guide, Brottsförebyggande rådet Bob-samverkan i Halmstad, Polismyndigheten Kontakt Charlie Lundgren Handläggare E-post till Charlie Lundgren Telefon 010-2254533http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-04-bob-gor-skillnad-for-barn-och-unga-som-riskerar-att-dras-in-i-grov-brottslighet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-04-bob-gor-skillnad-for-barn-och-unga-som-riskerar-att-dras-in-i-grov-brottslighet.htmlThu, 04 Jun 2026 08:00:00 +0200Kungörelse: Beslut om ändring av föreskrifter för naturreservatet Filehajdar Regeringen har den 28 maj 2026 i KN2025/01243 beslutat att ändra undantaget c från föreskrifterna A till att ha följande lydelse: ”rättighetshavare till kraftledningar och jordkablar att utföra underhåll, ersättning och borttagande av befintlig ledning inom samma område. Åtgärderna ska ske på sådant sätt att skador på mark, vegetation och hydrologi minimeras. Anmälan om sådana åtgärder ska om möjligt göras till länsstyrelsen i förväg, annars snarast efter genomförandet.” Ändringen avser naturreservatet Filehajdar, Gotlands kommun. Beslutet finns tillgängligt hos Länsstyrelsen i Gotlands län. Beslutet kan inte överklagas. Kontakt Karolina Johansson Handläggare E-post till Karolina Johansson Telefon 010-2239426http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-04-kungorelse-beslut-om-andring-av-foreskrifter-for-naturreservatet-filehajdar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-04-kungorelse-beslut-om-andring-av-foreskrifter-for-naturreservatet-filehajdar.htmlMon, 01 Jun 2026 13:00:00 +0200Länsstyrelserna tar över skyddsrumskontroller Länsstyrelserna har fått i uppdrag att förbereda sig för att från och med 1 januari 2027 ta över ansvaret för att kontrollera skyddsrum. Fram till dess ansvarar Myndigheten för civilt försvar för kontrollerna. Syftet med förändringen är bland annat att kontrollverksamheten ska intensifieras och befolkningsskyddet på så sätt stärkas. Under 2026 har länsstyrelserna fått i uppdrag av regeringen att planera och förbereda övertagandet i samverkan med Myndigheten för civilt försvar. Senast den 4 december 2026 ska uppdraget redovisas till Regeringskansliet. Redovisningen ska innehålla en redogörelse av hur varje länsstyrelse planerar att uppfylla sitt ansvar att kontrollera skyddsrum. Länsstyrelsen i Stockholms län samordnar uppdraget. – Regeringen är tydlig med att man vill att kontrollverksamheten ska öka i takt och det tillförs också mer resurser för detta framöver, säger Mikael Jeppson, försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Stockholms län. Att rusta upp landets skyddsrum är en av de åtgärder som försvarsberedningen pekat på som ger störst förmågehöjande effekt på kort sikt. Ny lag om skyddsrum från och med den 1 juni Idag den 1 juni träder en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen i kraft som innebär nya krav på kommuner och fastighetsägare. Bland annat ska ägare till byggnader eller anläggningar med skyddsrum bli skyldiga att genomföra förenklade kontroller efter föreläggande från ansvarig myndighet. Även regleringen om underhåll och förbättringsåtgärder i skyddsrum förtydligas. Mer information om lagändringarna: Ny lag om skyddsrum träder i kraft – nya krav på kommuner och fastighetsägare, Myndigheten för civilt försvar Skyddsrum i Sverige I Sverige finns cirka 64 000 skyddsrum som fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare ska kunna ställa i ordning inom 48 timmar vid höjd beredskap. Översikt över skyddsrum och skyddade utrymmen, Myndigheten för civilt försvar Kontakt Roy Zacharias Handläggare inom lagen om skydd mot olyckor, Länsstyrelsen i Stockholms län roy.zacharias@lansstyrelsen.se Telefon 010-223 13 71http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-01-lansstyrelserna-tar-over-skyddsrumskontroller.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-06-01-lansstyrelserna-tar-over-skyddsrumskontroller.htmlTue, 26 May 2026 08:00:00 +0200Minskade medel inom viltskadeanslaget Det statliga viltskadeanslag som länsstyrelsen fördelar har minskat under det senaste året – och den nationella budgeten förväntas minska ytterligare under kommande år. Detta påverkar våra möjligheter att finansiera bidrag och ersättningar för viltskador i samma omfattning som tidigare. Viltskadeanslaget används huvudsakligen till skadeförebyggande åtgärder, ersättning för viltskador, besiktning, utbildning och information. Vi kan exempelvis ge bidrag till rovdjursavvisande stängsel för tamdjur, skyddsvästar till jakthundar och skrämselåtgärder mot tranor, gäss och svanar. Pengarna används även för att ersätta skador som orsakas av fredade viltarter, till exempel rovdjursangrepp på tamdjur eller vissa fågelskador på grödor. Tamdjursägare och lantbrukare kan påverkas För dig som söker, eller planerar att söka, dessa bidrag eller ersättningar är det bra att känna till att viltskadeanslaget minskar och vad det innebär. Det kan bland annat betyda att: Vi kan bevilja färre ansökningar om bidrag eller ersättningar. Vi kan behöva göra tydligare prioriteringar mellan inkomna ansökningar och ersättningsärenden. Vi kan behöva begränsa bidragsnivåer. Vi kan behöva prioritera vissa skadeförebyggande åtgärder före andra. Så påverkas Gotlands län Vilka åtgärder som prioriteras varierar mellan olika län beror på vilka skador som förekommer. – För Gotlands del handlar det om att ersättningsnivåerna för viltskador orsakade av gäss och andra fåglar kan komma att bli lägre än den faktiska kostnaden för skadan. Så har också skett för ersättningen av skador på gröda 2025. Vi är medvetna om de ekonomiska följder det får för lantbrukarna och har lyft frågan till regeringen, säger Elina Ambjörnsson, tillförordnad enhetschef på enheten för naturskydd. Länsstyrelsen arbetar för att använda tillgängliga medel så effektivt som möjligt och kommer även fortsättningsvis att prioritera åtgärder inom områden i länet som vi bedömer ger god, skadeförebyggande effekt och bidrar till långsiktigt hållbara lösningar. Länsstyrelsen har inte möjlighet att fördela om eller ta av andra anslag för att täcka underskott i viltskadeanslaget. För frågor om bidrag, ersättningar eller aktuella prioriteringar inom viltskadeanslaget är du välkommen att kontakta oss. Relaterad information Viltskador Kontakt Elina Ambjörnsson Tf enhetschef E-post till Elina Ambjörnsson Telefon 010-2239236http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-26-minskade-medel-inom-viltskadeanslaget.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-26-minskade-medel-inom-viltskadeanslaget.htmlThu, 21 May 2026 12:15:30 +0200Ett lyft för gotländsk kulturmiljö Under 2025 fördelade Länsstyrelsen i Gotlands län drygt 10 miljoner kronor till vård av kulturmiljöer. Pengarna har bland annat använts för restaurering av medeltida konstruktioner och arkeologiska undersökningar. Anslaget heter formellt 6:2, bidrag till kulturmiljövård, och är pengar som Riksantikvarieämbetet förfogar över och fördelar till länsstyrelserna, som i sin tur fördelar det till olika insatser inom länen. – Anslaget har stor betydelse för vård och förvaltning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, fornlämningar och kulturlandskap. Pengarna underlättar samtidigt kunskapsuppbyggnad, tillgängliggörande och förmedling av kulturmiljövärden, säger Susanne Hallander, kulturmiljöhandläggare vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Ett nationellt mål är att det i Sverige ska finnas en mångfald av kulturmiljöer, byggnader och anläggningar som bevaras, används och utvecklas. Här följer några exempel på hur de 10,4 miljoner kronor som tilldelades Gotland 2025 fördelades. Arkeologi, ruiner och fornlämningar: cirka 1, 9 miljoner kronor De medeltida gårdsportalerna vid Hejnum Riddare och Gothem Kapungs har under året restaurerats. Vårdåtgärder har utförts exteriört och interiört vid Sundre kastal. Bidrag har getts till Gotlands museum för georadarundersökning vid Solberga kloster i Visby. Syftet var bland annat att skaffa mer information om hur det medeltida klostret var utformat och vilka ytterligare strukturer utöver murverk och gravar som finns inom klosterområdet. Ett annat projekt handlar om att ta fram tredimensionella modeller av Kruttornet och Ryska kyrkan i Visby, Bringes medeltida ruin i Norrlanda och Trullhalsar i Norrlanda. De digitala modellerna bidrar dels till dokumentationen av platserna, men ska även användas som underlag i arbetet med att öka tillgängligheten. Landskapsvård: 1,6 miljoner kronor Varje år får 17 privata aktörer och föreningar en mindre ersättning för skötsel av områden med fornlämningar, ruiner och ett fiskeläge. Dessa platser är även kulturhistoriska besöksplatser. Bland dessa märks: Täckating/takomläggning av ag har utförts på Lojstahallen i Lojsta. Byte av tun på Laus backar, i Hablingbo Uke, Fårö Friggars och vid Norrbys i Väte. Bidrag till nya informationsskyltar, framtagande av trädvårdsplan och stängsling för skogsbete vid Gotlands enda kulturreservat, Norrbys i Väte Byggnadsvård: 4,6 miljoner kronor Under 2025 beviljades bidrag till 56 projekt. Ytterligare sju drog tillbaka sina ansökningar medan tio bidragsansökningar avslogs. Projekten som prioriteras vid anslagsfördelningen är i huvudsak byggnader som är byggnadsminnen och förvaltas av hembygdsföreningar, är tillgängliga för allmänheten eller ligger inom områden av riksintresse för kulturmiljövård. Bland projekten märks bland annat: Åtgärdsprogram samt vård- och underhållsplaner och kunskapsunderlag har tagits fram för tolv objekt. Sju byggnader har fått sina fasader omputsade /putslagade helt eller delvis, med traditionellt framställd kalkputs. Fönster har renoverats och målats på åtta byggnader, i vissa fall i samband med övrig exteriör restaurering. Renovering av slamverk har utförts vid Etelhems krukmakeri, som är ett byggnadsminne. Exteriör restaurering i form av putslagning, avfärgning samt restaurering av luckor och portar på västra ladugårdsbyggnaden vid byggnadsminnet Othem Prästgården. I kvarteret Biskopen i Visby har en roteskylt konserverats. Roteskyltar, är en adresskylt där den ursprunglig fastighetsbeteckning finns angiven, och är numera sällsynta. Taket på byggnadsminnet Boge Aner vattenkvarn har renoverats och tjärstrukits. Trodertunen runt platsen har satts om. På Fårö Dämba har ett russgift restaurerats medan ett agtak har lagts om. Utöver kulturmiljövårdsanslaget bidrog länsstyrelsen till kostnaden för bärgningen av ag, en åtgärd som samtidigt är en skötselinsats inom naturreservat. Under 2025 har en miljöteknisk utredning gjorts av smedjan vid Boge Vike. Vid sekelskiftet upptäcktes att tunnor som innehållit trätjära, petroleumprodukter och som förvarades i smedjan, hade läckt och marken blivit kontaminerad. Marken kommer att behöva saneras. Renovering av jordkällare vid före detta Sanda station/Gullinmuseet. Åtgärder som utfördes var bland annat omläggning av listtäckt papptak, ny dörr och karm samt arbeten på stenväggarna. Direktupphandlingar och utredningar initierade av länsstyrelsen: 2,3 miljoner kronor Inom området marinarkeologi har det handlat om att ta fram kunskapsunderlag om havets kulturmiljöer samt vård-, skydd- och tillståndsbedömningar av fartygslämningar. Markvård och skötsel längs kulturvägarna 699 på Fårö och kulturvägarna 500, 504, 505 och 515 på södra Gotland. Underhåll, skötsel och skyltning av de kulturhistoriska besöksplatserna. Utredning av tips, uppföljning, granskning av forn- och kulturlämningar. Världsarvssamordning och framtagande av kunskapsunderlag. Kontakt Susanne Hallander E-post till Susanne Hallander Telefon 010-2239231http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-21-ett-lyft-for-gotlandsk-kulturmiljo.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-21-ett-lyft-for-gotlandsk-kulturmiljo.htmlTue, 19 May 2026 10:01:40 +0200Ny handlingsplan visar vägen för elektrifiering av Gotland Elektrifiering är en viktig pusselbit i att stärka den gröna omställningen, bidra till näringslivsutveckling och samtidigt skapa ett mer hållbart och robust energisystem på Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län har nu tagit fram en regional handlingsplan för elektrifiering under åren 2026–2030. Regeringen har gett alla länsstyrelser i uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för elektrifiering. Tanken är att översätta nationella energi- och klimatmål till konkreta åtgärder för respektive län. Förhoppningen med planen för Gotland är att den också ska bidra till samordning av arbetet och ge en överblick över många av de saker som redan sker i länet på området. – En handlingsplan är inte en komplett lösning, utan ett ytterligare steg i att utveckla energiplaneringen i samverkan, säger Susanne Jung, energi- och klimatstrateg vid Länsstyrelsen i Gotlands län. En analys av behov och utmaningar som behöver hanteras för att möjliggöra en ökad elektrifiering på Gotland ligger till grund för handlingsplanen. Planen innehåller ett antal åtgärder som berör samverkan, planeringsunderlag och ökad kunskap, men också mer konkreta åtgärder som bidrar till elnätsutbyggnad, energiberedskap, flexibilitet och energieffektivisering. Både länsstyrelsen och andra lokala och nationella aktörer har bidragit med åtgärder i planen. – Men nyckeln ligger inte bara i de åtgärder som till slut finns med i handlingsplanen utan även i själva processen som lett oss dit. Under arbetets gång har det skapats nya initiativ, samarbeten och ökad kunskap som bidrar till elektrifiering, säger Susanne Jung. Planen kommer att följas upp och uppdateras fram till 2030 för att kunna anpassas efter nya behov, ny kunskap och förändrade förutsättningar. – På så sätt hoppas vi att den ska fortsätta vara relevant som stöd för aktörer, oss själva såväl som andra, som arbetar med att driva elektrifieringen framåt på Gotland, säger Susanne Jung. Regional handlingsplan för elektrifiering av Gotlands län 2026-2030 Kontakt Susanne Jung Energi- och klimatstrateg E-post till Susanne Jung Telefon 010-2239253http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-19-ny-handlingsplan-visar-vagen-for-elektrifiering-av-gotland.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-19-ny-handlingsplan-visar-vagen-for-elektrifiering-av-gotland.htmlMon, 18 May 2026 16:10:56 +0200Välkommen på nationaldagsfrukost i residensets trädgård Den 6 juni bjuder landshövding Charlotte Petri Gornitzka in till frukost i residensets trädgård. Varmt välkommen att inleda nationaldagsfirandet 6 juni med frukost i det gröna, tal och körsång i residensets vackra trädgård i Visby. – Nationaldagsfrukosten i trädgården har blivit en uppskattad tradition. Jag ser fram emot en trevlig stund med nya och gamla gotlänningar och att få välkomna er in i trädgården när sommaren är som allra vackrast, säger Charlotte Petri Gornitzka. Frukosten är öppen för alla. Antal deltagare är begränsat till 200 personer så anmäl dig gärna i god tid för att säkra din plats. Anmälan till nationaldagsfrukost Kontakt Länsstyrelsen i Gotlands län E-post: gotland@lansstyrelsen.se Telefon: 010‑2239000http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-18-valkommen-pa-nationaldagsfrukost-i-residensets-tradgard.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-18-valkommen-pa-nationaldagsfrukost-i-residensets-tradgard.htmlWed, 13 May 2026 11:46:28 +0200Försvarschefen: "Gotland är ett föredöme" På tisdagen gästades Länsstyrelsen i Gotlands län av viceamiral Ewa Skoog Haslum. Hon är sedan november 2024 chef för Försvarsmaktens operationsledning, den enhet inom Högkvarteret som leder försvarets insatser och operationer. Under besöket fick Ewa Skoog Haslum en lägesbild av totalförsvarets uppbyggnad på Gotland, bland annat kring förutsättningarna för det civila försvaret, försvarsvilja och hanteringen av situationer där olika samhällsintressen hamnar i konflikt med varandra. Med i diskussionerna var Charlotte Petri Gornitzka, landshövding, Fredrik Persson, länsråd, och Alf Söderman försvarsdirektör. – Säkerhetsläget i Östersjön är väldigt dåligt och har försämrats den senaste tioårsperioden. Sveriges totalförsvar är under kraftig uppbyggnad, och där är Gotland ett tydligt exempel. Jag tycker att Gotland är ett fördöme, säger Ewa Skoog Haslum. På eftermiddagen deltog hon i ett möte med Totalförsvarsrådet där hon presenterade en lägesbild för Försvarsmakten ur ett nationellt perspektiv. – Besöket från Högkvarteret är en tydlig signal om Gotlands betydelse i Sveriges totalförsvar. Vi har bland annat fått möjligheten att prata om de utmaningar som följer med öläget, liksom Gotland som en kugge i försvaret av våra allierade inom Nato. Hela dagen har präglats av betydelsen av samverkan mellan det civila och det militära försvaret, säger Charlotte Petri Gornitzka, landshövding och chef för länets högsta civila totalförsvarsmyndighet, länsstyrelsen. Ewa Skoog Haslum har tidigare varit chef för marinen, vicerektor vid Försvarshögskolan och chef för Fjärde sjöstridsflottiljen på Berga. Totalförsvarsrådet är ett strategiskt forum för samverkan inom totalförsvaret. Målen med totalförsvarsrådet är att skapa god aktörskännedom och att omvärldsbevaka nuvarande och kommande påverkan på länet. Bland deltagarna finns Länsstyrelsen i Gotlands län, Försvarsmakten, Polisen och Region Gotland. Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-13-forsvarschefen-gotland-ar-ett-foredome.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-13-forsvarschefen-gotland-ar-ett-foredome.htmlWed, 13 May 2026 09:28:58 +0200Naturreservatet Hall-Hangvar utvidgas med nya föreskrifter och ny skötselplan Ett av Gotlands mest besökta naturreservat, Hall-Hangvar, blir nu större. Förutom att gå den populära Klintkustleden kan besökare nu bland annat upptäcka skyddad natur både i havet och i välskötta ängesmiljöer. Delar av det som nu är Hall-Hangvar naturreservat fick sitt första skydd redan 1946, då ett 60 hektar stort området runt Stigmyr avsattes som domänreservat. Sedan dess har det utvidgats genom olika skyddsformer och sedan 1999 varit Gotlands största landbaserade naturreservat. Nu har området även fått ett skydd av de marina områdena längst kusten som förstärker skyddet av reservatets stränder och pallkanter. I reservatet finns dramatiska klintar, stenstränder, alvarmarker, taiga, agmyrar, ängesmiljöer och mycket mer. I havet finns musselbankar och pallkanter fyllda med blåstång. Områden viktiga för både fågel och fisk. Viktigt för mer än naturen Det stora oexploaterade naturområdet är inte bara ett riksintresse för naturvård och värdefullt för den biologiska mångfalden och många av våra arter. Området är även ett riksintresse för friluftslivet, riksintresse för högexploaterad kust och här finns tre utpekade områden med riksintresse för kulturmiljövård. Att området är ett populärt friluftslivsområdet märks tydligt på länsstyrelsens besöksräkningar, och i och med den nya utvidgningen kan besökarna utforska havet och miljöerna under ytan, skyddad för framtiden. I skötselplanen finns information om reservatets olika delområden, vilken skötsel som ska utföras i olika livsmiljöer och vilka anordningar som finns för friluftslivet. Du kan läsa mer om beslutet och allt som finns att upptäcka i reservatets olika delområdet i skötselplanen. Den kan du ladda ner här nedan. Beslut och skötselplan - Hall-Hangvar Kontakt Lena Lavergren Naturvårdsförvaltare E-post till Lena Lavergren Telefon 010-2239281http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-13-naturreservatet-hall-hangvar-utvidgas-med-nya-foreskrifter-och-ny-skotselplan.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-13-naturreservatet-hall-hangvar-utvidgas-med-nya-foreskrifter-och-ny-skotselplan.htmlWed, 13 May 2026 08:30:00 +0200Sveriges största skalbagge behöver din hjälp – nu startar årets ekoxeupprop! 2020 samlade allmänheten in nära 16 000 observationer av ekoxen, Europas största skalbagge. Nu, sex år senare, uppmanar länsstyrelserna och Artdatabanken återigen svenskar att hjälpa till att kartlägga den fridlysta arten. Genom att rapportera in fynd bidrar du till viktiga insatser för att skydda ekoxen. Med sina karakteristiska käkar och kroppslängd på upp till nio centimeter är hanen av ekoxen lätt att känna igen. Ekoxen är sällsynt i Sverige förutom i vissa delar av Blekinge, Kalmar och Östergötland. Största hotet är igenväxningen av hagmarker och alltför täta och mörka grandominerade skogar. Ekoxen har gått starkt tillbaka i norra Europa under de senaste årtiondena och är skyddad inom hela EU. Alla medlemsländer måste rapportera ekoxens status var sjätte år. Nu är det dags för ett nytt upprop Via ekoxeuppropet.se uppmanas nu allmänheten att rapportera fynd av ekoxen. Uppropet sker i samarbete mellan 13 länsstyrelser och Artdatabanken och koordineras av Länsstyrelsen Östergötland. – Vi hoppas verkligen att allmänheten vill engagera sig lika mycket som 2020. Det var fantastiskt att vara med om. Under tidigare upprop har vi tagit reda på ekoxens utbrednings- och kärnområde. 2020 kunde vi bekräfta utbredningen och en tendens till ökning, säger Nicklas Jansson, biolog på Länsstyrelsen Östergötland. Så här rapporterar du dina fynd Du kan rapportera på följande sätt: Via Artdatabanken E-post: ekoxeuppropet@lansstyrelsen.se Sms och telefon: 073-086 43 28/010-223 55 80 (Telefontid: Vardagar kl 13.00-15.00) Viktiga uppgifter vid rapportering är: Foto av ekoxen Var och när du sett ekoxen (fastighet, adress eller koordinat) Kön, antal och storlek Omständigheter (till exempel flygande, parande, död) Dina kontaktuppgifter (Namn, epost och telefon) Så känner du igen en ekoxe Ekoxens hane är lätt att känna igen på sina stora käkar, men honan kan förväxlas med några andra stora skalbaggar. På ekoxeuppropet.se finns nu en film som går igenom de vanligaste förväxlingsarterna. Det finns också en film som berättar om ekoxens liv och en om hur det gått vid tidigare ekoxeupprop. Fakta om ekoxen (Lucanus cervus) Europas största skalbagge. Hanen kan bli upp till nio centimeter lång (inklusive sina betar), medan honan oftast är mindre, cirka fyra centimeter. Larven lever av döda stubbar och rötter av ek (men även bok, björk, hassel med flera) under jord på varma och soliga platser. Utvecklingen till färdig skalbagge tar fyra till fem år. Som fullbildad lever den ungefär två månader, om den inte innan dess blivit mat åt skator, grävlingar eller måsar. Ekoxen kan oftast ses flyga i skymningen eller krypa vid savflöden på olika lövträd från slutet av maj. Framgångsrikt upprop 2020 Under sommaren 2020 lämnade allmänheten in över 8000 rapporter om nästan 16 000 ekoxar i åtta olika län emot, varav de flesta fynden gjordes i landets sydöstra delar. – Det stora antalet inrapporterade ekoxar vid senaste uppropet speglar eventuellt att det förändrade klimatet har en positiv påverkan på ekoxen. Det blir varmt och torrt speciellt på ostkusten och det gynnar ekoxen. Rapporterna vi får in under uppropet är mycket värdefull information för oss på så vis att vi vet var vi ska göra insatser för att gynna populationerna, säger Nicklas Jansson. Kontakt Nicklas Jansson Handläggare arter och landskap E-post till Nicklas Jansson Telefon 010-2235390 Torbjörn Blixt Naturvårdshandläggare E-post till Torbjörn Blixt Telefon 010-2235606 Laila Asterhag E-post till Laila Asterhag Telefon 010-2239364http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-13-sveriges-storsta-skalbagge-behover-din-hjalp---nu-startar-arets-ekoxeupprop.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-13-sveriges-storsta-skalbagge-behover-din-hjalp---nu-startar-arets-ekoxeupprop.htmlWed, 13 May 2026 08:00:00 +0200Kungörelse: Beslut om utvidgning av ett reservat Länsstyrelsen i Gotlands län har den 8 maj 2026 beslutat att utvidga samt meddela nya föreskrifter för naturreservatet Hall-Hangvar. Naturreservatet berör fastigheterna Hall Norrbys 3:7, Hangvar Stora Häftings 1:17, Hangvar Prästgården 1:16 med flera. Naturreservatet berör även samfälligheter, officialservitut, avtalsservitut och gemensamhetsanläggningar. Beslutet med föreskrifter och en fullständig förteckning över fastigheter och nyttjanderätter samt skötselplan finns tillgängligt hos Länsstyrelsen i Gotlands län, Enheten för naturskydd, Visborgsallén 4, 621 85 Visby, samt på webben Gotland | Länsstyrelsen Gotland. Beslutet kan överklagas hos regeringen genom skrivelse som ska ha inkommit till Länsstyrelsen i Gotlands län, 621 85 Visby, senast tre veckor efter att denna kungörelse är införd i ortstidning. Diarienummer 511-2315-2022 bör anges. Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-13-kungorelse-beslut-om-utvidgning-av-ett-reservat.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-13-kungorelse-beslut-om-utvidgning-av-ett-reservat.htmlTue, 12 May 2026 08:30:00 +0200Nu öppnar Klimatklivet för ansökningar om biogas på gårdsnivå Mellan den 25 maj och 5 juni håller Naturvårdsverket öppet för ansökningar om investeringsstöd för biogas på gårdsnivå. Biogasanläggning på gårdar bidrar till att gödsel tas om hand på ett klimatsmart sätt samtidigt som lantbrukaren får egenproducerad värme och el, vilket också ökar gårdens beredskap för olika typer av kriser. – Hittills är det bara ett lantbruk på Gotland som byggt biogasanläggning med hjälp av Klimatklivet, men många fler har visat intresse så nu hoppas jag att några till ska passa på att söka, säger Anna Sorby, energi- och klimatstrateg på Länsstyrelsen. Det är en gård i Stånga som fått investeringsstöd och driftsatte sin anläggning 2024. Den kan du läsa mer om på gotland.com. Det har dock varit lite problematiskt med stöd till biogasproduktion på gårdsnivå, då regler har ändrats under vägens gång. – Det är såklart svårt för lantbrukare att planera och förbereda investeringar när förutsättningarna plötsligt ändras. Vi hoppas att vi lyckats nå ut med informationen om att det nu går att söka stöd igen, även om det är under en begränsad period, säger Anna. Klimatklivet kommer att ha fler ansökningsomgångar i höst, både en öppen ansökningsomgång där de flesta typer av åtgärder kan hanteras och en anbudsperiod för publik laddning. Läs om gården i Stånga som fått investeringsstöd Kretsloppen som blev verklighet Läs mer om klimatklivets ansökningsomgångar Klimatklivets ansökningsomgångar Har du en idé om en klimatsmart investering – biogasproduktion eller något helt annat? Kontakta gärna oss på Länsstyrelsen för rådgivning kring ansökningsprocessen. Kontakt: Anna Sorby Telefon: 010 223 93 86 E-post: anna.sorby@lansstyrelsen.se Fakta om klimatklivet Klimatklivet är ett stöd till fysiska investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Pengar från Klimatklivet ges först och främst till de åtgärder som ger störst varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investerad krona. Stödet kan sökas av företag, föreningar, myndigheter och andra organisationer, men inte av privatpersoner. Länsstyrelsen vägleder sökanden och stödjer Naturvårdsverket i handläggningen. Naturvårdsverket är den myndighet som beslutar om stödet. Du hittar mer information om Klimatklivet på Naturvårdsverkets webbsida: Klimatklivet Kontakt Anna Sorby Energi- och klimatstrateg E-post till Anna Sorby Telefon 010-2239386http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-12-nu-oppnar-klimatklivet-for-ansokningar-om-biogas-pa-gardsniva.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-12-nu-oppnar-klimatklivet-for-ansokningar-om-biogas-pa-gardsniva.htmlMon, 11 May 2026 13:01:43 +0200Länsstyrelserna tar ett gemensamt grepp om arbetsmiljön i arkeologibranschen Efter vittnesmål om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i arkeologibranschen har Sveriges länsstyrelser tagit fram en gemensam webbutbildning. Målet är att stärka arbetet för jämställdhet och bidra till tryggare arbetsplatser inom arkeologin. Utbildningen “Gräv där du står – för tryggare arbetsplatser inom arkeologi” riktar sig till alla som arbetar inom branschen – från fältarkeologer och säsongsanställda till projektledare och chefer, men också till dem som studerar till arkeologer på universitet och högskolor. – Arkeologibranschens arbetsplatser ska vara trygga för alla. Med utbildningen vill vi ge kunskap och verktyg för att förebygga trakasserier och kränkande beteenden, säger Heidi Vassi, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Kronoberg. Metoo-uppropet synliggjorde problem Bakgrunden till utbildningen är vittnesmål som kom fram i samband med metoo-uppropet #utgrävningpågår, där arkeologer berättade om missförhållanden med sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i branschen. – Arkeologibranschen har historiskt sett varit en mansdominerad värld med förebilder från upptäcktsresanden och skattletare, vilket även gäller globalt. En särskild utsatthet finns idag när arkeologer, verksamma i fältarbete, förflyttar sig mellan olika projekt och periodvis både bor och arbetar tillsammans. Det här kräver att man arbetar med att upprätthålla en god och trygg arbetsmiljö, säger Heidi Vassi. Heidi Vassi och Roger Edenmo föreläser om den nya webbutbildningen. Mot en trygg och hållbar arbetsmiljö Den webbaserade utbildningen har tagits fram i samverkan mellan länsstyrelserna och flera aktörer i branschen, bland annat Riksantikvarieämbetet, branschorganisationerna M-ark och SUBO samt Arkeologiska samfundet. – Som beställare av arkeologiska undersökningar har länsstyrelserna också ett ansvar att bidra till en god arbetsmiljö i branschen. Utbildningen är ett sätt att ta det ansvaret, säger Roger Edenmo, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Uppsala. Länsstyrelserna har även ett bredare uppdrag att stödja arbetet för jämställdhet i länen. Arbetet utgår från det nationella jämställdhetspolitiska målet – att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utbildningen är ett sätt att omsätta det uppdraget i praktiken inom arkeologibranschen. – Webbutbildningen består av inspelade scenarier, föreläsningar och reflektionsfrågor. Den tar bland annat upp oönskade beteenden, diskriminering och hur arbetsgivare kan arbeta förebyggande för en bättre arbetsmiljö, säger Roger Edenmo. Utbildningen har nyligen lanserats och målet är att satsningen ska bidra till en mer hållbar och jämställd arkeologibransch. Inplanerade utbildningstillfällen 2026 10 och 11 november, riktar sig till alla. 24 och 25 november, riktar sig till chefer och arbetsledare. Kontakta Heidi Vassi, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Kronoberg, eller Roger Edenmo, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Uppsala, om du är intresserad av att anmäla dig. Kontakt Heidi Vassi Länsantikvarie E-post till Heidi Vassi Telefon 010-2237488 Roger Edenmo Enhetschef, Länsantikvarie E-post till Roger Edenmo Telefon 010-2233410 Linnea Gahm Handläggare E-post till Linnea Gahm Telefon 010-2239215http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-11-lansstyrelserna-tar-ett-gemensamt-grepp-om-arbetsmiljon-i-arkeologibranschen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-05-11-lansstyrelserna-tar-ett-gemensamt-grepp-om-arbetsmiljon-i-arkeologibranschen.htmlWed, 29 Apr 2026 13:11:25 +0200Fjäderfän får släppas ut – högriskområdet för fågelinfluensa upphävs Smittspridningen av fågelinfluensa bland vilda fåglar bedöms ha minskat och Jordbruksverket väljer nu att upphäva högriskområdet för fågelinfluensa på Gotland. Det innebär att kravet på att hålla tamfjäderfä och hobbyhöns inomhus nu tas bort. Sedan den 27 oktober 2025 har Gotland och flera andra län i södra Sverige varit klassade som högriskområden för fågelinfluensa. Under denna period har restriktioner införts för att skydda tamfjäderfä och hobbyhöns från smitta. Nu har man kunnat se en minskad smittspridning bland vilda fåglar och Jordbruksverket har beslutat att upphäva högriskområdet och tillhörande restriktioner. – Det här innebär att höns och andra fåglar på Gotland återigen får släppas ut. Risken för smittspridning är aldrig noll och även i normalläge ska man minska kontakten mellan tama och vilda fåglar i så stor utsträckning som möjligt, till exempel genom att ha foder och vatten under tak, säger länsveterinär Maria Eriksson. Ta del av Jordbruksverkets pressmeddelande Kontakt Maria Eriksson Länsveterinär E-post till Maria Eriksson Telefon 010-2239277http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-04-29-fjaderfan-far-slappas-ut---hogriskomradet-for-fagelinfluensa-upphavs.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-04-29-fjaderfan-far-slappas-ut---hogriskomradet-for-fagelinfluensa-upphavs.htmlMon, 27 Apr 2026 10:54:21 +0200Länsstyrelsens webbplats för nyanlända prisas för klarspråk Under fredagen tilldelades Länsstyrelsen Västra Götaland Klarspråkskristallen 2026, för sitt arbete med tydligt och begripligt språk på webbplatsen Informationsverige.se. Priset delas ut av Språkrådet på Institutet för språk och folkminnen. Den länsstyrelsegemensamma webbplatsen Informationsverige.se är en guide till det svenska samhället för asylsökande och nyanlända, och drivs och utvecklas av enheten för integrationsfrågor på Länsstyrelsen Västra Götaland. Hela webbredaktionen var på plats i Stockholm och tog emot Klarspråkskristallen – ett pris som delas ut på Språkrådsdagen av Språkrådet på Institutet för språk och folkminnen (Isof), till en myndighet, region eller kommun. Utmärkelsen uppmärksammar goda resultat i arbetet för begripliga texter och uppmuntrar till fortsatta språkvårdsinsatser. – Det är väldigt hedrande och vi känner oss jättestolta. Vi har arbetat med att utveckla vårt klarspråksarbete under lång tid och det känns kul att arbetet uppmärksammas, säger Frida Holmqvist, utvecklare, Länsstyrelsen Västra Götaland. – Det känns jättekul. Vi lägger mycket krut på att samverka med vår målgrupp för att ta reda på vad de behöver. Det är en så viktig del för att kunna skriva texter som når fram, säger Matilda Pohl, webbredaktör och språkvårdare, Länsstyrelsen Västra Götaland. Foto: Institutet för språk och folkminnen (Isof) Klarspråk i framkant Vinnaren utses av en extern jury och i år var temat ”klarspråk i framkant”. Juryns motivering: ”Guiden är ett exempel på hur systematiskt och nyskapande klarspråksarbete kan bidra till integration och samhällsnytta. Redaktionen använder klarspråk i en vidare bemärkelse, där elva olika språk, bild och ljud samverkar för att göra det svenska samhället begripligt. Webbplatsen är resultatet av ett samarbete med andra samhällsaktörer där alla har haft användarnas intressen och behov i fokus.” Om Informationsverige.se Informationsverige.se är länsstyrelsernas webbplats med information på elva språk för asylsökande och personer som nyligen fått uppehållstillstånd. På webbplatsen finns språkappen Hej svenska och samhällsorienteringsmaterialet Om Sverige. Att utveckla och förvalta Informationsverige.se är ett uppdrag som Länsstyrelsen har fått av regeringen. Webbplatsen har funnits sedan 2009 och används till exempel i kommunernas samhällsorienteringskurser och SFI-kurser. Webbplatsen hittar du här: Informationsverige.se Relaterad information Klarspråkskristallen, Institutet för språk och folkminnen Kontakt Presskontakt E-post till presskontakt Telefon 010-224 42 65http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-04-27-lansstyrelsens-webbplats-for-nyanlanda-prisas-for-klarsprak.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-04-27-lansstyrelsens-webbplats-for-nyanlanda-prisas-for-klarsprak.htmlFri, 24 Apr 2026 09:03:48 +0200Ny inriktning ska stärka Gotlands totalförsvar Återuppbyggnaden av totalförsvaret på Gotland fortsätter. Nu finns ett nytt dokument som pekar ut riktningen för planering, prioritering och samverkan de närmaste drygt fyra åren. I takt med att omvärldsläget försämrats har Östersjön återigen fått en central strategisk betydelse, där Rysslands agerande och Natos förstärkta närvaro ändrat förutsättningarna i regionen. Gotlands läge mitt i Östersjön gör att ön är av stor betydelse för Sverige och våra allierade. Totalförsvaret är samlingsbegreppet för all verksamhet i Sverige som ska förbereda landet för krig. Det är en angelägenhet för hela befolkningen och alla aktörer i det gotländska samhället, som tillsammans är basen i länets totalförsvar. Totalförsvaret består av de civila och militära försvaren tillsammans. Ett välfungerande civilt försvar är en nödvändighet för att det militära försvaret ska klara att skydda Sverige i händelse av krig. Det gäller inte minst Gotland, eftersom ö-läget gör att möjligheten att få stöd från omliggande områden kan vara begränsat. Det ställer särskilda krav på lokal robusthet och uthållighet. – Vi bygger totalförsvaret steg för steg och jag är stolt över det som hittills uträttats, men det är fortfarande mycket mer som behöver göras, inte minst på den civila sidan. Vår nya inriktning ska spetsa till arbetet och fungera som ett stöd för bland andra myndigheter, näringsliv och frivilligorganisationer de nästkommande drygt fyra åren, säger Charlotte Petri Gornitzka, landshövding i Gotlands län. Dokumentet Regional inriktning för Gotlands totalförsvar 2026–2030 har tagits fram av Länsstyrelsen i Gotlands län i nära samarbete med Region Gotland, Gotlands regemente, och Polisregion Stockholm. Den sätter nationella inriktningar i ett regionalt sammanhang och är en gemensam grund för planering, prioritering och samverkan. Gemensamt fastställda mål och samordnad planering av resurserna gör det tydligt för aktörerna hur var och en, och vi tillsammans, på bästa sätt bidrar till ett starkt totalförsvar. Inriktningen kretsar kring fyra målområden, där det första är förmågan att samordna ett effektivt stöd till det militära försvaret och Natos kollektiva försvar. De övriga handlar om förmågan att leda och samverka, upprätthålla samhällets funktionalitet, om motståndskraft och försvarsvilja samt att skydda civilbefolkningen under svåra påfrestningar. – Även om vi gör mycket av planeringen tillsammans sker det stora arbetet hos de enskilda aktörerna. Alla som ingår i totalförsvarsplaneringen behöver göra sin egen analys av målområdena utifrån sin roll och sitt ansvar, och omsätta det i den egna organisationen. Vi kommer även skärpa uppföljningen av vår gemensamma förmåga, säger Charlotte Petri Gornitzka. Målgrupperna för Regional inriktning för Gotlands totalförsvar 2026–2030 är aktörer som är en del i planering, genomförande och utveckling av totalförsvaret på Gotland. Det handlar om myndigheter, näringsliv, Region Gotland, lokala politiker, frivilligorganisationer, verksamheter som bedriver samhällsviktig verksamhet och andra aktörer med ansvar inom totalförsvaret. På torsdagen presenterades den regionala inriktningen för en vidare krets av medarbetare vid de organisationer som varit inblandade i framtagandet av dokumentet. Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-04-23-ny-inriktning-ska-starka-gotlands-totalforsvar.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-04-23-ny-inriktning-ska-starka-gotlands-totalforsvar.htmlMon, 20 Apr 2026 13:01:00 +0200Höga halter av PFAS uppmätt vid flera brandstationer på Gotland Under 2025 lät Länsstyrelsen i Gotlands län en konsult genomföra provtagning på åtta olika platser på Gotland där det finns risk att mark och vatten förorenats av PFAS. Sammanställningen av provtagningarna är nu klar och visar att rikt- och jämförelsevärden överskrids i sju av de åtta undersökta områdena, som därför bedöms vara förorenade av PFAS. Samtliga länsstyrelser har uppdrag från regeringen att kartlägga var i länet det kan finnas PFAS i mark, ytvatten och grundvatten. Syftet är att skapa en bild av hur omfattande föroreningar av PFAS vi har i landet för att kunna sätt in relevanta åtgärder vid behov. – Vi har i den här provtagningsomgången valt att fokusera på brandstationer och platser som brunnit. PFAS var vanligt förekommande i släckskum in på 2000-talet, och platser som brunnit eller där släckskum hanterats är därför kända riskområden, säger Stefan Persson, chef på miljö- och vattenenheten vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Provtagning har genomförts i jord och vatten vid brandstationerna i Dalhem, Fårösund, Klintehamn och Visby samt vid Fole kvarn, Gutavallen, en deponi i Ljugarn och en tidigare brandplats vid Fören 1 i Visby. Samtliga undersökta områden utom Fören 1 bedöms efter provtagning vara förorenade av PFAS. Resultaten av undersökningen skickas nu ut till de berörda fastighetsägarna och till Region Gotland i egenskap av tillsynsmyndighet. Det är tillsynsmyndigheten som avgör om det finns anledning att gå vidare med ytterligare provtagning eller andra åtgärder. Om du har en egen brunn som ligger nära de provtagna fastigheterna och känner dig orolig för ditt vatten så kan du kontakta Region Gotland för råd och stöd. – Som brunnsägare ansvarar du själv för att provta ditt dricksvatten. Om du har en egen brunn i närheten av de förorenade fastigheterna bör du följa Livsmedelsverkets råd och ta prov på ditt vatten minst var tredje år. För att analysen ska inkludera PFAS kan du behöva beställa ett utökat test, säger Stefan Persson. Om PFAS PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp högfluorerade ämnen. PFAS förekommer inte naturligt i miljön utan började framställas på 1950-talet. PFAS egenskaper (vatten-, fett- och smutsavvisande och förmåga att tåla höga temperaturer) har gjort att de har många användningsområden inom kemikalie-, verkstads- och elektronikindustrin. Eftersom PFAS är en stor och komplex ämnesgrupp finns det fortfarande mycket vi inte vet om PFAS och hur de påverkar människors hälsa och miljön. De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen. Om PFAS, Livsmedelsverket Kontakt Stefan Persson Enhetschef E-post till Stefan Persson Telefon 010-2239321http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-04-20-hoga-halter-av-pfas-uppmatt-vid-flera-brandstationer-pa-gotland.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-04-20-hoga-halter-av-pfas-uppmatt-vid-flera-brandstationer-pa-gotland.htmlThu, 16 Apr 2026 10:00:00 +0200Ny mätning av hur företag upplever länsstyrelsernas service Länsstyrelsen i Gotlands län har nu fått det första resultatet från den service- och förtroendemätning som inleddes under 2025. Undersökningen riktar sig till företag som haft ärenden hos länsstyrelsen. Resultaten är ett värdefullt verktyg för oss i vårt pågående arbete med att förenkla för företag och därmed bidra till Gotlands och Sveriges tillväxt. Länsstyrelsen i Gotlands län har ett samlat NKI (Nöjd-kund-index) på 64 av 100 möjliga, vilket indikerar att de flesta företagare som deltagit i undersökningen överlag är nöjda med vår service. Starkast resultat har vi gällande bemötande, engagemang, ämneskunskap och beslutsmotivering medan handläggningstid, tydlighet om tidsåtgång och upplevd förståelse för företagens behov är områden med störst förbättringspotential. Resultatet ska ses som en indikation snarare än exakt då antalet svar än så länge är lågt. I Gotlands län ingick 22 företag i undersökningen 2025 varav 14 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 64 procent. – Varje svar är värdefullt och vi tar del av dem med stort intresse. Vi vet att tid och förutsägbarhet är viktigt för företagen och därför behöver vi bli tydligare i vår kommunikation. Vi ska fortsätta att göra och vårda det vi gör bra och förbättra oss på de områden som betyder mest för våra företagare, säger Lina Holmgren, landsbygdsdirektör och ansvarig för arbetet med att förenkla för företag vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Ett prioriterat arbete i Gotlands län Arbetet med att förenkla för företag är högt prioriterat vid Länsstyrelsen i Gotlands län och lyfts särskilt fram i myndighetens verksamhetsplan för 2026. Under året kommer vi bland annat att genomföra kunskapshöjande insatser för all personal om hur länsstyrelsen kan förenkla för företag och ta fram en strategi för myndighetens arbete med regional utveckling och tillväxt. Service- och förtroendemätningen ger oss viktig kunskap om våra förbättringsområden och kan ligga till grund för riktade insatser. Mätningen fortsätter i hela landet Service- och förtroendemätningen genomförs gemensamt av landets 21 länsstyrelser. I den första mätningen har länsstyrelserna sammantaget ett NKI på 73, baserat på svar från 537 företag. Två ärendetyper har studerats i den första mätningen 2025 och för 2026 läggs ytterligare tre ärendetyper till. Om länsstyrelsernas service- och förtroendemätning Nöjd Kund Index (NKI) är ett sammanvägt betyg av tre frågor gällande helhetsintryck av hur ärendet hanterats, hur väl förväntningar uppfylldes och hur nära det var en ideal hantering av ärendet. Mätningen genomförs gemensamt av Sveriges 21 länsstyrelser och mäter service, förtroende och nöjdhet hos företag. Den första mätningen omfattar avslutade ärenden inom 12:6-samråd (påverkan på naturmiljö) och samråd skogsbruk (avverkningsärenden) från perioden 11 juli till och med december 2025. Sammanlagt har 537 av 1165 tillfrågade företag svarat på enkäten (46 procent). I Gotlands län har 14 företagare svarat på enkäten (64 procent). Mätningarna genomförs löpande. Under 2026 omfattas fem ärendetyper; • 12:6-samråd enligt miljöbalken • Samråd skogsbruk, avverkningsärenden • Tillstånd verksamhet med djur • Anmälan vattenverksamhet • Projekt- och investeringsstöd, ansökan Kontakt Presskontakt E-post till länsstyrelsens kommunikatörer Telefon 010-223 91 03http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-04-16-ny-matning-av-hur-foretag-upplever-lansstyrelsernas-service.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-04-16-ny-matning-av-hur-foretag-upplever-lansstyrelsernas-service.htmlMon, 13 Apr 2026 08:30:00 +0200Öppet för stöd till publik laddning – men inte till snabbladdning Under 2025 beviljades rekordmånga laddstationer stöd via Klimatklivet. Mellan 13 och 30 april finns det återigen möjlighet att få stöd för att sätta upp publika laddstationer. I denna utlysning styrs pengarna till normalladdning, då marknaden bedöms driva utbyggnaden av snabbladdning i tillräcklig omfattning. På Gotland har 35 av de 83 åtgärder som har beviljats stöd från Klimatklivet gällt laddning av bilar. Senast i mars beviljades företaget Cheap Charge närmare 1,8 miljoner kronor i stöd för att sätta upp publik snabbladdning i närheten av Ica Wisborg. – Fler publika laddstationer behövs fortfarande, vid exempelvis besöksmål, knutpunkter och i tätorter på ön. Ett stöd från Klimatklivet kan täcka upp till 50 procent av investeringskostnaden, säger Anna Sorby, energi- och klimatstrateg på Länsstyrelsen i Gotlands län. Det är öppet för företag, föreningar, myndigheter och andra organisationer att söka stöd för installation av publika laddstationer under anbudsperioden 13 till 30 april. – Utlysningen denna gång gäller endast normalladdning, och laddning nära bostäder är särskilt prioriterat då många ännu inte har möjlighet att ladda vid sin bostad. Även om det inte går att söka för snabbladdare nu så är det inget permanent stopp, utan det kommer göras nya bedömningar inför varje utlysning beroende på hur utvecklingen ser ut. Men så länge marknaden driver en utbyggnad av snabbladdning ska statliga medel inte användas till sådana investeringar, säger Anna Sorby. Det här är den första av två utlysningar som kommer att genomföras under 2026, nästa möjlighet att lämna anbud öppnar den 19 oktober. Kriterier för att få stöd, Naturvårdsverket För bostadsrättsföreningar som vill sätta upp laddstationer för sina boende, eller företag som vill sätta upp laddstationer för personal eller besökare, finns i stället stödet Ladda bilen att söka. Ladda bilen, Naturvårdsverket Fakta om Klimatklivet Klimatklivet är ett statligt stöd sedan 2015 för olika investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Under 2026 har regeringen avsatt 4,5 miljarder kronor till att stötta olika typer av klimatnyttiga investeringar. Stödet kan sökas av företag, föreningar, myndigheter och andra organisationer, men inte av privatpersoner. Naturvårdsverket är den myndighet som beslutar om stödet. Länsstyrelsen vägleder sökanden och stödjer Naturvårdsverket i handläggningen. Läs mer och ansök Läs mer och ansök om stöd via länsstyrelsens webbplats: Klimatinvesteringsstöd All information om utlysningen hittar du på Naturvårdsverkets webbplats: Laddning för allmänheten – publik laddinfrastruktur Kontakta gärna oss på länsstyrelsen om du har frågor om Klimatklivet: anna.sorby@lansstyrelsen.se , tel. 010-22 39 386 . Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-04-13-oppet-for-stod-till-publik-laddning---men-inte-till-snabbladdning.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-04-13-oppet-for-stod-till-publik-laddning---men-inte-till-snabbladdning.htmlWed, 01 Apr 2026 15:10:35 +0200Nya digitala kurser om fåglar och biologisk mångfald Länsstyrelsernas populära utbildning naturkunnig.se lanserar nu fyra nya kursmoment om fåglar, dessutom i en helt ny design. Intresset för att lära sig mer om den svenska naturen fortsätter att växa. Sedan lanseringen av naturkunnig.se har närmare 6 500 deltagare registrerat sig. I år blir det extra spännande med en helt ny design och fyra nya kursmoment om fåglar – perfekt för både nybörjare och erfarna naturobservatörer. – Vi vill inspirera fler att upptäcka och förstå den biologiska mångfalden runt oss. Genom att lära sig mer om fåglar och andra arter kan deltagarna bli en viktig del av arbetet för att bevara och dokumentera vår natur, säger Nicklas Jansson, projektledare och biolog vid Länsstyrelsen Östergötland. Hjälp länsstyrelserna att inventera! Utbildningen syftar till att öka kunskapen om växter och djur, men också att få fler att aktivt delta i naturinventeringar. Genom att rapportera observationer bidrar deltagarna med viktig information som används av länsstyrelserna och andra aktörer för att skydda och bevara den svenska naturen. – Ju fler som engagerar sig, desto bättre kan vi följa upp och skydda våra arter. Det här är ett enkelt sätt att göra skillnad, säger Nicklas Jansson. Så här deltar du Utbildningen är kostnadsfri och öppen för alla. Besök naturkunnig.se för att registrera dig och börja lära dig mer om fåglar och biologisk mångfald redan idag: Den digitala utbildningen Naturkunnig Relaterad information Webbplatsen naturkunnig.se Kontakt Nicklas Jansson Handläggare arter och landskap E-post till Nicklas Jansson Telefon 010-2235390http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-04-01-nya-digitala-kurser-om-faglar-och-biologisk-mangfald.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-04-01-nya-digitala-kurser-om-faglar-och-biologisk-mangfald.htmlThu, 12 Mar 2026 08:30:00 +0100Över en miljon besök årligen i våra naturreservat Många av besökarna till våra reservat är där för friluftsliv. Foto: David Skoog Länsstyrelsens senaste rapport visar att 158 statliga naturreservat på Gotland tillsammans tar emot mellan 1 och 1,4 miljoner besök per år. Med hjälp av utplacerade besöksräknare, tillsammans med observationer, kunskap om slitage och erfarenhet har för första gången en totalsumma tagits fram för antalet besök i våra naturreservat. Besökstrycket är särskilt högt i flera av de mest välkända reservaten, där sommarmånaderna står för mer än hälften av årets totala besök. – Rapporten visar tydligt att många av våra naturreservat är mycket välbesökta, och att de spelar en central roll för både friluftslivet och Gotlands attraktionskraft som besöksmål och plats att bosätta sig på. Våra naturreservat bidrar också till en stärkt folkhälsa, säger Mattias Vejlens, friluftssamordnare vid Länsstyrelsen i Gotlands län. I de reservat där räknare finns ser vi att de mest populära reservaten har nära 100 000 besök per år. Andra mindre kända, eller svåråtkomliga reservat kan ha under 10 besök på ett år. Förutom att vara en viktig plats för rekreation bidrar naturreservaten även till lokal och regional utveckling genom naturturism, service och ökad efterfrågan på boende och aktiviteter. Dels under sommaren men även utanför högsäsongen då friluftsliv och naturturism ofta kan vara mer behagligt och upplevelserikt under andra delar av året. – Våra skyddade områden är inte bara viktiga för naturen – de är en resurs som skapar värden för hela Gotland året om, säger Mattias Vejlens. Rapporten pekar även tydligt på behovet av fortsatt kunskapsuppbyggnad för att bättre förstå besökarnas beteenden och friluftslivets ekonomiska betydelse för Gotland. Här kan du ta del av hela rapporten Kontakt Mattias Vejlens Naturvårdshandläggare E-post till Mattias Vejlens Telefon 010-2239303http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-03-12-over-en-miljon-besok-arligen-i-vara-naturreservat.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-03-12-over-en-miljon-besok-arligen-i-vara-naturreservat.htmlMon, 02 Mar 2026 10:00:00 +0100Fredning av gädda och abborre i Gotlands kustvatten Nu inträder gäddan och abborrens lekperiod. Under perioden 1 mars till 31 maj är det förbjudet att fånga dessa arter i kustvattenområdet inom Gotlands län. Syftet med bestämmelsen är att skydda fiskbestånden under och i anslutning till lekvandring och lekperiod. Under resten av året ska regelverket för gädda följas när det gäller minimimått och maximimått samt fångstbegränsning. För gädda är minimimåttet 40 cm och maximimåttet 75 cm. Vid handredskapsfiske får maximalt tre gäddor mellan 40–75 cm behållas per fiskare och dygn. Eftersom gädda och abborre är två mycket viktiga arter för våra kustnära ekosystem och för att bestånden behöver öka så rekommenderar länsstyrelsen att du: inte tar upp mer än maximalt 5 abborrar/fisketillfälle om du fiskar med spö eller ryssja är återhållsam om du fiskar med nät och inte tar upp mer än vad du behöver i det egna hushållet inte tar upp abborrar som är längre än 30 centimeter, eftersom de större abborrarna är extra viktiga för att reglera andra fiskarter som till exempel storspigg och svartmunnad smörbult. helst undviker att fiska efter gädda. Skulle du få en gädda i nät eller på kroken så släpp om möjligt tillbaka den. Alla gäddor är idag viktiga för att på sikt få tillbaka ett livskraftigt bestånd av arten. Relaterad information Fiske i Gotlands län Kontakt Peter Landergren E-post till Peter Landergren Telefon 010-2239256http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-03-02-fredning-av-gadda-och-abborre-i-gotlands-kustvatten.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-03-02-fredning-av-gadda-och-abborre-i-gotlands-kustvatten.htmlMon, 02 Mar 2026 09:00:00 +0100Projektstöd att söka inom området livsmedel och besöksnäring Arbetar du med livsmedel eller besöksnäring på Gotland? Länsstyrelsen i Gotlands län utlyser nu två olika projektstöd för samarbeten och kompetensutveckling inom området. Drygt 2 390 000 kronor finns att söka för samarbetsprojekt som syftar till att stärka utvecklingen inom området livsmedel och besöksnäring på Gotland. Projekten ska bidra till bland annat utbyte av erfarenheter och utveckling av processer, produkter och lokala marknader. Det andra stödet kan sökas för kompetensutveckling som bidrar till lokal livsmedelsförsörjning och småskalig livsmedelsförädling. För det stödet finns drygt 1 270 000 kronor att fördela. Båda stöden kan sökas under perioden 1 mars - 30 april 2026. Finansieringen kommer från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Aktuella utlysningar Kontakt Ylva Tevell Handläggare E-post till Ylva Tevell Telefon 010-2239406 Malin Wred Handläggare E-post till Malin Wred Telefon 010-2239238http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-03-02-projektstod-att-soka-inom-omradet-livsmedel-och-besoksnaring.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-03-02-projektstod-att-soka-inom-omradet-livsmedel-och-besoksnaring.htmlThu, 26 Feb 2026 10:13:55 +0100Scenarier pekar på ett ökat energi- och elbehov på Gotland – men stora osäkerheter finns Länsstyrelsen i Gotlands län släpper idag en rapport med scenarier över Gotlands energi- och elbehov år 2040. Scenarierna bidrar till ökad kunskap och förståelse för olika utvecklingsvägar för vårt framtida energi- och elbehov och ska kunna användas som underlag vid regional energiplanering. Scenarierna, som inte ska missuppfattas som prognoser eller målbilder, har tagits fram inom projektet Framtida energisystem utifrån samhällets behov (FRAMAT). – Infrastruktur för energiproduktion, distribution och lagring behöver utformas utifrån det förväntade energibehovet för att minimera kostnader och påverkan på omgivningen. Energiscenarierna kan bidra till ökad kunskap och förståelse för olika utvecklingsvägar för vårt framtida energi- och elbehov, säger Elin Sander, biträdande enhetschef för enheten för samhällsutveckling vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Osäkerhetsfaktorer finns vid dimensionering av energisystemet En utgångspunkt för arbetet har varit att den regionala energiplaneringen ska bidra till stärkt näringslivsutveckling, stärkt beredskap och klimatomställning. Två scenarier har tagits fram där hänsyn tagits till olika grad av regional utveckling och elektrifieringstakt. På dessa läggs ytterligare ett scenario med höjd beredskap. Samtliga scenarier visar på ett ökat energi-, el-, och effektbehov 2040 jämfört med idag, men hur stor ökningen är skiljer sig åt. Utveckling och nyetablering inom ett fåtal industrigrenar skulle kunna innebära en markant ökning av det totala el- och effektbehovet. Skillnaden mellan scenarierna bidrar på så sätt till en ökad förståelse för några av de stora osäkerhetsfaktorer som finns vid dimensionering av energisystemet. Minst lika stort energibehov vid höjd beredskap Energisystemet behöver vara dimensionerat för att klara toppar i energianvändningen – även vid omfattande samhällsstörningar. Att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner som elförsörjning och transporter är en avgörande förmåga. Scenarier för höjd beredskap visar att energibehovet kan vara minst lika stort som i normalläge och att försörjningen måste kunna säkerställas över tid. – Det ökade elberoendet i samhället fram till 2040 kan innebära en sårbarhet om inte robusthet och redundans byggs in i takt med att systemet utvecklas. Det understryker vikten av att bygga in beredskapsperspektiv från början så att Gotlands elsystem är tillförlitligt. Olika aktörer behöver också ha en genomtänkt planering för att upprätthålla sin egen verksamhet även vid störningar, säger Amy Rankin, biträdande försvarsdirektör. Länsstyrelsen i Gotlands län driver projektet Framtida energisystem utifrån samhällets behov (FRAMAT) mellan åren 2024 och 2026. Projektet finansieras av Energimyndigheten och utgör en del av länsstyrelsens arbete med regeringsuppdraget att utveckla den regionala energiplaneringen. Framtagning av scenarier är ett av flera delprojekt inom FRAMAT. Scenarierna har utvecklats tillsammans med en extern arbetsgrupp bestående av Energimyndigheten, Gotlands Elnät AB, Gotlands Regemente P 18, Region Gotland, Uppsala universitet Campus Gotland och en beredskapsgrupp bestående av Gotlands Elnät AB, Gotlands Regemente P 18, Polisen och Region Gotland. Därtill har flera gotländska aktörer varit behjälpliga med inspel, tankar och underlag om framtida utveckling av sin bransch eller verksamhet. Konsekvenser för det gotländska samhället vid en utbyggnad av energisystemet, eller om den energi som behövs ska produceras på Gotland eller importeras till ön, har inte studerats i dessa scenarier. Scenarierna utgör dock bara ett av flera underlag för framtida energiplanering. Den fullständiga rapporten och en kortversion av den finns att ladda ner på webben: Projekt om framtida energisystem Kontakt Agneta Green Energi- och klimatsamordnare E-post till Agneta Green Telefon 010-2239358 Susanne Jung Energi- och klimatstrateg E-post till Susanne Jung Telefon 010-2239253http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-02-26-scenarier-pekar-pa-ett-okat-energi--och-elbehov-pa-gotland---men-stora-osakerheter-finns.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-02-26-scenarier-pekar-pa-ett-okat-energi--och-elbehov-pa-gotland---men-stora-osakerheter-finns.htmlTue, 24 Feb 2026 13:06:03 +0100Historiska kartor nu del av länsstyrelsens karttjänst Nu finns länets skattläggningskartor från 1600-talets slut och 1700-talets början i länsstyrelsens karttjänst. Ett fantastiskt material inte minst för dig som är kart-, hembygds- eller historieintresserad. Kartorna berättar en hel del om hur vårt landskap såg ut efter att Gotland blev svenskt 1645 och var en stor del av bebyggelsen var placerad i landskapet. På så sätt skvallrar kartorna till viss del också om de senaste 300 årens landskapsutveckling. Skattläggningskartorna kom till för att den svenska staten ville kunna utkräva rätt skatt av gotlänningarna. Sju lantmätare fick i uppdrag att kartlägga så gott som varje meter av ön. Arbetet tog drygt 10 år att genomföra. På kartorna finns inte bara alla gårdar, åkrar och ängen - här finns också uppgifter om sågar och kvarnar, kalkugnar och sojden, om fiske i åar och längs kusten med mera. Så här gör du Gå in under flikarna Bakgrundskartor och Skattläggningskartor. Observera att du måste öppna fliken för aktuell socken för att kunna bocka i en karta för visning. Ha tålamod, kartorna är högupplösta och det kan ta en stund innan kartan laddas in. Du behöver också vara ordentligt inzoomad i kartan. Ha även tålamod med texten på kartorna. Den är skriven med en ålderdomlig handstil och med ett språkbruk som kan vara svårt att tyda. Länsstyrelsens Gotlandskarta Skattläggningskartorna har anpassats till dagens karta men eftersom dåtidens lantmätartekniker inte var lika exakta som nutidens innebär det att det finns inneboende felmarginaler. Det gäller särskilt utmarker med få referenspunkter. Vill man se skannade originalkartor och aktbeteckningar (utan passning mot dagens karta) får man i stället vända sig till Lantmäteriets söktjänst för historiska kartor. Länsstyrelsen i Gotlands län erbjuder kostnadsfria karttjänster för såväl allmänheten som professionella användare. Information från kartor ligger ofta till grund för olika beslut som fattas av myndigheter, kommuner och regioner. Det kan till exempel handla om bygglov, detaljplaner, ändring av fastighetsgränser och planering av verksamheter. Kontakt Elsa Aggemyr Handläggare E-post till Elsa Aggemyr Telefon 010-2239208http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-02-24-historiska-kartor-nu-del-av-lansstyrelsens-karttjanst.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-02-24-historiska-kartor-nu-del-av-lansstyrelsens-karttjanst.htmlThu, 19 Feb 2026 14:09:41 +0100Tidig planering av sommarens vattensituation Idag var Länsstyrelsen värd för ett möte med drygt 130 inbjudna aktörer från bland annat Gotlands näringsliv, civilsamhälle, nationella myndigheter och riksdagsledamöter. Syftet var att ge alla samma information samtidigt i ett så tidigt stadie som möjligt inför sommaren. Det fanns också möjlighet att ställa frågor till bland annat Region Gotland om lägesbild och prognos. För att vara väl förberedda om vattenläget skulle bli mer ansträngt har Länsstyrelsen på Gotland initierat en fördjupad samverkan med Region Gotland, Livsmedelsverket och Myndigheten för civilt försvar (MCF). – Vi arbetar tillsammans med nationella myndigheter för att säkerställa att Gotland står väl rustat om vattenläget skulle försämras. Det här är inte en tillfällig insats utan en del av ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för att hantera både årets och kommande års risk för vattenbrist. Det handlar om att vara tidigt ute, minska sårbarheter och ha tydliga planer för hur vi agerar om vissa områden delvis eller helt skulle stå utan vatten, säger Stefan Persson, chef för miljö- och vattenenheten vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Läs Region Gotlands lägesuppdatering om vattennivåerna samt erbjudande om stöd och vägledning: Vattennivåerna liknar förra året – stegvisa åtgärder och bevattningsförbud Kontakt Stefan Persson Enhetschef E-post till Stefan Persson Telefon 010-2239321http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-02-19-tidig-planering-av-sommarens-vattensituation.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-02-19-tidig-planering-av-sommarens-vattensituation.htmlMon, 16 Feb 2026 12:37:19 +0100Årets första öppna ansökningsomgång inom Klimatklivet Från den 2 mars är det återigen möjligt att söka investeringsstöd genom Klimatklivet för att genomföra olika klimatsmarta åtgärder som inte är marknadsmässigt lönsamma. Det kan handla om många olika slags åtgärder, från exempelvis byte av fossildrivna värmepannor och vattenpumpar till biokolsproduktion, cirkulära flöden eller tillvaratagande av spillvärme. – Gotland har hittills fått närmare 263 miljoner kronor i stöd från Klimatklivet för att genomföra 78 olika åtgärder, men det finns nog alltid mer att göra, säger Anna Sorby, energi- och klimatstrateg vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Under ansökningsomgången, som löper mellan 2 och 20 mars, är det möjligt att söka stöd för nästan alla typer av åtgärder. – Det finns dock några undantag. Stöd till publik laddinfrastruktur och vätgastankstationer söks genom särskilt riktade utlysningar. När det gäller biogasproduktion på gårdsnivå så har reglerna ändrats det senaste året och nu kan man söka stöd för det igen, men endast under en särskilt riktad ansökningsomgång som öppnar i slutet av maj, berättar Anna Sorby. Klimatklivet kommer ha fler ansökningsomgångar under året, bland annat för publik laddinfrastruktur i april. Klimatklivets ansökningsomgångar 2026 Om Klimatklivet Klimatklivet är ett stöd till fysiska investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Pengar från Klimatklivet ges först och främst till de åtgärder som ger störst varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investerad krona. Stödet kan sökas av företag, föreningar, myndigheter och andra organisationer, men inte av privatpersoner. Länsstyrelsen vägleder sökanden och stödjer Naturvårdsverket i handläggningen. Naturvårdsverket är den myndighet som beslutar om stödet. Klimatklivet, Naturvårdsverket Har du en idé om en klimatsmart investering? Kontakta gärna länsstyrelsen för rådgivning kring ansökningsprocessen. Kontakt Anna Sorby Energi- och klimatstrateg E-post till Anna Sorby Telefon 010-2239386http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-02-16-arets-forsta-oppna-ansokningsomgang-inom-klimatklivet.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-02-16-arets-forsta-oppna-ansokningsomgang-inom-klimatklivet.htmlMon, 16 Feb 2026 12:22:04 +0100Svartsjuka är inte romantiskt – nu kraftsamlar vi för ungas relationer I början av februari startade den nationella kampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt” för tionde året i rad. Årets kampanj fokuserar på ungas syn på en bra nära relation och varningstecken för en oschysst nära relation och våld, så kallade ”red flags”. Syftet med kampanjen är att lyfta frågan om killars våld mot tjejer och våld i ungas nära relationer: Vad är egentligen en schysst nära relation och vad är varningssignaler på något som inte är okej? Är svartsjuka ett tecken på kärlek? Vad är våld? Länsstyrelsen är en av parterna i kampanjen och ansvarar för att kampanjens budskap får en stark regional förankring och når ut till unga lokalt. Engagemanget bidrar till att lyfta samtalet om schyssta relationer och tydliggöra att svartsjuka inte är romantiskt. Statistik visar på stor utsatthet Unga är en särskilt utsatt grupp när det gäller våld i nära relationer, och därför är det förebyggande arbetet avgörande. Nästan en fjärdedel, 23 procent, av tjejer i åldrarna 16–24 år har någon gång blivit utsatt för våld, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). För killar är siffran 14 procent. – Polismyndigheten har ett brottsförebyggande uppdrag och vi ser att det är viktigt att stötta barn och unga i att tidigt känna igen varningssignaler och beteenden som riskerar att bli farliga, säger Petra Lundh, rikspolischef. Ökad kunskap om våld är nödvändigt Det finns olika typer av våld som ofta går in i varandra. Det kan vara fysiskt våld, psykiskt våld och kontroll via sociala medier och platstjänster. Våld som sker i dagens digitala miljöer kan vara svårare för både unga och omgivningen att känna igen. För att bryta detta mönster är ökad kunskap om våld nödvändig. – Både unga och deras omgivning behöver prata om vad hälsosamma relationer är och hur våld kan se ut. För att lyckas förebygga killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer är det också centralt med samverkan mellan det offentliga och civilsamhället, något som kampanjen "Svartsjuka är inte romantiskt" är ett exempel på i sig själv, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare för 1000 Möjligheter som driver den nationella stödlinjen ungarelationer.se. – Att utsättas för våld tidigt i livet kan få stora konsekvenser. Därför är det så viktigt att vi upptäcker och reagerar på våld tidigt i barns och ungas liv. Hela samhället behöver öka kunskapen om våld och dess konsekvenser och göra våldet talbart. Samverkan mellan myndigheter och det civila samhället ökar dessutom möjligheten att bedriva ett effektivt våldsförebyggande arbete som riktar sig till unga, så att våldet kan bekämpas, säger Lise Tamm, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten. Nytt material med fokus på "red flags" Kampanjen "Svartsjuka är inte romantiskt" syns bland annat i sociala medier, med nya kortfilmer som visar varningstecken (red flags) för en oschysst nära relation, vad som kännetecknar en bra relation och hur våld kan ta sig uttryck. I framtagandet av filmerna har unga personer varit med och bidragit med deras perspektiv. På kampanjwebben finns också stödmaterial för dig som möter unga och som vill ha stöd i hur du ska prata med dem om schyssta nära relationer, killars våld mot tjejer och våld i ungas nära relationer. – Som ung och kär kan det vara svårt att se var gränsen mellan omsorg och svartsjuka går. Därför är det så viktigt att prata om våld och kontroll så att unga får en möjlighet att reflektera över vad som är okej beteende i en relation och inte. Våldet sker ofta på arenor där vuxenvärlden finns så som hemmet, skolan och fritidsaktiviteten och går därför att förebygga. Men det förekommer även digitalt på till exempel sociala medier där vuxenvärlden är mindre närvarande men behöver bli bättre på att guida och stödja unga, säger Linnea Gahm, samordnare och strateg för brottsförebyggande arbete och mäns våld mot kvinnor vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Du som möter unga – använd materialet Kampanjen är ett nationellt våldsförebyggande samverkansarbete mellan länsstyrelserna, Polismyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och 1000 möjligheter. För att hjälpa unga som lever med våld uppmanar vi skolor, fritidsverksamheter, kommuner och föreningar att använda materialet. I materialet finns information om vart unga kan vända sig om de vill ha råd och stöd eller veta mer om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer. Allt kampanjmaterial, inklusive stödmaterialet och de nya filmerna, finns att ladda ner eller beställa kostnadsfritt via kampanjwebben. Relaterad information Kampanjwebb: Svartsjuka är inte romantiskt Våld i ungas parrelationer, Brottsförebyggande rådet Våld i ungas relationer, Polisen Kontakt Linnea Gahm Handläggare E-post till Linnea Gahm Telefon 010-2239215http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-02-13-svartsjuka-ar-inte-romantiskt---nu-kraftsamlar-vi-for-ungas-relationer.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-02-13-svartsjuka-ar-inte-romantiskt---nu-kraftsamlar-vi-for-ungas-relationer.htmlMon, 02 Feb 2026 08:00:00 +0100Klimatklivet – ny ansökningsomgång Idag öppnar en ny ansökningsomgång inom Klimatklivet. Denna gång är det endast aktörer som vill göra energikonverteringar som kan ansöka om stöd. Passa på att lämna in din ansökan om stöd för en biobränslepanna, en värmepump eller för någon annan form av energikonvertering! Under 2026 kommer Klimatklivet att ha sex ansökningsomgångar. Fyra av dem är riktade mot en viss sorts investeringsprojekt och två är öppna ansökningsomgångar där du kan söka för nästan alla investeringar som Klimatklivet ger stöd till. Det enda undantaget är stöd till publik laddinfrastruktur som endast kan sökas i särskilt riktade utlysningar. Ansökningsomgångar inom Klimatklivet 2026: Vad du kan söka för Öppnar (kl. 8.00) Stänger (kl. 16.30) Energikonvertering 2 februari 13 februari Öppen ansökningsomgång 2 mars 20 mars Anbud publik laddinfrastruktur 13 april 30 april Biogas på gård till el och värme 25 maj 5 juni Öppen ansökningsomgång Augusti/september Anbud publik laddinfrastruktur Oktober/november Stöd till energikonvertering Klimatklivet kan ge stöd till investeringar som krävs för att byta från fossila till förnybara bränslen inom uppvärmning eller verksamhetsprocesser, så kallad energikonvertering. Under den första ansökningsomgången, 2-13 februari, kan du som vill genomföra just energikonverteringsåtgärder söka stöd. För att få stöd krävs att åtgärden är en fysisk investering som minskar de lokala växthusgasutsläppen. Åtgärden får inte vara påbörjad, lönsam utan stöd, eller nödvändig för att uppfylla lagkrav. De åtgärder som ger högst klimatnytta per investerad krona har bäst förutsättningar att beviljas stöd. Stödet kan ges till organisationer, föreningar och företag, men inte till privatpersoner. Har du frågor om stödet? Läs mer om det på Naturvårdsverkets webbplats eller kontakta: Anna Sorby, e-post anna.sorby@lansstyrelsen.se , tel. 010-223 90 00 Agneta Green, e-post agneta.green@lansstyrelsen.se , tel. 010-223 90 00 Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-02-02-klimatklivet---ny-ansokningsomgang.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-02-02-klimatklivet---ny-ansokningsomgang.htmlFri, 30 Jan 2026 08:00:00 +0100Nytt regeringsuppdrag: Länsstyrelserna ska fördela 100 miljoner i arbetet mot mäns våld mot kvinnor Regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att fördela 100 miljoner kronor i statsbidrag till kommuner, regioner och kommunalförbund för att stärka och utveckla insatser mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Syftet med statsbidraget är att stärka och utveckla det regionala och lokala arbetet i hela landet mot mäns våld mot kvinnor våld i nära relationer hedersrelaterat våld och förtryck utnyttjande i prostitution och människohandel för sexuella ändamål eller andra former av sexuell exploatering. – Genom att prioritera insatser mot dessa olika former av våld kan vi bättre stödja utsatta att lämna våldsamma relationer och situationer, men även verka för att personer som utövar våld ska ändra sitt beteende. På så vis kan vi ta ytterligare steg mot ett samhälle fritt från mäns våld mot kvinnor, säger Linnea Gahm, handläggare inom social hållbarhet vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Prioriterade insatser mot våld och förtryck Vid fördelning av bidraget ska länsstyrelserna prioritera insatser som hjälper enskilda att lämna våldsamma relationer och situationer. Det är även prioriterat med insatser som utvecklar regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. I Gotlands län finns 800 000 kronor att fördela under 2026. Ansök och redovisa bidraget i ny e-tjänst För att göra processen kring fördelningen av bidraget snabbare så har länsstyrelserna tagit fram en e-tjänst. I e-tjänsten kan kommuner, regioner och kommunalförbund både ansöka och redovisa bidraget. Sista ansökningsdag är den 18 februari 2026. E-tjänst: Ansök och redovisa statsbidrag för arbetet mot mäns våld mot kvinnor Förordningen om statsbidrag för att stärka och utveckla regionalt och lokalt arbete mot vissa former av våld Kontakt Linnea Gahm Handläggare E-post till Linnea Gahm Telefon 010-2239215 Hannah Kejerhag Oldenmark Utvecklingsledare för våld i nära relationer E-post till Hannah Kejerhag Oldenmark Telefon 0611-349113http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-01-30-nytt-regeringsuppdrag-lansstyrelserna-ska-fordela-100-miljoner-i-arbetet-mot-mans-vald-mot-kvinnor.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-01-30-nytt-regeringsuppdrag-lansstyrelserna-ska-fordela-100-miljoner-i-arbetet-mot-mans-vald-mot-kvinnor.htmlWed, 28 Jan 2026 13:20:29 +0100Nu kan även besöksnäringen söka stöd för att ladda bilen! Den 1 februari träder nya regler i kraft för stödet ”Ladda bilen” inom Klimatklivet. Stödet riktar sig till bostadsrättsföreningar, organisationer och företag som vill installera laddstationer för elfordon. Tidigare har stödet endast gått att söka för laddning på boendeparkeringar och av anställdas fordon. Från och med nu går det också att få stöd för laddning av egna verksamhetsfordon, såsom bud- och taxibilar, och på gästparkeringar. – Det innebär att exempelvis restauranger, hotell och butiker nu kan ansöka om ladda bilen-stödet för att sätta upp laddstationer både för sina besökare och för den egna verksamhetens fordon, säger Anna Sorby, energi- och klimatstrateg vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Små företag kan få upp till 15 000 kronor per laddpunkt i stöd, men max 50 procent av investeringskostnaden. Medelstora och stora företag har samma maxbelopp per laddpunkt men får en lägre stödandel. Bidraget är ett så kallat introduktionsstöd som syftar till att öka utbyggnaden av laddinfrastrukturen i samhället. Det är därför inte tillåtet att söka bidraget för att byta ut (ersätta) tidigare installerade laddpunkter. En viktig punkt som förändras i och med de nya reglerna är att ansökan nu måste skickas in innan man påbörjar arbetet. Tidigare har det även gått bra att skicka in ansökan i efterhand. Ansökningar tas emot löpande under hela året. Läs mer och ansök om stödet Ladda bilen, Naturvårdsverket Är du intresserad av att installera laddstationer som är öppna för allmänheten, eller laddning för sjöfart eller flyg, så är det i stället det ordinarie stödet inom Klimatklivet du ska söka. Klimatklivet, Naturvårdsverket Kontakt Anna Sorby Energi- och klimatstrateg E-post till Anna Sorby Telefon 010-2239386http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-01-28-nu-kan-aven-besoksnaringen-soka-stod-for-att-ladda-bilen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-01-28-nu-kan-aven-besoksnaringen-soka-stod-for-att-ladda-bilen.htmlWed, 28 Jan 2026 08:00:00 +0100Kungörelse: Ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Tofta Strand Resort AB ansöker hos länsstyrelsen om tillstånd enligt 7 kap. 28a § (Natura 2000-tillstånd) för genomförande av detaljplan på fastigheterna Tofta Sallmunds 4:1, Tofta Fättings 1:88 och Eskelhem Ekeby 1:23. Frågeställningen rör specifikt planerade stugor inom livsmiljötyperna Trädklädda dyner och Grå dyner, och om den planerade exploateringen kan äventyra bevarandet av dessa livsmiljötyper inom det närliggande Natura 2000-området Smågårde naturskog. Handlingarna som utgörs av ansökan och tillhörande MKB finns tillgängliga hos Länsstyrelsen i Gotlands län, Visborgsallén 4 i Visby, gotland@lansstyrelsen.se. Synpunkter med anledning av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen ska ges skriftligen till Länsstyrelsen i Gotlands län, 621 85 Visby eller via epost till gotland@lansstyrelsen.se senast den 28 februari 2026. Ange diarienummer 4387-2025. Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-01-28-kungorelse-ansokan-och-miljokonsekvensbeskrivning-mkb.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-01-28-kungorelse-ansokan-och-miljokonsekvensbeskrivning-mkb.htmlFri, 23 Jan 2026 15:28:10 +0100Bokning till Gotska Sandön är öppen Idag öppnade bokningen för boende och resor till Gotska Sandön för säsongen 2026. Turbåten till Gotska Sandön kommer gå tre dagar per vecka mellan den 29 maj och 30 augusti från Nynäshamn och Fårösund. Båten går onsdagar, fredagar och söndar förutom under midsommarveckan då båten går tisdag, torsdag och söndag. Mellan 1–26 juli finns möjlighet till dagsturer från Fårösund utan övernattning. Du hittar all information, och länk till bokningen på Gotska Sandöns webbplats: www.gotskasandon.se Vi välkomnar gamla och nya besökare till Östersjöns pärla! Kontakt Petter Rimfors Länsjurist E-post till Petter Rimfors Telefon 010-2239283http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-01-23-bokning-till-gotska-sandon-ar-oppen.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-01-23-bokning-till-gotska-sandon-ar-oppen.htmlThu, 15 Jan 2026 11:15:27 +0100Skärpta krav på verksamhetsutövare när ny cybersäkerhetslag börjar gälla Den 15 januari börjar den nya cybersäkerhetslagen att gälla. Flera myndigheter ansvarar för tillsyn av den nya lagen, däribland sex länsstyrelser. Varför en ny cybersäkerhetslag? Den ökade digitaliseringen i samhället och ett allvarligare omvärldsläge ställer högre krav på säkerhet i verksamhetsutövares nätverks- och informationssystem. Målet med lagen är att uppnå en hög gemensam nivå på cybersäkerheten i samhället, och att harmonisera kraven för cybersäkerhet i EU:s medlemsländer. Skärpta krav på verksamhetsutövare Den nya lagen börjar gälla 15 januari 2026 och innebär skärpta krav på berörda verksamhetsutövare, jämfört med den tidigare lagstiftningen. Det blir exempelvis tydligare krav på riskanalyser och olika säkerhetsåtgärder. Dessutom tillkommer fler verksamhetsutövare när antalet sektorer ökar från 7 till 18 sektorer. Den som är verksamhetsutövare har i huvudsak följande uppgifter: Identifiera att man omfattas och anmäla sig. Införa lämpliga säkerhetsåtgärder och utbilda såväl ledning som personal. Rapportera in incidenter som medför eller kan medföra betydande störningar. Länsstyrelsens roll Enligt cybersäkerhetsförordningen är länsstyrelserna i Norrbotten, Västra Götaland, Skåne, Stockholm, Örebro och Östergötland tillsynsmyndigheter för vissa verksamhetsutövare. Följande sektorer omfattas av länsstyrelsernas tillsyn: avfallshantering forskning offentlig förvaltning, med undantag av länsstyrelserna tillverkning, produktion och distribution av kemikalier tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik tillverkning av elapparatur tillverkning av övriga maskiner. NIS2 för berörda verksamheter, Myndigheten för civilt försvar Anmälan Verksamhetsutövare som omfattas av cybersäkerhetslagen ska anmäla sig till Myndigheten för civilt försvar. Att anmäla en verksamhet enligt NIS2, Myndigheten för civilt försvar Om NIS 2-direktivet EU antog i december 2022 ett direktiv om åtgärder för att stärka cybersäkerhetsnivån inom unionen, det så kallade NIS 2-direktivet. Regeringen har beslutat om cybersäkerhetslagen för att genomföra direktivet i svensk rätt. Läs mer om NIS 2 på Myndigheten för civilt försvars webbplats. NIS2, Myndigheten för civilt försvar Tillsynsansvar Länsstyrelsen Norrbotten är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län. Länsstyrelsen Skåne är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Blekinge, Kronobergs och Skåne län. Länsstyrelsen Stockholm är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Gotlands och Stockholms län. Länsstyrelsen Västra Götaland är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Hallands och Västra Götalands län. Länsstyrelsen i Örebro län är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län. Länsstyrelsen Östergötland är tillsynsmyndighet för kommuner, regioner och vissa verksamhetsutövare i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län. Kontakt Olof Nysten Informationssäkerhetssamordnare E-post till Olof Nysten Telefon 010-2239373 Christel Manner Handläggare E-post Telefonnummer till växeln 010-223 10 00http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-01-15-skarpta-krav-pa-verksamhetsutovare-nar-ny-cybersakerhetslag-borjar-galla.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-01-15-skarpta-krav-pa-verksamhetsutovare-nar-ny-cybersakerhetslag-borjar-galla.htmlTue, 13 Jan 2026 08:43:10 +0100Välkommen till landshövdingens semmelfika En gång är ingen gång. Två gånger är en tradition. För andra året i rad bjuder landshövding Charlotte Petri Gornitzka in till fika med semla på residenset. Men vad blir det för semla? – Det var fantastiskt att få träffa 200 gotlänningar över en semla i fjol. Det ledde till många intressanta samtal och möten, inte bara för mig utan också gästerna emellan. Jag hoppas få träffa så många som möjligt även i år, säger landshövding Charlotte Petri Gornitzka. Söndagen den 25 januari är du varmt välkommen att tjuvstarta semmelsäsongen på residenset. I år blir det hembakade semlor med en extra gotländsk touch – vad sägs om salmbärsgrädde? Hur gör man för att vara med? 200 gäster får plats fördelade på två sittningar. Du anmäler dig till någon av sittningarna via länkarna nedan. Varmt välkommen! FULLBOKAT: Semmelfika kl. 12.00-13.30 FULLBOKAT: Semmelfika kl. 14.00-15.30 Efterhand som sittningarna blir fullbokade stängs möjligheten att anmäla sig. Vid entrén till residenset prickar vi av alla besökare enligt anmälningslistan. Du behöver inte ha med dig en bekräftelse på din anmälan. Sista anmälningsdag är den 16 januari. Mer information Att delta kostar ingenting. Anmälan är personlig och samtliga i sällskapet måste vara anmälda. Insläpp sker endast vid det klockslag som anmälan gäller. Hiss finns. Tillgänglighetsanpassad toalett finns ej. Fotografering förekommer i lokalen. Kontakt Länsstyrelsen i Gotlands län E-post: gotland@lansstyrelsen.se Telefon: 010‑2239000http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-01-07-valkommen-till-landshovdingens-semmelfika.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2026-01-07-valkommen-till-landshovdingens-semmelfika.htmlFri, 24 Apr 2026 12:04:00 +0200Våren = fornfyndstid De flesta fornfynd som hittas på Gotland hittas just under våren eller hösten, när vi gräver i våra trädgårdar och i samband med vårbruket. Rätt hanterade kan fornfynden bidra med viktig kunskap om vår gemensamma historia. Men Gotlands rika förhistoria lockar dessvärre också till sig plundrare. Här hittar du information om vad du ska göra om du själv hittar ett fornfynd och om hur du kan hjälpa till vid misstänkt plundring. Om du hittar ett fornfynd Gotland är rikt på fornlämningar och det kan hända att du får upp mer än du tänkt dig vid plantering i trädgården eller höstplöjning av åkern. Om ett upphittat eller uppgrävt föremål saknar ägare och kan antas vara från år 1850 eller äldre så kan det vara ett fornfynd. Fornfynd kan vara allt från stenyxor, redskap och smycken till mynt och andra föremål av olika material. Om du hittar något som du tror kan vara ett fornfynd ska du låta det ligga kvar på platsen och kontakta länsstyrelsen. Om fyndet hör till en fartygslämning kan du även välja att kontakta Kustbevakningen. – När fornfyndet lämnas kvar där det hittats kan vi besiktiga platsen och genomföra en efterundersökning för att se om det finns ytterligare fynd kvar i marken, säger Therese Lindström, kulturmiljöhandläggare vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Om fornfyndet består av två eller flera föremål, eller om det är tillverkat i ädelmetaller eller kopparlegeringar såsom brons eller mässing, så kan du som upphittare vara berättigad till hittelön, så kallad inlösen. I så fall rapporterar länsstyrelsen fyndet vidare till Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet som beslutar om fyndet ska tillfalla staten och fördelas till ett museum. I informationsfilmen nedan får du mer information om hur du går till väga om du hittar ett fornfynd. Om du misstänker plundring Gotlands fornlämningar och fornfynd är ett gemensamt kulturarv, som inte bara är menat för den enskilde utan även för kommande generationer. Dessvärre händer det att våra marker utan tillstånd genomsöks med metallsökare och att fornfynd säljs till privata samlare. Att sälja ett fornfynd som man påträffat och som ska tillfalla eller erbjudas staten är olagligt. – Vi är väldigt tacksamma för att allmänheten på Gotland ofta är uppmärksam och berättar för oss om de misstänker att plundrare har varit i farten. Om man till exempel ser fotspår och igenfyllda små gropar efter nattliga besök i åkern så ska man rapportera in det, säger Therese Lindström. Vid misstänkt pågående brott är det till polisen du ska vända dig. Kontakta även länsstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet om du ser spår efter misstänkt plundring. Relaterad information Fornlämningar och fornfynd Fornminnesbrott, Riksantikvarieämbetet Kontakt Therese Lindström Handläggare E-post till Therese Lindström Telefon 010-2239388http://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2025-04-04-varen--fornfyndstid.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2025-04-04-varen--fornfyndstid.htmlTue, 26 Aug 2025 14:57:52 +0200Det här kan du uppleva i den blivande nationalparken I området för den blivande nationalparken på norra Gotland finns det mycket att se och uppleva. Här har vi samlat några filmer där du kan ta del av både utflyktstips och kunskap om områdets häftiga natur. Vattnets väg i den blivande nationalparken Vattnet är viktigt i den planerade nationalparken och en del av det som gör området unikt. I filmen får du följa med vår kommunikatör Jessica på en vattenguidning i parken. Upplev mörkret i den blivande parken Visste du att allt fler områden i världen drabbats av ljusföroreningar? Städer, lampor och industrier har minskat antalet mörka platser, något som påverkar både djur och natur. I den blivande nationalparken på Gotland finns det faktiskt några mörkerplatser kvar. I filmen får du hänga med vår kommunikatör Jessica till ett av alla mörkerområden som kommer ingå i området för den planerade nationalparken. Upptäck områdets mosaiklandskap När vi pratar om den blivande nationalparken så beskrivs naturen ofta som ett ”mosaiklandskap”. Men vad menar vi egentligen med det? Mosaiken representerar olika delar som tillsammans utgör något fantastiskt. I området kan du genom att ta dig en kort sträcka uppleva flera olika naturtyper. I filmen får du följa med Karolina Johansson, projektledare för nationalparken, på en digital guidning i området. Om den blivande nationalparken Bästeträsk med omgivningar är ett fantastiskt område som består av en mosaik av alvarmarker, karsthällar, våtmarker, kust, sjöar och gamla skogar. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland har nu inlett arbetet med att bilda en nationalpark i området. Invigning planeras till år 2025. Läs mer om Gotlands nästa nationalpark Kontakthttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2023-08-31-det-har-kan-du-uppleva-i-den-blivande-nationalparken.htmlhttp://www.lansstyrelsen.se/gotland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---gotland/2023-08-31-det-har-kan-du-uppleva-i-den-blivande-nationalparken.html